Uppsatsens namn lyder på följande sätt: Hur mycket måste jag anstränga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohälsa i relation till skola och framtidsval. Studien är skriven av Melissa Gülünay och Mirela Koljenovic som läser sitt tredje år på Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats är att få en förståelse för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner ställs inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohälsa i form av oro och ångest. För att kunna svara på denna fråga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som står för utformningen av samhället och de olika institutionerna så som skola och arbete. När vi talar om framtidsval så menar vi de val som rör intervjupersonernas etablering på arbetsmarknaden och eventuell vidareutbildning. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ ansats och bygger på intervjuer med sex gymnasieelever. Studien utgår från teorier som på olika sätt behandlar den ökade individualiseringen i dagens samhälle. Dessa teorier används i hopp om att få ta reda på om och hur människor påverkas av den ökade individualiseringen i samhället och slutligen kunna tillämpa detta på studiens empiri. Resultatet kan tolkas på så sätt att individualiseringen har ökat och att studiens intervjupersoner upplever psykisk ohälsa på grund av skolan respektive dess studier, möjligheterna att tillträda arbetsmarknaden och en eventuell vidareutbildning.

Bakgrund: Många individer känner inte hög livskvalitet och hälsa, och där av ett missnöje med sitt välbefinnande. Livskvalitet och hälsan påverkas av att individer inte känner något inflytande i samhället och upplever brist på delaktighet och tillgänglighet. Många studier visar att fysisk aktivitet och social samhörighet som två faktorer på ökad livskvaliteten och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur regelbunden fysisk aktivitet i förening påverkar livskvaliteten bland individer med psykisk ohälsa. Metod: Metoden som används i studien är en systematisk litteraturstudie gjord på 11 vetenskapliga artiklar både av kvantitativ och kvalitativa studier. Analysmetoden som användes var enligt Forsberg och Wengström (2013). Resultat: Studiens resultat visar att det är tre teman svarar på syftet och det är ökar motivation, ökar den sociala samhörigheten och symptomlindrande. Studiens visar att regelbunden fysisk aktivitet i förening kan fungera som symptomlindrande och ökar livskvaliteten och hälsan, det främjar både den fysiska hälsan men framförallt den psykiska hälsan. Den psykiska hälsan påverkas positivt då det skapas socialt umgänge vilket ökar motivationen samt skapar nya relationer till andra människor vilket gör att individerna känner en delaktighet och får en sysselsättning som uppfattas som meningsfull vilket i sin tur ökar självkänslan och välbefinnandet hos individen. Implikation: Forskning borde fortsätta inom området för att skapa ökad trovärdighet och ge uppmärksamhet till regering, kommuner, förbund och föreningar att de borde investeras ytterligare för att ge fler människor möjlighet att kunna få tillgång till att kunna utföra fysisk aktivitet i förening.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden.  Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan. Således kan vi dra slutsatsen att samtliga kontrollvariabler har en betydelse vad gäller det psykiska välbefinnandet, dock är det viktigt att beakta att det enbart är kön, månadslön och huruvida man är samboende som enligt resultatet har visat sig vara signifikanta.

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar. Syftet med denna studie är följaktigen att studera sambandet mellan anställningsform och psykisk ohälsa. Studien är avgränsad till förvärvsarbetande fast-och visstidsanställda i åldrarna 18-65 på den svenska arbetsmarknaden. Datamaterialet är hämtat från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010 och är analyserat med hjälp av en linjär regressionsanalys (OLS) med ett psykindex som beroende variabel. Resultatet från analysen tyder på att det finns ett samband mellan anställningsform och psykisk ohälsa och att anställningsformen har en signifikant betydelse vad gäller skillnader i psykisk ohälsa mellan fast- och visstidsanställda män och kvinnor. Betydelsen av anställningsformen minskar dock i takt med att relevanta kontrollvariabler inkluderas i analysen och blir inte längre signifikant. Detta kan bero på att faktorer relaterade till kön ålder, humankapitalet och familjestatusen fångade upp effekten av anställningsformen, vilket i sin tur kan bero på att sambandets existens går via bakomliggande faktorer som en indirekt effekt på hälsan.

Då samordnad individuell plan infördes i lagstiftningen 1 januari 2010 var syftet att personer med behov av insatser från fler organisationer än en skulle erbjudas en samordnad individuell plan för att tydliggöra de olika organisationernas ansvar, och förbättra för den enskilde klienten. Syftet med vår studie var att undersöka hur samordnad individuell plan förändrat samverkan mellan kommun och landsting när det handlar om personer med dubbeldiagnos. Studien har bedrivits kvalitativt med en deduktiv strategi, där fyra yrkesverksamma inom en och samma stad har intervjuats. De teorier som användes var case managment samt systemteori. Våra slutsatser är att tillvägagångssättet bör förändras för att undvika extra arbete, det behövs ytterligare riktlinjer för hur samverkan skall bedrivas innan ett gott resultat av lagändringen kan ses, båda organisationerna lägger stor vikt vid klientens behov, klienten blir mer delaktig när SIP används samt att organisationerna behöver mer kunskap om varandras arbetsområden.

<p>Att drabbas av schizofreni påverkar hela personens livssituation. Schizofrenin medför funktionsnedsättningar som gör det svårt att ta tillvara på de vardagliga resurserna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livssituation. Metoden som användes var en litteraturstudie. Sökningarna gjordes i Cinahl, Psycinfo och Elin@Kalmar. Åtta vetenskapliga artiklar har kvalitetsgranskats och analyserats vilket resulterades i fyra kategorier av upplevelser: upplevelser av ohälsa, upplevelser av relationer, upplevelser av sysselsättning och oro inför framtiden. Dessa upplevelser påverkade livssituationen i flera olika avseenden. Denna litteraturstudie är av betydelse för vårdpersonal eller anhöriga till en person med schizofreni för att förstå dennes livssituation och på så sätt bemöta dem på ett tillfredställande sätt.</p>

<p>Schizofreni är en allvarlig, psykisk sjukdom med mentala störningar och förlust av kontakt med verkligheten. Sjukdomen påverkar hela personens livssituation. Syftet med denna litteratur studie var att beskriva hur det är att leva med schizofreni. Metoden som används var en litteraturstudie. En samlingsnovell med patientens berättelse och tre självbiografier av människor som själv upplevd schizofreni har analyserats samt en roman av en författare som var i nära kontakt med en schizofren patient. De analyserades enligt Lyckhage modellen för att analysera berättelser. Sju kategorier har framkommit i resultaten som uttrycks med: Leva i en främmande och ond värld, Självmord, Relation till vårdpersonalen, Familjen och närstående, Självuppfattning, Att uppleva ångestattacker, samt Inre röster och hallucinationer.</p> / <p>Schizophrenia is a serious psychological disease with mental disorder and loss of reality. The disease affects the whole life situation for the individual. The aim with this literature review was to describe how it is to live with schizophrenia. The method that is used is literature studies which means that a collection of different patients´ stories, three biographies written by people who themselves have experienced schizophrenia have been analysed but also a novel written by an author who was in close relation with a schizophrenic patient. These materials have been analysed according to Lyckhage´s model for analysing stories. Eight categories have emerged in the result giving utterance to: To live in an alien and evil world, suicide, relation to the nursing staff, family and relatives, self-concept, experiencing anxiety attacks, and inner voices and hallucinations.</p>

Introduktion: Barnfetma är en av vår tids största folkhälsoutmaningar och forskning har visat att övervikt hos barn kan leda till en lägre självuppskattad hälsa och sämre livskvalitet. Syfte: Syftet var att utifrån ELSA-studiens hälsoenkät beskriva hälsan hos värmländska skolungdomar i årskurs sju samt sambandet mellan ungdomarnas BMI och hälsa. Metod: Studien är en kvantitativ empirisk studie genomförd på 4381 värmländska skolelever i årskurs sju och en delstudie i projektet ELSA. Resultatet har analyserats med hjälp av deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Resultatet av denna studie visade att värmländska skolungdomar i årskurs sju skattade sin hälsa högt. Flickor skattade sin hälsa något lägre än pojkar. Hälsan skattades signifikant lägre hos gruppen elever med fetma i jämförelse med mer normalviktiga elever. Elever med fetma var även mer missnöjda med sin kropp, åt inte frukost lika regelbundet och var mindre fysiskt aktiva. Konklusion: Denna studie visar att knappt en fjärdedel av alla värmländska elever i årskurs sju är överviktiga. Trots detta upplever skolungdomarna att de mår bra och skattar sin hälsa högt. / ELSA

No description available.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och internationellt och ses idag som ett av de stora folkhälsoproblemen. Patienter med psykisk ohälsa kan även få behov av att uppsöka den somatiska vården. Tidigare forskning har visat att både patienter och sjuksköterskor kan uppleva svårigheter och problem då patienter med psykisk ohälsa vårdas inom somatiken. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa på somatiska vårdavdelningar i södra Sverige. Metod: En kvalitativ undersökning utfördes med hjälp av semistruturerade frågeformulär. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvantitativa analysmetoder vad gällde bakgrundsfrågorna, medan huvudfrågorna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna uppgav varierande upplevelser vid bemötandet och vårdandet av patienter med psykisk ohälsa som sammanställdes i följande kategorier; Uppfattningar och attityder om psykisk ohälsa, Upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa, Hinder för en god vård samt Faktorer som kan underlätta bemötandet och vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde flera svårigheter som brist på kunskap och tid, vilket kunde försvåra säkerställandet av en god vård till patienterna och orsaka dem ett vårdlidande. Därför är det av vikt att adekvata åtgärder vidtas för att förbättra för både sjuksköterskor och patienter.