Psykisk ohälsa ökar bland unga i Sverige, en stor del av den populationen är studenter på högskolor och universitet. Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om studenterna upplever psykisk ohälsa och om det finns genusskillnader inom psykisk ohälsa mellan kvinnliga och manliga studenter på Umeå universitet. Frågeställningarna som undersöks är om studenterna upplever psykisk ohälsa, isåfall hur, och om det finns skillnader i uttryck och hantering av psykisk ohälsa mellan kvinnliga och manliga studenter. Datainsamlingen har genomförts med både kvalitativa och kvantitativa metoder, dels en intervju med en kurator på Studenthälsan vid Umeå universitet och dels en enkät som har lagts ut i Facebook-grupper till tre olika program på Umeå universitet. Det resultatet visar är bland annat att studenterna upplever en hög grad av prestationskrav/prestationsångest. Det finns skillnader i uttryck och hantering av psykisk ohälsa mellan kvinnliga och manliga studenter. Samhällets maskulinitetsnormer påverkar manliga studenter i hanteringen av sin psykiska ohälsa, de pratar inte med andra om hur de mår. De kvinnliga studenterna upplever mer stress och har högre prestationskrav på sig själva vilket kan förklara den höga grad stress de upplever.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöker jag om det finns kopplingar mellan psykiskohälsa och konstnärligt skapande. Kan man må bättre av skapande verksamhet? Vilkaföreställningar kring kopplingen mellan psykisk ohälsa och konstnärligt skapande gerinformanterna i studien uttryck för? Jag intervjuar per mail sju konstnärer och tre pedagoger.Syftet med studien består av två delar. Jag vill undersöka om konstnärsinformanternaanvänder konsten som en form av egen terapi för att må bättre. Sedan vill jag få en inblick ihur konstnärliga ledare arbetar med människor med psykiska besvär och om ledarna tillämparnågon särskild pedagogik. I min bearbetning av intervjusvaren har jag utgått från ettsociokulturellt perspektiv och jag har också i viss utsträckning använt mig av diskursanalys,bland annat i tolkningen av informanternas språk.Jag har kommit fram till att konstnärsinformanterna uttrycker att det finns kopplingar mellanderas psykiska ohälsa och deras skapande. Majoriteten av dem anser att deras mående ärsammankopplat med deras konst och att de mår bättre av att hålla på med den. Jag ger härnågra belysande exempel ur intervjuerna. Någon har bilder i huvudet som måste ut, en annanskapar för att komma i ro och balans. En informant skriver att skapandet ger positiv energioch distraktion. Ytterligare en informant håller på med konst för att hen måste, det är ettbehov. Andra informanter talar om en passion för konsten och ett brinnande intresse. I vissafall är skapandet ett sätt att kanalisera och hantera ångest men för någon kan det iställethandla om att göra bruk av en talang samt att göra något meningsfullt av sin tid. Allakonstnärsinformanter utom en säger att deras psykiska ohälsa är en tillgång i skapandet. Enmenar att utan humörsvängningarna hade hen inte målat lika mycket, kanske inte alls. Enannan hade inte velat vara utan sina psykiska problem genom åren, en tredje skapar mer närhen mår dåligt. Pedagogerna arbetar för att stärka deltagarnas självförtroenden och stärkakontakten med deras kreativitet. Avkoppling är också en viktig ingrediens i två av tre fall.Ingen av de tre pedagogerna använder sig av någon särskild pedagogik. En av dem har sinegen pedagogik, en annan arbetar utifrån bildterapeutiska principer och en tredje säger att henhar trettio års erfarenhet och har utvecklat bra metoder för individuellt anpassad undervisningi grupp.

The aim of this study was to examine how the portrayed images of mental ill-health has been constructed and re-constructed in the online publications of the tabloid Aftonbladet, in the year of 2004 and 2014. The study also examined similarities and differences in the portrayed images of mental ill-health published by the writers, recurred as metaphors. The study also aimed to increase awareness and understanding about how conveyed images in news media about mental ill-health can influence people. The study is grounded in a social constructionist approach and the collected data was analyzed with impression management, the looking glass self and performativity. The result indicated similarities concerning that Sweden’s mental ill- health increases, and a taboo about the mental ill-health. Differences in the result indicated distinction in modality between the years, i.e. with how much certainty the portrayed images were published. The result showed a more alarming situation concerning mental ill-health 2014 than 2004. In the empiric of 2014 the conveyed image appeared slightly more bound to person and the stressed environment of the contemporary individual was portrayed as the cause of the increase of mental ill- health. Recurring, images of certain exposed groups were portrayed as victims of the mental ill-health. The social worker has an important task revealing how the prevailing conceptions about mental ill-health in society affects the social work as well as the client. / <p>Andra författaren Maria Carlzon heter numera Maria Fransson.</p>

Syftet med studien är att undersöka hur stigmatisering kring psykisk ohälsa kan reduceras bland universitets- studenter genom en social marknadsföringskampanj. I studiens första del undersöks vilka riktlinjer som finns för utformning av en social marknadsföringskampanj, vidare undersöks vilka strategier som är effektivast för att minska stigmatisering kring psykisk ohälsa. Med utgångspunkt i studiens första del utforskar författarna hur den sociala marknadsföringskampanjen skulle kunna utformas för att besvara forskningsfrågan. Inom ramen för studien har en kampanj utformats som kretsar kring sloganen “Face it” ur tre olika perspektiv. Kampanjen består av de tre stegen “Sätt ett ansikte på det”, “Inse det” och “Möt det” och har ut- formats med målsättningen att studenter ska komma i direkt eller indirekt kontakt med personer drabbade av psykisk ohälsa vilka de kan relatera till. En kampanj med dessa egenskaper har potential att minska stigmatisering kring psykisk ohälsa bland universitetsstudenter.

Föreliggande studie syftar till att med utgångspunkt i intervjuer undersöka hur kuratorer inomolika verksamhetsfält arbetar med ungdomar som har suicidtankar. Vidare är syftet attundersöka vad som möjliggör, respektive hindrar kuratorers arbete med ungdomar som harsuicidtankar. Totalt har nio halvstrukturerade intervjuer genomförts med kuratorer som ärverksamma inom skola, barn- och ungdomspsykiatrin, vårdcentral, ungdomsmottagning ochöppenvården. Utöver det har två kuratorer som arbetar på en förebyggande enhet, medungdomar som målgrupp, besvarat intervjufrågorna via e-post. Resultatet visar på attkuratorerna har olika ansvarsområden och arbetar på olika sätt; skolkuratorerna har enstödjande funktion medan kuratorerna inom primärvården samt inom öppenvården arbetarbehandlande. Samtliga kuratorer framför att det är barn- och ungdomspsykiatrin som har dettydligaste ansvaret över ungdomar som mår psykiskt dåligt och/eller har suicidtankar, varförmånga av kuratorerna hänvisar dessa ungdomar dit. Några faktorer som hindrar arbetet är attdet är långa vårdköer, att det saknas riktlinjer inom vissa verksamhetsfält samt att det föreliggerhög arbetsbelastning. Det som möjliggör arbetet är att ha stöd runtomkring sig, att fåhandledning i sitt arbete samt att få vidareutbildning inom området.

Den psykiska ohälsan ökar kraftigt bland ungdomar, både i Sverige och globalt. Detta påverkar ungdomarnas mående i nutid, men kan även leda till stora konsekvenser i deras framtida liv. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av psykisk ohälsa sett ur ungdomars perspektiv. Design: Studien har en kvalitativ design. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. För att nå studiens syfte analyserades en samling texter skrivna av ungdomar där de beskriver sina upplevelser av att vara ung idag. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som beskrev ungdomarnas upplevelser: Att inte duga som man är; att känna sig ensam, maktlös och utan hopp; att känna sig sviken och missförstådd; att känna oro inför framtiden samt att behöva stöd och bekräftelse för att må bra. Diskussion: För sjuksköterskor kan denna litteraturstudie bidra till en ökad förståelse för ungdomars upplevelser av psykisk ohälsa. Den kan även ge vägledning i hur sjuksköterskan kan förebygga ohälsa samt stödja och främja hälsa hos ungdomar som lever med psykisk ohälsa. Detta är ett högst aktuellt ämne som kräver vidare forskning. För att minska den psykiska ohälsan på sikt har vi uppfattningen att vården bör arbeta förebyggande redan i tidiga åldrar.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande begrepp och kännetecknas av att personen har nedsatt förmåga att hantera sina känslor och upprätthålla samspel med andra människor. Den psykiska ohälsan räknas idag som ett av de stora folkhälsoproblemen och har ökat både i Sverige och internationellt. Ökningen av dessa sjukdomar i samhället har lett till en ökning av patienter med psykisk ohälsa som söker somatisk vård. Synen och attityden hos vårdaren gentemot patienten påverkar utformningen av vården. Tidigare forskning visar att både sjuksköterskor och patienter upplever svårigheter då patientgruppen vårdas inom somatiska vårdenheter. Syfte: Syftet med studien var att belysa allmänsjuksköterskans upplevelser att vårda patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Metod: Metoden var en intervjustudie av kvalitativ ansats vilket gav möjlighet att beskriva och få en fördjupad förståelse för upplevelser. Sammanlagt intervjuades åtta allmänsjuksköterskor. Resultat: Sjuksköterskorna berättade om varierande upplevelser vid vårdandet av patienter med psykisk ohälsa som sammanställdes i följande kategorier; Kunskap, arbetsbelastning och sjukdomstillstånd. Slutsats: Resultatet av studien visar på ett behov av förbättringar i sjuksköterskors arbetsförhållanden samt ökad kunskap inom området för att kunna bedriva en så god vård som möjligt. För att lyckas med detta krävs mer utbildning och bättre förutsättningar för sjuksköterskan, både miljömässigt och resursmässigt.

Titel: Att leda en byråkratisk organisation  Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur ledarna av byråkratisk organisation strukturerar sitt arbete och hur de kan fördela arbetsuppgifter på ett smidigt och effektivt vis. Metod: Studiens grundas i en kvalitativ intervjuundersökning med en deduktiv teori och syftar till att förstå en komplex bransch. Insamling av empiriskt material har varit genom intervjuer och den teoretiska referensramen är taget från böcker och vetenskapliga artiklar.  Slutsats: De slutsatser som kan dras av denna studie är bland annat att hur pass viktigt det kan vara att vara flexibel som ledare, varje situation är unik och det finns inga generella lösningar att tillgå. Redan vid organisering av hur strukturen inom en organisation skall vara, är det ytterst viktigt att ledarens roll blir tydligt definierad. Dels för tydlighet gentemot de anställda men samtidigt för ledarens skull, det är viktigt att redan från första början vara medveten om vad som förväntas från dig som ledare. Beroende på vem du som ledare skall bemöta, kan det behövas anpassning och förberedelser inför mötet. Anställda kan inte behandlas på samma vis, just eftersom alla anställda är enskilda individer som behöver tillgodoses med olika behov. Något annat som visas av denna studie är att ledaren även behöver anpassa sitt ledarskap beroende på kundens beslut från Försäkringskassan samt att delge de anställda kring den regalerade branschen för att få förståelse för ledningsgruppens arbete i en relation med Försäkringskassan.

No description available.

Den här uppsatsen har haft som syfte att jämföra likheter och skillnader beträffande inriktning mellan kyrkans själavård och ungdomshälsa/barn-och ungdomspsykiatri. Detta arbete har genomförts med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer som spelats in och analyserats enligt intervjupersonernas livsvärld. Det empiriska materialet har kodats och analyserats med hjälp av ett teoretiskt begreppspar som använts i tidigare religionsvetenskaplig forskning Tidigare forskning påvisar att ungdomars psykiska ohälsa har ökat kraftigt de senaste decennierna. Detta är idag ett etablerat samhällsproblem, och just därför ville jag undersöka ungdomars möjligheter till samtalshjälp, och hur denna ter sig. Forskning om ungdomars psykiska ohälsa finns det ingen brist på. Det som däremot är en bristvara är hur samtalshjälpen som erbjuds hos olika verksamheter i samhället, fungerar. Det finns heller ingen svensk forskning som påvisar vart ungdomar helst vänder sig för samtalshjälp, eller varför vissa verksamheter anses vara mer framgångsrika än andra. Något som däremot har påvisats, är ett bristande förtroende för vissa verksamheter.