Bakgrund: Både nationellt och internationellt identifieras psykisk ohälsa som ett folkhälsoproblem. Det senaste decenniet har självmord bland barn och ungdomar ökat, och år 2011 gick det från tredje till den näst största dödsorsaken i åldrarna 15–24 år. Inom det hälsofrämjande arbetet, samt med arbetet att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar, har elevhälsan en viktig funktion. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva skolsköterskors upplevelser av arbetet med ungdomar med psykisk ohälsa. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med deskriptiv design. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och tolv skolsköterskor deltog. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: Skolsköterskorna i föreliggande studie beskrev att de har en central och betydelsefull roll för ungdomar med psykisk ohälsa. Det framkom att skolsköterskorna upplevde arbetet både utmanande och tillfredsställande. Utmanande eftersom det saknas både förståelse, resurser och kompetens, och tillfredsställande genom möjligheten de har att få hjälpa. Samarbetet med olika personalgrupper beskrevs som mycket viktigt i arbetet. Trots alla utmaningar skolsköterskorna möter beskrev de glädje och tacksamhet för att få möta ungdomar med psykisk ohälsa och för att få utgöra en skillnad för de. Slutsats: Föreliggande studie belyser skolsköterskornas centrala och betydande roll i ungdomar med psykisk ohälsas liv. Allt fler ungdomar mår dåligt och tar en stor del av skolsköterskornas dagliga arbete. Att skapa en god relation med ungdomar med psykisk ohälsa, samt att hjälpa dem till bättre mående ger skolsköterskorna tillfredställande utveckling både i arbetet och privat. Skolsköterskorna belyste vikten av trygga vuxna som är tillgänglig för ungdomarna.

Bakgrund: Depression är en allvarlig sjukdom och en av våra vanligaste folksjukdomar. Den är mångfasetterad och upplevs olika hos alla individer. Sjukdomen påverkar känslor, tankar och förmågan till vardagliga aktiviteter. Sjukdomen är stigmatiserad i samhället, där okunskap råder kring symtom och upplevelser. Okunskap medför ett stort lidande för den drabbade individen och risk för förlängd vårdtid eller fel diagnos finns. Syfte: Syftet är att belysa upplevelsen av att leva med depression. Metod: Kvalitativ metod med en analys av narrativer för analysering av fem självbiografier. Resultat: Upplevelser av depression delas in i olika kategorier som återspeglar upplevelser beroende på vart i depressionen individen befinner sig. ”Vägen ner i djupet” skildrar början på depressionen, där kognitiva processer och funktioner försämras. ”Att hamna på botten” skildrar det mörkaste av depressionen där ångest, panikattacker och tankar kring suicid infinner sig. Slutligen skildrar ”Vägen tillbaka till hälsa” återvändandet till hälsa och tillfrisknandet. Konklusion: Depression orsakar ett stort lidande hos den drabbade och tankar, känslor och handlingar är svåra att kontrollera. De starka känslor som depressionen bär med sig begränsar individen i vardagen och kan leda till social isolering. För att tillfriskna från depression krävs rätt behandling och acceptans för sjukdomen.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur elevhälsan på gymnasieskolor arbetar med psykisk ohälsa samt att undersöka vilka faktorer som professionella beskriver kan leda till utveckling av psykisk ohälsa bland elever. För att svara på detta används en kvalitativ metod. En kvalitativ ansats har använts eftersom det kunde generera ett resultat av tolkning och djupare förståelse, vilket var det centrala i studien. Empirin är hämtad genom intervjuer som vi har genomfört med elevhälsoteam på olika gymnasium. De teoretiska utgångspunkterna som studien grundar sig i är Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och socialpedagogik som teori. De viktigaste resultaten som framkommit är hur stress, press och sociala medier är de vanligaste faktorerna till psykisk ohälsa. Dessa identifieras med hjälp av lärare eller hälsoformulär som eleverna fyller i vid terminsstart. I arbetet med psykisk ohälsa utgår elevhälsan från styrdokument från Skollagen. De använder av samtal med eleverna samt samarbetar med andra verksamheter vid behov. Vidare beskriver elevhälsan vissa hinder i sitt arbete såsom, sekretess och resurser.

Missbruk och psykisk ohälsa är ett växande samhällsproblem enligt nationella och internationella artiklar och rapporter. Personer med denna problematik är en större riskgrupp än personer med enbart en diagnos och riskerar i större utsträckning att få negativa utfall som självmordsförsök, kriminalitet och dödsfall. Individer med denna typ av samsjuklighet är svårare att behandla eftersom behandling måste ske för båda tillstånden samtidigt. Samordning mellan instanser som behandlar samsjuklighet är bristfälliga. Denna litteraturstudie genom en scoping review med systemteoretiskt tänkande undersöker och analyserar vad nationell forskning med inslag av internationell forskning i dagsläget visar för problem och framgångar samt hur kommun och region samverkar med samsjuklighet. I resultatet presenteras 6 artiklar varav 4 är internationella och 2 är nationella samt 4 nationella rapporter som analyserats med hjälp av en manifest innehållsanalys. Detta artikelunderlag gav oss en översikt på vidden och en kunskapsöversikt på befintlig forskning. Med hjälp av en manifest innehållsanalys fick vi fram 3 huvudkategorier. Den första kategorin beskriver hur samverkan mellan kommun och region kan förbättras för att individen ska stå i centrum utifrån nationella rapporter. Den andra kategorin beskriver hur integrerade team kan eller arbetar i dagsläget med samverkan nationellt inom kommun och region. Den tredje kategorin beskriver framgångar respektive problem i arbetet med samsjuklighet, där vi valt att använda oss av internationella och nationella artiklar för att bredda vårt perspektiv gällande arbetet med samsjuklighet. I resultatet framkommer det att arbetet med samsjuklighet kan se olika ut mellan kommun och region samt att det finns både framgångar respektive problem med arbetssättet gällande samsjuklighet i dagsläget. De problem som vi identifierar är att det i dagsläget inte finns tillräckligt med gemensamma riktlinjer och regler för hur kommun och region ska samverka. Kommun och region utgår från ett organisation- och samhällsperspektiv vilket leder till att fokuset inte hamnar på individen. De problem vi identifierat internationellt är att båda tillstånden inte tenderar att behandlas samtidigt och att personal kan missa missbruket när klienten är på en psykiatriavdelning. Framgångar som vi identifierat både internationellt och nationellt är förslag på gemensamma regler och riktlinjer, utbildning för berörd personal och specialteam som arbetar med samsjuklighet.

Bakgrund: Stressrelaterad ohälsa är ett betydande globalt hälsoproblem som påverkar både fysisk och mental hälsa negativt. Parallellt med samhällets ökade stressproblematik har efterfrågan av metoder att stärka motståndskraften mot stress ökat, på såväl arbetsplatser, skolor och universitet. Antalet universitetsstudenter som sökt hjälp för stressrelaterad ohälsa har ökat. Störd inlärning, störd klinisk prestanda samt påverkan på psykologiskt välbefinnande är några konsekvenser som kan drabba universitetsstudenter. Studier har visat att mindfulness kan skapa en motståndskraft mot stress, metoden visade sig vara effektiv men mer forskning krävs. I denna studie undersöktes mindfulness effekt på universitetsstudenters hälsa. Syfte: Vilken effekt mindfulness har på universitetsstudenters hälsa med de inkluderade områdena sömn, koncentration, minne och stress. Metod: En experimentell icke-kontrollerad interventionsstudie genomfördes, där interventionen bestod av fyra veckors mindfulness. Totalt deltog fem fysioterapeutstudenter. Datainsamling via en enkät före och efter intervention, en avslutande skriftlig intervju samt loggbok. Resultat: Mindfulness i fyra veckor minskade nivån av upplevd stress från i snitt “ibland” till ”nästan aldrig-sällan”. Stressrelaterade koncentrationsbesvär minskade från “ibland-ofta” till “nästan aldrig-sällan”,  minnesbesvär minskade från “ibland” till “sällan”,  sömn var det område som hade minst påverkan. Konklusion: Resultatet visade att mindfulness under en fyra veckors interventionsperiod kan användas som ett verktyg för att skapa motståndskraft mot stress samt uppnå förbättringar inom områdena sömn, koncentration och minne.

Bakgrund: Psykisk ohälsa nämns som en global folksjukdom som under senaste tiden har ökat bland befolkningen speciellt efter utbrott av COVID- 19 pandemin. Personer med psykisk ohälsa vänder sig främst till primärvården som först kommer i kontakt med en sjuksköterska. Otillräcklig kunskap och stigma bland vårdpersonal påverkar bemötandet och därmed leder till dålig interaktion mellan vårdtagare och vårdgivare. Patienters upplevelse i möte med vårdpersonal spelar en stor roll för vidare uppföljning och motivation till behandling. Syfte: Syftet med denna litteraturstudien var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet inom primärvården. Metod: Studien presenteras i en litteraturöversikt av Friberg med induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre huvudkategorier nämligen upplevelser av välbefinnande, hinder i att söka vård och vägledning och främjande insatser. Under huvudkategorierna framkom ytterligare fem underkategorierna, värdig bemötande, stigmatisering och dålig bemötande, tidsbrist och brist på resurser, personal stöd och hjälp samt uppföljning och kontinuitet. Slutsats: I studiens resultat framgår patienters upplevelse av bemötandet utifrån olika situationer. Vår slutsats leder till att resultatet har kunnat summera både fördelar och nackdelar. Mycket av upplevelserna handlade om ett gott bemötande från personalen inom primärvården. Trots de goda möten mellan primärvårds personalen och patienterna framkommer det även hur personer med psykisk ohälsa berättar om stigma i samband med att söka vård. Både tidigare studier och resultatet från vår litteraturstudie visar att patienter med psykisk ohälsa känner en trygghet när vårdpersonalen möter de med omtanke och respekt. Ett gott bemötande medför positiva effekter som stärker relationen mellan patienter och vårdgivare.

Syftet och frågeställningen i detta arbete är att redogöra för vad den befintliga forskningen tar upp för möjligheter och risker angående tala om fenomenet psykisk ohälsa i skolan. Kunskapsöversikten lyfter hur ämnet psykisk ohälsa kan ges uttryck och kopplas till samhällsdidaktiken på gymnasiet. Forskningen vi har använt oss av har vi fått fram främst via databaserna EBSCO, ERIC och SwePub, detta via nyckelord kopplade till ämnet. Utöver detta har studien baserats på forskningslitteratur från tidigare kurser i ämneslärarutbildningen. Resultatet är uppdelat i möjligheter och risker angående att tala om psykisk ohälsa i skolan. Vidare delas kunskapsöversikten upp i inkludering av ämnet i skolan ur ett politiskt perspektiv, lärarens olika roller och skolans betydelse för att behandla ämnet. Forskningen lyfter att det existerar en vilja inom skolans värld att beröra psykisk ohälsa. Det finns dock en stor osäkerhet och okunskap bland lärare, som gör att många lärare undviker att tala om fenomenet. Studier visar att skolan har blivit mer resultatbaserad med fokus på effektivitet, vilket kan vara en bidragande faktor till att elevernas mående har blivit lidande. Kunskapsöversikten granskar lärarens olika roller, både den sociala och den undervisande rollen. Lärarnas olika roller framstår som diffusa och svåra att precisera på vad de exakt går ut på. Följaktligen tar forskningen upp skolans betydelse för att inkludera ämnet psykisk ohälsa och som en viktig institution för elevernas mående. Avslutningsvis förs diskussioner från kunskapsöversikten som berör framtida forskning, yrkesrelevansen, kritik mot den genomförda metoden och sammanfattande slutsatser. Utifrån samhällskunskapsämnets syfte, centrala innehåll, statistik kring ungas mående och vad kunskapsöversikten demonstrerar, kan vi konstatera att inkludering av psykisk ohälsa i samhällskunskapsundervisningen är relevant och bör belysas. Diskussionen berör att det behövs forskas mer kring ämnet nationellt, då det existerar betydligt fler internationella studier kring ämnet och att Skolverket behöver satsa mer på utbildning angående psykisk ohälsa.

Det har visat sig att för elitidrottare kan övergången från elitkarriären upplevas problematisk. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur karriärövergångar påverkade framgångsrika elitidrottare och om de upplevde att de fick eller behövde stöd efter elitidrottskarriären. Studien hade en kvalitativ ansats, dataanalys skedde genom kvalitativ innehållsanalys och datainsamling genom seminstrukterad intervjuform med åtta före detta elitidrottare. Resultatet visade att inte några av informanterna upplevde att de fick något stöd från förbundet efter karriärövergången. Analysen resulterade i två övergripande teman ”Utan stöd i besvikelse” och ”Planerat arbete efter karriärövergången. Informanterna i temat ”Planerat arbete efter karriärövergången” anpassade sig lättare till ett liv utan elitidrott i jämförelse med deltagarna i det andra temat som inte hade ett arbete. Skador, sjukdomar och skilsmässor påverkade också måendet. Stöd från familjen, arbete och mentala coacher underlättade anpassningen efter elitidrotten. Studien resulterade i rekommendationer om att informera om karriärövergångar redan i början av tävlingskarriären. / It has been shown that for elite athletes, the transition from the elite career can be experienced as problematic. The purpose of the essay was to investigate how career transitions affected successful elite athletes and whether they felt that they received or needed support after the elite sports career. The study had a qualitative approach, data analysis took place through qualitative content analysis and data collection through a semi-instructed interview form with eight former elite athletes. The results showed that none of the informants felt that they received any support from the union after the career transition. The analysis resulted in two overarching themes “Without support in disappointment” and “Planned work after the career transition". The informants in the theme "Planned work after the career transition" adapted more easily to a life without elite sports in comparison with the other theme where participants did not have a job. Injuries, illness, and divorce also affected the mood. Support from the family, work and mental coaches facilitated the adaptation after elite sports. The study resulted in recommendations to inform about career transitions already at the beginning of the competitive career.

Syftet med denna studie är att ur ett narrativt perspektiv belysa anhörigas upplevelser av att förlora en närstående i suicid. Studien bygger på 12 berättelser från anhöriga som publicerats i en podcast. Utifrån Goffmans teori om stigma, Castelli Dransarts teori om sorgeprocessen och Clausens teori om vändpunkter kan studien fördjupa förståelsen för de anhörigas upplevelser av att förlora en närstående och hur de väljer att berätta om det i podcasten. Det empiriska materialet har analyserats genom en narrativ analys vilket resulterade i fem teman: livet före, vändpunkter, suicidet, livet efter och sorgeprocessen. Genom att applicera teori och tidigare forskning på dessa fem teman har vi i resultat- och analysdelen samt i diskussionen kunnat besvara studiens fyra frågeställningar samt studiens syfte. Studien visar att hur själva handlingen gått till, hur tiden varit innan samt hur dödsbeskedet levererats har en inverkan på sorgeprocessen. Resonemang i diskussionen leder fram till att stöd till anhöriga är viktigt då de är en riskgrupp. Stöd behövs både i direkt anslutning till händelsen men också för de anhöriga som lever med någon som är suicidal. Det kan utifrån detta vara viktigt att involvera de anhöriga i vården. Berättandet framträder som en viktig del i de anhörigas sorgeprocess och bidrar till mer kunskap om suicid och hur processen ser ut. De anhöriga förmedlar kunskap till samhället genom sina berättelser i förhoppning om att de ska förändra samhällets bild av suicid och bemötandet av de drabbade.

Idag använder sig barn av mer och mer skärmar och digitalisering. Dock har det visat sig att 80 % av världens barn och ungdomar är för stillasittande och en del av detta kan bero på den ökade skärmanvändningen. Eftersom vården möter barn med ohälsa som kan vara orsakad av stor skärmanvändning behöver sjuksköterskan ha kompetens inom detta område. Syfte med denna studie var att beskriva hur skärmanvändningen påverkar barns hälsa negativt. Med hjälp av en litteraturöversikt har tolv kvantitativa artiklar som svarar mot syftet granskats och analyserats för att sedan komma fram till ett resultat. Resultatet i studien visar att litteraturen främst beskriver två aspekter på hur barns hälsa påverkas negativt. Dessa två aspekter bildar resultatets huvudkategorier, fysisk hälsa och psykisk hälsa. Den negativa påverkan på barns fysiska hälsa handlar om sämre sömn och en ökad vikt. På barns psykiska hälsa handlar den negativa påverkan om att skärmanvändningen medför känslomässiga problem, kognitiva problem och risk för spelberoende. Dessa fynd diskuteras. Slutsatsen med studien är att för mycket skärmtid leder till flera negativa konsekvenser för hälsan som kan förhindras genom att begränsa skärmtiden hos barn. Denna studie kan även fungera som ett hjälpmedel för sjuksköterskan att upptäcka dessa problem som skärmanvändning kan leda till.