Bakgrund: Både cannabisbruk och depression ökar bland ungdomar i Sverige. För att kunna förebygga och behandla krävs att inom socialt arbete ha en förståelse för varför ungdomar påbörjar ett cannabisbruk och/eller drabbas av depression. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en relation mellan cannabisbruk och depression bland ungdomar samt i vilken riktning relationen går. Metod: Undersökningen görs genom en litteraturöversikt där tio artiklar i ämnet har studerats och sammanställts. Resultat: Resultatet visar viss evidens för en koppling mellan cannabisbruk och depression. Diskussion: Relationen påverkas av flera olika riskfaktorer som i sig påverkas av ungdomarnas bakgrund. Resultatet går dock inte att fullt ut generaliseras till Sverige då deltagarna i studierna som sammanställts är från andra länder och några av dem även från andra kontinenter. / Background: Cannabis use and depression are increasing among youth in Sweden. To be able to prevent and treat it is important to understand why young people use cannabis and also why young people get depressed.  Aim: The aim in this study is to examine if there is an association between cannabis use and depression among youth, and to examine in what direction the association goes.  Method: This study is a review where ten articles have been summarized and analyzed.   Result: The result shows us some evidence for an association between cannabis use and depression. Discussion: The result shows us that the relationship between cannabis use and depression is affected by multiple risk factors. The result can not be generalized for Swedish youth, due to the fact that the studies examined were from other countries than Sweden and some of them even other continents.

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av användandet av sociala medier och dess psykologiska påverkan på det subjektiva välmåendet. Detta undersöktes med kvalitativ metod genom att studera användandet av sociala medier bland tio individer bestående av fem kvinnor och fem män i åldrarna 18–30 år och dokumentera deras upplevelser. Sociala medier används dagligen av människor i alla åldrar, och statistik har visat att ett frekvent användande av sociala medier ger upphov till psykisk ohälsa i form av depressiva symptom, ångest, minskad livsglädje och nedstämdhet. Resultatet av studien påvisade att deltagarna upplevde känslor av nedstämdhet, ångest och försämrad självkänsla på grund av att de jämför sig med andra användare och känner en press att uppvisa en fasad för att få bekräftelse på deras identitet. / The aim of this study was to examine the experience of social media use and its psychological effect on the subjective well-being. This was examined through qualitativ method by studying the social media use among ten individuals consisting of five women and five men in ages 18-30 and documenting their experiences. People in all ages use social media daily, and statistics has shown that using social media frequently results in mental illness such as depression, anxiety and decreased lust of living. The results of this study showed that the participants experienced feelings of depression, anxiety and impaired self-esteem due to comparisons with other users and the pressure of showing a fasad to have their identity confirmed. Keywords: Subjective well-being, social media, mental illness

Bakgrund: äldre med depression lider i ensamhet som resultat av utebliven vård som grundas i olika faktorer. Vid utebliven vård ökar risken för suicidtankar och suicidhandlingar hos äldre med depression. När äldre insjuknar i depression förändras livet till det sämre vilket kan resultera i förminskat välbefinnande och livskvalité. Syfte: att beskriva hurvårdpersonal upplever hur det är att vårda äldre med depression. Metod: En beskrivasystematisk litteraturstudie som grundas i tio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: i resultatet framkommer tre teman och sex subteman som visar att vid vård av äldre med depression upplevde vårdpersonal delade meningar gällande vad som tillhörde professionen. Vårdpersonal upplevde svårigheter med att urskilja depressiva symtom från naturlig nedstämdhet samt fysisk åkomma. Vårdpersonal upplevde tidspress som riskeradeatt äldre inte fick den vård de behövde. Vårdpersonal upplevde att en god relation baserad på kommunikation och tillit samt studerande av äldres beteenden och miljö avgörande faktorersom främjade för god vård. Slutsats: Sjuksköterskor behöver anamma omvårdnadsrollengentemot äldre med depression samt införskaffa sig den kunskapen som krävs för att kunna bedriva god vård. Sjuksköterskor behöver skapa goda relationer som möjliggör för tillit, kommunikation och återhämtning för äldre med depression för att kunna bemöta det strukturerade målen för tillfriskning och symtomfrihet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället och ungefär en av tre personer kommer någon gång att drabbas. Samtidigt finns det en stor samsjuklighet mellan somatiska sjukdomar och psykisk ohälsa, vilket gör att det ställs stora krav på hur vårdpersonal bemöter patienter med psykisk ohälsa. Patienter uttrycker att ett dåligt bemötande av vårdpersonalen kan få konsekvenser för deras hälsa. Förutsättningar för god omvårdnad är den mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och patient. Omvårdnad av patienten bör ske utifrån ett helhetsperspektiv där psykiska faktorer även bör ingå i vårdandet. Målet för hälso- och sjukvården skall alltid vara en god och jämlik vård för alla patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar. De inkluderade artiklarna har sökts fram i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Det framkom att sjuksköterskornas erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården påverkas av både inre resurser och yttre faktorer. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenheter av bemötandet är beroende av sjuksköterskornas egna kompetenser och attityder. Men bemötandet påverkas även av hur väl arbetsplatsen är förberedd att ta emot och vårda patienter med psykisk ohälsa. Gemensamt för alla de identifierade komponenterna var att de påverkade omvårdnaden av patienter med psykisk ohälsa. Slutsats: I litteraturstudiens resultat framkom det att inre resurser och yttre faktorer påverkar sjuksköterskornas erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa i den somatiska vården. Dessa komponenter är alla bidragande när sjuksköterskorna skall bemöta patienter. Genom en ökad kunskap och utveckling av dessa komponenter så är författarnas förhoppning att det ska bidra till en god och jämlik vård för patienter med psykisk ohälsa.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan kostvanor och psykisk ohälsa bland unga vuxna i ålder 20–30 år. De frågeställningar som studien undersöker är: ' • Finns det ett samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa? • Finns det ett samband mellan intaget av specifika livsmedel och psykisk ohälsa? Metod: En retrospektiv tvärsnittsstudie har gjorts på unga vuxna i åldern 20–30. Enkäter användes som datainsamlingsmetod och delades ut digitalt. Enkäten delades upp i två delar för att undersöka variablerna kostvanor och psykisk hälsa. För att undersöka psykisk ohälsa användes den validerade enkäten General Health Questionnaire (GHQ-12). För att mäta variabeln kost har frågor hämtats från GIH:s hälsoenkät och Livsmedelsverkets matvaneundersökning Riksmaten (2010). Resultat: Bland de 221 individer som deltog i studien visade resultatet ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan sämre kostvanor och psykisk ohälsa (r=0.15, p=0.024). När olika livsmedel analyserades separat sågs även ett positivt, statistiskt signifikant samband mellan intag av frukt och bär och psykisk ohälsa (r=0.146, p=0.044). Utöver detta visade resultatet ett svagt positivt samband mellan grönsaker och rotfrukter (r=0.13, p=0.053) och för choklad eller godis (r=0.129, p=0.057), som däremot inte var statistiskt signifikanta. Slutsats: Resultatet visar att det finns ett statistiskt signifikant, men svagt samband mellan ohälsosamma kostvanor och psykisk ohälsa. Ett lägre intag av frukt och bär har visat sig korrelera med psykisk ohälsa. Däremot går det att ifrågasätta studiens resultat med bakgrund i att det är svårt att kontrollera för vilken påverkan andra livsstilsfaktorer kan ha på den psykiska hälsan. Det är heller inte möjligt att säkerställa orsakssamband. Sambandet mellan variablerna är svagt vilket betyder att ytterligare forskning behövs för att säkerställa korrelationen mellan kostvanor och psykisk ohälsa.

The purpose of this study was to investigate what it is like to work as a social secretary, who meets clients who live with mental illness. The method that has been applied has been a qualitative study. Data collection was conducted through semi-structured interviews. The number of participants in the study was eight people, six women and two men. All participants worked or have worked as social workers. The collected material was analyzed through Braun & Clarke's (2006) thematic analysis model. From the thematic analysis, three themes were created: Responding to a person in need of help, Authority with compassion and Mental illness and shame. The results showed that by meeting the client in a respectful empathetic way, and then working in a way to strengthen the relationship and the work alliance for a future collaboration. Working together, collaborating in the areas where the client himself has an opportunity to influence is felt to mean that the balance of power is more equal. The high workload also risks affecting the treatment of people living with mental illness in a negative way. That through relief in workload could lead to a more successful result for the client, but also for the job satisfaction for social workers.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt folkhälsoproblem. Eftersom allt fler lider av fetma så väljer allt fler att uppnå viktminskning genom en bariatrisk kirurgi. Övervikt och fetma är relaterat till psykisk ohälsa, vilket även kan förekomma efter en bariatrisk kirurgi. Detta innebär att sjuksköterskor i större utsträckning kommer att möta dessa patienter. Det råder en bristande kunskap hos sjuksköterskor samt ett sämre förhållningssätt mot personer med fetma.Syfte: Beskriva personers upplevelser av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Studiens resultat baserades på åtta vetenskapliga artiklar. Dataanalysen gjordes utifrån Fribergs (2017) beskrivning av de fyra analysstegen vid en litteraturöversikt.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Kategorierna var att uppleva förändrad självkänsla och självförtroende, att uppleva ökad energi och glädje, att uppleva positiv påverkan på sociala relationer, att uppleva ökad ångest och depression och att uppleva missnöje med kirurgin.Slutsats: Studien har visat vilka olika typer av upplevelser personerna hade av sin psykiska hälsa efter genomgången bariatrisk kirurgi, vilket resulterade i både bra och dålig psykisk hälsa. Det var känslor som till exempel förändrad självkänsla och självförtroende men även ökad ångest och depression samt missnöje med kirurgin. Personerna upplevde att deras psykiska hälsa påverkades av den bariatriska kirurgin. Studien kan bidra till att sjuksköterskor kan få en ökad förståelse för hur personer upplever sin psykiska hälsa samt skapa bättre förutsättningar för en god personcentrerad omvårdnad efter bariatrisk kirurgi. Den kan även förbättra sjuksköterskans kunskapsområde inom psykisk hälsa efter en bariatrisk kirurgi.Nyckelord: Bariatrisk kirurgi, hälsa, psykisk hälsa, psykisk ohälsa, upplevelser

Barn med skolsvårigheter löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i skolan pågrund av oro, ångest och stress. Detta kan förebyggas genom en god lärandemiljö,vilket bland annat innefattar goda relationer, ett trivsamt skolklimat ochundervisning med kvalitet. Då lärare och pedagoger i skolan har en betydande rollangående lärandemiljön är syftet med det här uppsatsarbetet att undersökaprofessionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljönför elever med skolsvårigheter. Jag har samlat in data genom halvstruktureradeintervjuer med fem professionella på en grundskola i södra Sverige. Med stöd frånVygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv på lärande och med tidigareforskning har jag kommit fram till att en Social tjänstehund påverkarlärandemiljön för elever med skolsvårigheter genom att bidra till skolklimat,social interaktion, lek och välbefinnande. / Children with school problems are at high risk of suffering from mental illness inschool due to anxiety and stress. This can be prevented through a good learningenvironment, which includes good relationships, a friendly school climate and agood quality education. As teachers and educators in the school have a significantrole to play in the learning environment, the purpose of this degree project is tofind out the professionals’ perception of how a Social service dog can influencethe learning environment for pupils with school problems. I have collected datathrough semi-structured interviews with five professionals at a primary school insouthern Sweden. With support from Vygotskij’s theory of socio-culturalperspective on learning and with previous research, I have come to the conclusionthat a Social service dog can contribute to the learning environment for studentswith school problems through school climate, social interaction, play and wellbeing.

Långtidsarbetslöshet och psykosocial ohälsa medför ekonomiska och sociala problemför både samhället och individen. Studiens syfte är att undersöka hur långtidsarbetslösasom befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder ser på sin situation som arbetslös och hur deskattar sin egen psykosociala (o)hälsa.Den kvalitativa studien bygger på tio semistrukturerade intervjuer som bearbetatsmed hermeneutisk meningstolkning och språkanalys. Studien bygger på ett strategiskturval av informanter då syftet med studien är att den skall representera helapopulationen av långtidsarbetslösa. Teoretiska begrepp och koncept som används istudien är Jahodas deprevationsteori, Prekariatet och Anomi.Studiens resultat pekar på att det finns en koppling mellan långtidsarbetslöshet ochpsykosocial ohälsa i form av stress, nedstämdhet, isolering, utanförskap ochskamkänslor. Den psykosociala ohälsan verkar främst bero på den avsaknad av strukturoch sociala sammanhang som arbetslösheten för med sig. Långtidsarbetslöshet lederäven till ekonomiska konsekvenser för individen vilket verkar öka den psykosocialaohälsan ytterligare. Trots den svåra situationen som långtidsarbetslösa befinner sig i harde en positiv syn på framtiden och upplever inte sin situation som helt hopplös. / Long-term unemployment and psychosocial ill-health contributes to economic andsocial problems to both society and the individual. The aim of this study is toqualitatively examine how long-term unemployed describe their social situation andtheir psychosocial ill-health.The qualitative study is based on ten semi-structured interviews that have beenprocessed with hermeneutic meaning interpretation and language analysis. This study isbased on a strategic selection of informants in order for the study to represent the entirepopulation of the long-term unemployed. Theoretical concepts and concepts used in thestudy are: Jahoda's depravation theory; Precariat and Anomie.The results of this study indicate that there is a link between long-termunemployment and psychosocial ill-health in terms of stress, depression, isolation,exclusion and shame. Key indicators for the psychosocial ill-health among unemployedindividuals is the lack of daily routine/structure as well the lack of social environments.In addition, long-term unemployment may also lead to economic difficulties for theindividual, which generates an increased risk for psychosocial ill-health. In spite thedifficult situation long-term unemployed individuals face, they have a positive view oftheir future and do not experience their situation as completely hopeless.

No description available.