No description available.

Idag är det generella kravet för inträdet på arbetsmarknaden minst en gymnasieexamen, trots detta visar statistik på att flertalet unga personer hoppar av sin skolgång. Att göra ett skolavhopp kan ge konsekvenser som långtidsarbetslöshet, fysisk och psykisk ohälsa samt ekonomiska bekymmer. Därmed utgör skolavhoppet ett samhällsproblem och det är av vikt att unga personer får stöd i sin situation. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka skolavhoppets händelseförlopp för att få förståelse för vilka samhälleliga och enskilda strategier som tillämpas vid hanteringen av ett skolavhopp för att den unga ska nå en känsla av meningsfullhet. Frågeställningarna är: • Av vilka anledningar valde den unga att hoppa av sin skolgång?• Hur hanteras ett skolavhopp? • Vilka är följderna av ett skolavhopp? Utifrån Careership och KASAM- teorierna har resultatet av studien analyserats och visar på att skolavhoppet är komplext men att de ungas psykiska ohälsa är en bidragande faktor till varför ett skolavhopp sker. Att få stöd i sin situation av omgivningen visar sig vara betydelsefullt. Dock visar resultatet på att det samhälleliga stödet inte är ihållande vilket resulterar i en ostabil framtid för de som har hoppat av skolan.

Självskadebeteende innebär att skada sin egen kropp i suicidsyfte eller för att lindra ångest. Självskadebeteende kan påträffas vid alla åldrar men är vanligast i tonåren fram till ung vuxen ålder. Förekomsten av självskadebeteende domineras bland personer med psykisk ohälsa men yttrar sig även hos personer utan psykiska åkommor. Risken för ett fullbordat självmord ökar hos patienter med självskadebeteende om de inte erhåller vård. Som sjuksköterska i ambulanssjukvården är det oundvikligt att möta dessa patienter. Sjuksköterskor i ambulanssjukvården kan uppleva att de saknar kunskap och erfarenhet i vården av dessa patienter. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med självskadebeteende inom ambulanssjukvården. Den valda metoden för att beskriva detta är en kvalitativ intervjustudie med innehållsanalys och induktiv ansats. Åtta sjuksköterskor från tre olika regioner intervjuades. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i 7 underkategorier och 3 huvudkategorier. Resultatet visar att informanterna erfar att det är en utmaning att vårda patienter med självskadebeteende då de ofta saknar kunskap om hur de på bästa sätt kan hjälpa dessa patienter. De erfar även att vårdandet är en utmaning gällande sin egen säkerhet och att det ofta finns behov av nära samarbete med polis. Informanterna erfar att det är en utmaning att skapa en vårdande relation till patienter med självskadebeteende, och de upplever ibland svårigheter i bemötandet och kommunikationen med denna patientgrupp. Dessa faktorer kan leda till att patienterna erhåller en sämre kvalitet av vård. Det finns ett tydligt behov av ökad kunskap om vårdandet av patienter med självskadebeteende och ett behov av ökad trygghet för sjuksköterskor att vårda denna patientgrupp.

No description available.

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e person med livmoder. Sett ur ett generellt perspektiv så brukar fokus främst ligga på behandling och medicinering av endometrios, där andra aspekter av sjukdomen ofta glöms bort. I den här studien skiftar fokuset. Syftet med den här studien är att belysa hur endometrios påverkar vardagen och den psykiska hälsan. Studien är en litteraturstudie där resultatet visar en koppling mellan endometrios och psykisk problematik i form av exempelvis ångest och depression.

Introduction Mental illness is a public health problem that affects every aspect of the life of an individual. Stigmatization of people who suffer from mental illness is prominent in society, despite active efforts to prevent it. Co-morbidity and unique health care needs result in a more complex hospitalization for this group of individuals. Psychiatric care has resources and expertise that the somatic health care lacks. To give the best care possible, a deeper understanding about how persons with mental illness experience somatic care is necessary. Method A general literature review was the chosen methodological design. Eleven qualitative original articles were picked out from database searches performed in PubMed, PsycInfo and Cinahl. Their level of quality was then established with a quality audit using a framework from SBU.     Results Results showed that people with mental illness had both positive and negative experiences, all centered on the desire to be part of one's own care. Getting treated with respect, being listened to and a continuity of care was associated with safety. The opposite were also true, where ignorance, inattentiveness and an unwillingness to listen led to an inner uncertainty where the mentally ill persons question their worthiness to receive care in the first place. Conclusion The result highlighted the importance of communication for the relationship between carer and care recipient as well as their understanding of each other. Mental health is a complex and multifaceted subject and so are the individuals suffering from their issues. Hence, more research is vital in order to identify the different aspects of the professional-patient relations.   Keywords: Caring sciences, Literature review, Mental illness, Nursing care, Patient experience, Professional-patient relations.

No description available.

No description available.

Denna kandidatuppsats har i syfte att granska de olika teknologierna för biomakt som gestaltas inom psykiatrivården i Sverige. Metoden som kommer att användas för analysen är fallstudier vilket kommer att användas tillsammans med teorier om biomakt. Den teoretiker som främst förekommer är Michel Foucault, men teorin kommer att kompletteras med fler filosofer och forskare. Analysen kommer att ha en avgränsning vid tre stycken diagnoser; schizofreni, bipolär sjukdom och borderline. I granskningen kommer teorierna och metoden användas för att identifiera vilka olika behandlingsformer som används för patienterna samt vilka teknologier för makt som förekommer i behandlingarna. Resultatet för analysen visar att de huvudsakliga behandlingsformerna för diagnoserna är läkemedel och kognitiv beteendeterapi vilka gestaltar två olika former av biomakt, både regulativ makt och disciplinär makt / The purpose of this bachelor thesis is to examine the different kinds of technologies of biopower that exist within the Swedish psychiatric institution. The method of use is case studies, that will be used in conjunction with theories about biopower. The theorist that is primarily used is Michel Foucault, however the theories about biopower will be further complemented by more philosophers and researchers. The analysis will be limited to three diagnoses; schizophrenia, bipolar disorder and borderline. The theories and methodology will be used in order to identify the different therapies used for the patients as well as the technologies of power that occur in the treatments. The result of the analysis shows that the main forms of treatment for the diagnoses are drugs and cognitive behavioral therapy which consist of two different forms of biopower, both regulatory power and disciplinary power.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i samhället. I dagsläget möter sjuksköterskor oberoende av sin arbetsplats, personer med psykisk ohälsa. Det är viktig att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa eftersom sjuksköterskors bemötande har en inverkan på patienter och på hens upplevelsen av vården. Patienter som upplever att de inte har blivit hörda och tagna på allvar av sjukvårdspersonalen, kan i framtiden undvika att söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvården. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats vars resultat var baserat på tolv kvalitativa artiklar utifrån sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med psykisk ohälsa. Resultat: Det återkommande temat genom resultatet var att kunskaper kring psykisk ohälsa hos sjuksköterskan har inverkan på bemötande. Detta löper genom alla fem huvudteman, kompetensens påverkan kring bemötande, känslornas påverkan på bemötande, tidspress styr bemötande, bemötande påverkades av stigmatiseringen och sjuksköterskans omvårdnadsfokus påverkar bemötande. Diskussion: Sjuksköterskors erfarenheter resulterade i ett gott och dåligt bemötande gentemot personer med psykisk ohälsa. Ett god bemötande uppnåddes genom att sjuksköterskor innehar kunskap kring psykisk ohälsa, genom att de var flexibla trots tidspressen och genom att de skapade förtroendebaserade relationer mellan sig själv och patienterna. Att arbeta utifrån personcentrerad vård är ett sätt att lyckas med bemötande. Detta gör att sjuksköterskan kan se individen framför sig i sin helhet, inte att vara fixerad vid en diagnos.