Hbtq-personer är globalt sett i riskzon för att hamna eller återfalla i någon form av ohälsa. Sedan är det inte säkert att de får rätt vård och stöd från professionella. Denna studies syfte är att undersöka socionomers erfarenheter av att möta och bemöta hbtq-personer i ohälsa, samt hur socionomer tänker kring hbtq-personers problematik. Studien avser även belysa om socionomers uppfattning av attityder kring sexualitet och könsidentitet har någon betydelse för bemötandet. För att kunna besvara syftet utfördes sju kvalitativa intervjuer med socionomer i Sverige. De medverkande socionomerna i studien har erfarenheter av att möta personer som uppsöker vård eller stöd för fysisk, psykisk, psykiatrisk, sexologisk och psykosocial ohälsa samt social problematik. Det empiriska materialet bearbetades med hjälp av Fenomenologisk hermeneutik för att kunna återspegla socionomernas erfarenheter. Ur resultatet kunde det utläsas att socionomernas attityder till bemötandet av hbtq-personer i ohälsa spelar roll. Socionomerna upplever att det är svårt att förhålla sig till paraplybegreppet hbtq då det handlar om olika utsatta grupper inom detta begrepp. Paraplybegreppet tenderar att sätta fokus på heteronormen och hbtq, istället för att sätta fokus på bemötandet i detta. Socionomerna avser inte att det behövs en riktad mall för hur man ska gå tillväga för att bemöta hbtq-personer i ohälsa, utan hbtq-frågor bör inkluderas i mallen och/eller förhållningssätt för hur man bemöter människan i ohälsa. För att attityder inte ska riskera att stigmatisera hbtq-personer i ohälsa bör myndigheter och vårdinrättningar satsa på attribut som signalerar att hbtq-personer är välkomna.

Introduktion: Enligt nationellt centrum för suicidforskning tog 1588 personer sitt luv i Sverige 2019. Sju gånger så många dör i suicid i jämförelse med trafikolyckor. Psykisk ohälsa och suicidalt beteende är ett betydande folkhälsoproblem nationellt. 90% av de som begår suicid har en psykisk störning. Det är vanligare att män suiciderar. Som ambulanssjuksköterska är det vanligt att man är den första kontakten som patienten får med sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med ett suicidalt bettende. Metod: En kvalitativ metod valdes. Datainsamling skedde med semistrukturerade intervjuer. 7 Intervjuer genomfördes. Intevjuerna analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Studien kom fram till att informanterna saknade kunskap och kompetens för att vårda patienter med ettt suicidalt beteende. Informanterna upplevde att det var svåra möten och komplicerade bedömningar. Man upplevde att patienterna var oberäkneriga och att man var tvungen att tänka på säkerheten genom hela vårdkedjan. Slutsats: Resultatet i studien visade på att ambulanssjuksköterskorna kände sig obekväma i mötet med patienter med ett suicidalt beteende då de saknade kunskap. Specialistutbildningen till ambulanssjuksköterska innehåller inte mycket utbildning om patienter med ett suicidalt beteende. Man upplevde att patienterna var oberäkneriga och snabbt svängde i sitt humör, därför var det viktigt att tänka på hur man bemötte patienten samt att man alltid tänkte på säkerheten. Mer svensk forskning behövs för att studera erfarenheter med patienter med ett suicidalt beteende.

Sammanfattning Bakgrund: Psykisk ohälsa är en av de största hälsoutmaningarna i Europa idag avseende prevalens, sjukdomsbörda och funktionsnedsättning. I Sverige ökar sjukskrivningarna orsakade av psykisk ohälsa och vid alla sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar är psykisk ohälsa orsak till hälften. Första vårdnivån för psykisk ohälsa är primärvården och kontakten sker oftast via telefon. Psykisk ohälsa ökar i samhället och därmed ökar även telefonsamtalen till vårdcentralen. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelser av telefonrådgivningssamtal på vårdcentral med patienter med psykisk ohälsa. Metod: Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Tio distriktssköterskor från åtta olika vårdcentraler i Skåne har intervjuats individuellt och intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att distriktssköterskorna i de verksamheter som har välfungerande resurser i verksamheten upplever att telefonrådgivningen med patienter med psykisk ohälsa fungerar väl. Att distriktssköterskan har ett professionellt förhållningssätt i sin kommunikation, lyssnar aktivt och är aktivt närvarande i samtalet upplevs ha betydelse för telefonrådgivningssamtalets utgång. I studien framkommer att samtal med patienter med psykisk ohälsa har en känslomässig påverkan på distriktssköterskorna. Distriktssköterskans erfarenheter gällande psykisk ohälsa är något som växer fram med tiden och är till hjälp i telefonrådgivningssamtalet. Slutsats: Tillräckliga resurser i verksamheten har betydelse för telefonrådgivningssamtalets utgång och har distriktssköterskan rätt förutsättningar och tillräcklig kunskap då patienter med psykisk ohälsa söker hjälp första gången kan det ha betydelse för en tidig upptäckt och snabbt insatt behandling.

Bakgrund: Att drabbas av en stroke upplevs inte sällan som ett trauma. Det kan innefatta psykiska förändringar på grund av hjärnskador men dessa förändringar kan även uttryckas som en reaktion på det som hänt. Många patienter upplever förtvivlan, ångest och psykisk ohälsa som depression efter en stroke och är i stort behov av stöd och hjälp, då de har fullt upp med att hantera den nya livssituationen. Eftersom psykisk ohälsa är vanligt förekommande hos strokepatienter är det angeläget att få mer kunskap om ämnet. Det kan bidra till en mer personcentrerad vård och en ökad förståelse för problemet. Den psykiska ohälsan hos dessa patienter kan därmed minska.  Syfte: Syftet med studien var att belysa psykisk ohälsa utifrån Katie Erikssons teori om de tre formerna av lidande hos personer som haft en stroke. Metod: En litteraturstudie där syftet besvarades med hjälp av litteratursökningar. Relevanta artiklar valdes ut med urvals- och kvalitetsgranskning. Elva artiklar inkluderades med hjälp av svensk MeSH och databasen Pubmed.  Resultat: Analysen visade på nio olika kategorier.  1) rädsla för återfall och döden, 2) kognitiv funktionsnedsättning, 3) fysisk funktionsnedsättning 4) trötthet och brist på energi 5) Bristande bemötande, information och självbestämmande i hälso-och sjukvården 6) Att vara beroende av andra 7) Identitetspåverkan 8) förlust av relationer, ensamhet och isolering 9) depression och ångest. Dessa kategorier placerades därefter ut efter relevans under temana; Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Resultatet visade att psykisk ohälsa förelåg hos stroke-överlevande och att detta kunde förstås utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori gällande de tre formerna av lidande. Slutsats: Den psykiska ohälsan yttrade sig i form av depression och ångest, vilket berodde bland annat på rädsla, funktionsnedsättningar, trötthet, beroende av sjukvård- och hjälp samt identitetskriser och sociala svårigheter. Dessa depressiva symtom och känslor kunde även relateras till varandra och utgjorde ett sjukdomslidande, vårdlidande och/eller livslidande utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Det behövs mer resurser för att uppmärksamma och upptäcka depressiva symtom hos stroke-överlevande samt att sjuksköterskan informerar på ett anpassat sätt utifrån patientens förutsättningar.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar både på samhällsnivå och globalt. Det innebär att många av de patienter som vårdas inom somatisk vård också lider av samtidig psykisk ohälsa. Samsjukligheten gör att sjuksköterskor inom somatisk vård i högre grad träffar patienter med psykisk ohälsa vilket ställer ökade krav på rätt kompetens och bemötande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med sex kvalitativa respektive två kvantitativa vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl samt Psycinfo. En integrerad analysmetod tillämpades utifrån artiklarnas resultat. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudkategorier: Underlättande faktorer och Hindrande faktorer respektive sex underkategorier Utbildning, Livserfarenhet, Positiva attityder, Rädsla, Obekvämhet och osäkerhet samt Otillräcklighet. Sjuksköterskor som upplevde underlättande faktorer hade stöd i sin utbildning medan de som upplevde hindrande faktorer till viss del saknar kompetens inom psykisk ohälsa. Slutsats: Vården av patienter med psykisk ohälsa påverkas av både underlättande och hindrande faktorer som positiva attityder och rädsla. Resultatet visar att en vårdande relation har stor betydelse för mötet med patienter med psykisk ohälsa.

Skolkuratorer har en unik position där de har möjligheten att fånga upp de elever som lider av psykisk ohälsa. Skolkuratorn är den professionen inom skolpersonalen som kan ses som den bindande länken mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tidigare forskning visar att ungdomar som mår sämre psykiskt söker sig först till skolkuratorn och sen till annan skolpersonal. Skolkuratorns arbetsuppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa hos eleverna. Denna studie undersöker vilken syn skolkuratorer har på psykisk ohälsa hos ungdomar mellan 13–19 år, samt om de har rätt förutsättningar att bedriva ett förebyggande arbete. I denna kvalitativa studie har det genomförts åtta semistrukturerade intervjuer på åtta skolkuratorer, fyra som arbetar inom högstadiet och fyra inom gymnasiet. Studiens resultat visar att elevers psykisk ohälsa orsakas av svårigheter inom familjeförhållanden och ungdomens sociala omgivning. Informanterna uppger att det finns brister inom det främjande och förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa bland unga. / School counselors have an unique position where they have the opportunity to identify students who suffer from mental illness. The school counselor is the profession within the school staff that can be seen as the binding link between school, social services and health care. Previous research shows that youth who suffer from mental illness address first to the school counselor and then to other school staff. The school counselor's task is to work to promote health and prevent mental illness among the students. This study examines the school counselors' views on mental illness in young people between the ages of 13–19, and whether they have the right conditions to carry out preventive work. In this qualitative study, eight semi-structured interviews were conducted with eight school counselors, four working at comprehensive school and four in upper secondary school. The results of the study show that students' mental illness is caused by difficulties in family relationships and the youth's social environment. The informants stated that there are shortcomings in the promotion and prevention work against mental illness among youth.

Denna studies syfte är att nå en djupare förståelse för upplevelsen och hanteringen av psykisk ohälsa bland män, specifikt andra generationens invandrare från Mellanöstern med omnejd men hänsyn till deras kultur. I och med att studiens syfte och frågeställning baseras på individers upplevelser har en hermeneutisk metod ansetts vara mest lämplig. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av semistrukturerade intervjuer präglade av teman som kultur, maskulinitet och psykisk ohälsa. Teorin om dramaturgi, medicinsk sociologi samt teorin om skam och sociala band låg till grund för studiens teoretiska ramverk. Med det teoretiska ramverket och intervjuerna som grund framställdes resultatet där en nyanserad analys med teman som skam, maskulinitet, kultur som katalysator och fasad tolkades. Resultatet visade att männen upplever en förstärkt maskulinitetsnorm till följd av att tillhöra en kultur från Mellanöstern med omnejd. Den förstärkta maskulinitetsnormen skulle visa sig påverka alla deltagares upplevelser och hanteringen av den egna psykisk ohälsan. Resultatet påvisade även vikten av fortsatt forskning om urvalsgruppen i relation till psykisk ohälsa.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos äldre och detta visar sig genom bland annat att allt fler äldre tar eller försöker ta sitt liv. Det är svårt att upptäcka psykisk ohälsa hos äldre, då symtomen kan uttrycka sig som fysiska besvär eller ses som en naturlig del av åldrandet. Många äldre med psykisk ohälsa är i behov av insatser från hälso-och sjukvården. En sjuksköterska som möter äldre med psykisk ohälsa måste utveckla strategier för att kunna hantera den äldres mående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta äldre med psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturstudie baserade på tio kvalitativa artiklar identifierades genom systematiska sökningar i Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Artiklarna granskades i HKR:s granskningsmall för kvalitativa artiklar, analysfasen följde Kristensson (2014) sex steg. Resultat: Två kategorier i relation till syftet; Vikten av att vara närvarande och ge den äldre med psykisk ohälsa tid för att kunna skapa relation: Det är av vikt att sjuksköterskan tar sig tid för den äldre med psykisk ohälsa för att kunna skapa en relation och Vikten av kunskap och stöd i mötet med äldre personer med psykisk ohälsa: Beroende på kunskap, stöd och erfarenheter som sjuksköterskorna hade påverkade det mötet med den äldre både positivt och negativt. Slutsats: Genom utbildning och kontinuerlig uppdatering av psykisk ohälsa kan osäkerhet kring ämnet minska och detta skulle påverka vården positivt, där den äldre kan få den vård som hen har behov av och rätt till.

Flickor är överrepresenterade inom vård enligt LPT medan dubbelt så många pojkar som flickor omhändertas enligt 3 § LVU. Utifrån att socialtjänstens arbete med tvångsvård av barn och unga vilar på LVU finner vi det relevant att undersöka den motsättning som framträder mellan en neutral lagtext och könsskillnader i tillämpningen. Syftet med studien är att undersöka hur pojkars och flickors psykiska ohälsa och sociala problem framställs i förarbeten till LVU och i prejudicerande domar gällande rekvisitet “annat socialt nedbrytande beteende”. Faircloughs kritiska diskursanalys utgör såväl en teoretisk aspekt som ett metodologiskt tillvägagångssätt i studien. I kombination med diskursanalysen har vi applicerat ett genusperspektiv utifrån Butlers teorier. Studiens resultat visar att sociala problem porträtteras som externaliserade problem i dokumenten och att psykisk ohälsa framställs som en förklaring på denna problematik. Rekvisitet “annat socialt nedbrytande beteende” innefattar inte internaliserade problem vilket tyder på att förarbetena är konstruerade utifrån en normativ föreställning om tonårspojken. Detta riskerar att exkludera tonårsflickors erfarenheter. Dessutom finns en risk att pojkars internaliserade problem inte uppmärksammas av socialtjänsten eftersom dessa problem inte är i enlighet med en normativ föreställning om pojkar som utåtagerande och aggressiva. Analysen indikerar även att flickor och pojkar som uppvisar externaliserade problem tolkas utifrån könsstereotypa förväntningar, vilket riskerar en ojämlik rättstillämpning.

Bakgrund: I Sverige drabbas var femte person av psykisk ohälsa i form av depression och ångest. Som sjuksköterska är det viktigt att skapa en trygghet och lindra lidande hos personen. Farmakologisk behandling är det vanligaste men fler metoder borde uppmärksammas. Djur har visats ha en positiv inverkan på den psykiska ohälsan vilket kan vara en alternativ behandlingsmetod.Syfte: Syftet var att beskriva personers, anhörigas och personals upplevelser av djurassisterade interventioner som ges till personer med psykisk ohälsa.Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats baserat på elva artiklar som analyserats enligt Hällgren Granheim och Lundmans (2017) analysmodell.Resultat: Resultatet visade hur djuren minskade psykisk ohälsa genom att sprida glädje och lycka, vilket även gav ett lugn. Tryggheten av att vara accepterad kring djuren var tydlig vilket ledde till en avslappning och lättare skapa gemenskap med andra. Upplevelsen av rädsla beskrevs vilket bidrog till personlig utveckling. Slutsats: Djur har en positiv påverkan på den psykiska ohälsan då det skapas glädjefyllda känslor, ett lugn och en gemenskap i deras närvaro. Sjuksköterskan kan uppmuntra till kontakt med djur som en alternativ behandlingsmetod för att på så vis ge personer meningsfullhet, upplevelsen av ökad hälsa och ett minskat lidande.