Bakgrund: Psykiska och fysiska påfrestningar under lång tid utan återhämtning kan leda till skadlig stress. Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att belysa hälsofrämjande och förebyggande faktorer mot stress, vilket naturen möjligtvis innehar. Syfte: Att belysa hur natur upplevs av personer som erbjuds naturbaserad omvårdnad vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på nio artiklar med kvalitativ design genomfördes. Polit och Beck flödesmodell användes för att analysera materialet. Resultat: Fyra olika teman kring natur vid naturbaserad omvårdnad identifierades, naturen - en trygg famn, - en plats för tröst och stöd, - en miljö där det friska kan gro samt - en plats för förändring. Naturen upplevdes ge möjlighet för avkoppling och återhämtning som krävs vid stressrelaterad psykisk ohälsa. Naturen skapade en trygg miljö och skänkte sinnesro. Vägen till en förändrad framtid skedde genom reflektion över naturens gång och återhämtning i takt med naturen. Slutsats: Naturen kan ses som stresslindrande faktor såväl som hälsofrämjande resurs och är därför viktig ur ett folkhälsoperspektiv. Vikten på sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är stor och översikten visar att naturen kan bidra till en förbättrad psykisk hälsa.

Bakgrund: Blivande sjuksköterskor tycks ha en bristande förmåga att känna igen psykisk ohälsa, samtidigt ingår det i sjuksköterskans uppgifter att förebygga sjukdom och lindra lidande. Syfte: Syftet var att beskriva blivande sjuksköterskors resonemang om bemötandet av personer med nedstämdhet. Metod: En kvalitativ design i form av fokusgruppsintervjuer användes för att besvara studiens syfte. Tio stycken blivande sjuksköterskor intervjuades uppdelat på tre tillfällen med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Datamaterialet spelades in, transkriberades och analyserades inspirerat av Graneheim och Lundmans beskrivning av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De blivande sjuksköterskorna resonerade kring sjuksköterskans roll i bemötandet av personer med nedstämdhet. Även personerna med nedstämdhets roll benämndes för att förstå deras perspektiv i bemötandet. De beskrev även att det fanns olika faktorer som påverkar mötet, som kan ha flera olika betydelser. Följande kategorier framkom utifrån dataanalysen; Att inse betydelsen av mötet med personer med nedstämdhet, Att förstå att det finns flera faktorer som påverkar mötet med personer med nedstämdhet, Att se blivande sjuksköterskors roll i omvårdnaden med personer med nedstämdhet och Att förstå personernas situation när de känner nedstämdhet. Slutsats: Blivande sjuksköterskor önskar mer undervisning i psykiatri för att på så sätt bli rustade för att möta personer med nedstämdhet.

Den specialistutbildade sjuksköterskan inom psykiatri innehar en specialistkompetens som skapar förutsättningar och möjligheter att kunna stödja och vårda personer med psykisk ohälsa. Syftet med studien är att ta reda på psykiatrisjuksköterskans upplevelse av hur specialistkompetensen tas tillvara på arbetsplatsen. Kvalitativ metod valdes då psykiatrisjuksköterskans upplevelser skulle undersökas. Åtta stycken psykiatrisjuksköterskor har intervjuats. Datainsamlingen har sedan analyserats utifrån en induktiv kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen kunde tre kategorier urskiljas: chefens roll i tillvaratagandet av psykiatrisjuksköterskans kompetens, psykiatrisjuksköterskans status och psykiatrisjuksköterskans yrkesroll samt sex tillhörande subkategorier. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur psykiatrisjuksköterskan upplever att specialistkompetensen tas tillvara på sluten- kontra öppenvården. Psykiatrisjuksköterskan på slutenvården upplevde i högre grad att gränserna mellan yrkesrollerna var mer flytande och det fanns ett ointresse från chefen att ta tillvara på specialistkompetensen. Psykiatrisjuksköterskan på öppenvården upplevde att deras chefer oftare innehade kunskap kring specialistkompetensen samt att det fanns en önskan och en möjlighet att ta tillvara på den. Vidare upplevde psykiatrisjuksköterskan att specialistkompetensen anses ha lägre status än andra specialistutbildningar. Psykiatrisjuksköterskans specialistkompetens kan bidra till en hållbar utveckling genom att påverka den psykiska ohälsan i samhället. Detta kan leda till en minskad stigmatisering av personer som lider av psykiska sjukdomar och förbättrade långsiktiga ekonomiska och sociala förutsättningar i samhället. I resultatdiskussionen belyser författarna samtliga tre kategorier som framkommit i resultatet samt vikten av en förbättring av samhällets syn på psykisk ohälsa. Denna syn kan i dagsläget stigmatisera de som drabbas samt ha en negativ påverkan på de som väljer att arbeta inom psykiatrin.

Skolsköterskan möter dagligen elever och kan då identifiera psykisk ohälsa hos elever. Syftet med litteraturstudien var att utforska skolsköterskors erfarenhet av vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa hos elever i åldern 16-18 år. En integrativ litteraturstudie genomfördes. Resultatet redovisas i två huvudkategorier som är Elevers olika förutsättningar i skolan och Organisationens påverkan. I kategorin elevers olika förutsättningar i skolan framkom att mobbning enligt skolsköterskan kunde leda till psykisk ohälsa. Skolsköterskorna nämnde också att flickor lättare kunde samtala om psykisk ohälsa. I kategorin  organisationens påverkan framkom att skolsköterskor hade brist på utbildning, träning och självförtroende i att hantera psykisk ohälsa. Tidsbrist uppgavs också påverka arbetet negativt. Samarbete med lärare, samt specialister inom barnpsykiatri, behövdes enligt skolsköterskorna för att kunna stödja eleverna. Behov finns av forskning om vad som påverkar arbetet med psykisk ohälsa. Skolsköterskan kan stärka sin roll på skolan genom ökad samverkan med lärare och få tydligare rutiner kring samarbetet med externa aktörer, då psykisk ohälsa hos elever är ett växande problem och kan leda till psykiska besvär som fortsätter till vuxen ålder.

No description available.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett problem bland patienter som vårdas inom den rättspsykiatriska slutenvården. Patienter med psykisk ohälsa har en sårbarhet och löper större risk att drabbas av livsstilsrelaterade sjukdomar och för tidig död. Syftet är att beskriva hur personalen inom rättspsykiatrisk slutenvård upplever patienternas förutsättningar till att skapa hälsofrämjande levnadsvanor. Studien omfattar kvalitativ studiedesign där åtta personer som arbetar inom rättspsykiatrisk slutenvård intervjuades. I resultatet framkommer det att begränsningen av valet och möjligheten att engagera sig i aktiviteter inverkar negativt på en persons hälsa. Patienterna på kliniken har olika förutsättningar till delaktighet i aktivitet. Resultatet visar att patienternas tidigare vanemönster har inverkan på vilka levnadsvanor patienten har inom slutenvården. Personer med psykisk ohälsa stöter på många hinder i att skapa hälsofrämjande levnadsvanor då de beskrivs ha bristande insikt över vilka konsekvenser deras handlade får i relation till deras hälsa Patientgruppen framställs som rädda för livet utanför den rättspsykiatriska slutenvården och beskrivs trygga i det hospitaliserade klimatet. Detta resulterar i att många vill och blir kvar. Arbetsterapeutens kunskap kring vanor och roller är betydande vid förändring av patienternas levnadsvanor och arbetsterapeutiska insatser kan riktas mot att främja återgång i samhällslivet. Omfattningen forskning inom ämnet är bristande och det behövs mer kunskap om hur rättspsykiatriska kliniker kan arbeta för att främja hälsa och välmående för målgruppen.

Bakgrund Depression är ett stort folkhälsoproblem i dagens samhälle, som drabbar var femte person i Sverige någon gång under deras livstid. Om sjukdomen upptäcks i en tidig fas kan andra former av psykologisk behandling sättas in som ersätter läkemedelsbehandling. Fysisk aktivitet har flera bevisade positiva effekter, såväl fysiska som psykiska. Egenvård är, enligt Orem (2001), en grundläggande teori för människors välbefinnande och tillfrisknande. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge kunskap och stöd till patienter gällande egenvård. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression. MetodEn litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar, varav tre kvalitativa och åtta kvantitativa som publicerats i PubMed eller Cinahl mellan 2008 och 2018. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar från Forsberg och Wengström (2016). Varje enskild studie värderades utifrån ett poängsystem där antal “ja” gav ett poäng och hänsyn togs till antal deltagare som var med i studierna, då studier med fler deltagare ansågs ha högre värde. Aktuella forskningsresultat om fysisk aktivitet vid depression sammanställdes utifrån studiens syfte och frågeställningar. ResultatDe granskade studierna visar sammantaget att fysisk aktivitet har många positiva effekter vid depression. Däremot kan inget tydligt samband ses gällande vilken intensitet, frekvens eller träningsform som är mest lämplig att utföra för bästa möjliga effekt vid depression. Det visade sig att stöd i form av exempelvis professionell personal och aktivitetsmätare motiverade deltagarna att öka den fysiska aktiviteten vid depression. SlutsatsFysisk aktivitet har flera gynnsamma effekter på måendet, såsom förbättrat humör, förbättrat välbefinnande, sömn och självförtroende, samt tenderar att reducera graden av depression. / BackgroundDepression is a major public health problem in today's society, which affects every fifth person in Sweden sometime during their lifetime. If the disease is discovered in an early phase, different forms of psychological treatment may be introduced to replace drug treatment. Physical activity has several proven positive effects, both physical and mental. Self-care is, according to Dorothea Orem, a basic theory of human well-being and recovery. The nurse has a responsibility to provide knowledge and support for patients in self-care.AimThe aim was to highlight physical activity in depression.MethodA literature study based on eleven scientific articles, of which three qualitative and eight quantitative published in PubMed or Cinahl between 2008 and 2018. The studies were quality-reviewed using review templates by Forsberg and Wengström (2016). Each individual study was evaluated based on a scoresystem where the number of "yes" scored a score and consideration was given to the number of participants who participated in the studies, as studies with more participants were considered to be of higher value. Current research findings on physical activity in depression were compiled based on the purpose and questions of the study.ResultsThe reviewed studies show that physical activity has many positive effects on depression. However, no clear connection can be found regarding the intensity, frequency or mode of exercise that is most appropriate for the best possible effect in depression. It was found that support in the form of professional staff and activity meters, for example, motivated participants to increase physical activity in depression.ConclusionPhysical activity has several beneficial effects on the way, such as improved mood, improved well-being, sleep and self-confidence, and tend to reduce the rate of depression.

Antalet unga som drabbas och lider av psykisk ohälsa har den senaste tiden ökat avsevärt. Unga är en målgrupp som tidigt bör fångas upp för att minska den dramatiskt stigande siffran. Skolan har en viktig roll för det främjande arbetet och därför ligger det arbete elevhälsan gör i stort fokus. Elevhälsan är en yrkesgrupp som verkar inom skolverksamheten för att hjälpa skolans elever att uppnå välmående och utveckling. Studiens syfte är därmed att öka kunskapen om det elevvårdande arbetet med unga genom att undersöka hur representanter från elevhälsan erfarar ökningen av psykisk ohälsa unga. Det syftar även till en ökad kunskap i arbetet för att förebygga och identifiera psykisk ohälsa hos eleverna. En kvalitativ metod har använts där sju semistrukturerade intervjuer med nio respondenter har givit empiri till studien. Respondenterna är yrkesverksamma inom elevhälsan för gymnasieskolor i en kommun i sydvästra Sverige. Av en tematisk analys har materialets analyseras där teman och subteman skapades för att finna ett mönster. Resultatet av studien gav kunskap om elevhälsans perspektiv och arbetssätt kring problemet psykisk ohälsa hos unga. Studiens resultat visar på orsaker till den psykiska ohälsan ur elevhälsans perspektiv. Orsakerna var tydliga för elevhälsan då de definieras med dålig sömn, stress, familjeproblematik och prestationskrav. Detta är orsaker som är svåra för ungdomarna själva att koppla till sin psykiska ohälsa enligt elevhälsan. Detta visar också på elevhälsans viktiga roll i skolverksamheten för att kunna identifiera och fånga upp dessa ungdomar. En slutsats som studien tar är att det kan finnas flera bakomliggande orsaker till ungas psykiska ohälsa och att det inte finns några strikta riktlinjer för hur det förebyggande och hälsofrämjande arbetet ska utföras.

Bakgrund Vid år 2020 så beräknas depression att utgöra den näst största sjukdomsbördan i världen. Rådande situation ställer nya krav på vården och sjuksköterskan att lindra psykisk ohälsa. Nuvarande standardbehandling för depression och ångest utgörs av farmakologisk behandling samt olika former av psykoterapi, emedan ett växande antal studier påvisar behandlingseffekt av mindfulness. Väsentliga frågetecken om hur och när mindfulness har behandlingseffekt kvarstår emellertid, vilket föranleder ytterligare forskning inom området. Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar effekten av mindfulness hos personer med depression och/eller ångest. Metod En allmän litteraturöversikt användes som metod i denna studie för att bearbeta och sammanställa en del av tidigare forskning. Datainsamling i form av artikelsökning genomfördes i CINAHL, PubMed och PsychINFO. Innehållsanalys utfördes på 15 vetenskapliga artiklar och fyra teman identifierades. Resultat Resultatet uppvisade att mindfulness har behandlingseffekt vid depression och/eller ångest, varvid fyra faktorer som påverkade behandlingseffekten identifierades. Faktorerna var följande: individuell motivation, diagnos, samverkan med andra behandlingar samt kompetens bland pedagoger. Individuell motivation påverkade behandlingseffekten mest. Slutsats Mindfulness uppvisade behandlingseffekt vid depression och/eller ångest, emedan fyra faktorer påverkade behandlingseffekten: individuell motivation, diagnos, samverkan med andra behandlingar samt kompetens bland pedagoger. Individuell motivation påverkade behandlingseffekten mest, då mindfulness ställer väsentliga krav på mobilisering av egna resurser. Utökad forskning krävs för att bättre kartlägga behandlingseffekten vid specifika tillstånd samt vid specifik behandlingslängd.

Den psykiska ohälsan i elevhälsovården ökar ständigt menar aktuell forskning. Skolsköterskan har en viktig roll i det förebyggande arbetet med psykisk ohälsa i elevhälsan. Medvetenhet kring hälsans bestämningsfaktorer underlättar det förebyggande arbetet. Skolsköterskans vårdande yrkeskompetens ligger till grund för ett lyckat hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans upplevelse av att arbeta elever med psykisk ohälsa. Genom semistrukturerade intervjuer samlades data in från åtta stycken skolsköterskor. Dataanalysen följde Graneheim Hällgren och Lundmans modell för innehållsanalys (2004). Genom analysen framkom tre kategorier vilka benämndes: Riskfaktorer som påverkar eleven, Att utföra omvårdnad samt Skolans hälsofrämjande ansvar. Det framkom 12 underkategorier vilka åskådliggör den information som samlades in under intervjuerna. Resultatet visar att riskfaktorer för psykisk ohälsa föreligger såväl i hemmet som i skolan. Att närvara i skolan visade sig vara en stark skyddsfaktor för hälsa. Genom skolsköterskans salutogena synsätt kan psykisk ohälsa förebyggas genom att synliggöra den enskilda elevens unika omvårdnadsbehov. Skolsköterskan hälsoförebyggande arbete stärker elevens möjligheter till fortsatt hälsa. Skolan fungerar som ett skyddsnät mot ett utanförskap i samhället. Ett gott samarbete i elevhälsan gynnar både eleven och samhället i stort, vilket bidrar till en hållbar utveckling.