Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för hur kvinnliga studenter uppfattar att opinionsledare påverkar deras klädkonsumtion. Studien undersöker varför den utvalda målgruppen väljer att avstå från att konsumera secondhandkläder. Detta är av intresse med tanke på den ökade medvetenheten om klädindustrins negativa miljöpåverkan och den ökade populariteten av att köpa secondhandkläder. Det är väsentligt att undersöka detta utifrån opinionsledare, då det kan ha en inverkan gällande människors konsumtion. För att uppnå syftet med studien har tre frågeställningar utformats. Den första frågeställningen är gällande vilka faktorer kvinnliga studenter uppfattar påverkar deras beslut gällande klädkonsumtion. Den andra frågeställningen undersöker hur de uppfattar att opinionsledare har en inverkan på deras värderingar samt identitet. Den tredje frågeställningen är vad det finns för samband mellan kvinnliga studenters opinionsledare och deras val att avstå från att konsumera secondhandkläder. Studiens metod innefattar en kvalitativ undersökning i form av intervjuer som har transkriberats, kodats och strukturerats utifrån en tematisk analys. Studiens deltagare innefattar åtta kvinnliga heltidsstudenter som inte konsumerar secondhandkläder. Resultatet har analyserats utifrån två teorier: tvåstegshypotesen och mål-medel-kedjan. Studiens resultat visar att de främsta faktorerna som målgruppen uppfattar påverkar deras klädköp är ekonomi, sociala medier och marknadsföring. Kvinnliga studenter uppfattar att opinionsledare kan ha en viss inverkan både gällande värderingar och identitet. Resultatet visar även att det finns flera samband mellan kvinnliga studenters opinionsledare och deras val att inte konsumera secondhandkläder, exempelvis åsikter och värderingar gällande secondhandkläder. / This study aims to create a deeper understanding of how female students perceive that opinion leaders influence their clothing consumption. The study investigates why the selected target group chooses not to consume second hand clothing. This is of interest considering the increased awareness of the clothing industry's negative environmental impact and the increased popularity of buying second hand clothes. It is essential to investigate this based on opinion leaders, as it can have an impact on people's consumption. To achieve the purpose of the study, three questions have been formulated. The first question is about which factors female students perceive influence their decisions regarding clothing consumption. Question two is about how they perceive that opinion leaders have an impact on their values and identity. The third question concerns what kind of connection there is between female students' opinion leaders and their choice to refrain from consuming second hand clothes. The study's method is based on a qualitative investigation in the form of interviews that have been transcribed, coded and structured based on a thematic analysis. The target group includes eight female full-time-students who do not consume second-hand clothing. The result has been analyzed based on two theories: two-step flow and means-end chain. The study's results show that the main factors that the target group indicated influence their clothing purchases are finance, social media and marketing. Female students perceive that opinion leaders can have a certain influence on both values and identity. The results also show that there are several connections between female students' opinion leaders and their choice not to consume second hand clothes, for example opinions and values regarding second hand clothes.

Recent years have seen a dramatic increase in podcast listening in Sweden. As a result, podcasts has become attractive in marketing purposes among enterprises and organizations. It has also been revealed that the messages about products advertised in podcasts not only spread among the listeners, but also among their friends when publishing on social media. Research in this area has shown that messages spread on social media is a process which not only involve the transmitter and the receiver but also a third party, that is other individuals in the receivers network. This study reveals possible reasons to how and why listeners of the podcast spread commercial messages on social media. In order to identify general trends and to acquire an understanding of the phenomenon about podcasts a case study on Fredagspodden, produced by Hannah Widell and Amanda Schulman, was done. The purpose was to spread light on how and why listeners spread messages regarding the product placement of the producer’s own products, the Perfect Day wines, on social media. This study’s most significant finding is how listeners of the podcast tend do have a greater acceptance towards advertising messages regarding the producers own products when they experience the producer as a friend. Because of this parasocial relationships the listeners also seem to become more willing of spreading the commercial messages on social media. To visualize this process of communication we have created a model called Several-step-hypothesis. / Poddradiolyssnandet har ökat i Sverige under de senaste åren. Till följd av detta har poddradion blivit en attraktiv kanal för företag och organisationer att utnyttja i marknadsföringssyfte. Det har dessutom uppdagats att reklambudskap som annonseras i poddar inte enbart når dess lyssnare, utan att lyssnarna även sprider budskapen vidare på sociala medier. Forskning inom detta område har visat att budskapsspridning genom sociala medier är ett skeende som inte bara involverar sändare och mottagare utan även en tredje part, det vill säga andra individer i mottagarens nätverk. I denna studie redogörs för hur och varför lyssnare av poddradion sprider reklamens budskap vidare på sociala medier. För att finna generella tendenser och införskaffa förståelse om fenomenet kring poddradion genomfördes en fallstudie på Hannah Widell och Amanda Schulmans podd Fredagspodden. Där undersöktes hur och varför lyssnarna spred budskap om producenternas produkter, vinerna Perfect Day, vidare på sociala medier. Studiens mest slående resultat är hur lyssnare, då de upplever poddradioproducenten som en vän, tenderar att sprida reklambudskap om dennes produkter vidare på sociala medier. Det handlar alltså om hur parasociala relationer kan öka lyssnarens acceptans till reklam i poddradion då det gäller producentens egna produkter. För att gestalta hur reklambudskapen sprids på sociala medier har vi skapat en modell vid namn Flerstegshypotesen.

This mixed method study set out to investigate how businesses in the fashion and apparel industry can optimize working with two types of influencers; micro-celebrities who rely on their personality to influence, and opinion leaders who rely on their expertise to influence. This was explored through three different research questions. The first research question was a quantitative look at influencers on Instagram, to see if there were any difference in effectiveness and spread between opinion leaders and micro-celebrities. The second and third research questions were a qualitative look through the eyes of influencer marketing experts with the goal of finding out how to maximize the effectiveness and spread of opinion leaders and micro-celebrities on Instagram. The quantitative results found no difference in effectiveness and spread between opinion leaders and micro-celebrities on Instagram. The qualitative results further found that industry experts do not make a distinction between influencers in the way proposed by the study. Instead they viewed each influencer as a unique personality, where the fit between influencer and brand as well as long-term relationships were key factors for success. Suggesting that the expert/personality dichotomy is secondary to well-established brand fit. Because of this, the research questions and purpose were revised to better match the results. The theoretical and practical application of this study is that a larger focus on building long-term relationships to create a win-win relationship for both influencer and brand is a requirement for success. This also requires a well-considered fit in a campaign involving an influencer, as it is important the image of the influencer matches the image of the brand. However, more research is needed to investigate the intricacies of working with relationship-building and fitting influencers to a brand. / Denna studie syftar till att undersöka hur företag i mode- och klädindustrin kan optimera arbetet med två typer av influencers; mikrokändisar som förlitar sig på sin personlighet för att influera, och opinionsledare som är beroende av sin kompetens för att influera. Detta undersöktes genom tre olika forskningsfrågor. Den första forskningsfrågan var en kvantitativ undersökning om inflytande på Instagram för att se om det fanns någon skillnad i effektivitet och spridning mellan opinionsledare och mikrokändisar. Den andra och tredje forskningsfrågan var en kvalitativ blick utifrån influencer-marknadsföringsexperter med målet att ta reda på hur man kan maximera effektiviteten och spridningen av opinionsledare och mikrokändisar på Instagram. De kvantitativa resultaten fann ingen skillnad i varken effektivitet eller spridning mellan opinionsledare och mikrokändisar på Instagram. De kvalitativa resultaten visade att branschexperter inte skiljde mellan influencers på det sätt som studien föreslog. Istället betraktade de varje influencer som en unik personlighet, där matchningen mellan influencer och varumärke samt långsiktiga relationer var viktiga faktorer för framgång. Vilket tyder på att frågan om expertis eller personlighet är sekundär till en väletablerad matching. Detta stod i stark kontrast till tidigare forskning. På grund av detta har forskningsfrågorna och syftet reviderats för att bättre matcha resultaten. Framtida teoretisk och praktisk tillämpning av denna studie visar att ett större fokus på att bygga långsiktiga relationer för att skapa ett vinn-vinn-förhållande för både influencer och varumärke är ett krav för framgång. Detta kräver också en genomtänkt matchning eftersom när en influencer används för en kampanj är det viktigt att influencerns image matchar varumärkets image. Mer forskning behövs dock för att undersöka processen med att bygga relationer och matcha influencers till ett varumärke.

Studien ämnar undersöka lärarstudenters mottagande av en kommunikationskampanj mot näthat. Syftet är att förstå hur de uppfattar kampanjen och dess budskap, samt hur de ser på kampanjen i förhållande till sin framtida yrkesroll som lärare. Studien använder tvåstegshypotesen och begreppet opinionsbildare, samt social marketing-disciplinens ramverk för att besvara frågeställningarna. Dessutom används teorin om sekundär socialisation och tankar om sociala normer för att bättre förstå studiens kontext. Studien har en kvantitativ ansats och empiri samlas in med hjälp av en digital enkät. Empirin analyseras och diskuteras sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkter. Studien visar att lärarstudenterna anser att kampanjen berör viktiga ämnen och anser att klassrumsövningarna är användbara. De anser sig i allmänhet vara kunniga om ämnen som kampanjen tar upp, som sexism, rasism, homofobi och samhällets normer. Däremot anser de sig inte veta så mycket om anonymitet på nätet, lagstiftning kring kränkningar online och var det finns hjälp att få vid nätmobbning. Analysen av resultatet pekar också på att de har en medvetenhet kring sin framtida yrkesroll och anser att de har ett ansvar att arbeta med de frågor som kampanjen berör. Det verkar också som att de anser att kampanjens metodmaterial skulle utgöra ett användbart verktyg som kan hjälpa dem att ta sig an den uppgiften. / This study aims to examine the reception of a communication campaign against hate speech online and cyber-bullying. The purpose it to understand how teacher students at university level, perceive the campaign and its messages, as well as how they perceive the campaign in relation to their future teacher profession. The study’s theoretical framework includes the theory of two-step flow of communication, with the core concept of opinion leaders. It also includes teachings from the social marketing discipline. To better understand the context of the study, the theory of secondary socialisation is used, together with a social norms-perspective. The study uses a quantitative survey method. Empirical data is collected through an online survey and is later analysed and discussed with the help of the aforementioned theoretical framework. The results show that the teacher students think the topics of the campaign are important. In general, they rate their knowledge on the campaign topics highly. They claim to know a lot about sexism, racism, homophobia and societal norms. However, they rate their knowledge on other topics lower – they claim to not know as much about online anonymity, legislation about hate speech or the resources that are available when cyber-bullying occurs. The analysis shows that the teacher students are aware of the socialising role that comes with their future profession. They seem to think that it is part of their responsibility as teachers to work with the themes specified in the campaign. It seems like they think the campaign material and classroom exercises would be useful tools when it comes to living up to that responsibility

This essay is based on a qualitative interview study with focus groups as a method and examines how sponsored videos from american influencers are received by their audience. Influencers are a new fenomena within the marketing business and therefore it is interesting to examine how this new marketing tactic is received by the viewers. We used two american beauty influencers with over one million subscribers on youtube as a conversation starter for the groups. We found that, after showing the videos to the participants, that the key to success for both influencer and viewer was that a relationship had to be established between viewer and influencer because if not the influencer did not come across as trustworthy since the viewer lacked the personal connection to him or her, but also they didn’t know their personalities. The women with this attitude did not, on a regular basis, follow any type of influencer in their daily life. However the women who did follow influencers regularly showed understanding in the concept and were also more likely to say that the influencers were in fact trustworthy. However, all of the women agreed that this is commercial and should always be regarded as that. They meant that as a viewer and consumer they should always be critical towards sponsored videos since there is large sums of money involved, and that means that the influencer could not be one hundred percent honest

Det faktum att unga människor, genom sociala medier, i allt större utsträckning erhåller makt att påverka har kommersialiserats av företag genom marknadsföringsmetoden influencer marketing. Merparten av forskningen kring influencer marketing fokuserar dock på företag eller följare – men vad vet vi egentligen om hur dessa influencers själva betraktar fenomenet och sin roll? Vad är det egentligen som driver influencers under 18 år? Denna studie ämnar besvara dessa frågor och därigenom tillhandahålla viktig insikt kring hur företag bäst förhåller sig till gruppen unga influencers. I studien medverkar fem influencers i åldrarna 14–17 år från mobilappen TikTok, där de i skrivande stund har mellan 172 000 till 2,3 miljoner följare. Studien visar på en relativt medveten grupp unga individer med god förståelse för sin roll i marknadsföringssystemet, likväl som för sin roll som opinionsbildare och influencer. Generellt uppvisar de en negativ uppfattning till reklam i allmänhet men en positiv inställning till influencer marketing. De innehar vidare stark kritisk inställning till det som de identifierar som missbrukande av rollen influencer. Trots att influencers främst tycks drivas av personlig vinning så har de en tydlig önskan att fungera som förebild och inspirationskälla. Influencers tycks vidare i stor grad drivas av inre motivationskällor och uppvisar stor personlig integritet samt selektivitet vid val av företagssamarbeten. Ett framgångsrikt samarbete bör därför upplevas som självvalt, innehålla rätt typ av budskap samt ge visst utrymme för egna tolkningar. / The fact that young people, through social media, has increasingly been given the power to influence has been commercialized by companies through the marketing method influencer marketing. However, most of the research on influencer marketing focuses on companies or followers – but what do we really know about how these influencers themselves regard the phenomenon and their role? What is it that drives influencers under the age of 18? This study aims to answer these questions and thereby provide important insights about how companies best relate to the group of young influencers. The participants in the study, which are aged between 14 and 17, are active on the mobile app TikTok. At the time of writing, they have between 172,000 to 2.3 million followers on the platform. The study shows a relatively conscious group of young individuals with a good understanding for their role in the marketing system, as well as their role as opinion leaders and influencers. Generally, they show a negative view of advertising in general but a positive attitude to influencer marketing. They also have a strong perception of possible negative aspects, that they identify as an abuse of the role influencer. Despite the fact that influencers mainly seem to be driven by personal gain, they have a clear desire to act as a role model and source of inspiration. Influencers seem to be strongly driven by internal sources of motivation and therefore show great personal integrity as well as selectivity to collaborations with companies. To achieve a successful business collaboration, the cooperation should therefore be perceived by influencers as self-chosen, contain the right kind of message and finally give enough room for the influencer’s own interpretations.

Listan över influerare som har gjort skönhetsingrepp kan göras lång. För att nämna ett exempel har Bianca Ingrosso med ett följarantal på 343 000 på Youtube talat öppet om att hon gjort lipfillers (Ingrosso, 2020). Dessa inlägg där influerare talar om hur de korrigerar sin kropp i kombination med att de unga är i majoritet på internet och sociala medier (Svenskarna och internet 2019) ligger till grund för vår vilja att genomföra denna undersökning. Syftet med denna studie är att undersöka hur influerares reklam och framställning av skönhetsingrepp kan skapa betydelse för hur unga kvinnor ser på den egna kroppen. För att genomföra studien har vi använt oss av sex stycken kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 15–17 år. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och materialet har sedan analyserats för att besvara våra frågeställningar. Utifrån våra intervjuer kan vi se att influerares sätt att tala om och göra reklam för skönhetsingrepp har betydelse för unga kvinnors attityder till den egna kroppen. Några av respondenterna har även uttryckt att de blivit osäkra gällande sin egen kropp efter att ha sett inlägg gällande skönhetsingrepp från en influerare. Vi kan tydligt se att respondenterna tror att unga kvinnor är den grupp som påverkas mest av influerares framställning av skönhetsingrepp. Intervjuerna visar att respondenterna tar del av ett dominerande skönhetsideal på sociala medier och de beskriver idealet som att man ska vara smal, lång och vacker. Vi kan tydligt se, genom de analyserade intervjuerna, att de unga kvinnorna som deltog i denna studie är kritiska till influerare som talar om och gör reklam för skönhetsingrepp, då de tycker att det uppmanar andra till att korrigera sin kropp. Trots kritiken så spelar influerare en stor roll i de unga kvinnornas liv och de uttrycker att de får inspiration av influerare gällande var och vad man äter, hur man klär sig och hur man tränar. Vi kan därmed se en viss ambivalens i respondenternas svar då de följer specifika influerare samtidigt som de riktar kritik gentemot dessa. / The list of influencers who has had cosmetic procedures done can be made long. To mention one example, Bianca Ingrosso with 343 000 followers on Youtube, has spoken openly about her lip fillers (Ingrosso 2020). These types of posts, where influencers talk about how they correct their body, in combination with the fact that young people are a majority of the internet and social media users (Svenskarna och internet 2019) forms the basis of our motivation to conduct this study. This study aims to analyze whether, and if so, how influencers advertising and speech about cosmetic procedures contribute in creating meaning regarding how young women view their own body. This study was conducted with six qualitative interviews, with women in age 15-17. The interviews have been recorded and transcribed and the material has been analyzed to answer our research questions. Throughout our analyzed interviews can we see that influencers' speech and advertising about cosmetic procedures are meaningful regarding young women's attitudes to their own body. Some of the respondents expressed that they felt insecure about their own body after seeing an influencer talk about cosmetic procedures. We can also see that the respondents think that young women as a group of people are affected by influencers' opinions about cosmetic procedures. In the interviews, we can also see that the respondents take part in constructing a dominating beauty ideal on social media and they define the ideal as being skinny, tall and beautiful. Clearly the young women who took part in this study are critical of how influencers talk and do commercials about cosmetic procedures, they think influencers tell others to correct their body. Despite the criticism, the young women in this study are still inspired by influencers, regarding where and what they eat, how they dress and how they work out. We can clearly see some ambivalence in the way the respondents answer as they follow specific influencers while they also are criticizing them.