<p>Bakgrund: Graden av centralisering måste ständigt avvägas. Under 1980- talet följde den offentliga sektorn efter den privata avseende decentralisering, ett begrepp som översköljdes med idel positiva argument och erfarenheter. Under slutet av 1990-talet har pendeln svängt och de flesta försäkringskassor har tagit ett steg tillbaka. Vi har valt att undersöka vad som ligger bakom denna utveckling. </p><p>Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att skapa ett diskussionsunderlag för främst Försäkringskassan i Kalmar län, men även för andra försäkringskassor och politiskt styrda organisationer, gällande decentraliseringsgrad och problem associerade med valet av densamma. </p><p>Avgränsning: Vi har i denna uppsats koncentrerat undersökningen till att omfatta endast länscontrollers eller liknande inom Försäkringskassan. De sitter i samtliga fall i eller nära ledningen, varför vi har ett ledningsperspektiv på vår undersökning. </p><p>Genomförande: Vår studie bygger på telefonintervjuer samt öppna och slutna frågeformulär till totalt 18 av de sammanlagt 21 försäkringskassorna i Sverige. </p><p>Resultat: Vi har i uppsatsen kommit fram till att det en kombination av alla de faktorer som vi har lokaliserat som har gjort att centraliseringar av olika slag har kommit till stånd inom Försäkringskassan. Tendenserna påverkar varandra och centraliseringsåtgärder är ofta följder av andra d:o, varför det ibland kan vara svårt att särskilja dem. Resultatet visar också att det kan vara svårt att inifrån organisationen se allt som ligger bakom och driver förändringar.</p>

<p>Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga. Här skapas således en målkonflikt inom organisationen mellan den affärsinriktade elitverksamheten och den ideella verksamheten. Problem kan uppstå med att få dessa olikriktade målsättningar att fungera tillsammans. Måldifferenserna har en påverkan på hur föreningen styrs, samtidigt som det även påverkar organisationens förmåga att uppnå en hög grad av målkongruens. </p><p>Syfte: Beskriva framtagningen och utformningen av ett balanced scorecard för Linköpings Hockey Club. Utvärdera hinder och möjligheter att kombinera ideella och kommersiella mål i idrottsföreningar. Precisera begreppet måldifferenser och visa hur detta påverkar möjligheterna att uppnå målkongruens. </p><p>Genomförande: Undersökningen är av fallstudiekaraktär där fallorganisationen är Linköpings Hockey Club. Data har samlats in genom öppna samtal med personer i och runt organisationen samt genomgång av relevant litteratur och publikationer från branschen. </p><p>Resultat: Med utgångspunkt i det framtagna styrkortet i kombination med samtal/intervjuer har undersökningen utmynnat i en intressentmodell som visar svårigheterna med att förena ideella och kommersiella målsättningar. Måldifferenser är skillnader (motsättningar) i grundtanke och avsikt vad gäller organisationens övergripande målkategorier. Tydliggörande av och information om måldifferenser i kombination med kontinuerlig övervakning underlättar hanterandet av måldifferenserna i organisationen. En separeration av särskilda strategiskt relevanta måldifferenser i skilda organisationsformer kan vara en lösning på problemet. Måldifferenser har en negativ inverkan på förmågan att uppnå målkongruens i en organisation i avseende på de övergripande målsättningarna. Således måste eventuella måldifferenser elimineras för att uppnå en hög grad av målkongruens</p>

<p>Since the 1970`s the Non Governmental Organisations, NGO:s, have taken an increasing responsibility in the development cooperation work. Apart from an increase in resources delivered through the NGO:s it is also obvious in various official documents that the idea of NGO:s in regards to; reaching and involving poor people in the work and as capable of delivering aid resources to a low cost, is very widely spread and commonly accepted among political decision makers and aid agencies. In addition it’s very seldom that those positive statements about the NGO:s abilities, are backed by any kind of scientific study. This study argues that the ascribed abilities are more the rhetoric of a political idea than an empirical reality. </p><p>Another significant idea is that NGO:s very often are mentioned and considered as a congruent group of organisations of similar qualities and weaknesses. In reality there is an extreme diversity regarding their purpose, size and leadership philosophy. The study shows that the differences between NGO:s is so large that it is meaningless to refer to them as a common group with the same possibilities to deliver the same kind of results. </p><p>In short, the Russ Foundation Small Saving Scheme is fairly good at fulfilling the picture that is ascribed to NGO projects from the aid agencies. It is good though to remember that both the organisation and the program was especially chosen because it fulfils the criteria assumed necessary to achieve good results in the chosen areas. There is a good chance that they share those abilities with other NGO:s similar in purpose, size and philosophy of leadership, but it’s also unlikely that organisations that differ a lot in those characteristics, would deliver the same kind of results, which has been assumed by the main part of the political decision makers and by the aid agencies for a long time.</p>

<p>Bakgrund: Människor som ställer upp frivilligt i ideella organisationer måste samordnas för att de skall kunna arbeta tillsammans med syfte att uppnå gemensamma mål, men går det att styra dessa människor? Det ligger någonting paradoxalt i tanken på styrd frivillighet. Betyder inte en frivillig handling något som sker spontant, självvalt och oombett? Samtidigt som samhället ställer krav på att organisationerna skall uppnå konkreta resultat, kan de frivilliga när som helst hoppa av om det inte längre känns motiverande att stanna kvar. Detta medför att det även är viktigt för organisationerna att beakta de frivilligas motiv till engagemanget och tillfredsställa deras personliga önskemål så att de inte lämnar organisationerna. </p><p>Syfte: Syftet är att identifiera och systematisera styrproblem kopplade till frivilligarbete i ideella organisationer med externa mål. </p><p>Genomförande: Studien genomfördes i Linköping, och baserades på åtta intervjuer med personer som är eller har varit engagerade i svenska ideella organisationer. </p><p>Resultat: Ett 30-tal styrproblem har identifierats och indelats i kategorierna brist på vägledning, motivationsproblem respektive personliga begränsningar. Vissa av dessa är problem som beror på bristande kunskap eller uppmärksamhet från ledningens sida, medan andra beror på de ideella organisationernas särdrag och frivilligarbetets karaktär. Den analysmodell som framtagits för identifiering och systematisering av styrproblem är av sådan generell karaktär att den skulle kunna appliceras även utomlands.</p>

<p>De Internetbutiker som skapades under senare delen av 1990-talet, präglades av snabb etablering och deras övergripande mål var att ta så stora marknadsandelar som möjligt. Detta högt prioriterade krav på snabbhet var en av anledningarna till att dessa företag ofta tog hjälp av partners för att sköta delar av verksamheten. På detta sätt skapas imaginära organisationer, som via webben erbjuder varor och tjänster till sina kunder. Dessa företag fokuserar på sin kärnkompetens och låter denna kompletteras med andra externa aktörers kompetenser. För att lyckas måste man erbjuda sina kunder minst samma priser, kvalitet och service som en traditionell butik, vilket kräver en verksamhet med hög processeffektivitet och -kvalitet. Denna avhandling fokuserar på vilka faktorer som är avgörande för att dessa önskvärda effekter ska kunna uppnås, vilket också innebär att brister och problem kommer att beröras.</p><p>I två fallstudier har studerats hur dessa imaginära organisationers olika informationssystem, och den informationssystemarkitektur de bildar, stödjer affärsprocessen i syfte att nå önskvärda effekter. Organisationernas aktörer, och den aktörsstruktur de bildar, har också studerats för att klargöra stöd till affärsprocessen.</p><p>Studiens resultat visar att samverkan mellan den imaginära organisationens informationssystem och aktörer är av central betydelse för att nå dessa effekter. Den visar också på problem som finns i detta sammanhang. För att uppnå denna goda samverkan mellan informationssystem krävs en hög kvalitet i densamma, något som också är av stor vikt för att uppnå förtroende och tillit i den samverkan som sker mellan aktörer inom den imaginära organisationen. För att nå en hög förändringsbarhet och följsamhet i den imaginära organisationens processer, är det nödvändigt att fokusera på systemstrukturering, både intern och extern. Studien pekar också på de rationaliseringseffekter som kan uppnås genom ett högt utnyttjande av modern informationsteknik.</p>

<p>Kap.1 är inledning,syfte,metod etc.</p><p>Kap.2 i den här uppsatsen behandlar syrisk-ortodoxa kyrkans grundande i Antiokia år 37 där Apostlarna för första gången kallade sig för Kristna /Apg.11:19-20)uppsatsen behandlar också det språk (Arameiska/ syriska)som används inom alla syrisk-ortodoxa kyrkorna runtom i världen,den tar upp kyrkans teologi och dogmer kortfattad,kyrkomötena i Nicea år 325,Konstantinopel 381,och Efesos 431 där beslutades om grunderna för den kristna teologin och tron, och det fjärde iCalcedon</p><p>år 451 som delade den kristna kyrkan till två,väst som accepterade två naturer för Kristus,(gudomlig och mänsklig) och de orientaliska kyrkorna som accepterade två förenade naturer i en enhet, för Kristus.</p><p>Kap.3 handlar om Syrisk-ortodoxa kyrkans institutioner och stiftelser i medlemmarnas ursprungsländer och i emigrationsländer,bl.a Sverige.</p><p>Kap.4 handlar kort om medlemmarnas civila och organisationer.</p>

<p>Problem: Nätverkande företag är i stort behov av en effektiv verksamhetsstyrning. Eftersom nätverkande organisationer består av flera företag som agerar som en har de svårt att räcka till, skapa nöjda medlemmar samt utveckla något som ger positiv respons hos finansiärerna. Problemet inom nätverkande företag är att kunna få alla medlemsföretag aktiva och engagerade. Detta innebär att samarbetet behöver utvecklas och ett verktyg som får in de olika aspekterna är av nytta.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar ett balanserat styrkort kan implementeras i nätverkande organisationer. Tanken är att se till vilka perspektiv som kan vara i fokus när det gäller nätverkande organisationers styrbarhet samt eventuella motsättningar.</p><p>Avgränsningar: Våra avgränsningar är främst att uppmärksamma nätverksorganisationers styrbarhet samt att endast utgå ifrån BSC som styrmedel. Vi kommer att se till effektiviteten som BSC kan tillföra nätverksföretagsverksamheten och de nätverksorganisationer vi kommer att kontakta är PUCK, Tunga Fordon och Aluminiumriket. Vi kommer även att stämma av våra intervjusvar med en referensperson som är insatt i ämnet, vid namn Bodil Anjar, som tidigare varit verksam vid Sustainable Sweden Southeast (SSSE) och i dagsläget arbetar som konsult för småföretag.</p><p>Metod: Denna uppsats bygger på kvalitativ forskning ur ett abduktivt perspektiv. Uppsatsen bygger till stora delar på information som vi fått i och med intervjuer, som ställs i jämförelse med redan befintlig teori.</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att ett anpassat BSC kan implementeras och användas i nätverkande organisationer. Problem som uppkommit i och med uppsatsen handlar bland annat om att få alla medarbetare i medlemsföretagen insatta i nätverket och dess betydelse för företaget. Vi har även kommit fram till vidare forskning kring ämnet.</p>

<p>Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna.</p><p>Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten. De fallföretag som vår empiri grundar sig på är Sustainable Sweden Southeast AB, Vatten och Samhällsteknik AB, Puck och Tunga fordon.</p><p>Studien har resulterat i att vi har kunnat få en del indikationer från de intervjuade personerna och organisationerna. Vi kommer slutligen i uppsatsen att presentera några rekommendationer för hur vi anser att nätverksorganisationer skulle kunna förbättra sin erfarenhetsåtervinning. Slutsatsen kan därmed sägas vara vår resa till förståelse.</p>

No description available.

<p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna uppsats är att analysera varumärkeshanteringen i olika ideella organisationer i Sverige. </p><p><strong>Metod:</strong> I denna uppsats har författarna använts sig av kvalitativa metoder samt utgått från en abduktiv ansats. De primära data är fem intervjuer med fem ideella organisationer i Sverige som arbetar för olika ändamål. Dessa intervjuer har valts utifrån ett bekvämlighetsurval.<strong> </strong></p><p><strong>Resultat och slutsatser: </strong>Av resultatet framgår det att de ideella organisationerna arbetar med sitt varumärke beroende på vilka resurser de har, vilken storlek organisationen har och vilka ändamål de arbetar för. Författarna av studien anser att varumärkeshantering inte är ett högt prioriterat område för samtliga ideella organisationer eftersom de behöver lägga sina resurser på rätt företeelse, vilket är deras ändamål. Om organisationerna skulle lägga mycket tid på varumärkeshantering och marknadsföring skulle detta leda till att allmänheten blir skeptiska och börja undra om organisationerna använder pengarna på rätt sätt. Eftersom det saknas modeller för ideella organisationers varumärkeshantering har uppsatsförfattarna med hjälp av Melin och Aakers modeller, skapat en egen modell som är anpassad för ideella organisationer.</p> / <p><strong>Aim:</strong> The aim of this thesis is to analyze brand management in the different non-profit organizations in Sweden. </p><p><strong>Method:</strong> In this thesis, the authors used qualitative methods and an abductive approach. The primary data consists of five interviews with five non-profit organizations in Sweden that work for different purposes. The choice of non-profit organizations is based on convenience sample. </p><p><strong>Results and conclusions:</strong> The results showed that the non-profit organizations are working on its brand depending on what resources they have, what size the organization is and what purposes they are working for. The authors of the study, think that brand management is not a high priority for all non-profit organizations because they need to put their resources in the right property, which is their purpose. If non-profit organizations would spend a lot of time on brand management and marketing, it would result in the public being skeptical and start wondering if the organizations use the money properly. Since there are no models for brand management in non-profit organizations, the authors of the study has created a model adjusted for non-profit organizations with the help of the models by Melin and Aaker.</p>