Uppsatsen syftade till att redogöra för de möjliga faktorer som samverkat till att minska antalet adoptioner mellan Chile och Sverige åren 1973-2005. Antagandet som låg till grund för detta var att ökad välfärdsnivå i Chile inverkat på den adoptionsverksamhet som pågick under dessa år. Uppsatsen syftade också till att beskriva hur internationell adoptionsverksamhet i ett svenskt sammanhang organiseras på myndighetsnivå och med utgångspunkt ur olika ideella verksamheter, samt att knyta studien till socialt arbete. Studien utgick från en sociologisk och tvärvetenskaplig ansats. Vägledande begrepp var bland annat organisationer, etnicitet och identitet. Metoden utgjordes av forskningsgenomgång och kvalitativa intervjuer. Resultatet pekar på att adoptionerna mellan Chile och Sverige minskat till följd av att de nationella adoptionerna i Chile ökat, och detta tycks ha möjliggjorts av att diktaturen föll, att landet ratificerat Haagkonventionen samt att det skett en ekonomisk utveckling i landet. Vad det gäller verksamheterna kan man möjligtvis konstatera att de inte bara finns för att de fyller en funktion för samhället som helhet, utan att de uppstått utifrån personliga avsikter och genom tillfälligheter. En del frågor kan resas kring samarbeten mellan dessa olika myndigheter och organisationer. Att följa upp medgivandeutredningar av blivande adoptivföräldrar tycks angeläget liksom att problematisera begreppet svenskhet.

Denna studie beslyser de vuxnas lärande i förskoleverksamhet, där personalen hela tiden är inbegripna i ett lärande. Mycket lärande för personalen sker utifrån reflektion och dialog med kollegor.

Studien ”Vägen till arbetet – en kvalitativ studie om hur en ideell organisation driver fram sina deltagare in i den svenska arbetsmarknaden” syftar till att lyfta fram på vilket sätt en deltagare med stöd av en ideell organisation kan påverka sitt sociala- och humankapital, och hur stor påverkan den har för att deltagaren ska kunna effektivisera sin väg in i den svenska arbetsmarknaden. De centrala begreppen som kommer att användas i studien är det sociala-och humankapital begreppet. Det har gjorts en kvalitativ studie baserad på åtta semistrukturerade intervjuer. Urvalsgruppen är män mellan 25 till 50 år och samtliga respondenter är aktiva arbetssökare inom byggsektorn i Stockholm. Studien avslutas med tanken om att det tillvägagångssätt som gör att deltagaren påverkar sitt sociala och humankapital på den ideella organisationen är att genom att vara delaktig i deras resurser. Dessa är att främst komma i kontakt med en yrkesvägledare, studera svenska, samt få vara en del utav gemenskapen inom organisationen, som spelar stor roll för deltagarna. Å andra sidan, har inte dessa resurser någon direkt påverkan till anställning. Det som i första hand spelar roll för deltagaren är svenska kunskaper och nya mer direkta kontakter med olika arbetsgivare för att effektivare komma in på arbetsmarknaden. Detta är något som den ideella organisationen inte mer än i viss mån bidragit med till sina deltagare.

Syftet med denna studie är att förmedla insikt i hur funktionärsledarna kan leda föratt få ideellt arbetande funktionärer att känna en meningsfullhet med det ideellaarbetet. Festivalorganisationerna menar att funktionärer är ovärderliga för att festivaler skavara möjliga att genomföra. Samtidigt uppstår under sommaren 2012 ett missnöjehos funktionärerna som menar att de arbetar under orimliga förhållanden och för-bises av deras funktionärsledare. I denna studie framkommer det att det råder olika syn på relationen mellan funk-tionärsledare och funktionärer. Funktionärer anser att funktionärsledare är förstressade och inte kan delegera och funktionärsledaren anser, i sin tur, att funktion-ärerna inte har något intresse för att arbeta under festivalen då de endast är ute efteren gratis biljett. Studien visar att det råder en omedvetenhet kring funktionärsledares ledarroll ochpå grund av det uppstår det ett bristfälligt ledarskap. Funktionärsledare bör, för attkunna reducera funktionärers missnöje, förstå funktionärers grundläggande driv-kraft till att arbeta på festivalen; att deras arbete ska få visad uppskattning, att dehar ett engagemang till de uppgifter de tilldelas samt att den huvudsakliga motiv tillatt arbeta som ideell funktionär är att få vara en del av en gemenskap. Denna studie har undersökt hur temporära funktionärsledare 1 och temporära,ideella funktionärer2 ser på ledarskapet under en festival och vilka problem ochutmaningar som finns i relationen mellan dessa. Uppsatsen vänder sig till personersom har ett intresse av fenomenet temporära ledare som arbetar med temporära,ideella funktionärer. / Festival organisations argue that volunteers are indispensable for the festival performance.However, in the summer of 2012, dissatisfaction among the volunteers appears when theyargue that they are working during bad conditions and also are mistreated during thefestivals. The purpose with this study is to provide insight in how volunteer leaders can lead thevolunteers so that they will be satisfied and feel that their work is important for the festival. In this study, it appears that there are different views on the relationship between volunteerleaders and volunteers. Volunteers believe that the volunteer leaders are too busy andtherefore are not able to delegate. Volunteer leaders believes, in turn, that the volunteershave no real interest in working at the festival when they are only looking for a free ticket. The study shows that the volunteer leaders are unaware of their leadership and also theirrole as leaders. Because of the lack of awareness, it displays a sort of unconsciouslyleadership. Volunteer leaders should, in order to reduce volunteers displeasure, understand thevolunteers fundamental driving force to work at the festival; that their work will beappreciated, that they have a commitment to the tasks and that the main motive to work asa volunteer is to be part of a community. This study examines how the temporary volunteer leaders and temporary volunteers viewat leadership during a festival and also the problems and challenges that exist in therelationship between them. This thesis is intended for people who have an interest in thephenomenon of temporary leaders working with temporary volunteers.

Health and physical exercise has a become trend in today's society and the work with health promotion has increased in organizations. This is not only a way for organizations to get healthier and more efficient employees, but also a way to regulate the employee’s identity by getting them to identify with the organization. This bachelor essay studies how health promotion can be used as a management strategy. This is done by interviews and by performed observations at the recruitment company, Adecco, in the Stockholm region. The empirical material was collected and analyzed based on the selected theory about identity regulation. The study describes how Adecco through health promotion can regulate the employee’s identity. A pattern can be seen that goes from the individual level, by influencing the individual’s values, to a market level, in which the employees are formed to become more competitive. The study shows that health promotion can be used by organizations as a management strategy to get employees to identify with the organization. / Hälsa och träning har blivit något av en trend idagens samhälle och att jobba med hälsopromotion har blivit allt vanligare inomorganisationer. Det är inte bara ett sätt för organisationer att få friskareoch effektivare medarbetare, utan även ett sätt att konstruera medarbetarnasidentitet genom att få dem att identifiera sig med organisationen. Dennakandidatuppsats studerar hur hälsopromotion kan användas som enledningsstrategi. Studien har gjorts genom intervjuer samt utförda observationerpå bemanningsföretaget Adecco i region Stockholm. Det empiriska materialet somsamlats in analyserades utifrån den valda teorin, som handlar omidentitetskonstruktion. I studien beskrivs hur Adecco genom hälsopromotion formarsina medarbetares identitet. Man kan se ett mönster som går från individnivå,genom att forma individens värderingar, till en marknadsnivå där man utvecklarmedarbetarna i att bli tävlingsinriktade och konkurrensmedvetna. Studien visardärmed att hälsopromotion kan användas av organisationer som en ledningsstrategiför att få medarbetaren att identifiera sig med organisationen

Samhället har under de senaste årtiondena inriktat sig allt mer på hälsa och välmående. Detta har skapat ett allt större intresse för organisationers arbete med hälsopromotion, det vill säga främjande av hälsa på arbetsplatsen. Kandidatuppsatsen behandlar hur hälsopromotion används för att skapa medarbetare som identifierar sig med Svenska Byggnadsarbetarförbundets värderingar. Anställda har intervjuats där utgångspunkten var att undersöka hur förbundskontoret arbetar med hälsopromotion och hur värderingar förmedlas. Genom intervjuer framgick att förbundskontoret använder sig av olika identitetsskapande metoder för att styra medarbetare att identifiera sig med organisationen och för att bli självstyrande. Förbundskontoret använder hälsopromotion för att skapa gemensamma värderingar, detta har bidragit till en stark sammanhållning mellan medarbetare vilket skapat lojalitet och legitimitet gentemot kollegor och organisation. / Society has in recent decades focused more and more on health and wellbeing. This has created a growing interest in organizations working with health promotion, in other words the promotion of health in workplaces. The bachelor essay discusses how health promotion is used to create employees who identify themselves with the Swedish Building Workers' Union values. Employees where interviewed on the basis of finding out how the federal office works with health promotion and how values are conveyed. Through interviews we learned that the federal office uses different identity regulation methods to control employees to identify with the organization and to achieve self-control. The federal office uses health promotion in order to create common values, this has contributed to a strong cohesion between employees which has created loyalty and legitimacy towards colleagues and organization.

The background of this paper is the dual role that the social worker can have, of beeing both supportive and controlling in the meeting with clients. It is also about the power the social worker can have, how they handle the power in their profession and how they remain to it in the relationship with the client. The study is qualitative and built on interviews with eight social workers that work in different areas in the social services. We have chosen to see this dual role as if the social workers have to, in their daily work, handle the roles as one authority role and one supportive role towards the client. The purpose of this study is to understand how the dual role as the social worker has in the profession, as a helper and a authority, is expressed in the work and relationship with the client. We have turned this purpose into two questions: How do social workers with authority remain to the dual roles of the profession? How do the social workers describe and understand power? We don´t want to generalize in this study, we want to give an example of the social workers own experiences about the dual role. Our theoretical point of view is the pastoral power, street-level bureaucracy and human service organizations. We have also been using earlier research. The analyze and result is presented together, split into five themes. The result shows that the social workers does not see the roles as two different, they see it as one intertwined. The results also show that the social workers see power only when they take decisions that are negative for the clients. We finish of the paper with a discussion about our reflections on the results and some thoughts on how to proceed with research in this subject.

Squatting innebär att människor illegalt bosätter sig på mark eller ockuperar tomma hus för att ha någonstans att bo. I samband med att världens storstäder växer, växer även squattingområden. För att förbättra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II. Syftet med uppsatsen är att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft någon inverkan på det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen är realism och managerialism, där man menar att bostadssegregation beror på sociala och rumsliga hinder, samt att det är de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument från Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument. Även en litterär fallstudie av förstaden Alexandra har gjorts. Squatting i Sydafrika till stor del beror på den tidigare apartheid som bedrevs i landet under större delen av 1900-talet. Squatters situation har i viss mån förbättrats efter 1996, men mer beroende på apartheids avvecklande och de nya regeringarnas vilja att förändra situationen än Habitat II:s dokument. Habitat II poängterar hur viktigt det är med lokalt deltagande organisationer och dessa har stor roll i förbättrandet för squatters. Många organisationer i Sydafrika har drivit bostadsfrågan framåt lokalt. Samtidigt är flera organisationer alltför korrupta, likaså de bygg- och finansieringsbolag som ska ordna bostäder, varför situationen för många squatters fortfarande är oförändrad.

The purpose of this study was to understand how the concept of quality as an idea was spread to and translated in municipal elderly care. A central question was: How does literature, policy documents and key people describe the function and meaning of the concept of quality? The method of analysis was a qualitative case study with a critical discourse. The theoretical framework of the study is mainly what is known as institutional theory and a line of thought describing how ideas are transferred and spread. The theoretical focus is on how original ideas are interpreted and why they gain a foothold in new contexts. With the help of empirical material in the form of literature, documents and interviews the study shows how the idea of quality was spread from industry to elderly care.   An essential discovery is that the concept of quality has uncritically been implemented to the municipal care of the elderly, correlating to organizational changes, limited resources and the concept of quality becoming a part of the Social Services Act. The municipal care of the elderly tried to apply a quality control system not designed for a human service organization. In order to succeed it tried to make the idea concrete and intelligible by using various system and manuals. The results show that the process has created conservation rather than a change. There is a paradox between quality as a subjectively created value and quality as a quantitative instrument used to create efficiency.

Befintlig forskning på området har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing är av stor vikt för ett företags framtida överlevnad och att små och medelstora företag i många fall inte tagit de åtgärder som behövs för att främja en ökad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste därför Knowledge Sharing inom små och medelstora, projektbaserade företag. Syftet med studien var att öka förståelsen och bidra med kunskap gällande hur medarbetarna inom små och medelstora företag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing. Forskningsansatsen var en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer där utgångspunkten var att studera Knowledge Sharing utifrån medarbetarnas inställningar och erfarenheter. Studien visade att den praktiska delningen av kunskap inom små och medelstora företag skedde genom informella metoder såsom möten och personlig kommunikation. Den explicita kunskapen föredrogs att delas genom personifiering och dialog. Det ansågs generera djupare kunskap att dela genom personifiering än genom kodifiering. Individer vill dela expertis naturligt, och den bästa organisatoriska policyn kan vara att skapa tillfällen för människor att diskutera och utbyta kunskaper. Bonussystem för att motivera de anställda till att dela kunskaper i högre utsträckning fanns implementerade inom vissa utav de undersökta företagen. Medarbetarna drevs dock av andra motiv för att dela kunskap än rent monetära incitament. Kunskapsdelningsbeteendet motiveras av delarens önskan att hjälpa andra och bidra till organisationen. Andra starka motiv till Knowledge Sharing var att dela kunskap för att i sin tur få kunskaper returnerade och att det var roligt. / Research has concluded that Knowledge Sharing is essential for a company's future survival and that small and medium-sized enterprises have not taken the necessary steps to promote greater Knowledge Sharing between employees. Therefore the study highlighted Knowledge Sharing in small and medium-sized, project-based businesses. The aim of the study was to increase the understanding and contribute knowledge regarding how employees in small and medium-sized businesses are working with and can stimulate Knowledge Sharing. The research approach was a qualitative design with semi-structured interviews where the starting-point was to study employees' preferences and experiences of Knowledge Sharing. The study showed that the practical sharing of knowledge within small and medium enterprises was through informal methods such as meetings and personal communications. The explicit knowledge was presented to them by the personalization and dialogue, rather than by monologue. It was considered to generate deeper knowledge by impersonation than through codification. Individuals want to share expertise naturally, and the best organizational policies may be to create opportunities for people to talk and share knowledge through dialogues. Bonus systems were implemented to motivate employees to share knowledge in some of the surveyed companies. Furthermore, employees were motivated to share knowledge by other motivations than purely monetary incentives. Knowledge Sharing behavior was motivated by the desire to help others and contribute to the organization. Other strong motives to Knowledge Sharing was to share knowledge in order to, in turn, get knowledge returned and that it was fun.