Our understanding of what factors contribute to the success of human service organisations is limited. Social workers often occupy leadership roles in such organisations, and so research is needed on how leadership influences success. This study explored how staff at a care home for older people perceive factors important for creating success, and the function of leadership. A case study design was adopted employing a qualitative approach, with data collected using semi-structured interviews. A care home identified as something out of the ordinary was chosen as the field site and three care staff and the care home manager selected as participants. A qualitative analysis indicated that a work environment characterized by solidarity generated resilience and satisfaction among staff. A focus on the residents, an innovative work approach and a visible, honest and accommodating manager were factors perceived as vital for creating success. / Vår förståelse för vilka faktorer som bidrar till framgång för människobehandlande organisationer är begränsad. Socionomer innehar ofta ledande roller inom dessa organisationer, därmed behövs forskning om hur ledarskapet påverkar framgång. Denna studie undersöker hur personal på ett vård- och omsorgsboende för äldre beskriver faktorer som är viktiga för att skapa framgång, samt funktionen av ledarskap. En fallstudiedesign användes vilken utgick från en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett vård- och omsorgsboende vilket utmärkt sig som något utöver det vanliga valdes som plats för studien och tre ur vård- och omsorgspersonalen samt enhetschefen valdes som deltagare. Kvalitativ analys visade att en arbetsmiljö som kännetecknas av solidaritet genererade motståndskraft och tillfredsställelse bland personalen. Fokus på de boende, ett innovativt arbetssätt och en synlig, ärlig och tillmötesgående enhetschef var faktorer som uppfattades avgörande för att skapa framgång.

På Riksidrottsmötet i Maj 2017 beslutades om en omfattande förändring inom svensk idrott; Strategi 2025. Denna förändring syftar till att lösa flera av de problem som idrottsrörelsen under många år haft, såsom tapp av medlemmar tidigare ner i åldrarna, snedvriden könsfördelning på beslutsfattande positioner och generellt höga trösklar in i idrotten. Denna studie syftar till att redogöra för hur denna förändring legitimeras av idrottskonsulenter, som är anställda på distriktsförbunden, i mötet med idrottsföreningar där förändringen i stor utsträckning ska genomföras, samt vilka konsekvenser denna legitimering eventuellt får. Genom intervjuer med och skuggning av idrottskonsulenter i deras möten med idrottsföreningar visar denna studie att idrottskonsulenterna inte speciellt ofta arbetar uttalat med strategin utan att det snarare fungerar som ett DNA i deras vardagliga arbete. De sitter inte heller på några mandat att styra idrottsföreningarna eller på något sätt bestämma över deras strategiarbete.Den legitimerande processen utgörs istället av att beskriva strategin som lösningen på de problem idrottsföreningarna redan upplever att de har samt stötta de arbeten som de själva vill starta.Resultaten visar också hur kommunikationen mellan den nivå av svensk idrott som initierat förändringen och de som ska utföra den har brustit i stor utsträckning. Konsekvensen av detta blir att mycket arbete läggs på föreningarna och att det är idrottsföreningar med hög formaliseringsgrad som har större möjlighet att följa med på strategiresan. De förändringar strategin syftar till som idrottsföreningarna inte ser sin direkta vinning i riskeras också att inte arbetas med alls när mandat för att styra förändringen saknas. Med brist i kommunikationen inom svensk idrotts organisation riskeras också att alla inte är överens om vad strategiarbetet egentligen syftar till och därför inte arbetar mot gemensamma mål

I denna uppsats har vi undersökt ledarskap och motivation i ideella organisationer. Vårt syfte var att ta reda på om det krävs någon specifik ledarskapsstil för att leda arbetet i en ideell verksamhet samt om det krävs någon specifik form av motivation för att lyckas med frivilligt arbete. Vi har genom kvalitativ metod utfört nio semistrukturerade djupintervjuer med tre olika organisationer vilka har legat till grund för vårt empiriska material. Då vi inspirerats av hermeneutiken gick vi in i processen med en förförståelse som handlade om att det krävs mer av en ledare i en ideell organisation än hos ett kommersiellt företag. Vår uppfattning var att kommersiella och ideella organisationer använder sig av motivation på olika sätt då ekonomisk ersättning saknas för arbete i en ideell organisation. För att bearbeta vårt empiriska material har vi använt oss av kodning för att på ett enkelt vis få ut viktig information ur vårt utskrivna material. För att vidare analysera materialet har vi tagit hjälp av fyra vetenskapliga artiklar, en doktorsavhandling samt begreppen ledarskap, motivation och makt. Vårt resultat visar att det ledarskap som passar bäst i en ideell organisation är ett situationsanpassat ledarskap. Det krävs dock ingen specifik ledarskapsstil utan detta beror på verksamhetens syfte, värderingar samt dess arbetsform. Motivationen hos volontärer kommer främst från eget intresse, engagemang och deltagande i organisationen. Därmed bestrids den förförståelse vi gick in med då de individer som engagerar sig ideellt har ett grundat intresse för organisationens arbete och därför inte är i behov av ytterligare motivation. / In this bachelor’s thesis we have studied leadership and motivation in non-profit organizations. Our purpose was to find out if there is a specific leadership style required in a non-profit organisation and if it there is a special form of motivation needed to succeed with volunteering. We have, through qualitative method, performed nine semi-structured in-depth interviews with three different organizations, which have been the base for our empirical material. Inspired by the hermeneutics we went into the process with a pre-understanding that it requires more from a leader in a non-profit organization than it does in a commercial enterprise. Our understanding was that commercial and non-profit organizations use different ways of motivation because financial compensation is lacking in non-profit organizations. In order to process our empirical data, we used coding to easily retrieve important information from our printed material. In order to further analyze the material, we have taken the help of four scientific articles, a doctoral dissertation and the theories of leadership, motivation and power. Our result shows that the leadership that works best in a non-profit organization is a situational leadership style. However, no specific leadership style is required, it depends on the purpose of the business, its values ​​and working methods. The motivation of volunteers comes primarily from their own interest, involvement and participation in the organization. Thus, the pre-understanding we entered into is disputed, as the individuals who engage voluntarily have a basic interest in the organization's work and therefore are not in need of further motivation.

Användandet av sociala medier fortsätter att växa allt mer. Influencer marketing är ett relativt nytt fenomen, och många företag väljer att använda sig utav influencers för att marknadsföra sina produkter. Syftet med denna studie är att utifrån ett kommunikationsperspektiv undersöka hur olika organisationer inom livsstilsbranschen förhåller sig till influencer marketing. Detta för att utveckla en förståelse för hur organisationer jobbar med influencers som en del av marknadsföringsstrategin.

Organizations have for a long time been using IT to increase the effectiveness and productivity of their employees. Today, organizations are taking it one step further, and have begun using IT as a way of automating business processes where large amounts of information is being handled. With a rising ability to handle an increasing number of complex tasks, automation is likely to change the foundation of organizations, and modern-day work. However, assessing the impact that automation will have on an organization is difficult, and research in this field is scarce. The purpose of this study is to examine the organizational opportunities, and challenges, that emerges when information-based business processes are automated. We conducted a case study of the ongoing automation efforts at a large insurance company. The results show that the challenges an organization faces are mainly linked to organizational management, while the perceived opportunities are mainly connected to the daily operations. Based on this, we provide organizations with guidelines on how to handle the challenges and seize the opportunities.

Hållbar utveckling är ett område vars aktualitet eskalerar och har gjort så under en längre tid. Alla behöver inkluderas; på nationell, regional och lokal nivå såväl som på individnivå. Agenda 2030 består av FN:s 17 globala mål som antagits av världens länder och riktar sig mot alla aktörer på marknaden, såväl företag som offentliga organisationer. För att uppnå målen som inkluderas i Agenda 2030 krävs ett effektivare arbete kring hållbarhet och användandet av både formella som informella styrverktyg för att kunna sprida arbetet inom organisationer. Även om hållbar utveckling är ständigt aktuellt saknas det forskning kring hållbarhetsarbete genom styrsystem i offentliga organisationer. Det behövs mer forskning kring vilka verktyg som ska användas och hur de relaterar med varandra i implementeringen av agendan i offentliga organisationer. Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå hur offentliga organisationer arbetar med hållbarhet och Agenda 2030. Inriktningen har varit offentliga organisationers styrsystem. För att uppfylla syftet har empiri insamlats genom en kvalitativ metod. Tio semistrukturerade intervjuer har hållits med offentliga organisationer, med fokus på värmländska kommuner. Respondenter har varit mer eller mindre ansvariga för Agenda 2030 i den offentliga organisationen där de arbetar. Slutsatser som framkommit präglas av en separation mellan hållbarhetens tre delar och en avsaknad av Agenda 2030, dock inte av hållbarhet, i de offentliga organisationerna. En äldre modell av hållbarhet som appliceras i de flesta organisationerna möjliggör för delarna att ta olika mycket utrymme vilket inte går i linje med helhetsbilden som Agenda 2030 förespråkar. Detta hindrar även de offentliga organisationerna från att ha Agenda 2030 som övergripande mål och implementera agendan i sin kärnverksamhet.

In September this year the International Criminal Court (ICC) in The Hague decided, in accordance with the universal principle of competence-competence, that it has jurisdiction over the alleged deportation of the Rohingya people from Myanmar to Bangladesh. The decision is based on the Court’s extensive interpretation of the crime deportation within the Rome Statute. Part I of this thesis aims to analyze and determine whether the interpretation is sufficiently founded in the Rome Statute, or if the Court, through its decision, has exceeded its mandate. Part II of this thesis aims to examine the duties of international organizations in general, and of the ICC in particular, when it comes to the rules of state sovereignty. Both questions are vital in answering of the question at large – has the ICC, through its decision, violated Myanmar’s right to state sovereginty?

The main purpose of this Master’s thesis is to do a benchmarking study of the marketing activities at the public library of Valdemarsvik. The purpose is also to describe and get a deeper understanding of benchmarking as a method for improving library activity. Four major problem areas are addressed: How can one use benchmarking as a tool to achieve change? How can one learn with benchmarking? What similarities and differences are there between benchmarking and other similar methods for competence development? Is benchmarking better than other similar methods for competence development? The empirical approach was qualitative and the method chosen was action research. Benchmarking is a structured method for learning and change that compares your performances with the performances of others. The benchmarking object chosen in this study was marketing orientation and marketing. The benchmarking partners chosen were Folktandvården in Gothenburg and the public library of Bollebygd. The outcome of the benchmarking study was user friendly changes in the library’s physical environment and the library’s classification system, and customer oriented changes concerning purchase policy and selection of media. Also a lecture in marketing and market orientation, based on the result of the benchmarking study, was held for the library staff. The conclusion of this study shows that benchmarking can be used as a method to learn market orientation and marketing at a small public library. Benchmarking points out gaps, explains how they occur and describes the successful behaviour of the benchmarking partner and therefore new knowledge easily can be implemented. / Uppsatsnivå: D

Uppsatsnivå: D

Den här studien syftar till att undersöka hur Mölndals stads medborgare upplever kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida. Dessutom avser studien att undersöka hur Mölndals stad arbetar kommunikativt på Facebook för att öka interaktionen mellan kommunen och medborgarna en i alltmer digitaliserad värld. För att besvara syftet med studien har tre frågeställningar utformats: 1. Hur kommunicerar Mölndals stad med medborgarna på kommunens Facebooksida? 2. Hur kommunicerar medborgarna med Mölndals stad på kommunens Facebooksida? 3. Hur upplever medborgarna i Mölndals stad kommunikationen med kommunen på deras Facebooksida? Studien har tagit en kvalitativ ansats med utgångspunkt ur en kritisk diskursanalys och kvalitativa intervjuer. Den avser att undersöka Mölndals stads Facebooksida och studiesubjekten är fyra kommunmedborgare. Tidigare forskning och teorier är utvalda utifrån studiens problemområde, vilket behandlar förhållandet mellan sociala medier och offentliga organisationer, samt teorier kring kommunikationsmodeller, organisationers behov av att kommunicera, samt platsmarknadsföring. Resultatet från undersökningen visade att Mölndals stad arbetar i enlighet med transmissionsmodellen, det vill säga ur ett informativt syfte på sin Facebooksida. Samtliga respondenter i studien upplevde kommunens Facebooksida som en informationskanal, däremot såg de positivt på Facebooksidan som ett komplement för att skapa tvåvägskommunikation och möjligheter för en ökad interaktion med kommunen.