Hösten 2012 släppte organisationen Läkare Utan Gränser en rapport under titeln Kriserna Svenskarna Glömt. I denna uppmärksammas det faktum att det finns flera humanitära kriser i världen som allmänheten i Sverige inte känner till. Organisationen benämner dessa som “glömda kriser”. Anledningen till den låga kännedomen hos allmänheten är, enligt rapporten, en bristande mediebevakning av kriserna. Begreppet glömda kriser bygger till stor del på idén om att en kris eller en risk kan lida av ett otydligt tids- eller rumsperspektiv, som därmed urholkar dess nyhetsvärde. Begreppet kan dessutom utvidgas till att omfatta miljömässiga risker och kriser, eftersom även dessa till viss del har låg kännedom hos allmänheten. För att de glömda kriserna ska få den uppmärksamhet de förtjänar, måste de marknadsföras och kommuniceras. Syftet med denna studie är att undersöka begreppet glömda kriser närmare. Detta kommer göras genom att studera hur två ideella organisationer marknadsför humanitära och miljömässiga risker och kriser gentemot en bred målgrupp. Den teoretiska grunden för uppsatsen bygger på teorier om det globala risksamhället och hur människor uppfattar specifika situationer som risker eller kriser. Vidare läggs en grund inom marknadskommunikation där en diskussion förs om möjligheten att betrakta glömda kriser som produkter i mer kommersiell bemärkelse. För att skapa en analysmall för studien redogörs också för teorier inom semiotik och retorik i marknadsföring. För att studera hur två organisationer marknadsför glömda kriser har sex olika kampanjfilmer valts som analysobjekt. Organisationerna bakom dessa är Läkare Utan Gränser och Naturskydds-föreningen. Metoden som valts är en kvalitativ innehållsanalys utifrån ett retoriskt och semiotiskt perspektiv. Detta för att kunna analysera det valda materialet på djupet och inte enbart utifrån det manifesta innehållet. Vidare har den kvalitativa ansatsen valts på grund av att fältet kommunikation av glömda kriser ännu är relativt outforskat. Uppsatsen strävar därmed efter att skapa en första förståelse för området, som en grund för fortsatta studier. Analysresultaten pekar på många intressanta aspekter. Bland annat lyfts tids- och rumsperspektivet både i förminskande och utvidgande form genom en användning av den retoriska figuren synekdoke. Även interrogatio, exclamatio, antites etc. återfinns i tydliga exempel. Semiotiska tecken finns alltid i audiovisuell kommunikation, dessvärre antyder analysen en relativt låg medveten användning av dessa i marknadsföringsmaterialet. Vidare syns en klar ambition i allt material från båda organisationerna att utbilda sin målgrupp och öka förståelsen för de glömda kriserna i fråga. Detta överensstämmer med önskemålet om utförligare information om kriserna, som uttrycks i rapporten från Läkare Utan Gränser. Studien avslutas med flera relevanta slutsatser som öppnar upp för framtida forskningsuppslag. / In the fall of 2012, the report Kriserna Svenskarna Glömt (“The crises forgotten by the Swedes”), was issued by the organization Läkare Utan Gränser - the Swedish department of Médicins Sans Frontières. This report stressed the fact that there are several humanitarian crises in the world, that the Swedish public is unaware of - the “neglected crises”. A possible reason for the lack of awareness among members of the public is, according to the report, presumed to be low media coverage about the crises. The term “neglected crises” is based on the concept that a crisis or a risk can be said to suffer from an unclear position in time and space. This results in a low news value. The term can also be expanded to include environmental risks and crises since these also to some extent suffer from a lack of public awareness. In order to bring the neglected crises the attention they deserve, they must be marketed. The purpose of this study is to further investigate the neglected crises. This will be done through a study of two non-profit organizations and their marketing of humanitarian and environmental risks towards the general public. The theoretical framework of this essay is based on theories of global risk society as well as theories of how people perceive situations as risks or crises. Furthermore, theories of marketing are discussed in order to facilitate an understanding of how it is possible to view risks as products, in a more traditional, commercial sense. Theories of semiotics and rhetoric in marketing are presented to create an outline for the analysis. Six campaign movies from the organizations Läkare Utan Gränser and Naturskyddsföreningen constitute the material for analysis. Since the scientific field of communication of neglected crises is yet rather unexplored, a qualitative methodological approach has been chosen. To perform an in-depth analysis of the material, a qualitative content analysis based on a rhetorical and semiotic perspective is used. Based on the prerequisites of the field of the neglected crises the study aims to create a foundation for further research in this area. The content analysis resulted in several interesting findings. Through the use of the rhetorical figures such as synecdoche, the distance between the viewer and the crises is both expanded and reduced when it comes to the time- and space aspects. Other rhetorical figures are also found in the material, such as rhetorical questions, contrasts and exclamations. As far as semiotics is concerned, signs are an imperative part of audiovisual communication. However, in the material studied, the use of semiotic signs appears to be coincidental rather than intentional. Finally, in all the campaign movies, the study revealed a clear ambition to educate its target audience about the neglected crises on a deeper level. This corresponds to the requests made in the report from Läkare Utan Gränser, stating that more detailed information about the forgotten crises is required in order to raise awareness among the public.

Genom historien har människor runt om i världen stått upp mot ett beteende de har ansett vara orättvist. Det har förkroppsligats i strejker, kravaller och rentutav revolutioner och statskupper. Lika länge har ordningsmakt, men även politiker, behövt hantera dessa typer av samhällsuppror. Syftet med denna studie är att, utifrån ett policyorienterat perspektiv, undersöka vilka lärdomar Londonpolisen drog av kriser under tidsperioden 1985-2011. Vidare ska det undersökas vad som hände med dessa lärdomar när den brittiska inrikespolitiska agendan förändrades.   Det intressanta ligger i att undersöka vilka lärdomar som kan dras och huruvida sådana lärdomar kan bestå utan underhåll från den politiska sidan och när frågorna på agendan förändras. Undersökningen består utav en teorikonsumerande enfallsstudie av tiden mellan The Broadwater Farm riots 1985 och Londonkravallerna 2011. Denna långa tidsepok är sedan uppdelad i rubriker av vad som var aktuellt utefter hur den politiska agendan förändrades. Däri ligger det empiriska materialets framställning samt analysen i att finna tecken på både instrumentellt och socialt policylärande utifrån Policy Learning Theory. Resultaten i studien visar att Londonpolisen visserligen drog policyorienterade lärdomar efter kravallerna 1985, och detta med ganska enkla medel, men att dessa genom historien verkar ha glömts bort, detta på grund av att de flesta av de åtgärder som indikerar lärande endast var ett spel för gallerierna. Dessa resultat i kombination med teori om policyorienterat lärande förklarar att det är den politiska agendan och hur uppmärksamheten organiseras som sätter ramen för vilka lärdomar som kan dras och hur dessa underhålls för att bestå in i dessa typer av organisationers framtida arbete.

Studiens syfte var att undersöka varför fyra olika organisationer använder vissa rekryteringsmetoder. Utifrån detta syfte formulerades en frågeställning om vilka bakomliggande orsaker som kan påverka valet av rekryteringsmetoder i dessa fyra olika organisationer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativasemistrukturerade intervjuer med fyra organisationer, varav två verkade inom privat sektor och tvåverkade inom offentlig sektor. Studien visar att de fyra olika organisationerna använder ett flertal olika rekryteringsmetoder vid tillsättandet av lediga tjänster. Valet av de olika metoderna kan ses grunda sig på olika bakomliggande orsaker; organisationernas uppgift, organisationens omvärld, makt och styrning samt tillgången på resurser. Därmed kan det finnas flera sätt att förstå vad det är som gör att enorganisation väljer en viss rekryteringsmetod och därmed väljer bort andra metoder. Det är därför viktigt att förstå organisationernas specifikaförutsättningar då alla verkar inom olika kontexter där en och samma rekryteringsmetod intealltid kan tänkas vara optimal för alla. Därmed kan en och samma organisation ses påverkas av flera av varandra oberoende faktorer, som i samspelet med varandra hjälper till att forma en organisations hela rekryteringsprocess. / Thestudy's purpose was to investigate why four different organizations use certain recruitment methods. Based on this purpose, the writers of this study formulated a question about the underlying causes that may affect the choice of recruitment methods in these four different organizations. The study was conducted using qualitative semi-structured interviews with four organizations, two of which appeared in the private sector and two of which appeared in the public sector. The study shows that the four different organizations use a variety of recruitment methods for the filling of vacancies. The choice of the different methods can be based on different underlying causes; organizations' mission, the organization's environment, power and control and the availability of resources. Thus, there may be several ways to understand what it is that makes an organization choosea particular method of recruitment and thus deselect other methods. It is therefore important to understand organizations' individual conditions and that theyall operate in different contexts in which the same recruitment method may not beoptimal for all. Thus, one and the same organization can be influencedby several independent factors whichin interaction with each other helps to shape an organization's entire recruiting process.

This study is about organizing major sporting events. Sporting events’ numerous positive outcomes for the hosting region has resulted in a growing number and size of sporting events globally. The aim of this study was therefore to provide further knowledge about how organizations in major sport events practically and strategically operate and how processes related to organization and leadership can contribute to the success of the event. The study focuses the context of a Swedish national multi-sport event hosted and held by three different cities, three different years. Questions about networking, cooperation with different stakeholders, project strategy and Knowledge Management were examined. The data was collected through means of qualitative interviews of different project leaders and archival materials. The results show the complexity of the event organization mostly related to its temporariness and complicated stakeholder network. The results also show that Knowledge Management is a crucial factor in this kind of organization. This indicates overall that it is of great importance that the leader of the organization is able to coordinate and balance the many needs and desires of each stakeholder.

The purpose of this study was to analyze how the key staff concept is used in residential care for children and young people and which role the key staff concept plays in the organization. The study was based on semi-structured qualitative interviews with six key staff and two managers from two different residential care facilities for children and young people. The theoretical perspective used was the neo-institutional theory and Hasenfeld´s term Human service organizations. One of the conclusions of the study was that the key staff describe that they have a central role when it comes to the treatment of the children. Another conclusion showed the variety of tasks that the key staff have, like the administrative work that they do. They also have an educational role, similar to the one that parents normally have which means that they are responsible of parenting the children. They also described themselves as a link between the children and their social network. The people interviewed justified the use of the key staff concept as it gives structure for the work, security to the children and serves as a guide on how to create and maintain relationships. The institutional processes shown in the key staff concept are: the coercive, which can be seen by the obligation to follow the treatment plans. The mimetic, since it exists only a few ways to organize the work and the normative which shows that their education and/or the level of education can affect the approach that they have towards the children.

Offentliga organisationer har de senaste åren implementerat styrsystem från privata organisationer för att förbättra organisationerna. Dessa styrsystem har både påvisat för- och nackdelar för de offentliga organisationerna vilket även har ökat de icke-finansiella riskerna för dessa. Vi ställer då oss frågan om ett riskhanteringsramverk som är skapat främst för privata organisationer kan förbättra riskhanteringsarbetet för Hudkliniken på Örebro Universitetssjukhus (USÖ). Syftet med vår fallstudie är att förklara hur Hudkliniken på USÖ arbetar med riskhantering och om det där finns förbättringsmöjligheter. Vi vill också studera om COSOs ramverk för riskhantering kan vara till nytta för kliniken och hjälpa dem i deras arbete. Studien har använt en kvalitativ forskningsansats. Datan har bestått av intervjuer samt Hudklinikens dokumentation kring riskhantering. Studien visade att Hudkliniken på flera områden utför ett adekvat arbete gällande riskhantering med vår teoretiska referensram som mall. Då teorins alla områden inte täcks i verksamhetensnuvarande arbete skulle dock COSOs ramverk kunna vara till hjälp för organisationen.

Den här undersökningen utgörs av en fallstudie där en kommunal förvaltning studerats. Förvaltningen som jag har utgått från ingår i en kommunal organisation och har som främsta uppgift att organisera vård och omsorg om äldre i den aktuella kommunen. Fallstudien baseras på intervjuer med företrädare verksamma inom den kommunala förvaltningen. Utöver detta har studier av dokument genomförts. Syftet med studien är att analysera samverkan med andra organisationer i utvecklingen av den kommunala äldreomsorgen. I resultatet av fallstudien framkommer att det bland flera intervjupersoner finns en uppfattning om att samverkan är en central del i utvecklingen av den kommunala förvaltningen. Samverkan med andra organisationer anses bland dessa intervjupersoner skapa möjligheter till utveckling som förvaltningen inte på egen hand kan åstadkomma. Det är även påtagligt att inom förvaltningen finns en uppfattning om att samverkan kan vara ett medel för att påverka en utveckling i andra organisationer, vilket ses som gynnsamt för den egna verksamheten. Inom ramen för samverkan som medel för utveckling av den egna organisationen tillskrivs samverkan en betydelse av att skapa en effektivare organisation, främja tillängligheten av kompetenser samt vidga målgruppen för organisationen. Studien analyseras med stöd i ett resursberoende teoretiskt några sammanfattande begrepp som belyser hur samverkan realiseras i förvaltningens verksamheter. I studiens avslutande kapitel förs även kritisk diskussion och förslag till vidare forskning. / <p>Report code:LiU-PEK-R-247.</p>

Sammanfattning Offentliga organisationer är ofta komplexa vilket innebär utmaningar i utformning och genomförande av styrning. Ett flertal internationella studier har publicerats om styrning inom den offentliga sektorn.  Dock behövs ytterligare empiriska studier och teoretisk utveckling för att ge stöd till chefer inom offentlig sektor för att de ska kunna utnyttja resursstyrningens potential. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur styrning praktiskt tillämpas vid valda förvaltningar inom Region Gotland, samt vilken kongruens som finns mellan de olika styrmodeller som används. Region Gotland är en av många offentliga organisationer i Sverige som har tillämpat NPM-principer. Kundorientering, decentralisering och användning av styrmodeller utvecklade för det privata näringslivet genomsyrar organisationen. Det är flera olika former för styrning och ett antal olika styrmodeller tillämpas samtidigt. En kombination av olika former av styrning och styrmodeller utgör en styrmix inom organisationen. Empiriska data samlades genom semi-strukturerade intervjuer samt genom analys av Region Gotlands skriftliga styrdokument. Ett brett urval av chefer eftersträvades, verksamma inom olika förvaltningar, och slutligen har tio personer vid fyra förvaltningar intervjuats. Resultaten av studien visar att balanserade styrkort har en central plats i  Region Gotlands styrmix. Organisationens komplexitet leder till svårigheter med anpassning av modellen till verksamhetens kontext. Balanserade styrkort används mest för uppsättning av mål och dessas uppföljning. Praktisk implementering och genomförande av balanserade styrkort på verksamhetsnivå finns bara hos en förvaltning av fyra undersökta. Implementering av balanserade styrkort inom en verksamhet med stark kulturstyrning kräver engagemang av chefer på alla nivåer, stöd från toppen och tid för kulturförändring. Balanserade styrkort kräver ständigt arbete för att utveckla dem. Från denna studie framgår det inte att det finns några större problem med motsättningar mellan olika modeller. Dessa förekommer dock inom administrativ styrning, till exempel vid införande av ny policy eller nya riktlinjer. Det kan också uppstå motsättningar mellan budgeten och balanserade styrkort. Dock står det tydligt i Region Gotlands styrdokument att vid konflikter är det ekonomin som styr. Resultaten av studien bekräftar i stora drag den bild som ges i tidigare forskning. Studien ger kompletterande perspektiv genom belysningen av problematiken i en verksamhet med både kommunal och statlig styrning, samt genom den geografiska tillhörigheten (tidigare större studier på området har gjorts i andra länder). Vidare forskning om styrning i offentliga verksamheter, framför allt på verksamhetschefsnivå, är angelägen. / Abstract The purpose of this research is to analyze how management is applied practically within selected public sector administrations of Gotland Region and determine what congruence is applied between different management models. Empirical data has been collected through semi-structured interviews and together with analysis of Gotland Region governing documents. Firstly the aim was to interview a wide selection of different public sector managers. However, ten representatives from four different administrations were finally interviewed. The results of the study show that a balanced management takes a central place in Gotland Region Management Control Systems Package. The complexity of the organization causes difficulties in applying the model to the whole organization. Balanced scorecard is mostly used for goal setting and monitoring. Only in one of four administrations practical application and implementation of balanced scorecard on management level taking place. Implementation of balanced scorecards within organizations with strong cultural governance requires committed managers at all levels, support from the top managers and time for cultural transformation. This study reviled did not find major contradiction between different models of management. However, contradictions may occur within administrative control. Should a conflict between economic aspects and balanced scorecard occur, economy takes control. This rule is clearly stated in the governing documents.

Utgångspunkten i denna studie har tagits ur ledares syn på validering. Det har skapats en förståelse kring hur validering används och vilka erfarenheter det finns kring begreppet. Med hjälp av semi-strukturerade intervjuer utfrågades sju personer i ledande befattning, vilket gav empirisk grund till arbetet. Det hermeneutiska perspektivet var utgångspunkt för arbetet. Vid tolkning av empirin användes den tematiska analysen som hjälpte till att strukturera den fakta som inhämtats genom att empirin kunde delas upp i tre grupper. Konstaterandet har gjorts att validering och informellt lärande hör ihop. Detta har gjorts genom att undersöka tidigare forskning som berör begreppen informellt lärande och validering. Forskningen påtalar att validering inte kan finnas utan informellt lärande. Med detta menas att personer tillägnar sig kunskap genom informellt lärande och denna kunskap måste bedömas för att få en betydelse genom validering. De intervjuade ledarna är positiva till validering och har goda erfarenheter av den. Genom att studera den tidigare forskningen och ledarnas svar dras slutsatsen att validering kommer bli viktigare och växa sig starkare på arbetsmarknaden bland de organisationer som vill ligga i framkant. Formell kunskap kommer inte att vara lika viktig som den informella i framtiden, eftersom den formella kan bakas in i den informella och därför kommer valideringen bli än viktigare framöver.

Individual membership is a widespread phenomenon in society. However, despite its well-documented empirical presence, there is a lack of knowledge concerning the meaning of that specific relation between members and their organizations.  This study sets out to analyze how top-level leaders and officials in membership-based and democratically governed federations perceive membership. The federations included are: the Swedish Red Cross, the Swedish Teachers’ Union, the Swedish Union of Tenants, the Swedish Co-operative Union, the Swedish Football Association, the Swedish Social Democratic Party, the Mission Covenant Church of Sweden, the Swedish Association of the Visually Impaired, and the International Organization of Good Templars in Sweden. The analysis explores linkages between the interviewees’ perceptions of membership, these federations and their societal context. The study suggests that the federations can be described as hourglass constructs, involving a hybridization of democracy and bureaucracy. These hybrids, and the societal context, are also discussed in relation to the Swedish notion of folkrörelse. A reconsidered model for membership is developed in order to offer a nuanced picture of how the meaning of membership evolves through the continuous interplay between acting agents, culture, and social structure. The analysis reveals that the notion of folkrörelse is deeply embedded in the per­ceptions of membership. Furthermore, membership is an important part of the identity of these organizations, and contributes to the legitimization of their existence. It can be understood as a boundary-defining relation with a gate-keeping function. Moreover, it represents a channel for mobilizing resources, and constitutes a base for specific member roles, such as members as principals and members as customers. The dis­cussion highlights oligarchic tendencies and increased bureaucratization in these federations, as well as a drift towards commercialization, which also seems to propel a gradual commodification of membership. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008