Sjuksköterskornas revolution är en kvalitativ studie om organisatorisk identifikation. Syftet med studien är att skapa djupare förståelse för hur sjuksköterskornas organisatoriska identitet påverkas av att arbeta genom entreprenadbemanning inom vården. Studiens frågeställningar handlar om hur sjuksköterskorna upplever att arbeta inom en entreprenadbemanning inom landstinget, hur de upplever sin organisatoriska identifikation och hur organisationernas arbetssätt kan påverka identifikationen. Ämnet är valt då entreprenadbemanning är ett relativt nytt fenomen inom vården vilket gör att det saknas kunskap kring ämnet. Studien utgår från en fältstudie där samtlig empiri är insamlad via semistrukturerade intervjuer med bemanningssjuksköterskor samt nyckelpersoner från både sjukhuset och bemanningsföretaget. Studiens analysverktyg består av social identitetsteori och social identitetsteori inom organisationer. Begrepp som används för analysen är bland andra; självidentitet, social kategorisering, social identifikation, social jämförelse och undergrupper. Studiens teoretiska bidrag pekar på att sjuksköterskorna till viss del identifierar sig med båda organisationerna och det tar sig uttryck i att sjuksköterskorna identifierar sig med sjukhuset då det är deras fysiska arbetsplats och med bemanningsföretaget för att det är deras arbetsgivare. Däremot sker den primära identifikationen snarare till den egna in-gruppen, vilket bara består av sjuksköterskor från bemanningsföretaget. Den starka gemenskap sjuksköterskorna beskriver består av välvilja och en stark teamkänsla.

Problemformulering: Inom kommunikationsyrket har utvecklingen under de senaste åren gått mot att kommunikationsavdelningen blivit en stödfunktion. Detta eftersom efterfrågan på organisationer att vara mer kommunikativa har ökat markant. Utvecklingen har lett till nya utmaningar inom yrkesområdet då yrket involverar mer stödjande och coachande kompetenser för att möta detta behov. Trots denna utveckling finns ingen riktig definition av hur en coachande kommunikatör arbetar och det saknas tydliga ramar för hur arbetet ska utföras. Syfte: Studiens syfte är att jämföra kommunikatörers coachande arbetssätt i teori och praktik för att bilda en uppfattning om hur en coachande kommunikatör arbetar. Metod och material: En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts med tio kommunikatörer som arbetar med ett coachande förhållningssätt idag. Huvudresultat: Resultatet av genomförd studie har visat att kommunikatörens praktiska coachningsarbete lägger stor vikt vid dialog och meningsskapande, lyssna och ställa frågor är centrala aspekter i arbetet. Makt och hierarkier suddas ut och behovet av att alla ska ha ett kommunikativt ansvar gentemot organisationen blir tydligare. Resultatet visade också att kommunikatörerna använder ett coachande arbetssätt för att få kommunikationsavdelningen att ses mer som en stödenhet och för att få organisationerna i stort att bli mer kommunikativa.

Icke-kommersiella organisationer har fått en ökad betydelse för samhället vilket har medfört samhällsgranskning och kritik mot dessa organisationer. Utvecklingen kan leda till förändrade attityder för organisationerna med minskad kredibilitet som följd. Detta har en avgörande betydelse för deras utveckling och fortlevnad eftersom de interagerar med och är beroende av samhället. Ett alternativ för att bemöta den bristande kredibiliteten är Internet som via webbplatser tillhandahåller kommunikation med samhället både enkelt och ekonomiskt. Det har dock visat sig att icke-kommersiella organisationer ofta brister i uppdatering av dessa. Det finns således ett behov för dem att finna enkla och lätthanterliga verktyg för att administrera sina webbplatser. Ett möjligt sådant verktyg är det webbaserade redigeringsverktyget phpwiki. Denna studie undersöker hur detta verktyg kan integreras på en icke-kommersiell organisations webbplats för att underlätta administration. Undersökningen genomförs som en aktionsforskningsstudie baserat på ett antal cykler av observation, reflektion och analys dels ur ett praktiskt, dels ur ett teoretiskt perspektiv. Det praktiska resultatet från studien är dels en integrerad version av phpwiki på webbplatsen, dels en manual för hur det webbaserade redigeringsverktyget phpwiki kan integreras på en icke-kommersiell organisations webbplats. Studien påvisar att phpwiki är ett alternativ för att bemöta bristande kredibilitet i form av dåligt uppdaterade webbplatser. Den bekräftar även kritik som riktats mot aktionsforskning men påvisar samtidigt att bra modeller, tekniker, ramverk och kunskap kan förebygga detta.

Numera satsar allt fler systemutvecklingsorganisationer på virtuella utvecklingsteam för att därmed öka effektiviteten och konkurrensfördelarna i informationssystemut-vecklingen. Tillämpning av virtuella utvecklingsmetoder skapar stora utmaningar både när det gäller teknik och kommunikation. Virtuell samverkan ställer krav på en helt ny typ av utveckling och implementering då IT-baserade interorganisatoriska informationssystem som knyter samman olika deltagande parter och som ska stödja kommunikation och affärsprocesser i nyskapade virtuella organisationer ska designas. Denna rapport undersöker eventuella skillnader mellan designen av traditionella in-formationssystem och designen av ett webbaserat interorganisatoriskt informationssy-stem för virtuella informationssystemutvecklingsorganisationer. Undersökningen genomförs i form av litteraturstudier då såväl svenska som utländska vetenskapliga publikationer granskas och analyseras. Resultatet visar att det finns vissa skillnader och likheter mellan båda livscykelmodellerna och det gäller även vid identifieringen av intressenter och kompetenser i respektive utvecklingsprojekt. Resultatet innehåller även en kartläggning av informationskrav i virtuella organisationer, komponenter i modellen samt hjälptekniker för design och underhåll av virtuella interorganisatoriska informationssystem.

Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna är utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre. För att få en välfungerande distansutbildning måste det finnas något slags IT-stöd som är länken mellan studenter och lärare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning när det gäller kommunikation och informationsutbyte. För att komma fram till ett tänkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts på lärare och experter på Högskolan i Skövde (His). Resultatet visar att stödet har betydelse men kanske inte är lika viktig i alla avseenden.

En virtuell organisation (VO) är resultatet av den snabba och målmedvetna utvecklingen, där exempelvis två företag kan agera som separata enheter, men arbeta tillsammans som ett företag och på så sätt blir ett virtuellt lag. Lagsamarbetet består av en grupp människor med spetskompetens. Detta arbetssätt har lett till att flera företag inom en VO kan ha tillgång till samma information, oavsett var arbetsplatsen är geografiskt lokaliserad. Undersökningen i rapporten genomfördes i intervjuform. Sex företag medverkade. Arbetet syftade till att klargöra vilka faktorer som företagen ansåg vara viktiga, då virtuella lag skapas inom en VO. Ett annat syfte var att klargöra betydelsen av förtroende (trust) under ett samarbete och vilka för och nackdelar företagen ansåg sig uppleva med en VO. Resultatet av undersökningen har visat att flera faktorer måste beaktas, då ett virtuellt lag ska skapas inom en VO. Utan riktlinjer kan inte ett virtuellt lag skapas. Företagen anser att en lagledare behövs för att sammanlänka de riktlinjer som finns, för rekrytering av spetskompetens och nödvändig teknologi.

In the light of the increasing globalization and immigration to Sweden, this thesis examines how the employees at Swedish NGO’s perceive the intercultural dialog with immigrants. The NGO’s are recognized as an important part in the ongoing work of integration. At the same time the employees often have a very limited formal education within the communication field and the NGO’s often lack a communications officer and a communications section. These employees are the ones that in their daily work meet the immigrants and are expected to help the immigrants integrate, meet swedes and learn the language. Using theories within the field of intercultural communication and intercultural communication competence, this thesis has examined how three employees at three NGO’s in Lund perceive the intercultural dialog with immigrants. The conclusions drawn are that the dialog is not perceived as intercultural at all, but as interpersonal, with more emphasis placed on the personality and no importance at all on cultural differences. Knowledge of Swedish and to have enough time to communicate are perceived as of great importance for the dialog. The context in which the dialogs take place seems to be crucial for how the dialog is perceived.

Denna studie syftar till att undersöka vilken symbolisk bild som framhävs av det regionala civilsamhällets samtida roll som aktör på samhällsarenan, och undersöker detta ur ett institutionaliseringsperspektiv. I bakgrund av utvecklingarna med governance, kommersialisering i offentliga policyområden och nedmontering av välfärdsstater har det skapats utmaningar för civilsamhällets organisationer rörande utvecklingen av deras samhällsroll. I Sverige, där folkrörelser fungerat som röstbärare åt människor vars idéer hittade väg in i politiken samtidigt som välfärdsstaten hade en dominerande roll fram till 90- talet, har det skett stora förändringar för civilsamhällets förutsättningar under de senaste decennierna. I allt högre grad arbetar de konkratsbaserat med offentlig sektor för att bistå i välfärdsproduktion, och denna utveckling beskrivs av många teoretiker som "från röst till service". Ett samverkansavtal, Överenskommelsen, lanserades i Oktober 2008 med inspiration från Englands motsvarighet. Idén till avtalet kom från en paraplyorganisation för ideella organisationer med avsikt att tydliggöra de ideella organisationernas roll i en allt osäkrare samhällskontext, dock satte den dåvarande regeringen sin agenda på den och slutresultatet blev en avsiktsförklaring att välfärdsarenan ska inneha en större mångfald av ideella organisationer. Trots detta ägnar avtalet en stor del åt att beskriva visioner om att synliggöra den ideella sektorns röstgivande roll i samhället. Detta arbete grundar sig i Överenskommelsen, men fokuserar på de tre regionala varianterna från Örebro, Skåne och Västra Götaland, i bakgrund av samhällets samtida regionaliseringsprocesser. Dessa tre avtal analyseras för att se vilken symbolisk bild som framhävs och om det rör sig om en institutionalisering av den rollen som tidigare forskning menar håller på att utvecklas. Resultaten visar en symbolisk bild av en aktör med en särskild kraft och ett särskilt värde som bidrar med demokrati och sammanhållning. Dock skiljer sig beskrivningarna av organisationernas karaktär med vad avtalet vill att de ska ägna sig åt, det finns inga indikationer på att de demokratigivande aspekterna ska förstärkas, snarare ska de ta med sig deras särart, demokrati och frivillighet, för att bidra med en mångfald till den regionala välfärden. Denna bild befinner sig i ett semiinstitutionellt tillstånd eftersom en stor osäkerhet  och otydlighet är genomgående i avtalen, och eftersom det finns ett glapp i beskrivningarna av vad organisationerna är och vad de ska ägna sig åt. / This study aims at investigating what symbolic image that is emphasized by the contemporary civil society role as an actor in the societal arena, and examining this from an institutionalization perspective. In the light of developments in governance, commercialization in public policy areas and dismantling of welfare states, challenges have been created for civil society organizations regarding the development of their social role. In Sweden, where movements of people acted as voters for people whose ideas found their way into politics while the welfare state had a dominant role in the 90's, there has been major change in civil society conditions in recent decades. More and more, they work in a contractbased manner with the public sector to assist in welfare production, and this development is described by many theorists as "from voice to service". A cooperation agreement, Överenskommelsen (The agreement), was launched in October 2008 with inspiration from England's counterpart. The idea of the agreement came from an umbrella organization for nonprofit organizations with the intention of clarifying the role of non-profit organizations in an increasingly insecure societal context, however, the then government put its agenda on it and the final result was a declaration of intention that the welfare arena should hold a wider variety of non-profit organizations. Despite this, the agreement devotes a great deal to describing visions of making visible voice role of the nonprofit sector in society. This work is based on Överenskommelsen, but focuses on the three regional variants from Örebro, Skåne and Västra Götaland, in the light of society's contemporary regionalization processes. These three agreements are analyzed to see what symbolic picture is highlighted and if it is an institutionalization of the role that earlier research is considering developing. The results show a symbolic image of an actor with a special force and a special value that contributes to democracy and cohesion. However, the descriptions of the nature of the organizations differ with what the agreement would like them to do, there are no indications that the democratization aspects should be strengthened, rather, they should bring their distinctive character, democracy and voluntaryness, to contribute a diversity to regional welfare. This image is in a semi-institutional state because a lot of uncertainty and ambiguity are throughout the agreements, and because there is a gap in the descriptions of what the organizations are and what they are aimed to do.

Den ideella sektorn är byggd på ideellt engagemang och volontärer som jobbar utan ersättning. Inom dessa organisationer finns det dock ofta avlönade nyckelpersoner som innehar en ledande position. Om det är lönen eller att hjälpa stödsökande människor som motiverar ledarna är ännu inte utforskat. I tidigare forskning görs i regel en dikotom uppdelning av inre och yttre motivationsfaktorer. I förhållande till denna uppdelning kan ledarnas lön ses som något som ger dem extern motivation men samtidigt arbetar de tillsammans med oavlönade människor – ofta med det explicita syftet att skapa en bättre värld – vilket brukar kopplas till intern motivation. Med bakgrund av denna dubbelhet i ledarnas roll syftar denna uppsats till att problematisera den dikotoma uppdelningen i förhållande till motivation genom att undersöka hur ledarna förhåller sig till motivation. Urvalet består av tio kvinnliga ledare inom ideella organisationer som alla är avlönade för sitt arbete. Med hjälp kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk tolkningsgrund har syftet besvarats, och sedan analyserats i en fördjupad analys utifrån begrepp om emotioners betydelse i arbete samt organisationsteori. Studiens resultat visar att det finns ett dilemma mellan frihet och ansvar som ledarna förhåller sig till. Ledarna är starkt motiverade av att göra gott, men drivkraften möjliggörs av den ekonomiska ersättningen och båda har således betydelse för motivationen. Ytterligare ett fynd är att motivationen kan ha negativa konsekvenser. Resultatet visar att dikotomier som intern och extern motivation, egoism och altruism, inte på ett rättvisande sätt speglar den sociala verkligheten för dessa ledare. Snarare smälter olika motivationsaspekter samman: studiens slutsats är att ledarna motiveras av frihet som medför ansvar och att denna motivation är långt mer komplicerad än vad som föreslås i uppdelningen inre och yttre.

Syfte med denna uppsats är att få en bättre förståelse för vilka dessa organisationer och sociala entreprenörer som använder idrott som medel er. Jag önskar också utifrån teori förstå varför dessa organisationer uppstått. Då dessa organisationer arbetar tvärsektoriellt är det också intressant att veta hur de upplever samarbetet med den offentliga, privata och ideella sektorn. Utifrån teori kommer jag försöka förklara varför de upplever samarbetet som de gör.De flesta av aktörerna jag har intervjuat är inte en del av den traditionella idrottsrörelsen, eller upplever sig inte som en del av den, men de använder idrott som medel för att lösa olika samhällsutmaningar. Ofta samhällsutmaningar som traditionellt har varit välfärdsstatens uppgift. De har olika organisationsformer, och få av dem har medlemmar i traditionell mening. Jag har gjort kvalitativa intervju med sju sociala entreprenörer som alla har startat upp organisationer som vill lösa sociala utmaningar genom att använda idrott som medel. Intervjuerna visade att det som är utmärkande för dessa organisationer, är att de alla har olika organisationsformer. De samarbetar med både offentliga, privata och den ideella sektorn. Flera av intervjupersonerna tyckte samarbetet med det offentliga fungerade bra nu, men att det i början hade varit svårt att komma i kontakt med rätt förvaltning och rätt person i kommunerna. Det var också väldigt personbaserat om samarbetet eller kontakten fungerade. Flera av intervjupersonerna upplever att det är svårt att få till ett samarbete med idrottsrörelsen, och de upplever att idrottsrörelsen är skeptisk till dem. Samtidigt upplever flera att både det offentligas och idrottsrörelsens inställning till dem har blivit bättre de senaste åren. Flera tyckte det var enklare att få till samarbete med näringslivet.För att besvara problemställningen och syftet så har jag i bakgrunden gett en beskrivning av den historiska utvecklingen i civilsamhället, idrottsrörelsen och den statliga styrningen. Som teoretisk referensram har jag använt teorier om Nyinstitutionell teori, översättningsmodellen, teorin om organisatoriska mellanrum och teorin om hybrida organisationer. / The purpose of this study is to gain a better understanding of who these organizations and these social entrepreneurs who use sports as a means are. By using theory I will try to explain why these organizations emerges. As these organizations work across sectors, is it also interesting to know how they experience the collaboration with the public, private and non-profit sectors. Based on theory, I will try to explain why they experience the collaboration as they do.Most of the social entrepreneurs I have interviewed are not part of the traditional sports movement, or do not feel part of it, but they use sports as a means of solving various societal challenges, which traditionally have been the task of the welfare state. They have different forms of organization, and few of them have members in the traditional sense.I have done qualitative interviews with seven social entrepreneurs who all have started organizations that want to solve social challenges by using sports as a means. The interviews showed that what is characteristic of these organizations is that they all have different forms of organization. They collaborate with both the public, private and non-profit sectors. Several of the interviewees thought that the collaboration with the public sector worked well now, but in the beginning they had run into problems as getting in touch with the right administration and the right person in the municipalities. It was very person-based if the collaboration or relationship worked. Several of the interviewees feel that it is difficult to get a collaboration with the sports movement, and they feel that the sports movement is sceptical to them. At the same time, many feel that both the public sector's and the sports movement's attitude towards them has improved in recent years. They thought it was easier to get cooperation with the privat sector, the business community.To answer the purpose and the problem in this study, I have given a description of the historical development in civil society, the sports movement and in the Swedish governance. As a theoretical frame of reference, I have used theories of New Institutional theory, theory of organizational spaces and theory of hybrid organizations.