I dagens konsumtionssamhälle är det vitalt att kunna utmärka sig från sina konkurrenter. Att ha ett starkt varumärke är något som blivit framstående för organisationer för att kunna positionera sig rätt på marknaden och hamna i konsumenternas intresse. Varumärken har vuxit sig till att bli en stor betydelse när konsumenter väljer produkter och tjänster vilket leder till att det är en central del att anställda på en organisation arbetar och strävar efter ett starkt varumärke. Vi har studerat om de anställda på Lindex arbetar efter Living the Brand och i så fall hur de gör det genom att intervjua Lindex Marknadsdirektör Johan Hallin, butikschefer på tre Lindex- butiker samt butiksanställda på vardera Lindex-butiker. Utöver intervjuerna utfördes även observationer för att komplettera vad som sagts under intervjuerna med respondenterna. Valet av företag grundas i en på förhand vetskap gällande Lindex varumärkesarbete som bland annat berör dess hållbarhetsarbete. Totalt utfördes en informantintervju och nio respondentintervjuer. Resultatet visar på att en organisation behöver engagerade medarbetare som besitter en förståelse för organisationens varumärke och känner att de kan stå bakom det och dess värderingar för att kunna Living the Brand. Vårt resultat visar på att de anställda på Lindex lever och agerar efter dess varumärke. Tidigare forskning som berör begreppet Living the Brand kom fram till att personalen på en organisation bör ha en förståelse för varumärket för att kunna Living the Brand samt ha engagerade medarbetare vilket även vårt resultat tyder på.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur intressenter med olika logiker samarbetar för att uppnå sina respektive intressen. Genom att identifiera utmaningar och möjligheter vill vi bidra till att intressenter i nätverk ska få ökad förståelse för hur framgångsrika samarbeten kan karaktäriseras samt hur utmaningar kan undvikas. Vi vill med studien även undersöka på vilket sätt effekten av samarbeten kan gynna samhällsnyttan. Metod: En fallstudie har genomförts med en induktiv ansats och en kvalitativ datainsamling. Vid insamlingen av empiriskt material genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med informanter från tre olika aktörer som verkar i ett samarbete. Slutsats: Studien visar att relationer som byggs över gränsen mellan offentliga aktörer och privata organisationer är fördelaktiga för deras respektive utveckling och överlevnad. Vi har i denna studie sett att intressen i ett samarbete kan vara olika men att det är av stor vikt att hitta en balans däremellan för att skapa ett gemensamt värde. Vidare har vi kommit fram till att samarbeten kan generera resursutbyte som skapar ömsesidiga fördelar för de inblandade parterna. Genom studien har vi även kunnat se hur olikheter påverkar dynamiken i samarbetet. Vi har kunnat identifiera ett mönster där engagemang, kommunikation och förståelse är tre teman som karaktäriserar ett framgångsrikt samarbete. Slutligen har vi kunnat dra slutsatsen att organisationer i samverkan med andra parter kan skapa ett delat värde där lönsamhet och samhällsnytta går hand i hand.

Denna studie bygger på en kvantitativ enkätundersökning som genomförts bland rektorer och pedagoger i Kumla kommun för att studera deras lokala skolutvecklingsarbete Kunskap i fokus. Fokus i denna studie ligger på rektorernas närvarande pedagogiska ledarskap, genom deras klassrumsbesök och återkopplande samtal. Vidare studeras hur detta kan påverka utvecklandet av lärande organisationer, som varit målet med Kumlas utvecklingsarbete. Detta har studerats genom ett systemteoretiskt ramverk och ett lärande organisationsperspektiv. Resultatet visar att det finns ett tydligt samband mellan den teoretiska definitionen av lärande organisationer och det sätt som respondenterna skattar förutsättningarna att utveckla skolan som lärande organisation. Resultatet visar att det är få rektorer som genomför klassrumsobservationer trots att pedagogerna efterfrågar det. Resultatet visar att det finns en viss koppling mellan rektors pedagogiska ledarskap och skolornas förutsättningar att utvecklas som lärande organisationer. Dock skattas båda dessa aspekter lågt i denna undersökning.

Tekniska verktyg har möjliggjort för organisationer att arbeta på distans och denna arbetsstruktur anammas av allt fler organisationer. Denna arbetsstruktur benämns virtuella organisationer och karaktäriseras av att de arbetar mot organisatoriska mål trots skillnader i fysiska platser, tidzoner och kulturer. Arbetsstrukturen möjliggör för organisationer att nå spetskompetens oberoende av geografiska platser samt mindre resande för medlemmarna. Det går att identifiera både möjligheter och utmaningar för ledare inom dessa organisationer. Möjligheter och utmaningar kan ses ur olika perspektiv som tillit, kommunikation, motivation samt kultur. Det saknas belägg för hur möjligheter och utmaningar i virtuella organisationer kan påverka ledarskapet. Det ligger i studiens intresse att således besvara frågan: Hur leder ledare i virtuella organisationer? Studien teoretiska ramverk presenterar de tre välkända teorierna; transformellt ledarskap, transaktionellt ledarskap samt situationsanpassat ledarskap. Detta för att utvidga kunskapen om ledarens roll inom en grupp. Vidare presenteras de möjligheter och utmaningar som nämnts mer ingående för att påvisa skillnader och likheter med studiens empiri. För att kunna besvara studiens problemformulering har sju ledare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens empiriska kapitel är utformat efter varje person för att säkerställa att respondentens berättelser redogörs på ett rättvist sätt. Vidare har studiens empiriska data tematiskt analyserats med utgångspunkt från det teoretiska ramverket. Avslutningsvis presenteras studiens slutsatser och rekommendationer. Trots att arbetsstrukturen blir allt mer förekommande finns det begränsat med forskning inom området. Forskningen ifrågasätter huruvida de gamla ledarskapsteorierna är applicerbara på den nya arbetsstrukturen då den innebär nya kontexter för både ledare och anställda. Studien visar att kultur, tillit och sammanhållning är tre faktorer som har stor betydelse för ledarskapet inom virtuella organisationer.

No description available.

In recent times, sport's responsibility has grown beyond being only Sweden's largest people movement and activating people. Now sport is also expected to contribute to crime prevention and prevent other social problems. Using sport as a method and a kind of gear has in turn given sport other challenges. By using institutional theory, the study wants to highlight the working practices in which nonprofit organizations use in their own associations as well as with other organizations, to promote integration. The study is aimed at basketball associations in socio- economically vulnerable areas. To investigate this, a main issue was formulated and to answer it, two questions were formulated as an aid. An unstructured group interview was conducted consisting of four (4) respondents with different positions and active in sports in the socio- economically vulnerable areas. Four (4) semistructured interviews were also conducted with sports leaders in the basketball associations in the same areas. The results showed that cooperation between the association, school, the Swedish Basketball Federation, the municipality and the district is of utmost importance in the work of integration and other social problems. Different types of projects are also a common practice. The basketball associations generally have the same working practices with the organizations in the surrounding area with certain exceptions that occur within their own associations.

Information Technology has taken a larger focus in today’s society and become a more centralized part of IT-organizations and other businesses. The traditional management models for manufacturing and production has become harder to apply in the software lifecycle. This is since the software no longer is produced and launched with no follow-up. Today’s IT- organization needs to continuously handle, operate and maintain their software. In recent years a new philosophy has emerged within the IT community, DevOps. DevOps aims to erase the silos built-in to the business to become a more efficient and optimized organization regarding their software delivery. This exploratory case study has been conducted at the Swedish Governmental Employment Services IT-department. It aims to expand the existing knowledge base regarding DevOps and the aspects of the organizational culture the philosophy claims. This study aims to investigate how organizations work while trying to introduce a DevOps culture. The potential difficulties an organization could face in relation the organizational culture described for DevOps, seen as a management model, will also be a focus of this study. In-depth interviews and observations have been conducted with the employees at the named IT-department in order to analyze and create an overview of the current culture in the department. The study has shown new angles regarding financial and resource management, dependencies between teams and the importance of an existing leadership. New perspectives have also been provided towards organizational change. Key Words: DevOps, Organizational Culture, Organizational Change, Leadership, Dependencies, IT-organizations, Communication, Information, Team, Silos, Self-Leadership

Purpose: The purpose of my study is to contribute to more knowledge about barriers to effective segmentation and how to diagnose and treat these barriers. I have done a case study of Lärarförbundets communication to one of their target groups, headmasters. To obtain a broad understanding I have interviewed both employees and members. The research questions are: What do a selection of employees and members regard as the main reasons why Lärarförbundet does not succeed better with its audience-targeted communication? What can help Lärarförbundet to improve its audience-targeted communication? Design/methodology: This research was a case study using a qualitative data gathering method. A total of eighteen semi structured interviews were conducted, nine interviews with members and nine interviews with employees. Findings: All interviewed respondents believe that communication to the group of headmasters can be better. None of the employees know that there is any follow-up of the goal of communicating to different audiences. Most respondents believe that Lärarförbundet need to get more knowledge about the headmaster group to reach out with more relevant information. To improve it is crucial that management supports the segmentation process and ensure change in current communication. The work with knowledge management (KM) also needs to be developed. Finally, Lärarförbundet need to draw up a plan with clear steps. Originality/value: Only a few studies have focused on the part of segmentation which deals with practical problems when segmentation is implemented. This study contributes to better understanding about barriers to effective segmentation.

IT- och informationssäkerhet är ett ständigt aktuellt ämnesområde. ITsäkerhetsarbetei små organisationer framstår som ett underforskat område. Föratt göra en kartläggning av hur arbete med risk, hot och säkerhet kan se ut i småorganisationer har vi genomfört en explorativ intervjustudie med representanterför små organisationer om deras arbete med IT- och informationssäkerhet. Vihar dessutom genomfört intervjuer med experter på området för att få ettbredare perspektiv. Tolkningen och analysen av intervjusvaren har utförtsgenom att först tolka svaren utifrån Security Controls och därefter analyserasvaren utifrån fem temaområden som vi funnit i materialet. Vi går däreftervidare med en diskussion kring hur vi funnit att de studerade organisationernaser på hot, risk och säkerhet och hur de arbetar med Security Controls settgenom de tre säkerhetsdimensionerna. Avslutningsvis föreslår vi fortsattforskning inom området. / IT and information security is a recurring theme. IT security in smallorganizations appear to be an under-researched area. To make a survey of thework on risk, threat and security might look like in small organizations, weconducted an exploratory interview with representatives of small organizationsabout their work with IT and information security. We also conducted interviewswith experts in the field to get a broader perspective. The interpretation andanalysis of the interview responses have been carried out by first interpret theresponses based Security Controls, and then analyze the responses on fivethematic areas which we found in the material. We will then continue with adiscussion of how we have found that the studied organizations, look at threats,risk and safety and how they work with the Security Controls seen through thethree security dimensions. Finally, we suggest further research in this area.

Traditionellt har organisationer en funktions/avdelningsbaserad organisationsstruktur där resultat i de enskilda enheterna prioriteras. I motsats till detta kan organisationer välja att arbeta processorienterat, vilket syftar till att förändra den traditionella organisationsstrukturen och organisationskulturen. Dokumenterade effekter av processorientering är bland annat en bättre samhörighet och integration inom organisationen, ett högre kundfokus och mindre interna konflikter och problem. Syftet är att undersöka vad som krävs av en organisation för att lyckas arbeta processorienterat. Detta genom att studera hur organisationer i Sverige arbetar med kända framgångsfaktorer berörande förändring och processledning för att uppnå de positiva effekter som processorientering kan bidra till. Utifrån tidigare studier om bland annat processorientering, processledning och processer samt framgångsfaktorer och utmaningar berörande detta har en kvalitativ metod använts för att undersöka hur organisationer i Sverige arbetar med, och tänker kring processorientering, processledning och förändring. Under studiens gång användes semi-strukturerade intervjuer för att intervjua fyra personer från tre olika organisationer; två processledare från ett tillverkande företag, en enhetschef från ett landsting samt en verksamhetsutvecklare från en statlig myndighet. Resultatet visar att det är vanligt att organisationer väljer att kombinera en traditionell funktionsbaserad organisationsstruktur med influenser från det processorienterade tankesättet. För att lyckas gå från att vara en strikt funktions-orienterad organisation till att arbeta mer med processer visar studiens slutsatser att det krävs ett medvetet förändringsarbete där syftet och målet med förändringen är tydlig och väl kommunicerat inom organisationen. Studien visar även att en av de viktigaste framgångsfaktorerna för att lyckas med denna förändring är att visa tidiga resultat för organisationen och att det är rätt personer som driver förändringsarbetet framåt. Framgångsfaktorerna för processledning som framstod som mest vitala i undersökningen var att rollerna som processägare och processledare är permanenta positioner inom organisationen. Det visades även att de som är processägare behöver ha stark koppling till ledningsgruppen för att ha möjlighet att kommunicera och fatta beslut som är gränsöverskridande över flera funktioner. Resultatet visar även att respondenterna anser att det är viktigt att mäta processerna för att förstå varför ett specifikt utfall uppstår. Det handlar då främst att mäta in- och outputs mellan delprocesser för att skapa en förståelse för hur varje enskild delprocess presterar. Detta för att tydliggöra kopplingen mellan en delprocess resultat och huvudprocessens resultat. Vidare lyfter studien även att fallföretagen anser att det är viktigt att arbeta med empowerment för att öka medarbetarnas förståelse kring det arbete de utför i sina processer och att ett IT/IS-stöd endast är ett hjälpmedel för processledning när arbetet med processer redan har påbörjats.