Knowledge transfer is a well-researched area within the construction industry, and it´s known thatknowledge transfer is difficult as the construction industry is a project-based industry and projectsrarely look the same. Research has been done on the importance of working with knowledgetransfer in order to keep companies competitive. From the officials’ point of view, there has notbeen as much study on the working methods as the best approaches to have a good disseminationof knowledge in the companies. The purpose of the report is to see if the changes made by the workplace have contributed to thebetter transfer of knowledge. This is to find out which working methods favor the transfer ofknowledge in project-based companies. To obtain the results, semi-structured interviews wereconducted with eleven respondents who all worked at the same company but had differentpositions to find out exactly what their perceived knowledge transfer was. The study found that according to the respondents, the working methods that favor project-basedcompanies are simple documentation that must be motivated and demonstrate that it will benefitthe respective employees. Another thing is an open climate favors the conditions for succeeding inknowledge transfer in the company, as it becomes easier to collaborate. / Kunskapsöverföring är ett väl utforskat område inom byggbranschen och det är känt att kunskapsöverföring är svårt då byggbranschen till stor del är en projektbaserad bransch och projekt sällan ser likadana ut. Det har gjorts forskning på att det är viktigt att jobba med kunskapsöverföring för att hålla företagen konkurrenskraftiga, men man har inte gjort så mycket studier på vilka arbetssätt som tjänstemännen anser är de bästa tillvägagångsätten för att ha en god kunskapsspridning i företagen. Fallföretaget som rapporten bygger på har gjort förändringar i sina arbetssätt för att öka kunskapsöverföringen. De förändringar som gjorts är att de har tillsatt produktionscheferna i ledningsgruppen för att öka den interna kommunikationen mellan projekt. Fallföretaget har även lagt med i sin affärsplan, för det kommande året, att dom ska dokumentera ner varje avslutat projekt i ett projektblad. Rapportens syfte är att se om de förändringarna som fallföretaget gjort har bidragit till att kunskapsöverföringen har blivit bättre. Detta för att ta reda på vilka arbetssätt som gynnar kunskapsöverföringen i projektbaserade företag. För att få fram resultaten genomfördes semistrukturerade intervjuer med elva respondenter. Alla respondenter jobbade på samma företag men hade olika positioner för att just ta reda på hur deras upplevda kunskapsöverföring var. Det framkommer i studien att de arbetssätt som gynnar projektbaserade företag enligt respondenterna är enkel dokumentation som ska vara motiverad och påvisa att den kommer gynna respektive anställd. Det andra som framkommer i studien är att ett öppet klimat gynnar förutsättningarna för att lyckas med kunskapsöverföring i företaget, detta då det blir lättare att samarbeta. De sistnämnda visas tydligt uppnås inom företaget, vilket skulle kunna vara ett resultat av att de tillsatt produktionscheferna i ledningsgruppen som öppnat upp för en ökad kommunikation och därav samarbete. Trots att det inom branschen är känt att det är viktigt med kunskapsöverföring, så hoppas författarna kunna belysa att det är ett relativt outforskat område när det kommer till vilka arbetssätt som tjänstemännen anser gynnar kunskapsöverföringen i projektbaserade företag.

Skolkuratorns yrkesroll och det skolsociala arbetet är områden av angelägenhet för det socialpedagogiska verksamhetsområdet. Dessa områden är däremot lite beforskade. Denna studie har därav som syfte att undersöka skolkuratorernas yrkesroll och handlingsutrymme i det skolsociala arbetet för att kunna bidra till en ökad förståelse kring området. Forskningsfrågor som behandlas i studien handlar om skolkuratorns yrkesroll, kompetens samt möjligheter och begränsningar utifrån handlingsutrymme och samverkan med andra professioner och myndigheter. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats där empirin samlades in via sex semistrukturerade intervjuer med verksamma skolkuratorer på grundskolenivå. För att analysera empirin användes tematisk analys där vi tolkade empirin i relation till studiens tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter: 1) människobehandlande organisationer, 2) gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme samt 3) jurisdiktion. Resultatet indikerade på att skolkuratorerna har en central roll i det skolsociala arbetet för att fånga upp elever i behov av stöd. Skolkuratorns yrkesroll innefattar ett stort handlingsutrymme som både kan ses som en begränsning och en möjlighet. Deras yrkesroll och kompetens ses i sin tur som ensam och komplex vilket medför ett behov av starka samarbeten och samverkan. Denna ensamma roll utformas med anledning av att skolans kärnverksamhet i största del består av pedagoger. Sammanfattningsvis har skolkuratorn ett viktigt uppdrag att synliggöra de sociala aspekterna av elevernas situation i skolan. Studien konkluderar att den pedagogiska och sociala aspekten är beroende av varandra för att kunna få en helhetssyn över elevernas behov.

Syftet med denna studie var att belysa olika delar av prostitution och människohandel inom svensk socialtjänst och ideella organisationer. Dessutom kan denna studie bidra till att uppmärksamma samhället om fenomenet prostitution och människohandel samt bidra till vidare diskussion kring ämnet. För att uppnå syftet användes en kvalitativ metod där åtta intervjuer genomfördes med yrkesverksamma inom socialtjänst och ideella organisationer. Intersektionalitet, empowerment och social mobilisering var studiens teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att det finns en begränsad kunskap kring prostitution och människohandel inom socialtjänst och samhället generellt. Det påvisades att det är ett komplext fenomen där det finns behov av att utöka resurser för att kunna bedriva ett effektivt arbete och ge utsatta bästa möjliga förutsättningar att få tillgång till rätt stöd och skydd. Vidare framkom att det krävs en ökad medvetenhet kring fenomenet då det förekommer i alla kontexter och grupper vilket föranleder att stödet behöver bli mer differentierat för att inkludera alla. Studiens slutsats visar att prostitution och människohandel är ett komplext fenomen som det finns en bristande kunskap och förståelse kring. Det är av vikt att arbetet mot fenomenet utvecklas samt att medvetenheten kring fenomenets förekomst ökas. / The purpose of this study was to shed light on various parts of prostitution and human trafficking within Swedish social service and non-profit organizations. In addition, this study can help to draw society’s attention to the phenomenon of prostitution and human trafficking, as well as contribute to further discussion on the subject. A qualitative method through interviews with eight workers within social service and non-profit organizations was used to reach the purpose of this study. The theoretical basis of the study was intersectionality, empowerment and social mobilization. A qualitative content analysis helped to analyze the collected data. The result of the study showed limited awareness about prostitution and human trafficking among social service and non-profit organizations. It also showed that this is a complex phenomenon where there is a need to expand the resources in order to conduct an effective work and provide vulnerable people with the best possible conditions for gaining access to the right support and protection. Furthermore, it shows that awareness needs to be greater about the phenomenon as it occurs in all contexts and groups which means that the support needs to be more adapted for each individual to include everyone. The conclusion of the study shows that prostitution and human trafficking is a complex phenomenon of which there is a lack of knowledge and understanding. It is important that the work against the phenomenon is developed and that awareness about the phenomenon's occurrence is increased.

Syftet med föreliggande studie är att genom intervjuer med tjänstemän från socialtjänsten och den regionala psykiatrin undersöka hur organisationerna samverkar kring personer med samsjuklighet. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer av två tjänstemän från den regionala psykiatrin och två tjänstemän från socialtjänsten i en medelstor kommun i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och tematisk analys har använts som analysmetod. Resultatet visar brister i samverkan på organisatorisk nivå. Förekomsten av samverkan sker via case management och interprofessionella möten, samt främst under planering av samordnad individuell plan. Faktorer som upplevs främjande vid samverkan är ett huvudmannaskap, en beroendemottagning, tydlig lagstiftning och samsyn i vården av samsjukliga. Faktorer som upplevs hindrande är otydlig lagstiftning angående ansvarsfördelning och samverkan, skilda synsätt och kunskapstraditioner samt bristande ekonomiska och politiska intressen för gruppen samsjukliga

Detta är en studie med syfte att öka kunskapen om vad som motiverar människor att arbeta i den ideellt avlönade kultursektorn. Uppsatsen fokuserar på ideella organisationer inom kulturområdet som bedrivs med stöd av statliga, kommunala och regionala bidrag och som har avlönad anställd personal. Studien utgår ifrån intervjupersonernas upplevelse av vad som motiverar dem i sin arbetssituation. Studiens empiri bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar främst med att administrera och leda verksamheten inom sin kulturorganisation. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide vartefter materialet analyserades utifrån vald tematisering: kontroll, självförverkligande, styrelsens betydelse, sammanhang och ekonomi. Resultatet gav en samstämmig bild av att motivation styrs av kontrollen över sin arbetstid, arbetsuppgifter och sitt uppdrag.    Nyckelord: Ideella organisationer, kultursektorn, motivation, Self-Determination Theory, kultur, civilsamhället, styrelse

Background: Together, the state and business community have contributed to the development of society. However, from a global perspective there are still problems with, among others, poverty, injustice and environmental degradation. This has in turn contributed to the growth of NGOs (non-governmental organizations) and, above all, both social enterprises and social entrepreneurs have become important players to counteract these trends. Objective: The overall purpose of this study was to map out the patterns that may prevail during the process of expansion within social enterprises. The study also sought to analyze the similarities and differences between the start and the maturation phases of such expansion. Finally, the study aimed to analyze whether expansion may be a strategy that can enable social enterprises to survive. Method: This study is based on a qualitative approach. Seven organizations were selected to participate in the study and the empirical data collection consisted of interviews and document analysis. The empirical data was analyzed using content analysis. Conclusion: The conclusion that can be drawn from this study is that all of the enterprises expanded in order to be able to pursue their social objectives. Furthermore, all of the enterprises reinvested their surpluses back into the enterprises. The patterns that could be mapped out during the expansion process were networking, needs analysis, strategy and planning, external help and innovation.

Research show that organizational learning has an enormous impact on military success. Previous studies in the area mainly focus on learning under fire and shows that military organizations can learn through both adaptation and innovation. Studies of organizational learning capability in military organizations in peacetime is limited. Previous research regarding organizational learning in the Swedish armed forces has been concentrated on learning during conflicts or learning in international missions which shows gaps in the learning-process. The Swedish Armed Forces applies a principle which says that methods and structure should be the same in war, crisis and peace. Therefore, this paper examines whether the preconditions exists in the doctrines of the army- and naval forces, for an effective implementation of organizational learning in peacetime through a theory consuming study with Vissers theory of organizational learning capability containing four dimensions for measuring. The results show that the army is not coherent with Vissers theory in the dimension Degree of knowledge conversion regarding formal learning systems which could lead to lower capability regarding innovation. The naval forcesis coherent in each of the four dimensions. Furthermore, neither force express a desire to challenge personnel or promote experimentation during exercises. This is highlighted by Visser, as well as other previous research, to be of importance for an effective organizational learning, regarding both adaptation and innovation.

Forskning visar att det ofta krävs en extern chock i form av krig för att påkalla förändring i en militär organisation. Hur kan då en militär organisation som inte deltagit kollektivt i krig förändras? Studiens syfte är att undersöka hur svenska arméofficerare förstår sin militära kultur och militär flexibilitet och hur detta i sin tur påverkar förändring. Studien visar att svensk armékultur uppfattas som starkt förankrad med centrala värden som uppgiftsfokus och pliktkänsla. En stark kultur tenderar att påverka den militära flexibiliteten negativt om denna inte i sig utgör en tydlig del av kulturen. Så verkar inte vara fallet med svenska armékultur. Studien visar att partiell avsaknad av flexibilitet inverkar negativt på svenska arméns förmåga att åstadkomma varaktig förändring. Interna faktorer som kognitiv förmåga, erfarenhet och systematisk erfarenhetsspridning anses inte tillräckliga för att påkalla förändring. Studien visar också på en tendens att återfalla till gamla mönster. Vidare återfinns starka subkulturella värden inom den övergripande kulturen vilka formar normer och värderingar som anses hämma nytänkande och flexibilitet. Tidigare forskning visar att detta inverkar negativt på svenska arméns förmåga till anpassning gentemot kontemporära föränderliga hot. Svenska arméns långa erfarenhet av kostnadsrationell och effektiv förbandsproduktion anses stå i kontrast till dynamisk förändring och flexibilitet. Studien visar att fredstida krav måste balanseras av skarp erfarenhet för att skapa flexibilitet och förändringsbenägenhet. Interna faktorer och förändringar i form av organisationsförändringar eller nedskärningar räcker inte för att utmana starka kulturella värden och därigenom stimulera förändringsbenägenhet.

Bakgrund: Digitala möten fanns på agendan redan innan Covid-19 existerade men trots detta har pandemin inneburit stora förändringar i arbetssätt hos många människor. Detta har gjort att nya problem har kunnat identifieras kopplat till digitala möten. För organisationen är det viktigt att sensemaking är en del av digitala möten så att till exempel reflektion över utmaningar och framtida mål kan komma till konsensus.  Syfte: Syftet med studien är att lyfta fram berättelser kring upplevelsen av digitala möten hos mötesdeltagare samt att undersöka faktorer som kan bidra till meningsfullhet i digitala möten. Studien syftar även till att undersöka när digitala möten är att föredra och inte samt vilken påverkan Weicks (1995) sju karaktärsdrag har på meningsskapande i digitala möten.  Metod: Studien baseras på sex stycken semistrukturerade intervjuer med mötesdeltagare som arbetar med digitala möten. Intervjuerna har analyserats genom en narrativ analysmetod vilket medför att arbetet genomgående grundats i en kvalitativ metod.  Slutsats: Upplevelsen av digitala möten skiljer sig åt beroende på bland annat yrkesroll och organisationens digitala anpassningar. De faktorer som kan bidra till meningsfullhet i digitala möten kan kopplas till tid, social interaktion, teknik, struktur samt effektivitet. Alla dessa områden bidrar på olika sätt till meningsskapande och upplevelser av det digitala mötet. Det framgår även att digitala möten lämpar sig väl vid informationsspridning, ändamålsenlig teknisk utrustning samt god teknikvana hos mötets deltagare och att meningsskapande i digitala möten främst sker genom sex avWeicks (1995) sju karaktärsdrag. / Background: Digital meetings were on the agenda even before Covid-19 existed, but despite this, the pandemic has meant major changes in the working methods of many people. This has made it possible to identify new problems linked to digital meetings. For the organization, it is important that sensemaking is part of digital meetings so that, for example, reflection on challenges and future goals can come to consensus. Purpose: The purpose of the study is to highlight stories about the experience of digital meetings among meeting participants and to investigate factors that can contribute to increased meaning in digital meetings. The study also aims to examine when digital meetings are preferred and not and also which impact Weicks' (1995) seven character traits have on sensemaking in digital meetings. Method: This study has a qualitative approach based on a realistic perspective. The empirical data has been collected through semi-structured interviews with six employees, at different companies, with experience of digital work meetings. Conclusion: The experience of digital meetings differs depending on, among other things, the professional role and the organization's digital adaptations. The factors that can contribute to sensemaking in digital meetings can be linked to time, social interaction, technology, structure and efficiency. All of these areas contribute in different ways to the creation of meaning and experiences of the digital meeting. It also appears that digital meetings are well suited for the dissemination of information, appropriate technical equipment and good technical practice among the meeting participants and that sensemaking occurs through six of Weicks (1995) seven charactertraits.

The aim of this thesis is to study the expressions of Swedish Library managers about the use of volunteers in public libraries: 1, their views on advantages and disadvantages with volunteers, 2, what tasks they think can be placed on volunteers. 3, how the volunteers work is organized, 4, how library operations are affected by the use of volunteers. The purpose is to understand the impact volunteers has on public libraries and through Michnik´s modification of Coblentz’ tree aspects of sustainable organizations discuss how this can affect the public library as an organization. Semi-structured interviews were conducted with three Library Managers and recorded in Zoom. The data were analyzed with qualitative data analysis and then discussed based on the concept of sustainable organization. The study shows that the Library Managers have both positive and negative attitudes towards volunteers. According to the Library Managers volunteers can both strengthen the relationship between the public library and the local community and the citizens' engagement in their library. The Library Managers finds that volunteers contribute with competence and new perspectives to the public library. But according to the Library Managers the public and some politicians have a very shallow understanding of what the public library is and what librarians do. This makes the Library Managers fear that librarians in the future might be replaced by volunteers to cut costs. The thesis shows that volunteers can contribute to – but also undermine – the sustainability of the public library as an organization.