No description available.

Syfte med vår uppsats var att nå ökad förståelse och kunskap om anmälningsplikten i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen och hur plikten sägs upplevas av professionella som omfattas av den. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats med semistrukturerad intervjuform och intervjuat fem stycken behandlare inom barn- och ungdomspsykiatrin. Genom att använda oss av en kvalitativ ansats fick vi möjligheten att ta del av personalens redogörelser för hur de upplever, tänker och resonerar kring anmälningsplikten. Resultaten visar att personalen ser en betydelse med anmälningsplikten och att det finns faktorer som både kan underlätta och försvåra förhållandena vid en eventuell anmälan. Resultaten visar också att det finns en rad påverkansfaktorer som i vissa fall kan ha inverkan i personalens val av att göra eller inte göra en anmälan. / The purpose of our study was to achieve greater understanding and knowledge of the notification requirements in Chapter 14 § 1 Social Services Act and how the duty is said to be experienced by professionals covered by it. We have used a qualitative approach with a semi- structured interview form and interviewed five professionals in child and adolescent psychiatry. By using a qualitative approach, we had the opportunity to take part of the personnel’s reviews of what they say that they feel , think and reason about the notification requirements. The results show that the personnel sees a meaning with the notification requirements and that there are factors that can both facilitate and complicate the situation in the event of a notification. The results also show that there are a number of influencing factors , which in some cases can impact the personnel’s choice to do or not to make a notification.

In this case study, we investigate knowledge sharing between virtual volunteers, i.e. volunteers who work remotely by telephone or chat, in a specific non-profit organisation running a helpline. Previous research suggests that knowledge sharing may increase efficiency and continuity in organisations. This can be a challenge for organisations with limited fundings. Also, knowledge sharing between virtual volunteers is an understudied topic. We therefore strive to fill this knowledge gap by exploring how knowledge is shared between virtual volunteers in the selected organisation, and which factors are of importance for knowledge sharing between the volunteers.  We conducted qualitative semi structured interviews to collect empirical data, which was analysed through thematic analysis and the knowledge theories SECI model and the Concept Ba. From the thematic analysis six themes have emerged: organisational structure, commitment, information and communication technology, education, experience and relationships. These themes are the most important factors influencing knowledge sharing in the investigated organisation. Our results show that virtual volunteers share knowledge both physically and virtually. However, technical and organisational difficulties such as outdated documents and the volunteers' different possibilities to share knowledge with each other, were identified as challenges. We believe challenges with knowledge sharing in the organisation can be addressed by a Knowledge Management initiative adapted to the organisation including technical solutions facilitating flexible meetings, document management and a contact list of all volunteers and their role in the organisation. We suggest that implementation of a mentorship program would be beneficial for the organisation when new volunteers are introduced.

Kunskap har kommit att bli ansedd som en strategiskt viktig tillgång för organisationer. I projektbaserade organisationer där projekt bedrivs fristående har problem med att  systematiskt integrera ett arbete med kunskapsöverföring identifierats. Projekt kan beskrivas som fristående organisationer utan historia vilket medför att kunskap inom projektet måste skapas under projektets gång om den inte inhämtas utifrån. Denna studie adresserar utmaningen med att bedriva en effektiv kunskapsöverföring inom organisationer. Då många satsningar på kunskapsöverföring misslyckas syftar denna studie därför till att undersöka hur kunskapsöverföring kan bli en integrerad del av en projektbaserad organisation. För att uppfylla syftet med studien har en fallstudie genomförts på Försvarets Materielverk i Stockholm. I studien har processen för kunskapsöverföring analyserats där de ingående delarna i processen identifierats. Vidare har även de faktorer som påverkar integrering av ett bredare arbete med kunskapsöverföring identifierats. Utifrån processen för kunskapsöverföring och dess påverkande faktorer har en strategi för arbetet med kunskapsöverföring inom en projektbaserad organisation presenterats. Det empiriska materialet har inhämtats via intervjuer, en enkätundersökning samt interna dokument. Resultatet från den empiriska datainsamlingen visar att det är flera parametrar som måste samverka med varandra för att kunskapsöverföring ska bli en integrerad del av en projektbaserad organisation. Inom den studerade organisationen ses barriärer som förhindrar effektivt tillvaratagande, distribuering, lagring och återvinning av kunskap. För att hantera dessa barriärer och möjliggöra en utveckling av kunskapsöverföringen inom organisationen ges följande rekommendationer till organisationsledningen: Styrning för kunskapsöverföring från organisationsledningen för att uppnå ett systematiskt arbete med kunskapsöverföring i organisationens projekt. Skapa funktionella förutsättningar i projekt för att utgöra en grund för hur arbetet med kunskapsöverföring ska bedrivas Arbeta långsiktigt då en förändringsprocess är tidskrävande / Knowledge has in recent years become considered as a strategically important asset for organizations. In project-based organizations, a problem with a systematic integration of knowledge management has been identified. Projects can be described as separate organizations without history, which means that knowledge must be created within the project if it is not acquired from the outside. This study addresses the challenge with conducting effective knowledge management within organizations. As many efforts in knowledge management fail, the aim of this study is therefore to investigate how knowledge management can become an integrated process of a project-based organization. In order to fulfill the purpose of the study, a case study at the Swedish Defense Materiel Administration has been conducted. The study has analyzed the process of knowledge transfer, where the components of the process have been identified. Furthermore, factors affecting the integration of a broader work with Knowledge Management have been identified. Based on the process of Knowledge Management, together with the factors affecting the process, a strategy for working with Knowledge Management in a project-based organization has been presented. The empirical material is gathered through interviews, a survey and internal documents. The result shows that there are several parameters that must interact in order for Knowledge Management to become an integrated process in a project-based organization. Within the studied organization, barriers that prevent effective acquisition, distribution, storage and retrieval of knowledge, are identified. To address these barriers and enable development of the Knowledge Management process within the organization, the following recommendations are given to the management of the organization.  Governance for Knowledge Management from organizational management in order to achieve a systematic approach to Knowledge Management within the projects.  Create functional prerequisites in order to provide a basis for how the Knowledge Management process is to be conducted.  Work with a long-term perspective, as change processes takes time.

De Internetbutiker som skapades under senare delen av 1990-talet, präglades av snabb etablering och deras övergripande mål var att ta så stora marknadsandelar som möjligt. Detta högt prioriterade krav på snabbhet var en av anledningarna till att dessa företag ofta tog hjälp av partners för att sköta delar av verksamheten. På detta sätt skapas imaginära organisationer, som via webben erbjuder varor och tjänster till sina kunder. Dessa företag fokuserar på sin kärnkompetens och låter denna kompletteras med andra externa aktörers kompetenser. För att lyckas måste man erbjuda sina kunder minst samma priser, kvalitet och service som en traditionell butik, vilket kräver en verksamhet med hög processeffektivitet och -kvalitet. Denna avhandling fokuserar på vilka faktorer som är avgörande för att dessa önskvärda effekter ska kunna uppnås, vilket också innebär att brister och problem kommer att beröras. I två fallstudier har studerats hur dessa imaginära organisationers olika informationssystem, och den informationssystemarkitektur de bildar, stödjer affärsprocessen i syfte att nå önskvärda effekter. Organisationernas aktörer, och den aktörsstruktur de bildar, har också studerats för att klargöra stöd till affärsprocessen. Studiens resultat visar att samverkan mellan den imaginära organisationens informationssystem och aktörer är av central betydelse för att nå dessa effekter. Den visar också på problem som finns i detta sammanhang. För att uppnå denna goda samverkan mellan informationssystem krävs en hög kvalitet i densamma, något som också är av stor vikt för att uppnå förtroende och tillit i den samverkan som sker mellan aktörer inom den imaginära organisationen. För att nå en hög förändringsbarhet och följsamhet i den imaginära organisationens processer, är det nödvändigt att fokusera på systemstrukturering, både intern och extern. Studien pekar också på de rationaliseringseffekter som kan uppnås genom ett högt utnyttjande av modern informationsteknik.

The purpose of this paper is to create a deeper understanding of how organizations can create and recreate their identity through strategic storytelling on their website. The study focuses on the work of three Swedish organizations (IKEA Sweden, Klippan municipality and Luleå University of Technology) with strategic storytelling in their identity-creating communication. To investigate this, parts of the organizations' websites have been screened and analyzed based on how well their strategic storytelling contributes to building the organizations' identity. In order to collect data, said websites have been analyzed based on how they convey the organization's basic story, how they create relationships with the recipient, and how they convey and fulfill the organization's vision. This has then been investigated to determine how well the strategic storytelling works as identity creation. The results show that the investigated organizations both have a lot in common and differ in how they work with identity-creating strategic storytelling. The investigated municipality stands out as an organization whose work is not as strong, while IKEA Sweden excels in the other direction. Finally, there is much work left to do as large parts of the research field are still relatively unexplored. Above all, it would be important to present a research-based framework and a model for identity-creating strategic storytelling

Bakgrund Malnutrition är ett omfattande problem i Sydafrika och är orsaken bakom nästan hälften av dödsfall hos barn under 5 år i Sydafrika. Undernäring ger både kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser på individ- och samhällsnivå. Hälsofrämjande och preventivt arbete utgör en viktig del av arbetet med att minska andelen barn som lider av malnutrition. I många fall är icke-statliga organisationers avgörande då arbetet är överväldigande för enbart statliga funktioner. Syfte Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att arbeta med malnutrition och uppfattningar om dess bakomliggande orsaker hos personer som arbetar på inhemska icke-statliga organisationer i Kapstaden. Metod I studien användes en kvalitativ studiedesign. Resultaten baserades på data från nio semistrukturerade intervjuer med medarbetare på icke-statliga organisationer. En frågeguide användes för datainsamling och datan analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat Resultatet sammanställdes och presenterades under huvudkategorierna Organisationernas strategier i arbetet med malnutrition, Behovet av ökad utbildning, Bakomliggande orsaker till malnutrition och hinder för förbättring och Tankar om framtiden. Resultatet visade att samtliga bakomliggande orsaker påverkar varandra negativt, och att tidiga interventioner samt preventivt arbete är avgörande. Den vanligaste strategin bland organisationerna var att öka tillgången till näringsrik mat genom att distribuera råvaror och servera måltider. Resultatet visade även på vikten av fortsatt nutritionsutbildning för att öka kunskapen kring matvanor. Slutsats Det finns flera fungerande strategier som icke-statliga organisationer arbetar med för att motverka malnutrition. Malnutrition är dock ett problem som samspelar med andra samhällsproblem och kan därför inte lösas genom att enbart fokusera på malnutrition. De bakomliggande orsakerna måste tacklas parallellt. Vikten av att sprida kunskap kring nutrition belyses i vårt resultat. Genom ökad kunskap kring malnutrition finns möjlighet för sjuksköterskor att sprida sin kunskap till fler via hälsoutbildning. / Background Malnutrition is a large problem and the cause of almost half of the deaths among children under 5 years in South Africa. Undernourishment causes both short-term and long-term consequences, on both individual and societal levels. Health promotion and preventative work is an important part of reducing the proportion of children with malnutrition. Non-governmental organizations’ work is often crucial because the work is overwhelming for governmental functions to tackle alone. Aim The aim was to describe experiences of working with malnutrition and perceptions of its underlying causes among people working in domestic non-governmental organizations in Cape Town. Method This study used a qualitative design. The results were based on data from nine semi-structured interviews with employees in non-governmental organizations. An interview guide was used to collect data and the data was analyzed through qualitative content analysis. Results The results were compiled and presented under the main categories The organizations strategies in working with malnutrition, The need for increased education, Underlying causes of malnutrition and Thoughts on the future. The results showed that the underlying causes affect each other in a negative way and that early interventions and preventative work is key. The most common strategy among the organizations was to increase access to food through distribution of food and serving meals. The results also showed the need for continued education to increase the knowledge on eating habits. Conclusions There are several effective strategies used by non-governmental organizations to combat malnutrition. Malnutrition is a problem that interacts with other problems and will therefore not be resolved by singularly focusing on malnutrition. The underlying causes must be tackled at the same time. Through increased knowledge about malnutrition among nurses, there is an opportunity to spread knowledge to a larger audience through health education.

This study aims to enhance our understanding of how organizations leverage AI tools in the context of information for decision-making processes. Employing a methodological approach the research conducts interviews with experts proficient in both AI and various professional domains. The objective is to explore the rationale behind their utilization of AI for decision-making, shedding light on the motivations and methodologies involved. The study also addresses the array of risks associated with this process, stemming from challenges related to reliable information sources and a limited comprehension of the underlying AI techniques. The empirical findings indicate that AI is perceived by experts as a catalyst for a paradigm shift in how we acquire and utilize information, potentially reshaping working environments in the near future. While experts acknowledge the transformative potential of AI, they emphasize that AI, in its current state, is not sufficiently intelligent to replace human decisionmakers. Instead, it is viewed as a conceptual tool, an assistant, and an integral part of the creative decision-making process. The study suggests that a "hybrid intelligent" approach, combining human and machine capabilities, could address the limitations of both humans and machines, offering a viable pathway towards improved decision-making.

The aim of this study was to investigate through a survey study social workers' experiences of their working methods and development within the social services. The study also examined the level of involvement social secretaries experience in the development of their workplace and whether this had an impact on their view of organizational changes. The interest in social workers’ attitude towards their working methods and the development of the organization was based on the authors' own experiences during Work-Based Education (VFU), a mandatory component of the bachelor's degree program in social work. During the VFU, the authors experienced some working methods as old-fashioned and that the interest in developing and changing those working methods did not seem to be a priority to staff. The authors also wondered if social secretaries experienced their role in the development of the organization as important and how involved they felt in making decisions that influence the workplace and the way they work. And if not, does that have an impact on their attitude toward the development of the organization. Further the authors experienced an inertia when it came to organizational change and wondered where it came from. The results showed that the majority of social secretaries are satisfied with the working methods and that organizational development is part of their work. At the same time, the results of the study showed that social workers want decisions to be made based on knowledge within the profession, the needs of clients, and evidence-based practices, but in reality, decisions are made by management staff and politicians, which prevented social workers from influencing the decisions. The majority of social secretaries were positive to organizational development, and those who perceived their opinion as important to the development process had an even more positive attitude towards organizational change and development. / Syftet med studien var att genom en enkätstudie undersöka socialsekreterares upplevelse av arbetssätt och utveckling inom socialtjänsten. Enkäten skickades ut till socialsekreterare i olika kommuner, inom olika verksamhetsområden i Sverige. Studien ville även undersöka hur delaktiga socialsekreterare kände sig i utvecklingen av arbetsplatsen och om känslan av delaktighet spelade roll för inställningen till utveckling. Intresset för socialsekreterarnas inställning till arbetssätt och utveckling av verksamheten grundade sig på författarnas egna upplevelser från den Verksamhetsförlagda Utbildningen (VFU) under termin fem på socionomprogrammet, då vi lade märke till att en del arbetssätt kändes gammalmodiga och att intresset för utveckling och förändring av befintliga arbetssätt inte verkade prioriteras. Vi ställde oss frågan ifall socialsekreterare upplevde att deras roll i utvecklingen av verksamheten var viktig och om de kände att det fanns möjlighet att vara med i beslut och påverka arbetsplatsen och arbetssättet, och om inte, hur påverkade det i sin tur inställningen till utveckling. Vi upplevde en tröghet när det kom till förändringar och undrade var den kom ifrån. Resultatet av studien visade att majoriteten av socialsekreterare var nöjda med arbetssätten, och att det var en del av deras arbete att utveckla verksamheten. Samtidigt visade resultatet en önskan från socialsekreterare att beslut skulle fattas mer utifrån professionens kunskap, klientens behov och evidensbaserad praktik, men att besluten i verkligheten kom ifrån ledning och politiska beslut, som socialsekreterare inte hade någon möjlighet att påverka. Majoriteten var positiva till utveckling av verksamheten och de som upplevde sin åsikt som viktig var mer positivt inställda till utveckling och organisationsförändringar. Teori: Karasek och Theorell (1990), krav-, kontroll- och stödmodellen samt organisationsteori. Metod: För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ studie där 116 socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten besvarade en enkät. Slutsatser: Socialsekreterare är generellt positiva till arbetssätten och utveckling av socialtjänsten. De önskar att utvecklingen baseras mer på professionens expertis, klienters behov och evidensbaserad praktik till skillnad från idag då det framförallt är politiska beslut som styr utvecklingen. Det finns ett samband mellan att känna att ens åsikt i utvecklingen är viktig och inställning till utveckling.

Denna uppsats undersöker ideella organisationers användande av sociala medier. Syftet är att presentera hur ideella organisationer använder sig av tvåvägskommunikation på sociala medier och hur de kan optimera sitt användande av detta. Dessutom förklaras vilka effekter tvåvägskommunikation respektive envägskommunikation har på följares engagemang på sociala medier. Målet är att presentera hur en ideell organisation kan använda sig av de sociala mediernas förutsättningar för tvåvägskommunikation och vilka effekter detta kan ha för dem. Uppsatsen använder sig av en kvalitativ metod för att få en inblick i hur ideella organisationer upplever sitt användande av sociala medier och tvåvägskommunikation specifikt. Av denna anledning utförs en intervju för att fråga ut sex Sverigebaserade organisationer kring deras erfarenheter. Dessutom utförs en innehållsanalys av de valda organisationernas Facebooksidor för att kunna jämföra detta med intervjuresultaten för att öka undersökningens validitet. Uppsatsens slutsats är att ideella organisationers tvåvägskommunikation på sociala medier kan förbättras genom användandet av statistiska verktyg. En annan slutsats är att ideella organisationer till högre grad använder sig av tvåvägskommunikation än envägskommunikation på sina Facebooksidor. Dessutom konkluderar uppsatsen att envägskommunikation genererar fler reaktioner och kommentarer från användare på Facebook än tvåvägskommunikation, medan tvåvägskommunikation genererar flest delningar. / This paper researches non-profit organizations’ use of social media. The aim is to present how non-profit organizations make use of two-way communication on social media and its effects. The paper also shows the effects on follower participation through use of two-way communication compared to use of one-way communication and recommends how to improve it. The paper consists of a qualitative method in order to learn more of the experiences of social media and two-way communication by non-profit organizations. Six Swedish organizations are researched through both interviews and content analyses of the organizations’ Facebook pages in order to compare the two and thus increase the validity of the research. The conclusion of this essay is that non-profit organizations make use of two-way communication on social media more often than one-way communication. Use of two-way communication leads to a higher amount of shares on Facebook posts than the use of one-way communication, while one-way communication instead leads to a higher amount of likes and comments. One way for non-profit organizations to improve their use of two-way communication is through statistical tools made available on the different platforms.