The purpose of this study is to address and understand how shock advertising can be used for the social marketing of non-profit organisations in Sweden. To better understand shock advertising in the Swedish context a case study of a campaign published by the Swedish non-profit organisation Talita, with the purpose of bringing attention and awareness to the problem of prostitution happening at younger ages in Sweden, is performed. The study uses reception analysis to gain insights to the contexts and ways the campaign was encoded as well as decoded by intended audiences.  The study begins with a content analysis of the material that provides information on how Talita and the communication agency responsible for the campaign encoded the information. After information on the context and encoding is analysed, three focus group interviews are performed with groups of teachers and parents of children aged 12–17 are presented. This is done to understand how they interpret and construct meaning from the campaign. The information from these interviews is thematized and analysed to be able to compare it with the organisation’s intended interpretations.  The result from this reception analysis showed that the shock advertising in this campaign was negotiated by the audience. The study even confirmed former research and found that elements of shock can lead to oppositional readings due to the audience feeling overwhelmed by the content and choosing therefore to do nothing or purposefully ignore advertisements. The case study was able to provide supporting evidence on media resistance and provide a contextual case example for how a specific Swedish audience of media consumers understand shock advertising in social marketing done by nonprofits.

Diakoner i Svenska kyrkan har sedan länge varit aktörer för socialt arbete. Trots detta finns det lite forskning på diakonernas arbete. Diakoni och socialt arbete är nästintill synonymer, men skillnaden är att diakoni utgår från den kristna tron. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur det är att bedriva socialt arbete i Svenska kyrkan genom diakonperspektivet. Vidare, att undersöka hur faktorer för tillit och möjligheter ser ut för diakonen genom dels organisatoriska influenser och lokala kontexten. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med diakoner. Därefter har empirin analyserats genom riktad kvalitativ innehållsanalys. Denna analysmetod utgår från förbestämda begrepp som forskaren väljer. De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är möjlighet och tillit.    Resultatet visar att diakoni riktas till alla människor, men har fokus på särskilt utsatta i samhället. Svenska kyrkan har en kompletterande roll mot myndigheter, troligtvis för att diakonen inte tvingar konfidenten till förändring utan har endast en lyssnande roll. Den lyssnande rollen kräver mer tid, vilket diakonerna säger att de har. Diakonerna beskriver även en stor frihet att utforma verksamheten efter det lokala behovet, personliga intresset och den organisatoriska kontexten. Denna frihet och den roll Svenska kyrkan har i samhället är ofta möjliggörande. Dock kan friheten ibland bli begränsande, beroende på diakonens kontext. Tilliten till diakonerna grundas oftast i en förutfattad mening (generell tillit) om Svenska kyrkan. Denna förutfattade mening baseras på konfidentens egen uppfattning, men från och med ett möte med en diakon baseras tilliten på den personliga relationen (specifika tilliten). Tillit fungerar alltså i växelverkan och möjliggör för diakonerna att möta människor.

I frånvaro av reglering eller krav på transparens har riksdagsledamöterna själva makten att avgöra hur de hanterar yttre intressen i arbetet med beslutsunderlag. Således är det även deras ansvar att säkerställa att detta beslutsunderlag är väl balanserat. Studien syftar därmed till att skapa förståelse för hur väl integrerade riksdagsledamöterna är i sina kontakter med yttre intressen och hur ledamöterna hanterar yttre intressen i arbetet inför beslutsfattande. Genom att intervjua riksdagsledamöter kartlägger studien deras strategier och hantering av yttre intressen. Analysresultaten visar att ledamöternas strategier skiljer sig i fråga om passivitet och aktivitet i kontakterna och vidare huruvida de besitter metoder för att motverka obalans mellan olika intresseorganisationers möjlighet till inflytande. Obalansen kan ses kvarstå då vissa ledamöter inte arbetar för att eftersträva balans.Vidare visar studien på en samstämmighet mellan ledamöternas hantering av yttre intressen och partikulturer i den svenska riksdagen. Resultatet visar därmed att förståelse för partikulturer är gynnsamt för djupare förståelse för riksdagsledamöternas hantering av yttre intressen. Studiens resultat bidrar således till förståelse för hur riksdagsledamöterna navigerar och hanterar yttre intressen i arbetet med att säkerställa ett balanserat kunskapsunderlag inför beslutsfattande.

Att arbeta med kvalitet inom verksamheter enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) innefattar att ta hänsyn till lagstadgade kvalitetskrav och styrande standarder, samtidigt som brukarnas individuella behov ska vara vägledande och tillgodoses genom stödet som ges i brukarnära verksamheter. Trots lagstadgade krav på att kvaliteten i verksamheterna ska säkras, följas upp och förbättras är det sällan definierat hur arbetet ska bedrivas och utformas för att leda till god kvalitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitet görs inom LSS-verksamheter samt vilka aspekter som på olika sätt påverkar kvalitetsarbetet inom dessa verksamheter. I studien har en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som datainsamlingsmetod använts. Det empiriska materialet i studien utgörs av intervjuer med nio respondenter som arbetar inom verksamheter som bedrivs enligt LSS. Resultatet visar att kvalitet till största del görs på individnivå, i den brukarnära verksamheten där personalen spelar en viktig roll. Betydelsen av goda relationer mellan personal och brukare samt gott bemötande från personalen framstår som de viktigaste aspekterna för kvalitet inom LSS-verksamheter. Samtidigt visar resultatet att personal och chefer inom denna typ av människobehandlande organisationer är beroende av det organisatoriska sammanhanget och styrs av de lagstadgade kvalitetskrav som råder inom dessa organisationer. Kraven på kvalitet som organisationer har att förhålla sig till står inte alltid i samklang med kvalitetsarbetet som görs i den brukarnära verksamheten, vilket pekar på den paradox som uppstår mellan kvalitet i teorin och praktiken. Studiens resultat belyser vikten av att förstå kvalitet utifrån flera olika aspekter för att skapa en helhetsbild av vad som upplevs vara kvalitet inom verksamheter enligt LSS. / Working with quality within operations according to the Act (1993:387) on Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments (LSS) involves considering statutory quality requirements and governing standards, while also ensuring that the individual needs of users are guiding and met through the support provided in user-oriented operations. Despite statutory requirements to ensure, follow up, and improve the quality of operations, it is seldom defined how the work should be conducted and structured to lead to good quality. The purpose of this study is to examine how quality is achieved within LSS operations and which aspects influence quality work within these operations in various ways. The study employs a qualitative research approach with interviews as the data collection method. The empirical material in the study consists of interviews with nine respondents working within operations conducted according to LSS. The results show that quality is made at the individual level, in the user-oriented operations where the staff play a significant role. The importance of good relationships between staff and users, as well as polite treatment from staff, emerges as the most important aspects of quality within LSS operations. At the same time, the results show that staff and managers within this type of human service organizations are dependent on the organizational context and governed by statutory quality requirements prevailing within these organizations. The quality requirements that organizations must adhere to do not always aling with the quality work in user-oriented operations, indicating the paradox that arises between quality in theory and practice. The results of the study highlight the importance of understanding quality from several different aspects to create a comprehensive understanding of what is perceived as quality within operations according to LSS.

No description available.

Syftet med denna studie är att förstå hur fenomenet platthet fungerar och upplevs i organisationer samt att få en ökad förståelse för självorganisering och formella och informella strukturer i icke-hierarkiska organisationer. En experimentell fenomenologisk studie gjordes på svenska platta organisationer med kriteriet få eller inga mellannivåer av chefer. Metoden som användes var en metodkombination där gruppintervjuer och djupintervjuer kombinerades. Totalt intervjuades åtta antal personer på företagen där en semistrukturerad intervjuguide användes som baserades på Jo Freemans essä The Tyranny of structurelessness från 1970. Det empiriska materialet kategoriserades senare genom en tematisk innehållsanalys och analyserades genom tre ansatser för att kunna identifiera och beskriva hur företagen var platta. Resultatet och analysen visade att de två företagen kunde anses vara platta på olika sätt. Andra fynd var att konceptet platt är komplext där olika faktorer samspelar med varandra. Vidare forskning bör fokusera på om det är organisationen som initierar platthet eller om rätt individer väljs in i en organisation och gör den platt. Vidare forskning kan också fokusera på intersektionalitet och hur identitet och makt samspelar i en platt organisation för att främja demokratisk deltagarmakt. / The purpose of this study is to understand how the phenomenon of flatness works and is experienced in organizations and to gain an increased understanding of self-organization and formal and informal structures in non-hierarchical organizations. An experimental phenomenological study was conducted on two flat organizations in Sweden with the criterion of few or no middle levels of managers. The method used was a method combination where group interviews and in-depth interviews were combined. A total of eight people were interviewed at the companies where a semi-structured interview guide based on Jo Freeman's essay The Tyranny of structurelessness from 1970 were used. The empirical material was later categorized through a thematic content analysis and analyzed through three approaches to be able to identify and describe how the companies were flat. The result and the analysis showed that the two companies could be considered flat in different ways. Other findings were that the concept flat is complex where different factors interact with each other. Further research should focus on whether it is the organization that initiates flatness or whether the right individuals are selected into an organization and make it flat. Further research can also focus on intersectionality and how identity and power interact in a flat organization to promote democratic participation.

Sociala medier har blivit en stor del av människors vardag och ger därmed en stor möjlighet för organisationer och företag att nå ut till fler människor. Trots att organisationer har haft några år på sig att hitta strategier anpassade till just sociala medier så är det fortfarande många som ser det som ytterligare en kanal till att endast informera och marknadsföra istället för att använda det till att skapa relationer med publiken. Den här uppsatsen har därför som syfte att undersöka hur Friends, som är en icke-vinstdrivande organisation, kommunicerar på Facebook för att bygga och vårda relationer med deras publik. En relation mellan organisation och publik grundas ur ett gemensamt intresse för varandra och ett ömsesidigt engagemang. Studien utgår från teorier kring sociala medier, engagemang, dialog och relationsskapande kommunikation för att skapa en större förståelse för hur en icke-vinstdrivande organisation använder Facebook som en relationsskapande kommunikationskanal. De metoder som använts i studien är en kvantitativ innehållsanalys för att få en övergripande bild över innehållet på Friends Facebook-sida och på vilket sätt det engagerar publiken och en kvalitativ innehållsanalys för att djupare analysera hur Friends kommunicerar för att skapa relation och engagera publiken och hur de hanterar dialogen i kommentarsfältet. Med hjälp av metoderna har Friends Facebook-sida studerats i form av inlägg, kommentarer till inlägg, gillningar, delningar och bemötandet av kommentarer. Resultatet av analysen visar att Friends till viss del använder Facebook för att nå ut med information kring organisationen och dess syfte, men att de även till stor del anänder Facebook för att engagera publiken på olika sätt. Detta görs genom att bland annat uppmana publiken att själva gå ut och bidra till ett bättre samhälle och genom underhållande och glädjande budskap som är kopplade till organisationens värderingar. Friends använder sig av många relationsskapande element i inläggen som att tacka och uppmärksamma publiken, personliga tilltal och omtal samt värdeladdade ord. De bemöter också olika typer av kommentarer på ett sätt som är anpassat till kommentaren vilket gör att de efterliknar en riktigt dialog. I de flesta svar använder Friends ett personligt bemötande och en personlig signatur som underlättar för fortsatt dialog. / Social media has become a big part of people's daily lives and therefore provides a great opportunity for organizations and businesses to reach out to more people. Although organizations have had a few years to find strategies adapted to social media, there are still many who see it as another channel to merely informing and market instead of using it to create relationships with the audience. This essay aims therefore to examine how Friends, who is a non-profit organization, communicate on Facebook to build and nurture relationships with their audiences. A relationship between the organization and the audience are based on a shared interest in each other and a mutual commitment. The study is based on theories of social media, engagement, dialogue and relationship-building communications to create a greater understanding of how a not-for-profit organisation use Facebook as a relationship-building communications channel. The methods used in the study is a quantitative content analysis to get an overall picture of the content of Friends Facebook page and the way it engages the audience and a qualitative content analysis to deeper analyze how Friends communicates to create relationship and engage their audience and how they handle the dialogue in the comment field. With the help of the methods, Friends Facebook page where studied in the form of posts, comments to posts, likes, shares, and answers to comments. The results of the analysis show that Friends partly are using Facebook to reach out with information about the organization and its purpose, but also use Facebook to engage the audiences in different ways. This is done by, among other things, encourage the audience to go out and contribute to a better society themselves and through entertaining and gratifying message that is linked to the organization's values. Friends uses many relationship-building elements in posts like giving thanks and recognize the audience, personal addressing and emotionally charged words. They also treat different kinds of comments in a way that is tailored to the commentary, which means that they mimic a real dialogue. In many of the comments Friends uses a personal approach and a personal signature that facilitates continued dialogue.

Den här uppsatsen undersökte hur medielogiken uttrycks i Rädda Barnens och Sverige för UNHCR:s videomaterial under flyktingkrisen september 2015. Då majoriteten av den medialiseringsrelaterade forskningen i Sverige har intresserat sig för partiledardebatter och politisk kommunikation finns det en kunskapslucka kring hur medielogiken formar andra sfärer i samhället. Denna studie avsåg att genom semiotisk analys och mulitmodal analys undersöka videomaterial i dessa två ideella organisationer, för att identifiera mediernas berättartekniker i dem. Sammanlagt analyserades fyra videoklipp i två ideella organisationers Facebook-sidor under september 2015 utifrån teorin om semiotik och medielogik. Två tydliga teman i videoklippen framträdde ur resultatet. Dessa benämnde vi som Flyktingkrisen som empati och Flyktingkrisen som verklighet. Ur dessa framkom fyra underteman. Dessa benämnde vi som dramatisering, dokumentering, reklamformat och nyhetsformat. Studiens resultat visade även att medielogiken personifiering förekommer starkt i samtliga av våra studieobjekt. Utifrån detta resultat kunde vi dra slutsatser kring genom vilka stereotyper personifieringen framkom i.   Vår studie bidrar därmed till forskningsfältet med kunskap om stereotyper av flyktingar. I tidigare forskning av Ylva Brune (1998) urskiljs två sorters stereotyper av flyktingar: offer eller hot. Vidare menar Urban Ericsson (2001) att stereotypen den duktige flyktingen tenderar att förekomma i media endast på individnivå. I vårt material fann vi att en flykting gestaltades annorlunda än de stereotyper vi fann i vår tidigare forskning. Vi valde att kalla den här kategorin flyktingen som målmedveten då denne är fast besluten att ta sig fram trots omständigheterna. Vi fann även en icke tidigare dokumenterad framställning av flyktingar som likartad publiken när det gäller välfärdsbakgrund. / The aim of this paper was to examine how media logic’s are expressed in Save the children’s and Sweden for UNHCR’s video material during the migrant crisis. Since the majority of the mediatization research in the Swedish context has focused on the party leaders and political communication, there is a lack of awareness regarding how media logic shapes other spheres in the community. This study’s objective was to examine video material through semiotic and multimodal analysis, to identify media logics. In total four videos from two nonprofit organizations, that were published in September 2015, were analyzed based on the understanding of media logics.  Two distinctive themes appeared in the results. These were titled migrant crisis as empathy and migrant crisis as reality.  From these, four subthemes appeared. These were titled dramatization, documentation, advertising formats and news format. The result shows that personalization occurs strongly in all of our study.  Our study contributes to the research field with knowledge about stereotypes of refugees. We found a new kind of stereotype that we have chosen to call the determined refugee. The choice of name for this category is based on our interpretation of a refugee as determined to survive. In addition to the study’s contribution of how the representation of refugees among nonprofit organizations now take a new form, we also found a not previously documented representation of refugees like the crowd when it comes to the welfare background.  Our study contributes to knowledge about how mediatization is expressed in strategic communication.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case. The purpose of the vignettes was to investigate whether there is a difference in the assessment and handling of ordinary versus honour-related cases. The results of the interviews were analysed using Hasenfeld's theory on Human service organizations. We also used Lipsky's theory on street-level bureaucracy. We displayed similarities to previous research showing that social workers are unsure of how to assess and act on honour-related cases. It was evident that the social workers we interviewed were confident working "ordinary" cases involving child abuse, but felt uncertain dealing with honour-related cases. Because they are less frequent they have developed neither routines nor guidelines for them. The study showed that social workers’ lack of knowledge of honour-related problems and differences in culture limits their effectiveness in these cases. The results suggest that the social workers we interviewed rely on outside expertise when they are insecure, and consequently feel that they have no need for action plans or guidelines in honour-related cases. Lack of guidance and inadequate knowledge presents difficulties for social workers to meet the girls’ needs for help and support.

What does the Swedish church Västerås stand for today according to the employees and how do they want to profile themselves to the target group? What image and what expectations does the target group have of the Swedish church Västerås? How can the Swedish church Västerås communicate uniform, with the intent to create mutual value with the target group? The purpose of the study is to make recommendations to the Swedish church Västerås for their prospective communication plan by examining their profile and target group's image and expectations of the organization. The study also aims to examine how the Swedish church Västerås can communicate their brand uniform. The study applies a qualitative research with deductive approach. Data were collected through semi-structured interviews with a sample of the employees and focus groups with a sample of the target group. Better match between profile and image means that SkVs employees better understand the organization and can communicate more uniform which leads to a stronger brand identity. If SkV understands what is relevant for their target group, they can reduce the total cost of customer delivered value and thus increase the total value. By increasing brand awareness SkV can create positive associations, by focusing on what is most relevant to the target group, which is less religious aspects of the business and a more emotional relationship. This contributes to increased value for SkV and the target group when a mutual relationship is created. / Vad står Svenska kyrkan Västerås för idag enligt de anställda och hur vill de profilera sig mot målgruppen? Vilken image och vilka förväntningar finns hos målgruppen på Svenska kyrkan i Västerås? Hur ska Svenska kyrkan Västerås kommunicera enhetligt med avsikt att skapa ömsesidigt värde med målgruppen? Studiens syfte är ge rekommendationer till Svenska kyrkan Västerås för den blivande kommunikationsplanen genom att undersöka deras profil samt målgruppens image och förväntningar på organisationen. Studien syftar även till att undersöka hur Svenska kyrkan Västerås kan kommunicera sitt varumärke enhetligt. Studien tillämpar en kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med personal samt fokusgrupper bestående av ett urval av målgruppen. Bättre överensstämmelse mellan profil och image innebär att SkVs anställda får större förståelse för organisationen och kan kommunicera mer enhetligt vilket leder till en starkare varumärkesidentitet. Om SkV förstår vad som är relevant för sin målgrupp kan de minska den totala kostnaden för customer delivered value och på så sätt öka det totala värdet. Genom att öka varumärkeskännedom kan SkV skapa positiva associationer till varumärket, genom det mest relevanta för målgruppen med mindre religiösa inslag i verksamheten och en mer emotionella relation. Detta bidrar till ökat värde för SkV och målgruppen då en ömsesidig relation skapas.