Young people's mental illness continues to increase around the world, which places higher demands on welfare organizations. Unfortunately, volunteers from one non-profit organization have noticed uncertainty or dissatisfaction from support seekers regarding getting involved with welfare organizations. Therefore, it seems relevant and important to investigate further the volunteers' experiences and what difference non-profit organizations make for young people.  This paper aims to examine support seekers' attitudes toward welfare organizations, and which function the non-profit organizations have in society. To achieve the purpose of this paper a qualitative study based on two focus groups with eight volunteers from a non-profit organization was selected. The result is divided into two sections, support seekers' attitudes, and the function of non-profit organizations. The results showed that the volunteers believe that the support seekers' attitudes toward the Swedish welfare organizations are mainly based on fear of losing control, bad experiences, and that the welfare organizations have a bad reputation. The results also showed that the volunteers believe that the non-profit organizations have a function in society based on their ability to listen and support, that they have no obligations, and that the support seekers are anonymous.

I dagens globaliserade, tekniska och föränderliga samhälle är livslångt lärande på arbetsplatsen betydelsefullt för både organisationer och anställda. Forskning visar hur lärande på arbetsplatsen är en process som pågår dagligen, både formellt och informellt. En god lärmiljö främjar de anställdas välbefinnande och personliga utveckling, samt organisationers konkurrenskraft. Syftet med den här studien var att öka förståelsen kring vilka faktorer som främjar en lärande arbetsplats, med fokus på kompetens-överföring, organisationskultur, förändringsprocesser och ledarskap. Studien designades som en fallstudie inom en offentlig organisation, där sex medarbetare och deras chef intervjuades. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys, med utgångspunkt i Ellströms (2004) teoretiska ramverk om lärandets villkor. Vidare diskuterades resultatet i relation till tidigare forskning. Studien skildrar olika faktorer som främjar och hämmar lärandets möjligheter på arbetsplatsen. Generös kunskapsdelning, ett öppet arbetsklimat, förmåga till nytänkande, delaktighet och hög grad av handlingsutrymme är några av de faktorer som visar sig vara av stor betydelse. Studien synliggör att med rätt verktyg, strategier och inställning kan organisatoriska utmaningar väcka nyfikenhet och framåtanda snarare än motstånd. / <p>Godkänt 2022-06-03.</p>

In the Swedish library law, there is a clause that indicates that every municipality shall have a ‘library plan’. At the time of 2015, approximately a third of the municipalities in Sweden did not. The aim of this thesis is to map out the most important prerequisites for the development of library plans, and what the top managers of the public libraries see as important for the process. The material used for the study consists of interviews with the top managers of public libraries from municipalities with library plans and data collected from all municipalities in Sweden about the resources libraries have. The results of the study shows that municipalities without a library plan spend fewer resources on the public libraries and they have fewer librarians. Lack of time and staff are important problems for the development of library plans, but also insufficient collaboration between different parts of the municipal organization. The most important prerequisites for the development of library plan are interested politicians, enough time and resources allocated, and that the different parts of the municipal organization want to cooperate.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska hur chefer inom människobehandlande organisationer upplever sin psykosociala arbetsmiljö samt förutsättningar för verksamhetsutveckling utifrån informanternas upplevelser Frågeställningar är: Hur upplever cheferna krav och sin egen roll i arbetet? Hur upplever cheferna handlingsutrymme och kontroll i sin arbetssituation? Hur upplever cheferna socialt stöd och sin förmåga till att hantera problematiska situationer i arbetet? Hur upplever cheferna förhållandet till sina medarbetare och förutsättningar för verksamhetsutveckling? Resultatet påvisar att cheferna i vår undersökning upplever höga krav i sin arbetssituation. Cheferna upplever, i stor utsträckning, tydlighet i sin roll och anser sig ha god förmåga att förhålla sig till en mängd varierande förväntningar. Vidare upplever cheferna att de har handlingsutrymme samt kontroll i de flesta arbetssituationer. Cheferna har tillgång till gediget stöd i arbetet, vilket underlättar vid uppkomna problematiska situationer. Det förekommer goda förutsättningar för konstruktivt medarbetarskap samt verksamhetsutveckling. / The purpose with this qualitative study is to explore how managers within human service organizations experience their psychosocial work environment and the conditions for organizational development viewed from the experience of the informants. The questions are: How does the managers experience demands and their own working position? How does the managers experience action space and control in their work situation? How does the managers experience social support and their ability of handling problematic situations in their work? How does the managers experience the relationship with their co-workers and the conditions for organizational development? The results prove that the managers in our study experience high demands in their work situation. The managers are, in a wide extent experiencing, clearness in their role and consider themselves having ability to relate to many different expectations. Further more does the managers experience action space and control in most of their work situations. The managers have access to genuine support in their work, which make problematic situations easier. It exists good conditions for constuctive co-worker ship and organizational development.

Konstruktiv utvärdering i människobehandlande organisationer handlar om att genomföra utvärdering i ett systemteoretiskt perspektiv. Det innebär att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. Konstruktiv utvärdering går ut på att försöka bevara idén om en verksamhet som en helhet. I fokus ligger följaktligen formen och funktionen, inte innehållet. Oavsett vad man sysslar med i en verksamhet är systemtänkande därför lika tillämpbart. I denna uppsats är syftet att ta reda på huruvida utvärdering kan fungera konstruktivt i människobehandlande organisationer. Siktet är därför inriktat på två typiska verksamhetsformer inom socialt arbete, socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Den övergripande frågeställningen för studien är om utvärdering tillämpas konstruktivt i dessa verksamheter. För att få svar på detta är tanken att försöka belysa vilka förutsättningar och hinder som föreligger för en konstruktiv syn på utvärdering.Uppsatsen tar sin utgångspunkt i en teoretisk diskussion om kunskap, människobehandlande organisationer och utvärdering, sett i ett konstruktivt sammanhang. Den praktisk- produktiva kunskapen är inriktad på skapande och produktion, där den centrala tanken är att vårt handlande och vår förmåga till reflektion hänger samman. I fokus ligger därför själva utförandet och att försöka förstå syftet bakom en handling. Människobehandlande organisationer kan förstås som löst sammankopplade system. En vanlig uppfattning är därför att förloppen i dessa organisationer inte kan studeras kausalt genom orsak och verkan, utan måste ses i relation till ett systems olika delar. Verksamhetsutveckling i dessa organisationer handlar om att uppnå ett önskvärt tillstånd genom förändring. Förändring går ut på att byta perspektiv från ingrodda föreställningar, genom att medvetandegöra värdena i en verksamhet. Utvärdering i ett konstruktivt sammanhang kan ses som ett medel att förbättra sin verksamhet och som en integrerad del i arbetsuppgiften. Av betydelse är därför att beakta vad som är normbildande för olika organisationer och den kontext inom vilken man arbetar med olika organisatoriska lösningar.Uppsatsens ansats är abduktion. Abduktion handlar om att beskriva de processer inom vetenskapen där enskilda händelser kan utgöra en del i ett generellt, mer allmänt mönster eller sammanhang. Detta går ut på att man tolkar en företeelse utifrån ett tänkt sammanhang eller mönster. Undersökningen kan ses som en fallstudie genom att jag intervjuat sex personer i ledande befattning i sex olika människobehandlande verksamheter. Intervjun som datainsamlingsmetod avser i regel att erhålla material som ger mer djupgående insikter i ett ämne, från ett färre antal respondenter.Hos de undersökta verksamheterna finns ingen som tillämpar ”renodlad” konstruktiv utvärdering. Metoderna för utvärdering i en verksamhet är en konsekvens av verksamhetens inriktning. En utvärderings inriktning hänger intimt samman med den organisationsstruktur och organisationskultur som råder i verksamheten. / Att koppla utvärdering och verksamhetsutveckling till varandra kan kallas konstruktiv utvärdering. Det innebär att bedriva utvärdering i ett systemperspektiv, som handlar om att förstå världen i form av helheter, relationer och sammanhang. I fokus ligger därför formen och funktionen, inte innehållet. Den övergripande frågeställningen i uppsatsen är om utvärdering tillämpas konstruktivt i människobehandlande organisationer. För att besvara denna fråga vill jag också ta reda på vilka förutsättningarna och hindren är för en konstruktiv syn på utvärdering i människobehandlande organisationer. I min ambition att ta reda på detta har jag utgått från en teoretisk diskussion om kunskap, människobehandlande organisationer och utvärdering, betraktat i ett konstruktivt sammanhang. Det visade sig att inte i någon av de undersökta verksamheterna tillämpas direkt konstruktiv utvärdering. Det är snarare så att metoderna för utvärdering i en verksamhet är en konsekvens av verksamhetens inriktning, vilket hänger ihop med den rådande strukturen och organisationskulturen. Man kan säga att utvärdering är starkt förankrat i synen på vad som är verksamhetens uppdrag. Två olika inriktningar har kunnat skönjas i de undersökta verksamheterna. Den ena representeras av en linjeorienterad syn på organisation som med hjälp av utvärdering vill få fram fakta och hårda data för att i så stor utsträckning som möjligt få kontroll över verksamheten. Den andra inriktningen betonar vikten av processorienterad utvärdering, med en strävan efter att få helhetsperspektiv på verksamheten.

Denna uppsats undersöker vad arbetsgivare fokuserar på i arbetet med att attrahera och behålla personal, samt vilka utmaningar som finns. Detta besvaras med hjälp av två frågeställningar: ”vilka metoder används i organisationer för att attrahera och behålla personal på dagens arbetsmarknad?” och ”vad för uppfattningar och utmaningar finns i arbetet med att attrahera och behålla personal?”. Det insamlade datamaterialet bygger på sju intervjuer med medarbetare från sju olika organisationer både inom den offentliga och privata sektorn, där alla är insatta i arbetet med att attrahera och behålla personal. Den teoretiska utgångspunkten är Anthony Giddens struktureringsteori som hjälper oss förstå samspelet mellan arbetsmarknadens uppbyggnad och det mänskliga handlandet. Då metoderna som används för att attrahera och behålla personal faller inom Employer branding så används detta begrepp som en teoretisk ram. Studiens resultat visar att transparens, trygghet, utveckling och ledarskap är viktiga aspekter. Även att det interna arbetet är viktigt för att attrahera personal. Generellt fanns en god inställning till employer branding men vissa utmaningar belystes, främst inom IT-yrken där det skett en stor inflation i lönerna. Till följd av hybridarbete fanns också utmaningar i ledarskap och arbetsmiljö. Det fanns en positiv inställning till employer branding, men ett organisatoriskt motstånd belystes också då metoderna är svåra att mäta i effektivitet. Studien bidrar till forskningsfältet genom att ge en djupare förståelse i problemen som finns på dagens arbetsmarknad samtidigt som arbetstagarnas makt belyses.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka retoriska strategier som används i texter publicerade på djurrättsorganisationen Djurens Rätts respektive människorättsorganisationen Amnestys webbsida, och vilka likheter och skillnader det finns organisationernas argumentation emellan. Vidare bestod metoden av en deskriptiv argumentationsanalys med utgångspunkt i fem olika argumentationstyper. Resultatet påvisade likheter vad gäller förekomsten av orsaks-och konsekvensargument, exempelargument och analogiargument medan märkbara skillnader fanns i anknytning till auktoritetsargument och regelargument. Skillnaderna skulle till viss del kunna förklaras i relation till Djurens Rätts och Amnestys olika arbetsområden samt de kontraster som finns vad gäller social och juridisk status mellan djurs respektive människors rättigheter. Slutligen är det möjligt att likheterna i organisationernas reotrik beror på likartade arbetssätt och syften.

During 2020, pandemic Covid-19 hit organizations globally. Organizations changed to remote or hybrid work forms overnight. This prompted a fast development of information technology. Research during the pandemic shows expectations on new work forms to create a norm of flexible work forms. As organizations settled in the new normal this did not happen, organizations rather created their own policies for work forms, very much differentiated from each other. This made apparent a discrepancy between the expectations from researchers and the situation in the new normal, which is the problem this study will investigate. The purpose of this study is exploring the identified discrepancy and what consequences the work forms have caused in information management of organizations during the pandemic and in the new normal. The research question is: What consequences have the new work forms had for the information culture and information management of this study’s organizations during the Covid-19 pandemic and in the new normal? The theoretical framework is based on Choo’s theories on information management in organizations and his 4R model which also works as a tool for analysis. This qualitative study uses semi structured interviews with seven interviewees at different Swedish organizations. Results show that work forms have impacted information management of organizations and that organizations in the new normal create their own policies for work forms based on a range of different arguments. Conclusions find that development of information technology enables flexible work forms, but also that organizations still search for individual solutions for flexible work.

Utvecklingen som präglat samhället har lett till att verksamheter anpassar sina strategier, för att hantera de förändrade arbetsvillkoren.  I och med  att samhället ständigt förändras, förändras också arbetsrutiner samt arbetssätten. Det som  tidigare  inte var vanligt är numera vanligt, chefen kliver åt sidan då det finns andra verktyg som kan ersätta chefen. Studiens syfte är att undersöka anställdas självledarskapsstrategier men även chefens påverka på de anställdas vardagliga arbeten. Därmed uppnår studien en djupare förståelse för självledarskap för att sedan se om dagens arbetsmarknad är redo att applicera teorin till verkligheten utifrån anställdas perspektiv. Två forskningsfrågor presenteras i studien för att kunna nå fullheten av självledarskap samt empowerment. Studien uppfyller sitt syfte genom att följa en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. Studiens empiri har samlats in genom 12 semistrukturerade intervjuer. Utifrån de djupgående intervjuer med anställda har viktig information kunnat sammanställas för att analyseras och tolkas. Det har även ökat förståelsen för självledarskap utifrån de anställdas perspektiv.    Resultatet som studien har kommit fram till är att anställda följer beteendefokuserade strategier och chefen påverkar anställdas arbete till en viss grad, då en chef behövs för att vara motiverande, bidra med konstruktiv feedback och administrera. Även om några respondenter uttryckte att chefens närvaro inte är viktig, kan det konstateras att chefen behövs för att arbetet ska fungera. Genom studien har även slutsatsen kunnat dras att den svenska arbetsmarknaden bör applicera självledarskap i praktiken för att kunna uppnå bättre resultat och större engagemang hos de anställda. / The thesis of the study is to examine employees´ self-leadership strategies, and the manager's influence on the employees' everyday work. This study achieves a deeper understanding of self-leadership to then see if today's companies in Sweden are ready to apply the theory to reality, throughout the perspective of employees. Two research questions are presented in the study to achieve the understanding of self-leadership and empowerment. The study fulfills its purpose by following a qualitative research method with an abductive approach. The empirical study has been collected through 12 semi-structured interviews.   The result that the study has come to is that employees follow behavior-focused strategies, and managers influence  employees' everyday work  to a certain degree. Through the study, it has also been possible to draw the conclusion that the Swedish companies should apply self-leadership to achieve better results and greater commitment among employees.

Cybersecurity is an important aspect within organizations as threats are many and often not fully understood, which requires individuals employed within organizations to be educated. Training implementations to increase cybersecurity knowledge and awareness are varied in their methodology of teaching. This study has employed a qualitative systematic literature review of academic articles from five databases to investigate how games are utilized as a training tool to increase cybersecurity awareness in organizations. A thematic analysis was applied to the collected bibliography to extract the design mediums of the games and the subject areas that were trained, the target audience, and reported results were also analyzed. The analysis found that the games followed a collection of similar design themes, which were collected and categorized into three distinct categories consisting of card &amp; board games, challenge games, and simulation games. By cross-analysis of the distinct categories and cybersecurity subjects trained, gathered results indicate that through different game design mediums different cybersecurity topics are favored, conclusions were then drawn on how games are applied in cybersecurity training within organizational environments. / Cybersäkerhet är en viktig aspekt inom organisationer och hoten som existerar är många och ofta inte helt förstådda. Vilket skapar behovet att utbilda individer inom organisationer om cybersäkerhet. Utbildningsimplementationer kommer i många former och varierar i sin metodik i att lära ut. Denna studie har brukat en kvalitativ systematisk litteraturstudie av akademiska artiklar inom fem databaser för att undersöka hur spel används som träningsverktyg för att utöka cybersäkerhetskompetens inom organisationer. En tematisk analys applicerades på den samlade bibliografin för att extrahera spelens designstrategier och vilka områden av cybersäkerhet som blir utlärda samt målgrupp och resultat. Analysen visade att spel följde en samling av liknande teman av design som kategoriserades i tre distinkta kategorier bestående utav kort &amp; brädspel, utmaningsspel och simulationsspel. Genomkorsanalys av de distinkta kategorierna och område av cybersäkerhet som tränades indikerade samlade resultat att skilda designstrategier föredrar utlärning av olika cybersäkerhetsområden. Slutsatser formulerades av dessa resultat som ger väg till hur spel appliceras för cybersäkerhetsträning inom organisatoriska miljöer.