The purpose of this study was to contribute a deeper understanding of which significance strategic information and communication, through social media as a communication channel, has for the survival of organizations' during a crisis such as the Covid-19-pandemic. This has been done through a case study where two organizations in the catering industry have participated. This industry has been particularly exposed to politically imposed restrictions during the Covid-19 pandemic in Sweden and the politically imposed restrictions have hindered catering organizations from managing their business as usual to the extent that they have had to close their operations.  The data collection method used in the study was qualitative interviews with representatives from each organization. To deepen and expand the empirical knowledge, a qualitative survey was conducted targeting the organizations' customers and stakeholders. The results showed that there is a discrepancy between what information the organizations think that they are communicating and how their customers and stakeholders perceive it. There’s also a discrepancy between the statements of the organizations and the stakeholders' experience regarding the amount of communicated information in social media. Furthermore, the study showed that strategic information and communication have had a certain significance regarding the survival of the organizations' as they have been able to inform their stakeholders about ongoing and upcoming activities through social media. However, the results showed that there are other incentives that might have had a strong influence on the organizations' survival during the crisis as well.

Organizational changes often fails. The strategic communication has shown to be a key factor for the chance of success. At the same time, the perception of the communication professional is vague and obscure (Heide, 2017; Johansson & Heide, 2008). This study aims to illustrate the communication professional role and work method in organizational change and development processes. Seven qualitative interviews was performed in two organisations, one private and one municipal. The data was analysed through an inductive thematic method. Seven roles that the communication professional adopted during these processes could be identified. The roles was different depending on who initiated the change and in what phase they were involved. Some of the roles was more prominent in the private organisation compared to the municipal organisation. Four challenges and phases that the communication professional encountered was also identified. The result showed that the change process was more likely to succeed if the communication was involved before or in the beginning of the process. If the strategic communication was be planned well, the organisation could be prepared for eventual risks.

This study looks into how representatives and staff seconded by Swedish public organizations to multilateral organizations like the United Nations, share knowledge and experience gained through these temporary assignments, and how this is capitalized on by their home organizations. The qualitative study is based on 11 interviews, in which the respondents provided their views on how knowledge was shared before, during and after their assignments. The results show that all respondents are motivated to share specific technical expertise as well as insights on the working processes within the host organization, through both formal and informal means. All respondents also describe their experience as contributing to both their personal and professional development. However, the majority of respondents do not feel that their home organizations take advantage of the knowledge gained, and remain unaffected and unchanged in their way of working and through their organizational outputs.

Andersson, Nadia Maria (2018). ”Hundarna skäller, men karavanen drar vidare” Utvecklande motstånd som katalysator för en professionell förändringsprocess. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vad en ledare behöver göra för att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar i offentliga organisationer. Studien rymmer en teoretisk litteraturstudie samt en empirisk intervjustudie. Den teoretiska datainsamlingen visade initialt att tidigare forskning i huvudsak är inriktad på implementering av ständiga förbättringar i privata organisationer. Detta föranledde att datainsamlingen kompletterades med forskning kring offentliga organisationers särdrag samt forskning om ledarskap i ett bredare perspektiv. Resultatet av litteraturstudien blev att framstående modeller för implementering av ständiga förbättringar samt förändringsarbete fusionerades tillsammans med forskning specifikt gjord på offentliga organisationers särdrag i en ny modell, vilken testas empiriskt i denna studie. Modellen beskriver områden som visserligen redan är beskrivna av tidigare forskning, men förklarar med hjälp av ett bredare teoretiskt perspektiv och empiri hur den blir applicerbar i en offentlig organisation. I intervjustudien intervjuades tio personer som i sin yrkesroll leder förbättringsarbete i en offentlig organisation. I intervjuerna behandlades de åtta områdena som ingår i den framtagna modellen genom att respondenterna tillfrågades om de ansåg området vara viktigt för att skapa förutsättningar för implementering av arbete med ständiga förbättringar, de ombads motivera sitt svar och om möjligt ge exempel på hur de arbetade med respektive område. Varje intervju dokumenterades i en framtagen struktur i form av ett frågeformulär. Utsagorna sammanfördes i ett gemensamt dokument där de sorterades för att mönster och skillnader skulle framträda, vilka beskrivs i studiens empiridel. När resultatet från intervjuerna sammanställts i studiens empiridel gjordes en likartad analys av studiens teoridel. Detta skapade två delar av data, den data som beskrivs av teorin och den data som beskrivs av empirin. Analysen gjordes genom att se vilken data som enbart fanns i endera del samt vilken data som fanns i både teori- och empiridel. Författarnas slutsats är att de åtta områdena i den framtagna modellen är viktiga områden för ledare att beakta för att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar i offentliga organisationer. Särskilt framträder tre områden som angelägna för offentliga organisationer och dessa är; att säkerställa en positiv organisatorisk kultur; forma en arbetsstruktur och arbeta iterativt. Vidare drar författarna slutsatsen att förbättringsverktyg skulle kunna användas i högre utsträckning i offentliga organisationer för att stödja ledares arbete med att skapa förutsättningar för och arbeta med ständiga förbättringar. / The purpose of this qualitative study was to investigate what a leader needs to do to create the conditions for, and work with, continuous improvement in public organizations. The study contains a theoretical literary study as well as an empirical interview study. The theoretical data collection initially showed that prior research is mainly focused on the implementation of continuous improvements in private organizations. This led to data collection being supplemented with research on the characteristics of public organizations, and further with research on leadership in a broader perspective. The result of the literary study was that prominent models for the implementation of continuous improvements and change were merged together with research specifically done on the characteristics of public organizations in a new model, which is empirically tested in this study. The model describes areas that have already been described by previous research, but with the help of a broader theoretical perspective and empirical data, explains how it becomes applicable in a public organization. In the interview study, ten people were interviewed who in their professional role lead continuous improvements work in a public organization. In the interviews, the eight areas included in the developed model were addressed by asking respondents if they considered the area to be important to create the conditions for the implementation of continuous improvement, they were asked to justify their response and, if possible, give examples of how they worked with each respective area. Statements from each interview were documented in a developed structure, in the form of a questionnaire. The statements were collated into a joint document, where they were sorted so that patterns and differences could emerge, which are described in the study's empirical section. When the results of the interviews were compiled in the study's empirical section, a similar analysis was made of the study's theoretical section. This created two parts of data; the data described by theory, and the data described by empiricism. The analysis was done by examining which data existed in only one part, and which data was present in both theoretical and empirical information. The authors conclude that the eight areas in the developed model are important areas for leaders to work with in order to create the conditions for, and work with, continuous improvement in public organizations. In particular, three areas appear to be especially important for public organizations and these are; to ensure a positive organizational culture, to form a work structure, and to work iteratively. Furthermore, the authors conclude that improvement tools could be used to a greater extent in public organizations to support leaders' efforts to create the conditions for, and work on, continuous improvement. / <p>2020-06-26</p>

Myndigheter är ålagda att samverka med både privata aktörer och offentliga organisationer för att lösa komplexa problem på lokal nivå. Utifrån mytperspektivet får dessa idéer eller organisationsrecept som samverkan ett symboliskt värde som sedan organisationen skyltar med. Det vill säga att samverkan blir en fin skylt där offentliga organisationer kan påvisa att de samarbetar mot komplexa problem. Verksamheten legitimeras bland annat genom dess goda uppfattning och goda ryktesspridningar. Studien är en fallstudie om Räddningstjänsten syds samverkansprojekt RISK- Räddningstjänsten I Samarbete med Kidsen. Syftet med studien är att förstå hur samverkan kan organiseras och uttryckas inom en offentlig organisation. Frågeställningen som studien ämnar besvara är följande: på vilket sätt kan samverkansprojektet RISK förstås som en legitimerad myt och hur påverkar det i så fall samverkan? Metoden består av kvalitativa samtalsintervjuer med både nuvarande och tidigare personer som har medverkat som mentorer i RISK. Resultatet visar på att organisationen har haft ett management orienterad styrning vid samverkan då bland annat dokumentationen har tonats ner för att effektivisera verksamheten. Organisationen måste påvisa ett samband mellan RISK och de organisatoriska mål, meningsbildningen blir därmed avgörande och det är här mytbildningen uppstår. Det finns såldes ingen empirisk grund och RISK grundas i antaganden och tolkningar som präglar behovsformuleringarna. Myten legitimeras eftersom beslutsfattare och omgivande organisationer delar räddningstjänstens antaganden.

Ideella organisationer har professionaliserats och kommersialiserat sin marknadskommunikation och blivit mer ¨varumärkes smarta¨ som ett resultat av den allt hotfullare miljön. Samtidigt som ideella organisationer kan använda mycket från kommersiella marknadsföringskoncept så finns det sektorspecifika skillnader som måste tas i beaktning då en allt för kommersiell associering kan motverka organisationernas ideella ändamål. Den bristande forskningen för varumärkes konceptet inom det ideella har motiverat undersökningens syfte genom att kvalitativt genom semistrukturerade intervjuer förstå konstruktionen av ideella varumärken utifrån organisationernas kommunikationsarbete. Undersökningens resultat visar att organisationernas kommunikationsarbete utgörs av professionell personal som strategiskt anammar olika strategier för marknadsföring som återfinns inom kommersiella organisationer. Arbetet utgörs i varierande grad av exempelvis omvärldsbevakning, marknadsundersökningar, segmentering och identifiering av olika bidragsgivare. De använder sig av olika sätt för kommunikation och har även medvetna strategier för varje kommunikationskanal. Organisationerna kommunikativa insatser utgör en viktig del i konstruktionen av organisationens varumärke där de ¨griper tag¨ i olika möjligheter för att synas, visa vilka de är, vilka de inte är och vilka värderingar och ändamål de står för.  Organisationerna är medvetna om sina grundvärderingar och arbetar efter att skapa relevans för kärnvärderingar i en värld som ständigt förändras, där kärnvärderingar är styrande för beslutsfattning och vilka aktiviteter de väljer att delta i. Generellt var organisationerna mer bekväma med att prata i varumärkes termer än i marknadsföringstermer. Marknadsföring för ideella organisationer handlar om att med försiktighet tjäna och tillfredsställa mänskliga behov utan att förväxlas med vinstdrivande koncept och berika organisationens skäl till existens, vilket är att skapa ett bättre samhälle. För attraktion av nya bidragsgivare gäller det att försöka kommunicera med givare genom att ständigt visa på effekter och resultat och söka lämpliga samarbetspartners för att driva ändamålen från olika håll.

Lärande organisationer har sedan slutet av 80-talet kommit att få mycket plats inomorganisationsforskning och begreppet har blivit synonymt med hur företag anpassar sig efter denomvärld de verkar i. Forskningen har visat hur givande lärandet kan vara för företag både i termer avvinst och välmående hos medarbetarna, men empiriska undersökningar har samtidigt visat att lärandeorganisationer inte fått fäste i praktiken. Parallellt med detta finns vissa rön som stödjer det traditionellasynsättet att vissa individer är mer kapabla att fatta strategiska beslut, medan andra är mer lämpadesom enbart utförare, och därmed är i behov av styrning. Vårt syfte var att i detta arbete undersöka hurlärande inom en organisation kan förstås genom en grupp chefers upplevelser. Studien designades somen fallstudie inom ett företag och empirin inhämtades från sex kvalitativa intervjuer. Genomklassificering av resultaten i enlighet med Senges discipliner, visade studien att intervjupersonernasupplevelser till stor del sammanföll med det aktuella företagets profilering som lärande organisation,då arbetssättet beskrevs som adaptivt, både inom den egna organisationen och gentemot omvärlden. Imaterialet kunde vi skönja en bakomliggande människosyn, vilket kunde möjliggöra en diskussion påett aggregerat plan. Vilka implikationer detta har för lärandet kan inte identifieras utifrån studiensresultat, utan kräver vidare undersökningar, förslagsvis innehållande både observationer ochintervjuer med fler medarbetare. / Since the end of the 1980s, learning organizations have gained a lot of space in organizational researchand have become synonymous with how companies adapt to the world in which they operate. Researchhas shown how rewarding learning can be for companies both in terms of profit and well-being of theiremployees, but empirical studies also show that learning organizations have not gained foothold inactual practice. In parallel with this, some evidence supports the traditional view that some individualsare more capable of making strategic decisions, while others are more suited to following orders andtherefore need to be controlled. The present study was designed as a case study within a company andthe empirical evidence was obtained from six qualitative interviews. By categorizing the results inaccordance with Senge's disciplines, the results showed that the interviewees' experiences by and largewere consistent with the company's profile as a learning organization, as the work methods weredescribed as adaptive, both within the organization and vis-à-vis the outside world. The materialshowed an underlying attitude towards colleagues, which made a discussion on an aggregated levelpossible. The implications of this relationship for learning could not be identified on the basis of theresults of the present study, and would require further investigations, including both observations andinterviews with more employees. / <p>2021-06-07</p>

Bostadsrätter är en vanlig boendeform i Sverige, det finns många intressenter som har intresse för bostadsrättsföreningar och dess ekonomiska ställning. Bostadsrättsföreningar utgör en unik associationsform, en icke vinstdrivande organisation vars ändamål är att förvalta föreningens fastighet och främja medlemmarnas ekonomiska intresse.  Bostadsrättföreningar kan välja att upprätta sin redovisning efter antingen det förenklade regelbaserade K2 eller principbaserade K3. I Mars 2023 lade bokföringsnämnden fram en remiss om att utesluta K2 som regelverk för bostadsrättsföreningar. Detta väckte frågan hos oss om k-regelverkens lämplighet som redovisningsregelverk samt om lämpligheten skiljer sig mellan ett regel- och principbaserat regelverk för bostadsrättsföreningar.  Syftet med denna studie är att analysera redovisningregelverken K2 och K3 och dess lämplighet för bostadsrättsföreningar, som en icke vinstdrivande organisation. Vidare diskuteras det om det föreligger behov av ett eget regelverk anpassat för bostadsrättsföreningar. Studien använder sig av en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts för insamling av empiri. Sex respondenter med erfarenhet av revision och förvaltning har deltagit. Utifrån den insamlade empirin drar vi slutsatsen att K-regelverken inte är anpassade för bostadsrättsföreningars syfte och form och därmed brister i sin lämplighet som regelverk för associationsformen. Resultaten visar att K2 har praktiska fördelar som regelverk för bostadsrättsföreningar medan K3 har teoretiska fördelar. Vi ser att redovisningens ändamålsenlighet skulle kunna öka med ett mer anpassat regelverk för bostadsrättsföreningar med en kombination av princip- och regel som utgångspunkt.

Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ett emotionellt arbete påverkar det psykiska välbefinnandet samt work-life balance ur ett genusperspektiv. Vi har valt att utgå från sjuksköterskors och för att kunna få en större inblick i deras balans och välbefinnande har vi valt en kvalitativ ansats. De teorier vi utgått från är bland annat Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell, Ackers (1990) teori om genus och organisation samt Greenhaus och Beutells (1985) tre huvudkonflikter inom work-life balance. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av halvstrukturerade frågor där vi haft en förutbestämd ordning för våra frågor som sedan anpassades efter respondentens svar. Vidare presenterar och analyserar vi vårt resultat från intervjuerna vi gjort med respondenterna och kopplar dem till den tidigare forskningen som vi redogjort för i den teoretiska referensramen. Avslutningsvis svarar vi på de frågeställningar som studien utgår från och förklarar vad vi kommit fram till. Vi kan med vår studie konstatera att vårt syfte är uppfyllt, det emotionella arbetet påverkar välbefinnandet och work-life balance. Det vi inte kan konstatera genom vår studie är om upplevelsen skiljer sig mellan män eller kvinnor eller om det finns en könsdominans på arbetsplatsen.