This is an essay about health promotion and organisation development. The problem concerning all health issues that can be tied to work related illnesses has long been a problem in Sweden. For example did this problem alone cost the Swedish government 25 million crones a day between the years 2000-2001. This is a major issue and there is lots of money to save in this area. This is why we wanted to research how to promote health by changing the structure of the selected company. One model that has been given more approval is the flat team based organisations where the workers themselves get to take vital decisions concerning for example their own workstation and work hours. There are no bosses telling them what to do. The teams that the workers are placed in have all the control over their station and the thought is that the teams are going to work as a business in the company itself. With this in mind we would like to shed some light on which conditions team based organisations have for pursuing health-promoting work. This leads us directly in on our problem based questions at this matter. · How can a team-based organisation be described and understood from a healtpromoting perspective? · Which terms are important in a team-based organisation to develop a health promoting work climate? A part of the result of this study shows that to provide a good work climate in a team based organisation you have to have a leader that dare to let go a hand over the responsibility to his co-workers. His role has changed from a leading boss to a guide that works as a sounding board. Because of more people being involved in the whole process the communication is a vital part in making the new organisation work. As well as communication, learning new things is also a part in making the personnel more involved in the company. With knowing comes insight that brings a more meaningful feeling to the minds of the workers. So to make this short, learning, communication, understanding, a guiding leader and a sense of meaning is some of the most vital things to have in mind when creating a more inspiring environment for your co-workers. / Mellan år 2000 och 2001 hade staten sjukfrånvarorelaterade kostnader på cirka 25 miljoner kronor per dag (personlig kommunikation med forskaren Gunnar Aronsson från Arbetslivsinstitutet). Av detta kan det förstås att sjukfrånvaron är ett stort problem för såväl staten som företagen runt om i Sverige. Massor med pengar finns att spara, frågan är bara hur man ska gå tillväga. Ett sätt att få bukt med problemen har varit att företagen har börjat se över sina organisationsuppbyggnader och hur de kan utformas för att skapa friskare arbetsplatser. Bland annat har teambaserade organisationer blivit allt vanligare där integrering av medarbetarna i verksamheten är en central del. Tanken är att ta vara på medarbetarnas kunskaper och göra dem delaktiga och ansvarstagande. (Hanson, 2004, s. 25,229-230) Med bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att utveckla kunskap om den teambaserade organisationens förutsättningar att bedriva ett hälsopromotivt arbete. Detta gör vi genom att studera ett företag som både har etablerat en teambaserad organisation och utvecklat ett hälsopromotivt arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där sex av medarbetarna på företaget har intervjuats. Dock är syftet även att ta det hela ytterligare ett steg genom att inte endast se på saken utifrån det valda företagets perspektiv, utan även med hjälp av lämplig litteratur på området se mer generellt på vad en teambaserad organisation betyder för ett hälsopromotivt arbetsklimat. Därmed lyder våra frågeställningar som följer: § Hur kan en teambaserad organisation beskrivas och förstås utifrån ett hälsopromotivt perspektiv? § Vilka villkor är väsentliga inom en teambaserad organisation för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat? Resultatet av undersökningen visar att det är betydande för ett hälsopromotivt arbetsklimat i teamorganisationer att ha en ledare som vågar släppa ansvar och befogenheter till sina medarbetare och som mer fungerar som en stöttepelare och vägledare än en som talar om vad som ska göras. Vidare har kommunikation visat sig vara betydelsefullt för att medarbetarna i teamen ska förstå och lära känna varandra och kunna samarbeta på ett bra sätt, vilket gör att det blir roligare och lättare att gå till jobbet. Att satsa på kompetensutveckling är ett tredje villkor för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat. Att hela tiden lära sig nya saker stimulerar människan och skapar ett engagemang och en ökad förståelse för hur saker och ting hänger samman på arbetsplatsen. Har man denna förståelse blir det lättare att hantera situationer som uppstår, vilket i sin tur leder till att en meningsfullhet för den aktuella saken kan kännas. I arbetet har vi även lyft fram relationen mellan effektivitet och humanitet. Det är nämligen så att teambaserade organisationer inte endast har kommit till för att främja medarbetarnas hälsa. Det har även varit en metod för att öka effektiviteten på företagen. I och med att man tar vara på människans kunskaper och låter dem vara kreativa och ansvarstagande tror man att det är ett vinnande koncept både för medarbetarna själva och för företaget. Dock har det visat sig att det många gånger istället har lett till utbrändhet på grund av otydlighet och minskad fritid. (Hanson, 2004 s. 23-26) Men efter att ha genomfört denna studie där ett företag som har lyckats med sitt hälsopromotiva arbete har studerats har vi funnit att det viktigaste är att sätta människan i centrum. Hon måste komma före vinstintressen. Genom att se och prata med alla medarbetarna kan både ledaren och arbetskamrater upptäcka om något inte står rätt till med någon. Det är också viktigt att ledningen har en öppenhet mot sina anställda och informerar och kommunicerar ut hur företaget ligger till och så vidare. Det leder till en trygghet för de anställda.

Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera värde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens recession. I Målerås Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört är olika typer av samarbeten när de involverade aktörerna är på en och samma plats. Problemet ligger i att det inte är helt klart vilka intäkter, kostnader och värden det är som uppkommer i samarbete. Trots detta gör aktörer initiativ till att samarbeta. Företagsekonomiskt är inte det inte försvarbart. Därför är detta område intressant att belysa. Syftet med vår uppsats är att analysera, studera och beskriva de olika aktörernas syn på värden, intäkter och kostnader i kreativa näringar genom två jämförande fallstudier av två glasbruksmiljöer. Vi valde att göra två fallstudier av två kreativa miljöer. Vi angrep problemet med ett hermeneutiskt synsätt och en abduktiv ansats. Vi använde oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har fått en djupare förståelse för aktörernas uppfattning kring intäkter, kostnader och värde som uppstår i samarbete. Data har främst samlats in genom intervjuer, litteratur och vetenskapliga artiklar. Det visade sig vara diffust om vilka intäkter, kostnader samt vilka värden samarbete skapar och för vem. Samarbetet i ena fallet är ett relativt nytt koncept där framtiden får utvisa följderna. Intäkter kunde skapas på lång sikt och kostnader var främst pga. resursutnyttjande samt provisionskostnader. I Pukeberg framkom det att lönsamhet hade uppnåtts genom att flera samverkade vilket skapade värde för alla i samarbetet. Resultatet visade att de ekonomiska fördelarna inte alltid lockar till samarbete utan det kan vara andra inre värden. På längre sikt kunde även samhällsnytta skapas. Det framkom även av båda fall att skal och breddfördelar kunde uppnås genom samverkan. / It´s becoming more and more important for companies to work together. By cooperating, activities become more flexible. Activities need to use their resources more effectively to generate value for companies that cooperate. More innovative ideas are needed in today's recession. In Maleras Glassworks and Pukeberg property have new creative strategies been created. They introduce different types of cooperation when they involve the actors at the same location. The problem is that it is not entirely clear what revenues, costs and values that are generated in the cooperation. Despite this, are the players the one who initializing to cooperate. At an economically point of view is this not justifiable. That is why this area is interesting to highlight. The aim of our thesis is to analyze, describe and study how different stakeholders look at the different values, income and expenses in the creative industries by comparative case studies of two glassworks environments. We chose to make two case studies of two creative environments. We attacked the problem with a hermeneutic approach and an abductive reasoning. We used a qualitative research method and have gain a deeper understanding of operators' perception on revenues, costs and value created in cooperation. Data was mainly collected through interviews, literature and scientific articles. It turned out to be vague about the revenue, expenses, and which values cooperation creates and to whom. Cooperation in one case is a relatively new concept in which the future will tell the consequences. Revenues could be created in the long term, and costs were mainly because of resources and commission costs. The other case revealed that profitability had been achieved by several combined, creating value for all of the cooperation. The results showed that the economic benefits do not always attract the cooperation it can be other internal values. In the long term could social benefits been created. In both cases could economies of scale and economies of scope been achieved with collaboration.

This study focuses on the booking agencies in Sweden and their point of view on the reality with a focal point from the mass media perspective, which says that they have become rather wealthy because of the changes within the music business. The mass media describes the booking agencies situation as golden because of the economical and technological changes that more or less have paralysed the record industry. The study is performed with a qualitative approach and is based on interviews with relevant individuals from eight different Swedish booking agencies. These individuals have been chosen to match as many different segments in the booking agency business as possible. On account of the qualitative approach it is difficult to generalize the conclusion of the study. We have nevertheless noted some tendencies that the technological development has had a strong impact on the everyday situations for the booking agencies. These will be presented in chapter five.

<p>This is an essay about health promotion and organisation development. The problem concerning all health issues that can be tied to work related illnesses has long been a problem in Sweden. For example did this problem alone cost the Swedish government 25 million crones a day between the years 2000-2001. This is a major issue and there is lots of money to save in this area. This is why we wanted to research how to promote health by changing the structure of the selected company. One model that has been given more approval is the flat team based organisations where the workers themselves get to take vital decisions concerning for example their own workstation and work hours. There are no bosses telling them what to do. The teams that the workers are placed in have all the control over their station and the thought is that the teams are going to work as a business in the company itself. With this in mind we would like to shed some light on which conditions team based organisations have for pursuing health-promoting work. This leads us directly in on our problem based questions at this matter.</p><p>· How can a team-based organisation be described and understood from a healtpromoting perspective?</p><p>· Which terms are important in a team-based organisation to develop a health promoting work climate?</p><p>A part of the result of this study shows that to provide a good work climate in a team based organisation you have to have a leader that dare to let go a hand over the responsibility to his co-workers. His role has changed from a leading boss to a guide that works as a sounding board. Because of more people being involved in the whole process the communication is a vital part in making the new organisation work. As well as communication, learning new things is also a part in making the personnel more involved in the company. With knowing comes insight that brings a more meaningful feeling to the minds of the workers. So to make this short, learning, communication, understanding, a guiding leader and a sense of meaning is some of the most vital things to have in mind when creating a more inspiring environment for your co-workers.</p> / <p>Mellan år 2000 och 2001 hade staten sjukfrånvarorelaterade kostnader på cirka 25 miljoner kronor per dag (personlig kommunikation med forskaren Gunnar Aronsson från Arbetslivsinstitutet). Av detta kan det förstås att sjukfrånvaron är ett stort problem för såväl staten som företagen runt om i Sverige. Massor med pengar finns att spara, frågan är bara hur man ska gå tillväga. Ett sätt att få bukt med problemen har varit att företagen har börjat se över sina organisationsuppbyggnader och hur de kan utformas för att skapa friskare arbetsplatser. Bland annat har teambaserade organisationer blivit allt vanligare där integrering av medarbetarna i verksamheten är en central del. Tanken är att ta vara på medarbetarnas kunskaper och göra dem delaktiga och ansvarstagande. (Hanson, 2004, s. 25,229-230)</p><p>Med bakgrund av detta är syftet med denna uppsats att utveckla kunskap om den teambaserade organisationens förutsättningar att bedriva ett hälsopromotivt arbete. Detta gör vi genom att studera ett företag som både har etablerat en teambaserad organisation och utvecklat ett hälsopromotivt arbetssätt. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie där sex av medarbetarna på företaget har intervjuats. Dock är syftet även att ta det hela ytterligare ett steg genom att inte endast se på saken utifrån det valda företagets perspektiv, utan även med hjälp av lämplig litteratur på området se mer generellt på vad en teambaserad organisation betyder för ett hälsopromotivt arbetsklimat. Därmed lyder våra frågeställningar som följer:</p><p>§ Hur kan en teambaserad organisation beskrivas och förstås utifrån ett hälsopromotivt perspektiv?</p><p>§ Vilka villkor är väsentliga inom en teambaserad organisation för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat?</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det är betydande för ett hälsopromotivt arbetsklimat i teamorganisationer att ha en ledare som vågar släppa ansvar och befogenheter till sina medarbetare och som mer fungerar som en stöttepelare och vägledare än en som talar om vad som ska göras. Vidare har kommunikation visat sig vara betydelsefullt för att medarbetarna i teamen ska förstå och lära känna varandra och kunna samarbeta på ett bra sätt, vilket gör att det blir roligare och lättare att gå till jobbet. Att satsa på kompetensutveckling är ett tredje villkor för att utveckla ett hälsopromotivt arbetsklimat. Att hela tiden lära sig nya saker stimulerar människan och skapar ett engagemang och en ökad förståelse för hur saker och ting hänger samman på arbetsplatsen. Har man denna förståelse blir det lättare att hantera situationer som uppstår, vilket i sin tur leder till att en meningsfullhet för den aktuella saken kan kännas.</p><p>I arbetet har vi även lyft fram relationen mellan effektivitet och humanitet. Det är nämligen så att teambaserade organisationer inte endast har kommit till för att främja medarbetarnas hälsa. Det har även varit en metod för att öka effektiviteten på företagen. I och med att man tar vara på människans kunskaper och låter dem vara kreativa och ansvarstagande tror man att det är ett vinnande koncept både för medarbetarna själva och för företaget. Dock har det visat sig att det många gånger istället har lett till utbrändhet på grund av otydlighet och minskad fritid. (Hanson, 2004 s. 23-26) Men efter att ha genomfört denna studie där ett företag som har lyckats med sitt hälsopromotiva arbete har studerats har vi funnit att det viktigaste är att sätta människan i centrum. Hon måste komma före vinstintressen. Genom att se och prata med alla medarbetarna kan både ledaren och arbetskamrater upptäcka om något inte står rätt till med någon. Det är också viktigt att ledningen har en öppenhet mot sina anställda och informerar och kommunicerar ut hur företaget ligger till och så vidare. Det leder till en trygghet för de anställda.</p>

Det finns olika teorier som beskriver faktorer föratt skapa organisatoriskt lärande. I denna studie har det undersökts hur faktorer, för lärande organisationer, samvarierar inom två stora, svenska företag. De två företagen har definierat var sitt problem som är relaterade till organisatoriskt lärande. Studien har även undersökt om dessa samvariationer kan användas för att bidra till en lösning på de problem företagen har. Empiri från de två företagen har samlats in genom enkäter och svaren har sedan analyserats med hjälp av analysverktyget IBM SPSS Statistics. Analysen har visat hur olika faktorer samvarierar inom de två företagen, vilket har diskuterats mot teorin. Studiens resultat visar att faktorer som samvarierar inom det ena företag, inte nödvändigtvis samvarierar inom det andra. Dessutomvisar studien att en variabel kan samvariera med flera, vilket innebär att det kan finnas olika sätt att lösa ett specifikt problem på. Slutligen visar studien att samvariationerna är specifika för de olika företagen, vilket tyder på att företag är unika. / There are different theories describing factors to create organizational learning. This study has focused on how factors, for learning organizations, correlate in two large Swedish companies. The two companies have defined one problem each related to organizational learning. This study also investigated if these correlations can be used to contribute a solution of the problems at the companies. Data were collected through questionnaires and has been analyzed using the analytic tool IBM SPSS Statistics. The analysis showed that different factors correlate within the companies, an outcome that also partly argues against some of the referred theories in this thesis. The results also shows that correlation within one company of certain factors, differ from the within correlation of the corresponding factors in another company. It also shows that one variable may correlate with several, which means that there may be several ways to solve a specific problem. Finally, the study shows that the correlations are specific for each company, which indicates that each company is unique.

Organisatoriskt lärande är ett begrepp som i dagens föränderliga värld är relevant för alla organisationer. Då det är individer som utgör organisationer, är medarbetarnas utveckling essentiell för organisationens utveckling. Vilka faktorer kan då främja organisatoriskt lärande? Denna studie syftar till att ur ett medarbetarperspektiv, med hjälp av systemteori, dra slutsatser angående hur faktorer som organisationskultur, kommunikation, samarbete, visioner och uppsatta mål påverkar lärandet i en organisation. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar som behandlar vilka förutsättningar till lärande som kan identifieras i en organisation, medarbetares upplevelser av organisationens klimat och kultur, samt hur medarbetarna upplever att de övergripande mål och visioner som finns i organisationen speglar deras personliga mål och visioner. För att besvara dessa frågeställningar genomfördes sju halvstrukturerade intervjuer med medarbetare i en svensk arbetsorganisation för att samla in den empiriska datan. Som analysverktyg användes Peter Senges systemteori, såväl som andra relevanta teorier inom fältet. Resultatet visar att det råder beroendeförhållanden mellan medarbetarens personliga visioner, organisationens övergripande mål och visioner, organisationskultur och kommunikation. Vidare påvisas att alla dessa faktorer har inverkan på lärandet. Att finna hävstångskraften betyder att identifiera vilka möjligheter som finns till att påverka nämnda faktorer, för att i slutändan främja det organisatoriska lärandet. / Organizational learning is a concept that in a changing world is relevant to all organizations. As organizations consist of individuals, employee development is essential for the organization's development. So what factors can promote organizational learning? The purpose of this study is by taking an employee perspective, and using systems theory, draw conclusions about how factors such as organizational culture, communication, cooperation, vision and goals affect learning in an organization. Based on the design of this study, three questions were formulated regarding the conditions for learning that can be identified in an organization, employees' perceptions of organizational climate and culture, and how employees perceive that the overall goals and visions that exist in the organization reflects their personal goals and visions. To answer these questions seven semi-structured interviews with employees in a Swedish organization were conducted, to collect the empirical data. The analytical tools used are Peter Senge's systems theory, as well as other relevant theories in the field. The result shows that there are interdependences between the employee's personal vision, the organization's overall goals and vision, organizational culture and communication. Further demonstrated is that all these factors have an impact on learning. Finding the leverage means to identify the opportunities that exist to influence the aforementioned factors, to ultimately promote organizational learning.

Traditionellt har förändringsprojekt utförts av personer med rollen som projektledare. Idag finns dock en trend bland organisationer att för större och mer komplexa interna förändringsprojekt anlita både en projektledare och en eller flera förändringsledare. Forskare har under det senaste decenniet ställt frågor om vem som egentligen bör leda förändringsprocesser och vem som har rätt kompetens. Flera av dem menar att projektledaren inte ensam bör leda större förändringsprojekt och att förändringsledaren har en eller flera viktiga roller i förändringsprocessen. Det finns inte någon tydlig bild av hur projektledare och förändringsledare i interna förändringsprojekt kompletterar varandra. I den här studien ställer vi oss frågan varför organisationer väljer att anlita både en projektledare och en förändringsledare. För att få svar på den övergripande frågan har vi studerat rollfördelningen, och vidare vilka aktiviteter som projektledaren respektive förändringsledaren förväntas utföra samt vilka kompetenser som förväntas finnas hos projektledaren respektive förändringsledaren. För studien har vi tillämpat en kvalitativ metod. För att få ett brett underlag och data från andra branscher än IT (vilka delvis har studerats tidigare utifrån liknande frågeställningar) har sju respondenter valts ut. Organisationerna återfinns i en myndighet, en kommun, ett regionförbund, och privata näringslivet inom flyg, försäkring, bank och finans samt telekommunikation. Intervjuerna har genomförts med öppna frågor som har relativt hög grad av standardisering och en låg grad av strukturering. Data har bearbetats och kategoriserats utifrån frågeställningarna. Resultaten har sedan analyserats och jämförts med tidigare forskning. Studien visar att förändringsledaren har en annan roll än projektledaren. Den visar också att organisationer i allmänhet upplever att det behövs minst två personer för att nå bra resultat i förändringsprocessen och att dessa gärna ska ges möjlighet att fokusera på olika faser i projektet. Organisationer som anlitat både en projektledare och en förändringsledare förväntar sig olika kompetenser hos dessa och att de ska utföra olika och kompletterande aktiviteter. Framförallt tänker man sig att de tillsammans ska bära och stötta varandra, och att projektledare och förändringsledare var och en för sig ska få möjlighet att fokusera på det de har bäst kompetens för. Projektledaren har därför främst ansvar för planering och budgetering och förändringsledaren har främst ansvar för medarbetarperspektivet och andra mjuka värden. Studien visar dessutom att de förändringsledare som organisationen väljer ut ofta internrekryteras och att de förväntas ha goda kunskaper om verksamheten. / Traditionally Project Managers have been responsible for managing organisational change projects. However, a growing number of organisations today use both a Project Manager and a Change Manager in order to manage large and complex organisational change projects. The questions researchers have asked over the last decade are: Who should have the leading role in managing change; and who have got the right skills to manage change projects. Several researchers suggest that a Project Manager should not manage large change projects alone and that a Change Manager plays at least one key role when it comes to managing change projects. In this study, we focus on why organisations choose to use both a Project Manager and a Change Manager. To answer this we have studied the roles and the activities that a Project Manager and a Change Manager is expected to perform when managing organisational change initiatives. We have also studied what are the expected competencies. For this thesis we have applied a qualitative research method. In order to collect a variety of data and also data from industries other than the IT (part of which has been studied previously with similar questions), seven respondents were selected. The organisations represent an authority, a municipality, a regional federation, and private sectors of aviation, insurance, banking and finance and telecommunications. We conducted the interviews with open-ended questions with a relatively high degree of standardization and a low degree of structuring. Data was processed and categorized on the basis of the questions. The results were then analysed and compared with conclusions of previous research. The conclusion is that the role of the Change Manager is very different from that of the Project Manager and that organisations in general feel that it takes a combination of both to achieve good results in change projects. Also they should be given the opportunity to focus on different phases of the project. Organisations that engage both a Project Manager and a Change Manager expect these to have different skills and competencies in order to be able to perform different and complementary activities. It is suggested that together they will manage the change project initiative supporting each other and that they will be able to focus on activities that they have the best capacity to perform. In this study the Project Manager is more often primarily responsible for planning and financial aspects, and the Change Manager is primarily responsible for handling the employees’ perspective and a human resource management approach. The study also shows that the Change Manager chosen by the organisation is frequently recruited internally and is expected to have thorough knowledge of the daily work activities.

Med 1,4 miljoner elever är skolan Sveriges största arbetsplats. Varje år behöver uppskattningsvis 38 000 barn och ungdomar uppsöka en akutmottagning efter att ha skadat sig under barnomsorgs- och skoltid (Socialstyrelsen, 2011). Ur ett barnsäkerhetsperspektiv är det skadeförebyggande arbetet i skolan av största betydelse. Barnsäkerhetsrådet, en samverkansorganisation bestående av 11 myndigheter har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt att man inte har en fullständig bild av i vilken omfattning och på vilket sätt skolorna arbetar skadeförebyggande. MSB har uppdragit åt Karlstads universitet att genomföra en studie, vilken har sammanställts till en rapport: Systematiskt skadeförebyggande arbete inom grundskolan. Kartläggning av arbetssätt, utvecklingsbehov och behov av stöd (Olsson, Gustavsson &amp; Andersson, 2012, bilaga 1). Rapporten utgör detta examensarbetes resultatdel. Undersökningen har genomförts som en webb-enkät vilken besvarades av drygt 900 lärare, som är medlemmar i Lärarförbundet. Resultaten visar att kvalitén på det skadeförebyggande arbetet varierar stort och att det finns behov av att stärka detta arbete på många sätt och nivåer inom skolorganisationen. Lärarna visar engagemang i att arbeta med skadeprevention och efterlyser stöd i arbetet med att hålla frågan och förmågan levande i ett långsiktigt perspektiv. Vidare bör eleverna inkluderas i större utsträckning och fler aktörer bör  involveras i skolornas skadeförbyggande arbete. Det finns behov av att inventera och eventuellt utveckla nya metoder/verktyg/utbildningar som ger skolans aktörer stöd i att hålla systematiskt skadeförebyggande arbete vid liv i ett långsiktigt perspektiv samt undersöka på vilket sätt resurser skulle kunna frigöras/tillskapas för att skolväsendet ska kunna få ta del av specifik kunskap om riskhantering och systematiskt barnsäkerhetsarbete.

The aim of this study has been to highlight how school social workers experience their discretion, and furthermore how they feel about working in a context mainly dedicated to teachers. The study is executed with a qualitative research method where ten interviews with school social workers, in eight schools in the area of Stockholm have been conducted. The theoretical framework used to analyze the results was discretion, street-level bureaucracy and human service organizations.The main findings of this study imply that the most important ambition of the social work that was conducted in the schools was to help the students reach their knowledge goals. The assignment is, however, not clearly defined, which has lead to school social workers defining the mission and goals themselves. They all have wide discretion and great possibilities to decide how to execute their work, but how they use the freedom that was given seems to vary among them. An additional finding was that being a school social worker is often a solitary role in the organization, and therefore most of them highlight the importance of enjoying independent work and having a co-worker to discuss their work with.

The aim of this study was to examine women shelters conditions as an organization and how these conditions affect their work with children who have experienced family violence and live in their shelters. In order to achieve a more profound and comprehensive view of the women shelters and their work with these children we selected to execute a qualitative method with semi-structured interviews with collaborators from nine different shelters in Sweden. We found that the women shelter as a non-governmental organization was bicameral and complex where their work with children distinguishes on several areas. We discovered that the women shelters were an organization, affected and formed by its environment. From our empiricism we could distinguish differences on a municipality level where collaborations with schools and social services occur in a resource guided hierarchy which influences the women shelters work with children. The women shelters work also showed to have a focus on the mother, even when they worked with the children. We also found that the shelters work varied in ways of including ideological foundations of moral to its work and therefore where directed and adapting their work with children from different approaches to its working procedures. As a conclusion, women shelters work with children can appear as a lottery of support and help due to its variations in what help the children are offered on their shelters.