This study was conducted by using a qualitative textual analysis on UNICEF Sweden’s website with the purpose of problematizing the role of UNICEF Sweden in today’s globalised society. This was done in the context of how organisations of civil society have gained influence. Following questions were answered: How does UNICEF Sweden legitimise its operation? Which strategies does UNICEF Sweden use to encourage involvement and donations? The study shows how UNICEF Sweden legitimises its work by promoting a unique influence, their unique methods of work and by showing how the organisation helps the most disadvantaged children. This is interpreted as strategies to establish donor trust. UNICEF Sweden encourages involvement and donations by packaging relief efforts into products that conveys a sensation of helping others, which can be understood in relation to the consumer society. UNICEF Sweden’s role in society appears to be significant. It is problematic though that the donor phenomenon tends to simplify the social problems and reduces aid efforts into commercialised products. / Denna studie genomfördes med kvalitativ textanalys av UNICEF Sveriges hemsida i syfte att problematisera den roll som UNICEF Sverige spelar i dagens globaliserade samhälle. Detta inom kontexten av att civilsamhällets organisationers inflytande har ökat. Följande frågeställningar besvarades: Hur legitimerar UNICEF Sverige sin verksamhet? Vilka strategier använder sig UNICEF Sverige av för att uppmana till engagemang och stöd? Studien visar att UNICEF Sverige legitimerar sin verksamhet genom att hävda sitt unika inflytandet, sin unika arbetsmetod samt genom att påvisa att organisationen hjälper de barn som är mest utsatta. Detta tolkas som strategier för att etablera givartillit. UNICEF Sverige uppmanar till engagemang och stöd genom att förpacka hjälpinsatser till produkter som förmedlar en upplevelse av att hjälpa, vilket kan förstås i relation till konsumtionssamhället. UNICEF Sveriges roll i samhället framstår som mycket betydelsefull. Emellertid är det problematiskt att givandefenomenet tenderar att förenkla sociala problem samt reducerar hjälpinsatserna till kommersialiserade produkter.

Denna studie syftar till att undersöka hur ideella organisationer kan använda sig av rörlig infografik i sin marknadsföring på sociala medier för att väcka uppmärksamhet och intresse kring sitt arbete. Studien har gjorts i samarbete med den ideella organisationen Hand in Hand och praktiska exemplen har utformats baserat på Hand in Hands verksamhet. Målet är att organisationens målgrupp ska förstå effekten av arbetet, få kännedom om hur de arbetar samt känna engagemang och/eller en vilja att veta mer. För att göra det har ett koncept och designmanéer utformats. Studien inleddes med en förstudie i tre delar. Detta för att få en större förståelse för Hand in Hand som verksamhet, undersöka liknande koncept på sociala medier samt få en uppfattning om den givna målgruppens syn på; innehåll på Instagram, ideella organisationer och hur information presenteras. Därefter genomfördes en designprocess med utgångspunkter från förstudie och tidigare forskning. Flera koncept utformades och värderades för att komma fram till ett koncept att arbeta vidare med. Därefter utformades praktiska exempel av det valda konceptet, vilket innefattade att ta fram manus, storyboard, design och animering. Värdering av de slutgiltiga praktiska exemplen gjordes genom fem semistrukturerade intervjuer med tillhörande efter-enkät. Studien resulterade i ett designkoncept för rörlig infografik för Hand in Hand. Konceptet är utformat utifrån målgruppen och för att fånga uppmärksamhet och väcka intresse för organisationen och deras arbete på sociala medier. Genom användning av illustrerad grafik och rörligt material kan uppmärksamhet fångas då det idag är relativt nytt på sociala medier och gör att det sticker ut i flödet. I konceptet väcks ett intresse genom kontinuerlig rörelse och skapande av en historia, vilket gör att mottagaren vill veta mer. / This study aims to explore how non-profit organizations can use motion infographic in their social media marketing to attract attention and interest to their work. The study has been done in collaboration with the non-profit organization Hand in Hand and practical examples have been developed based on Hand in Hands work. The goal is that the target group of the organization should understand the effect of the work, get to know how they work, feel engaged and/or want to know more. To do so, a concept and design manners have been formed. The study began with a preliminary study in three different parts with the aim to get a greater understanding of Hand in Hand as a business and to investigate similar concepts on social media. It also aimed to give an idea of the given target groups view on; Instagram content, non-profit organizations and ways of presenting information. Subsequently, a design process was carried out based on the preliminary studies and previous research. Several concepts were developed and evaluated to find one final concept to continue working on. Thereafter, practical examples of the chosen concept were designed. This included developing a script, a storyboard, design and animation. Evaluation of the final practical examples was done through five semi-structured interviews with a complementary questionnaire. The study resulted in a design concept for motion infographic for Hand in Hand. The concept is designed with the target group in mind and to attract attention and arouse interest to the work of non-profit organizations on social media. Through the use of illustrated graphics and motion elements, attention can be captured since its usage is relatively new on social media and makes it stand out in the feed. The concept arouses interest through the use of continuous movement and the creation of a story, which makes the viewer want to know more.

Med hjälp av informationsteknologi (IT) kan företag hålla sig konkurrenskraftiga, samtidigt som det öppnar upp för säkerhetshot som informationsstöld. Phishing är ett exempel på säkerhetshot, vilket innefattar att angripare tillämpar digitala enheter för att konstruera manipulativa meddelanden i syftet att få tillgång till konfidentiell information genom individer (Xiong, Proctor, Yang & Lin, 2019). Många företag investerar i teknologiska lösningar för att skydda mot säkerhetshot, varpå mänskliga faktorer ofta ignoreras (Ghafir et al., 2018). Denna studie har därmed undersökt hur skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer kan stärkas, det vill säga säkerhetsmedvetenhet, säkerhetsutbildningar, säkerhetspolicies, informationssäkerhetskultur, ledning samt säkerhetsbeteende. Med hjälp av kvalitativa metodansatser har respondenter från ett samarbetsföretag intervjuats, för att besvara hur skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer kan stärkas genom två delfrågor: ”Vilka brister finns avseende skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer inom organisationer”? samt ”Vilka åtgärder kan organisationer ta för att förbereda anställda mot phishing-angrepp”?Studiens resultat visar att det kan förekomma brister avseende skydd mot phishing kopplat till mänskliga faktorer som ökar risken med att anställda faller för phishing-angrepp, exempelvis att det saknas information i säkerhetsutbildningar för att förbereda anställda mot phishing-angrepp, att anställda inte tar del av säkerhetspolicyn kontinuerligt, avsaknad av uppföljningsutbildningar samt att kunskap från säkerhetsutbildningar och säkerhetspolicyn glömts bort vilket öppnar upp för riskfyllda säkerhetsbeteenden. Åtgärder mot brister som identifierats i studien innefattar bland annat att anställda bör få genomgå specifik säkerhetsutbildning om phishing som exemplifierar olika typer av phishing-angrepp, en ökad kunskapsdelning bland ledning och anställda i form av att anställda rapporterar in phishing-mejl som ledningen kan informera övriga anställda om, belysa allvaret med phishing genom information om konsekvenser vilket kan leda till en attitydförändring avseende säkerhet, regelbundna uppföljningsutbildningar samt motivering och övervakning att anställda tar del och efterföljer säkerhetspolicies.

The purpose of this study has been to investigate how two female volunteers from two different NGOs help and support vulnerable women, who have been exposed to incest. This includes how these abused women and the picture of perpetrators are perceived and described by the volunteers. The study has also examined the collaboration with social services. The study results show that the volunteers within the two NGOs lack cooperation with social services, and that the work with support-seeking women can be perceived as both positive and negative. Positive experience is described by being a volunteer as part of an important change. Negative experience describes the volunteer as painful as it involves listening to, and taking part of these women's self-experienced stories, about their own experiences of incest. The work as a volunteer with support-seeking women, has been shown to offer support in various forms of support groups. The volunteer's task is to listen in these support groups and to confirm what the women seeking assistance are saying. The result has also shown that the women seeking support, are perceived as very afraid and degraded at the beginning of the meeting with the volunteers, but that they at the same time bear strength within themselves. The result also shows a lack of cooperation between the NGOs and social services. This is even though both activities work for the same clientele, which is the women seeking support. / Syftet med den här studien har varit att undersöka hur två kvinnliga volontärer från två olika frivilligorganisationer hjälper och stöttar kvinnor som har blivit utsatta för incest. Det inkluderar hur dessa utsatta kvinnor och även bilden av förövare upplevs och beskrivs av volontärerna, samt volontärernas samarbete med Socialtjänsten. Studiens resultat visar att volontärerna upplever att arbetet med stödsökande kvinnor kan upplevas som både positivt och negativt. Positiv upplevelse beskrivs genom att som volontär få vara en del av en viktig förändring. Negativ upplevelse beskriver volontären det som smärtsamt, då det innebär att lyssna till, och ta del av dessa kvinnors självupplevda berättelser, kring sina egna erfarenheter av incest. Arbetet som volontär med stödsökande kvinnor har visat sig gå ut på att erbjuda stöd i olika former av stödgrupper. Volontärens uppgift är i dessa stödgrupper att, lyssna samt bekräfta det som stödsökande kvinnor berättar. Resultatet har även visat att de stödsökande kvinnorna upplevs som väldigt rädda och nedbrutna i början av mötet med volontärerna, men att de samtidigt bär på en styrka inom sig själva. Resultatet visar också på ett bristande samarbete mellan frivilligorganisationerna och socialtjänst. Detta trots att båda verksamheterna arbetar för samma klientel, som är de stödsökande kvinnorna.

The digital transformation has influenced everything from smaller government offices to big corporations, and the journalistic profession is no exception. This study examines what effect digital transformation has had on the journalistic profession in Sweden. We’ve conducted a literature review where we found four techniques that is being used internationally. Based on those techniques and relevant theories we’ve created a theoretical framework, with heavy inspiration from Gregory Vial’s research. An interview study was conducted with five informants, with different position, from different media organizations in Sweden, ranging from nationwide to local news. We found that all news outlets in Sweden we examined use some sort of digital tool to ease their workload or enhance their results. Organizations, for example, used robot journalists to write articles for them, algorithms to build their websites to ease their workload, and data driven journalism to scan great datasets to get results more efficiently.

Gender equality is a much-debated topic today with e.g., EU putting pressure on the labour market through Sustainable Financial Disclosure Regulations (SFDR) and the UN through their Sustainable Development Goals (SDG). However, gender equality is not a simple matter of only distributions and setting goals; it also refers to attitudes, norms, values, and ideals that affect the lives of women and men in society. Currently the labour market is implementing policies and taking initiatives for increased diversity however, women are still lagging behind men and women’s hierarchical advancement is experiencing a slowing trend. One industry with a strong male dominance is the investment banking industry, an industry that has been struggling to increase the gender split. Multiple attempts have been taken to recruit more women, but the industry struggles with retention rates and is still a heavily male-dominated sector. To be able to know which policies to implement it is important to understand how the organization is gendered and to understand its willingness to change. What happens within organizations can also be seen in society, politics, and media. Research on gendered organizations provide visibility and nuance on how gender is created by society. This research has studied how the industry investment banking is gendered and the perspective on change. The study has been conducted through a qualitive method using structural interviews with guidance of Sarah Rutherford’s model on excluding factors. The interviewees were employees on a junior level in the hierarchy, at different investment banks in Sweden. The study shows an industry with multiple cultural aspects that can work as excluding towards women; the long-hour culture, language & communication, work ideology and gender awareness. The study found both a denial and unawareness of the existing gendered process. The junior team themselves were a mix of different resistors: open, hidden and neutral. There was also a strong belief that the inequalities would fade over time and that they were heavily dependent on the gender split rather than the terms and conditions at the workplace. / Jämställdhet är idag ett omtalat ämne som engagerar samhällen på alla nivåer, Eu med sin Sustainable Finance Regulation (SFDR) som ämnar sätta press på arbetsmarknaden och FN med deras Sustainable Development Goals (SDG), är bara några exempel på samtida engagemang. Jämställdhet är dock inte så enkelt att det kan reduceras till betraktandet av distributioner och målsättning; det refererar också till attityder, normer, värderingar och ideal som påverkar kvinnor och mäns liv i många delar av samhället. Arbetsmarknaden arbetar aktivt med att implementera policys och ta initiativ för att uppnå jämställdhet. Det pågående arbetet till trots kan vi dessvärre se en negativ och avtagande trend vad gäller kvinnors avancemang i professionella hierarkier och fortsatt hamnar steget efter män i dessa miljöer. En av många mansdominerande branscher är investment banking, en bransch som länge kämpat med en ojämn könsfördelning. Flera försök till att rekrytera kvinnor till branschen har gjorts men dessvärre utan önskat långsiktigt resultat då man bland annat har problem att behålla kvinnorna. För att förstå vilka policyer som ska implementeras är det viktigt att förstå hur en organisation är könsmärkt och dess vilja till förändring. Det som sker i organisationer kan också identifieras i samhället, politiken och media. Forskning på könsmärkta organisationer ger insyn och nyansering till hur kön är skapat i samhället. Denna studie har undersökt hur investment bankindustrin är könsmärkt och hur den ser på förändring. Studien har genomförts med kvalitativa metoder där strukturella intervjuer med Sarah Rutherfords modell om exkludering utgör studiens grund. De valda intervjurespondenterna befinner sig på en junior nivå i branschens hierarkisystem och är eller har varit representerade på olika investmentbanker i Sverige. Studien visar en bransch med flera kulturella aspekter som resulterar i exkludering av kvinnor, dessa var; arbetstider, språk & kommunikation, arbetsideologi och könsmedvetenhet. Vidare påvisar studien en existerande förnekelse och omedvetenhet av den könsmärkta organisationen, där respondenterna visade sig vara en blandning av den öppne, dolda och neutrale jämställdhetsmotståndaren. Det fanns också en stark tro på att en utveckling mot jämställdhet sker av sig själv då problematiken upplevdes vara såväl en generations- som en distributionsfråga och inte en fråga om olika villkor och förutsättningar på arbetsplatsen.

Today's technological developments and the military's uses of them affect tomorrow's battlefield. This evolution requires that a military organization remains a developing and learning organization to enable them to take advantage of and protect themselves from tomorrow’s advancements. Max Visser in 2016 created the Organisational Learning Capability theory that specifically addresses non-profit and military organisations and serves as a guide to which a military organisation can be evaluated on its learning capabilities. The study examines the Swedish Army and its SUAV-division, regarding its learning capability according to Visser’s theory. A qualitative case study involving a text-analysis of the Swedish Army’s regulatory publications and an interview survey of SUAV-personnel was conducted. The study found that the Army’s publications fair well, and predominantly creates a productive learning cycle. The interview survey gave a worse result however and prevailing was a defensive learning cycle. Mutual areas of improvement for both the analysis and interviews are; aspects of openness to new ideas, experimentation, risk-taking and the utilisation of formal/informal networks within an organisational knowledge system.

The study aimed to investigate how homeless people in Gävle municipality experience the remedial actions to stop homelessness. Eight homeless individuals, four acutely homeless and four living in municipal shelters, were interviewed for the purpose of thisresearch. The results show that the experiences of remedial actions are linked to the situation of homelessness; the majority of the interviewees, however, do not consider they receive adequate help from the social services, although they feel satisfied with the actions from the non-profit organisations. The theoretical analysis shows that insufficient efforts or lack of actions can lead to homeless people experiencing social exclusion. Finally, the results show that the interviewees wish for remedial actions that result directly in housing and thus life change. This supports the previous research that showed that similar actions are compatible with the well-being and the possibility of reintegration into society. / Studien syftade till att undersöka hur hemlösa i Gävle kommun upplever att de åtgärdande insatserna mot hemlöshet fungerar. Åtta individer som lever i hemlöshet intervjuades, varav fyra akut hemlösa samt fyra som bor på kommunala stödboenden. Resultaten visar att upplevelser av insatser är kopplade till situation av hemlöshet, dock upplever majoriteten att de inte får adekvat hjälp av socialtjänst. Vidare uppgav samtliga hemlösa att de är nöjda över de ideella insatserna från den öppna verksamheten. Utifrån den teoretiska analysen visar det sig bland annat att brister och avsaknad av insatser kan leda till att hemlösa upplever social exklusion. Resultaten visar avslutningsvis att de hemlösa önskar insatser som direkt leder till eget boende för att kunna göra en livsförändring. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visar på att liknande insatser är förenligt med välbefinnande och möjlighet till återintegrering i samhället.

The objective of the study is to examine psychological needs of individuals working as volunteers. The needs can then be understood in relation to the structure of the organisation they are a part of. The results of the empirical study are based on twelve qualitative interviews, where three individuals per organisation were chosen from four different organisations in the south of Sweden.  The result shows three important motives. The first one is the identification of the interviewees’ psychological position, and what factors were expressed as essential. The second motive presents a description of the needs, and the character profiles. The third motive describes the organizational structure’s impact on the individuals’ dedication to their commitment. Based on the analysis of the empirical results, the interviewees working as volunteers have a similar conception of needs. The analysis also shows that a majority of them have similar character traits. The volunteers in this study value the characteristics and values of non-profit commitment. They also value how their primary and secondary needs become satisfied through their volunteering, which they bring forward as something that their paid work does not provide. The choice of organisation, to which they are committed, has been of prime importance. The analysis shows that the non-profit commitment fulfils the purpose of self-realization. However, in order to satisfy the needs of volunteers, the form and structure of the organisation have to function properly. External factors that are not maintained may influence the motivation, which can lead to a lack of drive force and abandonment of the commitment.   Keywords: Volunteering, non-profit organisations, needs, motivation, organisational structures, leadership.

A common method employed within various national jurisdictions, utilized to counter organized crime, extremism and similarly felonious activities has been to legislate criminal prohibitions against actively participating in the very organizations within which these activities occur. Such legislation, however, has turned out to be a frequent subject of discussion for criminal law theorists. The legitimacy of criminalizing participation in and other types of involvement with criminal (and similar) organizations may be doubted, in light of various, often recited principles in criminal law theory and legal philosophy. This thesis examines these doubts and evaluates whether this type of criminalization fully meets the standards set by the aforementioned principles.