Lebanon has a long history of hosting refugees. The influx of refugees has placed pressure on thecountry’s resources, infrastructure, and economy. With internal and external crises taking place, suchas the economic crises in 2019, Covid-19 pandemic in 2020 and Beirut Port Explosion in 2020, thecountry has endured deepening wounds that continue to escalate. In the aftermath of these disasters, thetension amidst the local residents in Karantina, a socially vulnerable area in Beirut has resurfaced.Factors contributing to the resurgence of tension among local residents include a complex interplay ofeconomic strain, competition for limited resources, and perceived shifts in societal dynamics. Previousresearch has addressed the impact of refugee influxes on various countries with differing capacities;however, there is limited research into how a nation and city grapple with persistent and multiple crisesthat span over a decade, straining their ability to effectively manage challenges as they resurface. Semi-structured interviews were conducted with eight participants and employed a case study methodology.The analysis shows a strong correlation between limited sources and tension. The findings indicate thatcommunities are unique, requiring tailored strategies for success. Advocating for policies that supportdevelopment, resilience, and long-term infrastructure can mitigate tensions and promote socialcohesion. Effective urban planning must be context-specific and community-driven, with directengagement with residents being a key consideration. / Libanon har en lång historia av att vara värd för flyktingar. Inflödet av flyktingar har satt press pålandets resurser, infrastruktur och ekonomi. Med interna och externa kriser som ägt rum, såsom denekonomiska krisen år 2019, Covid-19-pandemin år 2020 och explosionen i Beiruts hamn år 2020, harlandet genomgått fördjupade sår som fortsätter att eskalera. Efter dessa katastrofer har spänningen blandde lokala invånarna i Karantina, ett socialt utsatt område i Beirut, återuppstått. Faktorer som bidrar tillåterkomsten av spänningar bland lokala invånare inkluderar en komplex samverkan av ekonomiskbelastning, konkurrens om begränsade resurser och förändringar i samhälls dynamiken. Tidigareforskning har studerat effekten av flyktingströmmar på olika länder med varierande kapacitet; det finnsdock begränsad forskning om hur en nation och en stad brottas med ihållande och mångfacetteradekriser som sträcker sig över ett årtionde, vilket belastar deras förmåga att effektivt hantera utmaningarnär de återkommer. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta deltagare och en fallstudiemetodologi användes. Analysen visar en stark korrelation mellan begränsade resurser och spänningar.Resultaten indikerar att samhällen är unika och kräver skräddarsydda strategier för framgång. Attförespråka politik som främjar utveckling, motståndskraft och långsiktig infrastruktur kan mildraspänningar och främja social sammanhållning. Effektiv stadsplanering måste vara kontextspecifik ochsamhällsdriven, där direkt engagemang med invånarna är en viktig övervägning.

Syfte – Syftet med studien var: Förstå hur systemleverantörers projekt skiljer sig åt utifrån dess komplexitet, och föreslå riktlinjer för förbättrad projekthantering. Syftet bröts ner i två frågeställningar. [1] Hur skiljer sig systemleverantörers projekt åt utifrån dess komplexitet? [2] Vilka riktlinjer kan ges utifrån projektkomplexitet för förbättrad projektledning hos systemleverantörer? Metod – Valet av metod för denna studie är baserade på en kvalitativ fallstudie. Studien utfördes hos en systemleverantör. Empirin samlades in genom observationer och intervjuer, för att sedan analyseras med teorier. Resultat – Den första frågeställningen besvarades via identifieringar av faktorer inom systemtillverkares projekt som orsakade komplexitet, kombinerat med faktorer som identifierats inom forskningen. Den andra frågeställningen besvarades genom att riktlinjer togs fram för bättre hantering av komplexiteten i projekt, främst genom bättre hantering av kommunikationen. Implikationer – För systemleverantörer som har svårigheter med projektarbetet, eller anser att deras projektarbete hade underlättats med någon typ av förbättringsarbete, kan denna studie användas som en grund för arbetet. Teorier som använts är generellt kopplade till projektarbeten, hur de skall hanteras samt utföras när flera projekt utförs samtidigt. Ur ett praktiskt perspektiv lägger denna studie en grund utifrån hur systemleverantörer kan börja förbättra sin hantering av projekt. Den teorin denna studie har bidragit med är hur projekt kan se ut för en systemleverantör samt delat in de i olika faktorer utifrån komplexitet Begränsningar – Studien har identifierat faktorer på projekten utifrån ett medarbetarperspektiv i ett företag. Studien begränsas även av att riktlinjerna som identifierats inte hunnit utföras på fallföretaget. Utifrån detta kan inga slutsatser dras kring effekten av riktlinjerna. / Abstract  Purpose – The purpose of the study was: Understand how system suppliers' projects differ in terms of their complexity and propose guidelines for improved project management. The purpose was broken down into two questions.  [1] How do system suppliers' projects differ in terms of their complexity? [2] What guidelines can be given based on project complexity for improved project management of system suppliers? Method – The choice of method for this study is based on a qualitative case study. The study was conducted at a system supplier. The empirical data was collected through observations and interviews, and then analyzed with theories.  Results – The first research question was answered by identifying factors in the system manufacturer's project that caused complexity, combined with factors identified in the research. The second research question was answered by developing guidelines to better manage the complexity of projects, mainly through better management of communication. Implications – For system suppliers who have difficulties with project work or feel that their project work would be facilitated by some type of improvement work, this study can be used as a basis for the work. Theories used are generally linked to project work, how it should be managed and carried out when several projects are carried out simultaneously. From a practical perspective, this study lays a foundation for how system suppliers can begin to improve their management of projects. The theory this study has contributed is how projects can look like for a system supplier and divided them into different factors based on complexity. Limitations – The study has identified factors on projects from an employee perspective in a company. The study is also limited by the fact that the guidelines identified have not been implemented in the case company. Based on this, no conclusions can be drawn about the effect of the guidelines.

Sustainable development is a topic which is constantly increasing in relevance to reach a well-functioning society from economic, social and environmental aspects. The work for sustainable development can take shape in different ways, including by working towards the fulfillment of the UN’s sustainable development goals (SDG). The SDG’s consist of 17 goals with the intention to be fulfilled by the year 2030. The goals are designed in such a way that all actors in society should have the opportunity to contribute to their fulfillment, for example by integrating them into an organization's activities. However, the SDGs have recently encountered their biggest obstacle since they were established - the Covid-19 pandemic.  The Covid-19 pandemic created chaotic situations characterized by uncertainty and insecurity, which has led to the work towards fulfilling the SDGs reversed direction and shows a negative development. Thus, it becomes important to investigate how an organization should be able to handle a crisis, such as the Covid-19 pandemic, without harming the work with the SDGs. Based on this, the purpose of the study is to examine the impact of crisis management and leadership on sustainability within a public organization. The aim of the study is to examine the achievement of the SDGs in a municipality. This purpose is answered with the help of a case study at Karlstad municipality.  The study is based on two methods, which are interviews and documentary research. Four semi-structured interviews were conducted with employees within Karlstad municipality who work with crisis management, environmental issues and operational management. As a complement to the conducted interviews, the municipality's annual report, strategic plan, guidelines for crisis management, follow-up of the work during the pandemic and a signed climate contract have been reviewed. These data, together with the interviews and with theories such as crisis management, crisis management’s three different phases and leadership, conclusions could be drawn. This study thus states that crisis management without connection to the SDGs risks leading to deprioritization of these in a crisis situation. Here, continuity management becomes an important aspect that can be developed to ensure positive development of the work with the SDGs. Furthermore, the importance of leadership within an organization is highlighted as the responsibility falls on the leaders when it comes to leading the work of the business forward.

There are many factors why military organizations transform, for example politics, changes in society, changed strategic environment, technology and economics. Do one or several of these factors explain why Sweden changed its military officer corps during the Cold War to a unique one-tier system, which later was changed to a two-tier system? By analysing the Government’s proposals to the Riksdag, this case study can confirm that changes in the society, changed strategic environment and budget pressure were the main reasons for the changes in the Swedish Armed Forces officer corps.

Denna studie är skriven på svenska. För att bedriva en framgångsrik verksamhet måste organisationer balansera flera saker samtidigt. God tillväxt och hög lönsamhet kombinerat med ett gediget hållbarhetsarbete och välmående medarbetare, är ett axplock av saker organisationer måste hantera på en daglig basis. Kunderna blir allt mer medvetna om vad de konsumerar, vilket kräver att ens verksamhet sticker ut. Modebranschen är en industri som är i ständig utveckling. Med en bransch vid omsättning på flera miljarder dollar årligen är modebranschen en av de mest utvecklande branscherna som ständigt förnyar sig. Denna studiens syfte är att ge ny insyn på forskning om hur organisationer jobbar med sina dynamiska kapabiliteter vid en rebranding, där studien delats upp i tre faser: sensing, seizing och reconfiguring. I denna studie har författarna studerat hur ett modeföretag jobbar med sina dynamiska kapabiliteter i en rebranding av sina varumärken. Studien är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuer tagit plats. Den insamlade datan har kompletterats med kvantifierad data från enkäter samt finansiella siffror som förklarat effekterna av rebrandingen. Den empiriska datan har visat på en positiv effekt av rebrandingen sedan lanseringen. Försäljningen har ökat med 47 procent, EBIT har mer än fördubblats och EBITDA en ökning med 60 procent. Studien har visat på att organisationer som regelbundet jobbar med sina dynamiska kapabiliteter vid en rebranding har gett positiv effekt. Det studerade företaget har fått större spridning på de digitala kanalerna och knutit till sig nya kunder, samt nått ut till en bredare målgrupp. I framtiden kan denna studie förökas genom att jämföra företag i samma bransch mellan varandra, eller studera effekterna över tid. Teorin kan tillämpas på fler branscher. / Ang more aware of what they are consuming, which puts pressure on the companies to stand out from the crowd. The fashion industry is in a never ending development. With an industry wide yearly revenue of billions of dollars, the fashion industry is among the most developed and still developing industries to this day. The purpose of this paper is to shed new light to how organizations are using their dynamic capabilities in a rebranding fase, where this study is divided into three stages of the dynamic capabilities: sensing, seizing and reconfiguring. For this research, the authors have researched fashion company’s dynamic capabilities in their rebranding of their brands. A qualitative research, based on semi-structured interviews - with complete quantified data from surveys and financial statements that has explained the effect of the rebranding. The data has shown that the researched company in this research has gotten a positive result since their launch of the rebranding. Sales have gone up by 47 percent, EBIT more than doubled and EBITDA has gone up 60 percent. This research has proven that an organization that continuously works on their dynamic capabilities in a rebranding has gotten good results from it. The company in this research has increased the traffic on digital platforms and as a result reached out to new consumers, and broadened their target audience. This theory can be applied for further research, by comparing companies within the same industry, or by extending the research period. The theory can be applied to different industries

I denna studie presenteras förhållandet mellan barriärer och möjligheter för organisatoriskt lärande för en tillfällig krisorganisation i en offentlig myndighet. Syftet med uppsatsen är att studera hur en svensk myndighets tillfälliga krisorganisations lärande såg ut under coronapandemin. En studie genomförs på Socialstyrelsens tillfälliga krisorganisation som ett exempel på fenomenet. Studien genomfördes via intervjuer med stabschefer på Socialstyrelsens krisorganisation samt genom insamling av sekundärdata. Resultatet av studien visar att det organisatoriska lärandet för Socialstyrelsens krisorganisation har påverkats av krisorganisationens tillfälliga natur. Därutöver tycks organisationsminne potentiellt ha skapat både barriärer och möjligheter för det organisatoriska lärandet. Även externa aktörer samt politiska påtryckningar har potentiellt skapat barriärer. I fallet med Socialstyrelsens krisorganisation verkar ansvarsskyldighet inte ha påverkat det organisatoriska lärandet.

"The best way to manage a crisis is to prevent one" (Coombs, 2019, p.19). A statement that in its simplicity is extremely powerful. However, today's digitalized society has contributed to the rapid dissemination of information and scrutiny of content that has complicated the management of crises. Because of the cancel culture that exists today on social media, it is therefore particularly important for actors with large followings to have the right conditions for managing crises. The actors who have the greatest impact on the public through social media, and who are therefore portrayed as almost omnipotent in terms of trust, are influencers (Hudders, 2020). This has put them in a very risky position in terms of being subject to crises. Despite this, there are currently no crisis strategies adapted for influencers, but the research that exists is based on an organizational perspective. From this, an interest was born to investigate whether the organization-centered crisis communication strategies are applicable to influencers, or whether there is a need to design a new model adapted for them. The aim of the study is therefore to examine the effect on trust depending on whether the sender of a crisis message is an organization or an influencer. The study is guided by the following question: - What, if any, effect does a crisis message have on recipients' trust linked to the concept's dimensions a) benevolence, b) integrity, c) competence/ability, d) reliability and e) openness/transparency, depending on whether the sender is an organization or an influencer? Based on PR research on organization-centered crisis communication theories, relationship building between influencers and their followers, and organizations and their stakeholders, and finally research on trust, an experiment has been conducted to answer the study's purpose and questions. The experiment consists of two experimental groups that took part in two equivalent crises followed by identical crisis messages. The sender of these crisis messages, and in other words the experiment's stimuli, consists of a fictitious influencer and a fictitious organization. This is in order to measure the recipients' perceived trust in the different groups after they have received the crisis message. The result of the study showed that the actor behind a crisis message has no effect on the recipients' perceived trust based on the five trust dimensions measured by the study. The conclusion of the study thus states that within the framework of trust influence, there is no indication that there is a need to develop crisis management strategies adapted for influencers. Instead, they seem to be able to use the strategies and theories that are basically developed for organizational crisis management. / ”Det bästa sättet att hantera en kris, är att förebygga den” (Coombs, 2019, s.19, översatt till svenska). Ett yttrande som i sin enkelhet är oerhört slagkraftigt. Men dagens digitaliserade samhälle har bidragit till snabb informationsspridning och granskning av innehåll som har försvårat hanteringen av kriser. Med anledning av den cancel kultur som finns idag på sociala medier blir det därför extra viktigt att som aktör med stor följarskara ha rätt förutsättningar för att hantera kriser. De aktörer som innehar störst påverkan på allmänheten genom sociala medier, och som därav nästintill framställs som allsmäktiga i fråga om förtroendeinnehav, är influencers (Hudders, 2020). Det här är något som försatt dem i en mycket riskutsatt position vad gäller att bli föremål för kriser. Trots det finns det idag inga krisstrategier anpassade för influencers, utan den forskning som finns utgår från ett organisatoriskt perspektiv. Ur detta föddes ett intresse att undersöka huruvida de organisationscentrerade kriskommunikationsstrategierna är applicerbara på influencers, eller om det finns ett behov av att utforma en ny modell anpassad för dem. Studiens syfte är därför att undersöka effekten på förtroende beroende på om avsändaren av ett krismeddelande är en organisation eller en influencer. Studien leds av följande frågeställning: - Vilken, om någon, effekt har ett krismeddelande på mottagarnas förtroende kopplat till begreppets dimensioner a) välvilja, b) integritet, c) kompetens/förmåga, d) pålitlighet och e) öppenhet/transparens, beroende på om avsändaren är en organisation eller en influencer?  Med avstamp i PR-forskningen gällande organisationscentrerade kriskommunikationsteorier, relationsskapande mellan influencers och dess följare, samt organisationer och dess intressenter, och slutligen forskning inom förtroende, så har ett experiment utförts för att besvara studiens syfte och frågeställning. Experimentet består av två experimentgrupper som tagit del av två likvärdiga kriser som följs av identiska krismeddelanden. Avsändaren av dessa krismeddelanden, och med andra ord experimentets stimuli, utgörs av en fiktiv influencer och en fiktiv organisation. Detta för att kunna mäta mottagarnas upplevda förtroende i de olika grupperna efter att de tagit del av krismeddelandet. Resultatet av studien visade att aktören bakom ett krismeddelande inte har någon effekt på mottagarnas upplevda förtroende baserat på de fem förtroendedimensioner som studien mäter. Studiens slutsats konstaterar därmed att det inom ramen för förtroendepåverkan inte tyder på att det finns ett behov av att utveckla krishanteringsstrategier anpassade för influencers. Istället verkar de kunna använda sig av de strategier och teorier som i grunden är utvecklade för organisatorisk krishantering.

Gen Y (1980-1995) är en generation med förväntningar och behov, som innefattar att de i högre grad tenderar att byta arbetsplats jämfört med Gen X (1965-1980), vilket utgör en utmaning för organisationer. Studiens syfte är att beskriva och skapa en förståelse för hur ledare i en kunskapsintensiv organisation arbetar med Talent Management (TM) för att behålla talang av Gen Y. Arbetet tar formen av en deskriptiv fallstudie där studieobjektet är ett konsultbolag i en bransch med hög personalomsättning. Studien grundar sig i en kvalitativ forskningsmetod vari data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat beskriver hur den studerade organisationen arbetar aktivt med de två TM aktiviteterna Employee Retention Strategies (ERS) och Employee Value Proposition (EVP), i försök att behålla Gen Y. Det går däremot inte att dra en slutsats kring huruvida organisationers arbete med TM påverkar behållandet av Gen Y positivt, eftersom ett sådant resultat inte framkommer av studien.

Bakgrund: Covid-19 pandemin skapade en förändring i organisationers arbete, då allmänna råd var att arbetsgivare skulle möjliggöra ett distansarbete. Detta innebar en intensifiering i användandet av flexibla arbetsarrangemang. FWA var tidigare inget prioriterat arbetssätt i organisationer, men det blev snabbt en nödvändighet för att kunna fortsätta bedriva verksamheter. FWA möjliggörs med hjälp av digitala hjälpmedel, och under pandemin påskyndades även utvecklingen av tekniken. Den digitala tekniken gör att individer kan utföra sitt arbete på alternativa platser och under olika tider, detta förhållande regleras inte till samma utsträckning som när organisationer enbart arbetar på kontoret. Den ökade användningen av FWA har påverkat organisationer positivt men det har även inneburit nya utmaningar. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och därmed öka förståelsen för hur anställda i organisationer upplevt och arbetat med flexibla arbetsarrangemang före, under och efter pandemin.  Metod: Studien grundas i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, genom intervjuerna har författarna erhållit empirin. Det har även samlats in sekundärdata från olika källor som vetenskapliga artiklar. Empiri och Slutsats: Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras i empirin där författarna lyfter olika citat och sammanfattar olika ståndpunkter som lyfts fram under intervjuerna. I slutsatsen framförs det hur avgörande den digitala tekniken är för ett arbete med FWA, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns i ett arbete med FWA och hur det kan utspela sig i framtiden. / Background: The Covid-19 pandemic created a change in the work of organizations, as general advice was that employers should enable teleworking. This generated an intensification in the use of flexible work arrangements. FWA was previously not a priority approach in organizations, but it quickly became a necessity to be able to continue running businesses. FWA is made possible with the help of digital aids, and during the pandemic, the development of technology was also accelerated. Digital technology allows individuals to perform their work in alternative locations and at different times, this relationship is not regulated to the same extent as when organizations only work in the office. The increased use of FWA has had a positive effect on organizations, but it has also entailed new challenges. Purpose: The thesis aims to investigate and thereby increase the understanding of how employees in organizations experienced and worked with flexible work arrangements before, during and after the pandemic. Method: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews, through the interviews the authors have gained empiricism. This also collected secondary data from various sources such as scientific articles. Empirical and Conclusion: The respondents' answers to the interview questions are presented in the empirical work, where the authors highlight different quotes and summarize different points of view that are highlighted during the interviews. The conclusion highlights how crucial digital technology is for working with FWA, as well as what challenges and opportunities there are in working with FWA and how it can play out in the future.

Syftet med denna studie var att undersöka Instagramanvändares inställningar och attityder till representationen av mänskligt lidande på plattformen Instagram. Tidigare forskning inom samma genre har fokuserat på liknande aspekter kring mänskligt lidande i media. Denna studie tar ett nytt grepp genom att fokusera specifikt på Instagrams roll i denna representation och undersöker hur både plattformen och avsändaren påverkar användarens attityder till mänskligt lidande. I detta sammanhang formulerades tre centrala frågeställningar enligt följande. Hur upplever Instagramanvändare representationen av mänskligt lidande på Instagram? Samt, hur uppfattas olika kommunikativa strategier för att porträttera mänskligt lidande från olika typer av representanter på Instagram? Och slutligen, Hur uppfattar Instagramanvändare att plattformen Instagram och typ av avsändare påverkar representationen av mänskligt lidande? För att besvara dessa frågeställningar genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta individuella användare av Instagram. Studien strävade efter att få en djupgående förståelse för användarnas attityder och upplevelser relaterade till ämnet. Intervjuerna erbjöd rika insikter i hur olika avsändare ser på bilder och texter som porträtterar mänskligt lidande, och hur dessa element samverkar för att forma deras uppfattningar. En viktig del av studien är dess teoretiska ramverk, som kombinerar retorik, sociala-medie logik och de teoretiska begreppen compassion fatigue och distant suffering. Compassion fatigue hänvisar till en minskad förmåga att känna empati efter upprepade exponeringar för andras lidande, medan distant suffering handlar om att uppleva andras lidande på avstånd. Genom att applicera dessa teorier har studien kunnat belysa nyanserade aspekter av hur mänskligt lidande uppfattas på Instagram.  Resultaten visade att användarnas reaktioner varierade beroende på flera faktorer. Vissa respondenter betonade bildens betydelse i ett inlägg, medan andra lade större vikt vid den medföljande texten. Dessa uppdelningar visar att både visuella och textuella element är viktiga för att kommunicera ut budskap på Instagram. Många respondenter uttryckte en preferens för inlägg som var tydliga och konkreta, och som kommunicerar sitt budskap direkt och effektivt. Detta understryker vikten av att skapa engagerande och lättförståeligt innehåll på plattformen. Studien fann också att användarnas förväntningar och tolkningar av inlägg om mänskligt lidande påverkas av både avsändaren och plattformen. Till exempel kan ett inlägg från en välkänd organisation med hög trovärdighet uppfattas som mer autentiskt och trovärdigt, vilket kan påverka användarens emotionella respons. På samma sätt kan Instagrams visuella och interaktiva natur förstärka eller försvaga användarens reaktioner på lidande beroende på hur innehållet presenteras. Sammantaget har denna studie bidragit med värdefulla insikter i hur mänskligt lidande representeras på Instagram. Genom att förstå dessa dynamiker kan kommunikatörer och organisationer bättre anpassa sina strategier för att effektivt nå ut till och engagera sina målgrupper. Studien belyser även behovet av vidare forskning för att utforska dessa fenomen i andra sociala medieplattformar och i olika kulturella kontexter, för att få en ännu djupare förståelse av hur digitala medier formar vår uppfattning av mänskligt lidande i dagens samhälle. / The purpose of this study was to examine Instagram users' attitudes and perceptions regarding the representation of human suffering on the platform. Previous research in the same genre has focused on similar aspects of human suffering in the media. However, this study takes a new approach by specifically focusing on Instagram's role in this representation and investigates how both the platform and the sender influence users' attitudes toward suffering. In this context, three central research questions were formulated as follows: How do Instagram users perceive the representation of human suffering on Instagram? Also, how are different communicative strategies for portraying human suffering perceived by different types of representatives on Instagram? And finally, How do Instagram users perceive that the Instagram platform and type of sender influence the representation of human suffering? To answer these questions, qualitative interviews were conducted with eight individual Instagram users. The study aims to gain an in-depth understanding of users' attitudes and experiences related to the topic. The interviews provided rich insights into how different senders view images and texts portraying human suffering and how these elements interact to shape their perceptions. An important part of the study is its theoretical framework, which combines rhetoric, social media logic, and the theoretical concepts of compassion fatigue and distant suffering. Compassion fatigue refers to a diminished ability to feel empathy after repeated exposure to others' suffering, while distant suffering is about experiencing others' suffering from a distance. By applying these theories, the study has been able to illuminate nuanced aspects of how human suffering is perceived on Instagram. The results showed that users' reactions varied depending on several factors. Some respondents emphasized the importance of the image in a post, while others placed greater emphasis on the accompanying text. These divisions show that both visual and textual elements are important for communicating messages on Instagram. Many respondents expressed a preference for posts that were clear and concrete, and that communicated their message directly and effectively. This underscores the importance of creating engaging and easily understandable content on the platform. The study also found that users' expectations and interpretations of posts about human suffering are influenced by both the sender and the platform. For example, a post from a well-known organization with high credibility may be perceived as more authentic and credible, which can affect the user's emotional response. Similarly, Instagram's visual and interactive nature can enhance or diminish users' reactions to suffering depending on how the content is presented. Overall, this study has provided valuable insights into how human suffering is represented and perceived on Instagram. By understanding these dynamics, communicators and organizations can better tailor their strategies to effectively reach and engage their target audiences. The study also highlights the need for further research to explore these phenomena on other social media platforms and in different cultural contexts, to gain an even deeper understanding of how digital media shape our perception of human suffering in today's society.