Jag har gjort en undersökning om huruvida pingströrelsen kan ses som en sekt eller ett samfund. Samfundsfrågan har alltid varit en känslig fråga inom pingströrelsen. Utvecklingen idag har ändå bidragit till att rörelsen 2001 registrerade ett samfund. Uppslutningen är dock mycket skral från församlingarnas sida och frågan är om rörelsen kan gå enade in i en samfundsbildning. Jag har deltagit i pingströrelsens årliga pastorskonferens då det färska bildandet av föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” behandlades. Rörelsen går idag mot ett samfund genom att rörelsen ordnar sin verksamhet och sitt samarbete genom föreningen. Mina intervjuer visar dock att åsikterna om samfundsfrågan är delade. Samfund ses av en del som ett hot mot den lokala församlingens vitalitet. När inte heller uppslutningen till föreningen ”Pingst fria församlingar i samverkan” är 100 procentig, syns åsikterna vara alltför olika för att man ska kunna förenas i ett samfund. Frågan om man inte behöver en gemensam värdegrund att arbeta efter är dock hetare än någonsin efter Knutbytragedin. Att pingströrelsen inte kan klassas som en renodlad sekt kommer jag fram till genom Liselotte Frisks definition av sekt och samfund. Definitionen behandlar organisationens relation till samhället, legitimitet, grad av engagemang, medlemskap och anslutning. Rörelsen liknar en sekt i tre avseenden: genom att anslutningen till rörelsen sker genom ett personligt ställningstagande och att medlemskapet är exklusivt. Man liknar även sekten på det sättet att man anser legitimiteten vara unik, dvs. man sitter på den rätta sanningen i det avseendet att man anser att kristendomen är den enda vägen till Gud. Pingströrelsen har även samfundets kännetecken på tre punkter enligt Frisks samfundsdefinition. Pingströrelsen har en positiv relation till samhället, engagemanget är ett deltids engegemang och bygger på frivillighet och det personliga ställningstagandet kan också ses som ett kännetecken för samfundet. Pingströrelsen har idag stora likheter med samfundets struktur, men huruvida rörelsen formellt kan gå enade in i samfundet syns idag tvivelaktigt, när den historiska ryggsäcken syns alltför tung. Svaren kan bara framtiden utvisa.

Title: Upsetting Offsets - A case study of Colombia and their legislation of biodiversity offsetting Authors: Linda Levin and Linda Olsson Supervisor: Åsa-Karin Engstrand Background: The global loss of biodiversity is a very timely debate, and experts are actively working on finding new ways to lessen and reverse the negative impacts placed on the environment. One such way is biodiversity offsetting and it is a methodology that is becoming more prevalent within national environmental legislations. Colombia enforced a legislation regarding biodiversity offsetting in 2012, and it quickly became apparent that the process would not progress without its issues. Aim: The aim of this study is to research the government, NGOs and companies in relation to the legislation of biodiversity offsetting in Colombia established in 2012, to acquire knowledge regarding their roles, relationships and the challenges they are experiencing. Methodology: The empirical data was collected during a two months field study in Colombia. The data was collected in a qualitative manner, through interviews with employees at governmental entities, NGOs and companies. While conducting the empirical research, theoretical information was gathered, which implies an iterative approach. Conclusion: According to the results of this study, there are various issues to be found in the implementation process of the legislation, both in regards to practical difficulties, as well as in the relationships between the different actors. Some of these problems could be mitigated with a national habitat banking system, where the offsetting activities are managed by an external part.  Key words: Biodiversity offsetting, environmental governance, Colombia, NGOs, the government, companies, roles, relationships, challenges. / Bakgrund: Den globala negativa påverkan på den biologiska mångfalden är en högst aktuell debatt, och experter arbetar ständigt med att hitta nya sätt att vända de negativa effekterna på miljön. En metod som ämnar göra detta är ekologisk kompensering, vilken blir allt vanligare inom nationell miljölagstiftning. I Colombia trädde en lagstiftning gällande ekologisk kompensering i kraft under 2012, och det blev snart uppenbart att processen inte skulle fortskrida utan sina problem. Syfte: Syftet med denna studie är att i Colombia, undersöka regeringen, ideella organisationer och företag i relation till lagstiftningen om ekologisk kompensering som trädde i kraft 2012, för att förvärva oss kunskap om deras roller, relationer och utmaningar. Metod: Det empiriska datamaterialet samlades in under en två månader lång fältstudie i Colombia. Detta skedde kvalitativt, genom intervjuer med anställda på regeringsorgan, ideella organisationer och företag. Samtidigt som vi genomförde den empiriska undersökningen, samlade vi även in teoretisk information, vilket visar på användningen av en iterativ metod. Slutsats: Resultaten av denna studie visar att det finns vissa svårigheter i implementeringsprocessen av lagstiftningen, såväl gällande praktiska svårigheter, som i relationerna mellan de olika aktörerna. Några av dessa problem skulle kunna lösas med ett nationellt habitat banking system, där kompenseringsaktiviteterna hanteras av en extern part. Nyckelord: Ekologisk kompensering, miljöstyrning, Colombia, ideella organisationer, regeringen, företag, roller, förhållanden, utmaningar.

Fatta - vilken kampanj! Den digitala samhällsutvecklingen de senaste decenniet har förändrat kommunikationslandskapet och bidragit till att engagemang för samhällsfrågor antagit nya former. Detta har skapat nya sätt för individer att ta ställning i samhällspolitiska frågor och nya möjligheter för organisationer att mobilisera och engagera. Men engagemanget i sociala medier har ifrågasatts. De senaste årens forskning kring engagemang i sociala medier visar upp en dubbelsidig och tvetydig bild av vilken betydelse engagemanget i sociala medier kan ha för en aktör. Genom att genomföra en processtudie av hur aktören Fatta lyckats skapa stort engagemang i sociala medier och växt från framgångsrik kampanj till inflytelserik organisation, ämnar denna studie bidra till en djupare förståelse för vilken betydelse engagemang i sociala medier har för aktörer som eftersträvar samhällsförändring. Det empiriska materialet utgörs av en processbeskrivning som består av datainsamling från en mängd typer av data, observationer i digitala kanaler och intervjuer med människor som har koppling till Fatta. Studien visar att Fattas förflyttning möjliggjordes av att det fanns en social rörelse som Fatta med hjälp av sociala medier lyckades kroka i, nämligen den feministiska rörelsen. Den möjliggjordes också av den identitet de lyckades skapa kring Fatta samt av den uppmärksamhet de gavs utanför sociala medier som delvis kan härledas till det starka stöd och engagemang som fanns för Fatta sociala medier. Förutom att bekräfta tidigare forskning kring att sociala medier förenklar och möjliggör mobilisering och ger möjligheter till att snabbt agera, kan sociala medier ge aktörer som verkar för samhällsförändring symbolisk makt. Genom de människor som visade sitt stöd för Fatta beviljade de så väl fysiska resurser som tillträde till maktens korridorer där de kunde påverka beslutsfattare. / <p>Stort tack till FATTA och alla informanter som med stort engagemang gjort detta arbete till ett rent nöje!</p>

Non-profit organizations’ communicational challenges in a glocal market – A pre-study to a communication plan for the non-profit organization Humlan. This study intends to examine and analyze the current strategic position of the non-profit organization Humlan, and how the organization can develop their communicational efforts to make themselves more competitive in the glocalized market in which they compete. This has been examined by qualitative interviews with the employees of the Humlan, and a quantitative survey of Humlans potential target group, students.  The results of the interviews showed that the employees of Humlan experienced the competition in the market as fierce, and that they experienced a need to communicate their uniqueness as a non-profit organization. The employees also expressed a wish for the Humlan brand to become associated with quality. In turn, the student survey showed that the students had a low knowledge-level regarding Humlan, that they were interested in a wide array of cultural expressions, and that they mainly wanted to communicate with Humlan by taking part of information such as news. In summary, the study showed that Humlan could develop their communicational efforts by creating awareness about the organization and its uniqueness among students. However, the study showed that this could be problematic due to the students’ communicational preferences. The results also showed that it is possible to see a resemblance between the communicative issues faced by Humlan and communicative issues faced by other types of non-profit organizations.

This is a thesis about knowledge-intensive work and the organizational con-texts of such work. The specific objective is to analyze the geography of work. The geography of work may diverge from the geography of employ-ment when paid work is undertaken at the premises of client organizations, during commuting, on business trips, in external meetings, at home or in other places. The focus is on work practice and the perspective of everyday life. The study examines where knowledge workers are located and where knowledge work occurs. It is about what knowledge workers actually do. The everyday perspective is about the relationship between paid work and unpaid work. To understand the organization of knowledge-intensive work in a time–space context, different possibilities and constraints must be taken into con-sideration. This thesis has a time–geographical approach. The case study examines knowledge-intensive organizations located in central Stockholm. The organizations are in PR/communications, management consultancy, and research and development sectors. Both private and public sector organiza-tions are considered. The empirical study combines interviews, time diaries and questionnaires. The NVivo software program is employed to analyze the interview data. The main conclusion from the thesis is that in order to under-stand knowledge-intensive work, different factors such as relations, attitudes and norms need to be considered. These factors affect the organization of work, which in turn is affected by the choices, possibilities, constraints, ex-pectations and negotiations of different actors (i.e. employees, employers, family, clients and colleagues). The working time of the knowledge workers investigated in this study is mainly spent at the office of their employers. Social interaction with col-leagues and clients is an important part of their work. Work routines involve many meetings, both face-to-face and virtual. Face-to-face interactions play a crucial role in shaping the geography of work; teamwork is important. The knowledge workers in this study are “working long hours,” and the norm is to work more than what have been expected.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka stressorer som förekommer hos projektledare i interna förändringsprojekt. Vidare syftar uppsatsen till att beskriva vilka former av känslo- och problemfokuserad coping som projektledare använder i interna förändringsprojekt inom vinstdrivande organisationer. Utifrån den teoretiska bakgrunden om att förändringsprojekt är komplexa, kräver prioriteringar av resurser och dessutom ofta möter motstånd, identifierades fem olika problemområden inom interna förändringsprojekt. En kvalitativ metod användes för att besvara uppsatsens syfte, där semistrukturerade intervjuer med sex respondenter ägde rum på olika vinstdrivande organisationer i Värmland. En egen analysmodell låg till grund för analysen som genomfördes genom en kombination av begrepps- och datastyrd tematisk analys som skedde med hjälp av kodning. Studiens resultat påvisar tolv stressorer relaterade till identifierade problemområden. En föränderlig och otydlig väg mot målet, tidspress och hög arbetsbelastning, att behöva möta motstånd mot förändringar och kommunikationsbrist är exempel på stressorer inom de olika problemområdena. Problemfokuserade copingstrategier relaterade till interna förändringsprojekt är planera och prioritera, sätta gränser och kommunicera. Känslofokuserade copingstrategier är undvikande, aktiv återhämtning och socialt stöd. Resultatet visar också att stressorerna påverkar varandra och därmed påverkar projektledaren på ett annat sätt än en enskild stressor i sig. Copingstrategierna kan sammankopplas med specifika stressorer. Exempelvis kan stressorn tidspress och hög arbetsbelastning kopplas till den problemfokuserade copingstrategin planera och prioritera. / The purpose of this essay is to scrutinize stressors and describe problem and emotional focused coping strategies among project managers in internal change projects within for-profit organisations. Seen from the theoretical background in which projects of change are complex, demand priority of resources and above that often encounter resistance, five different areas of problems were identified within internal change projects. A qualitative method was used in which semi-structured interviews with six respondents were held at different for-profit organisations, which used a thematic analysis through coding. The result of the study shows twelve stressors related to the identified areas of problems. Examples of stressors within the different areas of problems include managing resistance to change and a lack of communication. Problem focused coping strategies related to internal change projects are plan and prioritize, create limits and communicate. Emotional focused coping strategies are avoiding, active recovery and social support. The study also shows that the stressors influence each other and in combination can influence the project in a different way. Moreover the coping strategies can be linked together with specific stressors. For example, the stressor time pressure and a heavy work-load can be linked to the problem focused coping strategy plan and prioritize.

Why can junior management consultants bill four-digit dollar amounts a day for working with corporations and industries where they have no experience? Why do blue-collar workers organise in industry-specific unions involved in collective wage bargaining, while white-collars organise according to educational or professional background, offering résumé proof-reading, or don’t unionise at all? The doctoral thesis Contract-Theoretic Analyses of Consultants and Trade Unions consists of three self-containing essays in Economics of Organisation. What Do Consultants Do? asks why firms pay large fees to outsiders in core activities like management. Standard explanations that see the consultant only as an expert fail to rationalize several industry phenomena. This paper instead focuses on the consultant’s role as a truth-teller in governance. The model finds a trade-off between being an expert and being a truth-teller, and that branding is more important for the latter category. Furthermore, there are natural barriers to entry among truth-tellers, which helps explain the high fees of the most well-renowned players. The Nature of Management Consulting evaluates the theoretical results in the previous chapter. Using market data from Sweden, the study finds that the upward price effect associated with a global brand is smaller for consultants with a broad range of services than for those with a narrow focus. This is hard to reconcile with the expertise explanations, but is consistent with the truth-telling theory. Interviews with experienced management consultants support this interpretation and several other predictions from the truth-telling theory. A Guild Theory of the Trade Union is an independent essay, developing a model where unions, like pre-industrialisation guilds, strike a balance between strengthening the bargaining position and fostering human capital. It links the organisational form of unions to investments in human capital and bargaining power. The predictions resemble evidence from the Nordic labour market. Groups with white-collar characteristics will be more prone to form profession-specific unions and advocate individual bargaining than blue-collar groups. Furthermore, there is path dependency in union formation, which fits the international pattern of unionisation rates. / <p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2007 S. 3-15: sammanfattning, s. 19-123: 3 uppsatser</p>

Sociala mediers uppkomst har inneburit nya möjligheter för marknadskommunikation men de har också vänt upp och ner på traditionella marknadsföringsmetoder. Det finns därför en osäkerhet kring hur mediernas fulla potential för dialog, interaktivitet, relationsbyggande och viral spridning ska utnyttjas. Syftet med denna studie är därför att skapa ökad kunskap och förståelse för hur ideella organisationer använder sociala medier för att kommunicera samt skapa och underhålla relationer till sina supportrar. En flerfallstudie genomfördes av tre väletablerade ideella organisationer i Sverige, Djurens Rätt, Greenpeace Sverige och Amnesty Sverige. Empirin samlades in med hjälp av intervjuer med ansvariga för kommunikationen i sociala medier inom respektive organisation. Även en kvantitativ innehållsanalys av organisationernas Facebook-sidor utfördes. Empirin analyserades sedan utifrån valda teorier och genom jämförelser fallen emellan. Därmed kunde slutsatsen dras att alla tre organisationer använde sociala medier som ett verktyg för att engagera supportrar i deras verksamhet och sakfrågor, främst genom att uppmana dem till lobbying och påverkan. De kommunicerade alla på ett sätt som genererade eWord-of-Mouth för att uppnå viral spridning av sina budskap. Den typ av kommunikation som användes i störst utsträckning på Facebook var av dialogisk och relationsskapande karaktär, trots att ingen av organisationerna satte relationsbyggande i fokus. / The arrival of social media has brought new opportunities for marketing communication. This change, however, brings major changes to the perceptions of traditional marketing methods. Uncertainty exists in how to best utilise media’s potential in regards to creating dialogue, interaction, relationship building and viral reach with and amongst supporters. The purpose of this study is thus to contribute to a greater understanding of how non-profit organisations are using social media to communicate as well as creating and sustaining relationships with their supporters. A multiple case study design has been employed, focusing on three well-known nonprofit organisations in Sweden; Djurens Rätt, Greenpeace Sweden and Amnesty Sweden. Qualitative research data was gathered through interviews with persons responsible for social media communications within the three organisations. A quantitative content analysis of the organisations’ Facebook pages was also conducted. The empirical findings were then analysed through relevant theories and comparison between the cases. The results indicate that all three organisations used social media as a tool to encourage their supporters to engage with the organisation’s activities and beliefs, primarily lobbying- or advocacy-related activities. The organisations communicated in a way that generated eWord-of-mouth, in order to spread their messages virally. On Facebook, communication was mainly characterised by two-way dialogue and relationship building, despite none of the organisations focused on building relationships with their supporters.

In this thesis we present a qualitative study of Employer Branding through a perspective of gender. We examine the awareness of Employer Branding as a tool to break gender patterns in female and male dominated administrations in three Swedish municipalities. Six recruiters people were interviewed, including three pre-school managers and three managers of technical administrations, to see if there are any differences or similarities between the organizations’ Employer Branding to break gender patterns. In addition to the interviews, the Web pages of these three municipalities were investigated through a contextual perspective. We found that our interviewees do use Employer Branding, but that they were not necessarily aware of its’ meaning. The study does also show that the awareness of gender patterns differentiated between the female and male dominated administrations. Our investigation of the Web pages shows that only one of the municipalities used their Web site in their Employer Branding process.

Avhandlingen är en nutidsanalys av delar av den svenska välfärden. Samverkan mellan myndigheter och organisering av socialt arbete i frivilliga organisationer är två samtida tendenser i det svenska välfärdssystemet. Båda studierna fokuserar på arbetslivsinriktad rehabiliteringför personer utanför arbetsmarknaden en längre tid. Den första studien beskriver samverkan mellan olika offentliga myn-digheter i form av ett samverkansteam (ReSamprojektet), medan den andra studien beskriver och analyserar en delvis brukarstyrd form för arbetslivsinriktad rehabilitering, den så kallade klubbhus-modellen (Fontänhusrörelsen).Den första studien var en processinriktad utvärdering med olika me-toder för datainsamling som intervjuer, fokuserade gruppdiskussioner, samt dagboksanteckningar. Den andra studien gjordes utifrån en deltagarbaserad forskningstradition där författaren arbetade med en forskarcirkel bestående av medlemmar från klubbhuset. Syftet var att närma sig rehabiliterings-processen på ett så utforskande sätt som möjligt. Data samlades in som detaljerade anteckningar, officiellt material och inspelade intervjuer.Resultat från den första studien visar att det var möjligt att samarbeta över myndigheternas gränser men att det fanns hinder som handlade om kulturella och organisatoriska skillnader mellan myndigheterna, olikheter när det gäller engagemang och begränsa-de resurser för att kunna möta klienternas komplexa behov. Samtidigt var en viktig lärdom att ju mer kunskap handläggarna hade om varandra och sina respektive organisationer destolättare blev samar-betet. Resultat från den andra studien visar att genom det dagliga arbetet formas, fördjupas och åter-upptas relationer och den stödjande omgivningen. Förstärkande mekanismer var en uttalad ideologi, en tydlig struktur för möten, återkommande arbetsgrupper ochcertifiering. Det var också viktigt att arbetsuppgifterna betraktades som nödvändiga och att de gjorde en skillnad om de utfördes. Å andra sidan beskrevs rörelsen som begränsande för vissa medlemmar.I diskussionen används tillit somett begrepp som spänner över individ-, grupp-och samhällsnivå. Tillit blir ett sammanbindande begrepp mellan de båda studierna och visade sig vara den viktigaste komponenten för att etablera hållbara relationer på gruppnivå. Slutligen följer en mera framåtblickande diskussion som handlar om hur utanförskap kan bemötas genom samverkansaktiviteter respektive frivillig organisering och vilken roll verksamheterna kan få i välfärdssystemet / The thesis is a contemporary analysis of parts of the Swedish welfare system. Co-operation between agencieswithin the welfare system and provision of welfare services by organizations within the voluntary sector are two contemporary tendencies. Both studies are focusing on the rehabilitation process for individuals who have been excluded from the labour market for a longer time period. The first study describes and analyzes co-operation in a three year project as a strategy for provision of complex welfare services (the ReSam project). The second study describes and analyzes the club house model of rehabilitation (the Fountain House movement).The first study is based on a process evaluation, where different kinds of data were collected through interviews, focus groups and diaries. These data were subsequently analyzed with qualitative methods. The second study isparticipant oriented, which means that a group of members conducted the study in co-operation with the re-searcher. The study isexplorative and research data were collected in a variety of ways including detailed notes, taped interviews and cognitive maps.The results of the first study show that it was possible to co-operate across the organizational boundaries of the different agencies involved, but there were obstacles related to organizational and cultural differences between the agencies, divided loyalties of the officials involved, and limited resources available to deal with the complex needs of the clients. The most important factor was that the officials learnt more about each other and the agencies involved. The result of the second study reveals that daily work tasks forms, deepens and reinvents both relationships as well as the supportive environment. Supportive mechanisms were an explicit ideology, plain structure of the meetings, frequent held working groups and thecertification process. Furthermore, it was important that the taskswere considered as necessaryand made a dif-ference. On the other hand, the members described the clubhouse environment as restricting for some. In the discussion, trust is used as a concept which spans over individual, interpersonal and organizational levels and becomes a useful tool as a theoretical concept binding the two studies to-gether. Trust was revealed as the most important ingredient as it comes to establishing sustainable relationships on a group level. Finally, some possible future scenarios are drawn up and discussed concerning the roles and relations between the welfare system and contemporary new forms of orga-nizing welfare services.