Denna uppsats syftar till att kartlägga två projekt inom två hjälporganisationer: Xola Educare i Contribution To Opportunities och Digniti Omnia i Svenska kyrkan. Studien visar hur projekten behandlar fem utvalda projektledande kunskapsområden: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation. Vår frågeställning är: På vilket sätt tillämpas projektledningstekniker vid hantering av: projektmål, intressenter, krav, tider och kommunikation inom hjälporganisationers projekt? Vår utgångspunkt för denna studie är att det finns skillnader i hur nyetablerade och etablerade hjälporganisationer tillämpar kunskapsområden för planeringen av sina projekt. Studien utgår även ifrån att praktiken skiljer sig från hur den klassiska projektledningsläran beskriver de centrala delarna inom utvalda kunskapsområden. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, med intervjuer och dokumentanalys som metod för datainsamling i syfte till att kartlägga projektens nuvarande struktur utifrån kunskapsområden i relation till tidigare forskning.  Tidigare forskning om projekt inom hjälporganisationer visar en trend om ineffektivitet och mindre lyckat resultat än framgångsrika projekt. Projektledarens kompetens och erfarenhet har visat sig spela en roll i detta. Projektledande kunskapsområden har i viss utsträckning anammats men har fortfarande en stor utvecklingspotential och behöver anpassas till den kontext som ideellt baserade hjälporganisationer lever i.  Kartläggningen i sin helhet visar att nyetablerade hjälporganisationer inte använder sig lika mycket av projektledande kunskapsområdena som en mer etablerad hjälporganisation gör. Att praktiken skiljer sig från teorin visar även kartläggningen genom brister i strukturerade metodiska tillvägagångssätt. Verkligheten överensstämmer inte alltid med teorin då individer är föränderliga och projekt är rörliga företeelser som behöver foga sig efter varandra och deras kontext. Kartläggningen och studiens resultat visar att båda projekten har formulerade projektmål i dokumentform. Delprojektledarna har inte genomfört någon intressentanalys i enlighet uppsatsens teori men har en stor medvetenhet om sina intressenter. Kraven som projekten ämnar uppfylla formulerades vid projektstart. Projekten har ingen strukturerad tipsplan innehållande de teoretiska projektledningsteknikerna. Båda projekten har i enlighet med teorin strukturerade mötesformer. / The purpose of this essay is to conduct a survey of two projects within two Non-profit organizations: Xola Educare in Contribution To Opportunities and Digniti Omnia in The Church of Sweden. The study intends to investigate how the projects deal with the five selected areas of knowledge: project goals, stakeholders, requirements, timetable and communication. The essay originates from the research question of: How are knowledge areas applied to structuring projects in Non-profit organizations? Our starting point for this study is that there are differences in how newly established and already established Non-profit organizations will apply knowledge areas for the planning of their projects. The study also assumes that practice differs from how the essay's theory describes knowledge areas. The study has been conducted with a qualitative method, with interviews and document analysis as a method of data collection for the purpose of mapping the current structure of the projects based on knowledge areas in relation to the theory. Previous research on projects driven by Non-profit organizations has illustrated a trend of inefficiency and unsuccessful projects rather than successful. The project managers' skills and maturity are revealed to play a key part for their success. Knowledge areas have been used to a certain extent but still have a great development potential and need to be adapted to the context of Non-profit organizations.  The survey shows that newly established Non-profit organizations do not use as many project knowledge areas as a more established Non-profit organization does, and that theory and practice differ in these two Non-profit organizations. The survey also shows that reality differs from the theory through shortcomings in structured methodological approaches. Reality does not always match the theory when individuals and projects are changing; they need to follow one another and its context. The survey and the results of the study show that both projects have formulated project goals in document form. The project has not conducted any stakeholder analysis according to the essay theory but has a high level of awareness about its stakeholders. The requirements that the projects aim to meet were formulated at the start of the project. The projects have no structured time plan containing the theoretical project management techniques. Both the projects have structured forms of meeting according to the theory.

Denna essä avser att reflektera det mellanmänskliga mötet som förutsättning för att skapa ett rum för lärande i ett organisatoriskt sammanhang. Essän utgår från ett dilemma där jag låter mötet mellan mig som pedagogisk processledare och deltagare bilda utgångspunkt för en reflektion om betingelser som avgör hur ett läranderum blir till. Jag ser min essä som ett komplement till andra studier om lärande i organisationer, studier som har sin hemhörighet i pedagogisk, psykologisk, sociologisk och i viss mån ekonomisk teoribildning. Metoden för denna essä är fenomenologisk i det att jag låter dilemmat som berättelse få träda fram på sina egna premisser. Jag låter dilemmat möta ett antal teorier om praktisk kunskap med hjälp av i första hand Aristoteles, om mötet mellan ett Jag och ett Du med hjälp av Martin Buber, mötet med den andres annanhet som en förpliktelse med hjälp av Emanuel Lévinas samt som avslutning hur frågan om mötet med den andre relaterar till kunnande-i-handling, reflektion-i-handling och att ha en skicklighet att bemästra en situation. Essän avser inte att förklara med pedagogiska eller didaktiska termer utan rör sig i ett existentiellt och filosofiskt landskap. Jag avslutar med några egna prövande slutsatser om vad som är premisser för att ett läranderum ska uppstå. Det handlar om ett genuint möte mellan ett Jag och ett Du och med varandras annanheter, vilket innebär att den praktiska kunskap som utövas inte kan ses som bara individbaserad. Den praktiska kunskapen formas i det gemensamma skeendet genom de möten som äger rum.

The essay describes how institutionalized standards arise and spreads in the global organizational community. From an institutional perspective, service design is analyzed as an institutionalized standard focusing on its claims to address a current problem in society, the increasing mental health.   The purpose is to analyze how service design is formulated as meaningful in the institutional environment and whether service design meets the characteristics that characterize successful institutionalized standards. Furthermore, the purpose is to analyze the way in which service design is presented as meaningful to address the problem of increasing mental illness. Does service design in this regard fulfill the characteristics that characterize successful institutionalized standards and how does service design look like spreading in this claim?  The approach to achieving the purpose is by distinguishing indicators of the characteristics that characterize successful institutionalized standards. The indicators consist of central meanings of service design based on a general presentation and based on a problem focused presentation. Secondary data in the form of conceptual literature form the basis of the general presentation, and primary data in the form of semistructured interviews focus on the current problem of increasing mental illness.   The conclusion is that service design based on a general presentation already fulfills most characteristics that characterize successful institutionalized standards and thus has a good opportunity to institutionalize and spread. Furthermore, it is concluded that service design focusing on the problem of increasing mental health meets the characteristics required in an external sense to institutionalize and spread. There is, however, no basis for determining whether service design focusing on the problem of increasing mental health internally within the organizational activity has the characteristics required to institutionalize and spread in the global organizational community. / Uppsatsen beskriver hur institutionaliserade standarder uppstår och sprids i det globala organisationssmahället. Utifrån ett institutionellt perspektiv analyseras tjänstedesign som en institutionaliserad standard med fokus på dess anspråk att hantera ett aktuellt problem i samhället, den ökande psykiska ohälsan. Syftet är att analysera hur tjänstedesign framställs som meningsbärande i den institutionella omgivningen och om tjänstedesign uppfyller de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder. Vidare är syftet att analysera på vilket sätt tjänstedesign framställs som meningsbärande i anspråk till att hantera problemet med den ökande psykiska ohälsan. Uppfyller tjänstedesign i detta anspråk de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder och hur ser tjänstedesignens möjlighet ut till att spridas i detta anspråk? Tillvägagångssättet för att uppnå syftet är genom att urskilja indikatorer på de egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder. Indikatorerna utgörs av tjänstedesignenens möjliga meningsskapande – och meningsbärande centrala betydelser utifrån en allmän framställning och utifrån en problemfokuserad framställning.  Sekundärdata i form av konceptlitteratur ligger till grund för den allmänna framställningen och primärdata i form av semistrukturerade intervjuer fokuserar på det aktuella problemet med den ökande psykiska ohälsan.   Uppsatsens slutsats är att tjänstedesign utifrån en allmän framställning redan uppfyller flertalet egenskaper som kännetecknar framgångsrika institutionaliserade standarder och har därmed en god möjlighet att institutionaliseras och spridas.  Vidare är slutsatsen att tjänstedesign med fokus på problemet med den ökande psykiska ohälsan uppfyller de egenskaper som krävs i extern bemärkelse för att institutionaliseras och spridas. Det saknas däremot underlag för att avgöra om tjänstedesign med fokus på problemet med den ökande psykiska ohälsan internt inom den organisatoriska verksamheten har de egenskaper som krävs som att institutionaliseras och spridas i det globala organisationssmahället.

Abstract  In this study I explore everyday leadership in a philosophical and existential perspective, based on a field study with three deep interviews with leaders for non-profit organisations that offers alternative social, school and care activities as a complement to the welfare that society provides. A fourth voice that is contributing to the study material and running throughout the text in reflections, discussions and analyses is mine, and thus my professional experiences are also part of the research material. Existentialism and the book of Simone de Beauvoir For the moral of ambiguity, together with Aristotle's thoughts of virtue and practical knowledge, are the basis in my philosophical approach to the field study in which I attempt to explore everyday leadership in the welfare sector. Factual evidence is taken from scientific reports, as well as from scientific literature. These are used for comparisons regarding the actuality of the study and the definition of concepts such as leadership. With the interview questions I seek to encourage conversations and reflections on how it is to be a leader in the encounter between one’s own inner conviction and the external circumstances in which the leader is located. The intention is to seek better understanding of leadership in a social organisation, and how the professional role interacts with the person who takes this role. Through conversations and reflections I investigate in what way the moral approach of leadership and how the interviewee relates to the context in which he or she is active. The leaders' experience, thoughts and reflections on their professional role constitute the basis for discussion and analysis. The conversation reflects the moral values ​​and approaches of the interviewed leaders in the profession and, conversely, the impact of the professional role in the personal sphere. / Sammanfattning   I denna essä som bygger på en fältstudie bestående av tre djupintervjuer med ledare för social och idéburen verksamhet inom vård, skola och omsorg utforskas vardagens ledarskap i ett filosofiskt och existentiellt perspektiv. Begreppet idéburna organisationer syftar till enskilda organisationer, vilka bedriver icke vinstdrivande verksamhet i syfte att komplettera samhällets insatser inom välfärdssektorn. En fjärde röst i essän som bidrar till studiematerialet och löper genom texten i reflexion, diskussion och analys är min egen, och mina yrkeserfarenheter utgör också en del av empirin. Existentialismen och filosofen Simone de Beauvoirs bok För en tvetydighetens moral är, tillsammans med Aristoteles’ tankar gällande dygd och praktisk kunskap, filosofiska ansatser i analysen och diskussionen av fältstudien om vardagligt ledarskap. Faktaunderlag hämtat från forskningsrapporter tillika med vetenskaplig litteratur utgör bollplank för jämförelser gällande studiens aktualitet till dagens situation och bestämning av begrepp som till exempel vad ledarskap innebär. Intervjufrågorna söker bjuda in till samtal och reflektioner om hur det är att vara ledare i mötet mellan en egen inre övertygelse och yttre omständigheter. Intentionen är att söka utforska hur det är att vara och arbeta som ledare för en social verksamhet, och hur den professionella rollen samverkar med människan som intar denna roll. I samtal och reflektioner undersöks hur ledarskapet och den intervjuades moraliska förhållningssätt relaterar till det sammanhang ledaren är verksam i. Ledarnas erfarenheter, tankar och reflektioner om sin yrkesroll är utgångspunkt för diskussion och analys. Samtalen speglar de intervjuade ledarnas moraliska värderingar och förhållningssätt i yrkesutövandet, och omvänt, vilken inverkan yrkesrollen har i den personliga sfären.

Studien utgår från övergången till K-regelverket för bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar. Övergången uppmärksammades i media och en diskussion kring hur bostadsrättsföreningar utnyttjat det tidigare redovisningsregelverket blossade upp. Det ledde till spekulationer om hur ekonomin i föreningarna skulle påverkas och många blev oroliga för eventuella höjningar i årsavgifter. Denna boendeform ökar ständigt i popularitet och har gått från att erbjuda billigt boende som alla skulle ha råd med till en spekulativ marknad med priser som når nya toppnivåer. Den enskilde bostadsrättsägarens exponering mot bostadsrättsmarknaden ökar därför. Denna studie ämnar därför att undersöka vad som har hänt med den ekonomiska redovisningen för bostadsrättsföreningar. Det nya regelverket är inte anpassat till bostadsrättsföreningar. Avgränsningen som gjorts är till svenska, aktiva privatbostadsföretag, så kallade äkta bostadsrättsföreningar. Syftet med studien är att kartlägga hur redovisningen i föreningarna har påverkats samt att undersöka förekomsten av resultatmanipulering i resultatförbättrande syfte. Studien avser även att se ifall en koppling föreligger mellan resultatet och årsavgiften. En kvantitativ forskningsstrategi har tillämpats där urvalet består av 200 bostadsrättsföreningar. Data har samlats in i form av publicerade årsredovisningar.  K-regleverket blev obligatoriskt år 2014. Data för dessa föreningar samlades därför in för åren 2013 och 2015 och hypotestester utfördes för att utröna huruvida skillnader förelåg mellan åren. Den teoretiska referensramen bygger på teorier rörande positive accounting theory, accounting choice, resultatmanipulering, institutional theory samt redovisningsteori.  Utifrån kartläggningen står det klart att nya föreningar, bildade under 2000-talet är de föreningar som utnyttjat resultatförbättrande redovisningsmetoder. Denna grupp delades upp i ombildade och icke ombildade föreningar. Där kunde det fastslås att det var de icke ombildade föreningarna som använt sig av resultatmanipulering till störst utsträckning. Gruppen nya, icke ombildade föreningar innehåller byggmästarbildade föreningar, en grupp med incitament att förbättra det redovisade resultatet. Det är även dessa föreningar som har den största negativa resultatpåverkan som ett resultat av förbudet mot progressiva avskrivningar. Föreningar i vårt urval som påverkats i mindre utsträckning av regeländringen är gamla föreningar. De har tidigare inte haft incitament att skapa en positiv resultatpåverkande effekt. Detta eftersom de generellt sett har låga anskaffningsvärden på de byggnader föreningen äger vilket ger upphov till små avskrivningskostnader. En koppling mellan resultat och årsavgift kunde inte observeras i denna studie. Tydligast kunde detta observeras för icke ombildade föreningar bildade under 2000-talet som uppvisade en negativ resultatpåverkan på 129 kr/m2 men höjde endast avgiften med 8 kr/m2.

Bostadsrättsföreningar, deras redovisning och ekonomiska situation har hamnat i blickfånget de senaste åren i och med en snabb händelseutveckling och en aktuell debatt kring deras agerande och övergripande utgångspunkter. Bakgrunden till detta ligger i införandet av nya redovisningsregler i och med att K-regelverket började gälla från och med 2014 och specifikt i samband med ett förbud av den progressiva avskrivningsmetoden. I och med en stark anknytning till privatpersoners ekonomi på kort och lång sikt, samt de stora värden som är under förvaltning innehar bostadsrättsföreningarna en viktig ekonomisk betydelse i samhället. Genom att deras huvudsakliga syfte inte är att skapa vinst, en grundläggande självkostnadsprincip ska råda och deras dominerande tillgång på ett enhetligt sätt utgörs av fastigheter, har bostadsrättsföreningarna speciella karaktärsdrag. Med grund i detta avses i denna studie att undersöka vilken möjlig påverkan K-regelverkets införande kan ha haft på nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation. Detta ska ske genom att kartlägga, studera och dra slutsatser utifrån hur föreningarnas resultat, intäkter, avskrivningar och finansiella ställning i övrigt utvecklats mellan åren 2013 till 2016. Då även en möjlig intressant framtida utveckling identifierats genom ett förslag kring ett införande av konsekventa redovisningsregler för bostadsrättsföreningar, avses även att ge en framåtblickande implikation om hur detta förslag kan tänkas påverka. Studien har utförts med en kvantitativ metod och genom en manuell datainsamling för ett slumpmässigt urval om 250 bostadsrättsföreningar erhölls ett skräddarsytt datamaterial. Utifrån det identifierade problemet i kombination med befintlig teori inom redovisningsval och beslutsfattande i organisationer tillsammans med agentteorin formulerades och testades sex stycken hypoteser empiriskt. Hypoteserna relaterade till hur föreningarnas redovisning och ekonomiska situation utvecklats, de redovisningsval som skett samt deras agerande. Tillsammans ämnade hypoteserna till att identifiera skillnader och samband som kunde tänkas ha uppstått under tidsperioden. Studiens resultat påvisar att nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation har påverkats av K-regelverkets införande och att denna effekt är ihållande. Genom effekter i redovisningen i form av ökade avskrivningskostnader och ett försämrat redovisningsmässigt resultat kan de nyare bostadsrättsföreningarna argumenteras ha utfört avskrivningsval med ett egenintresse som bakomliggande motiv. Det empiriska resultatet ger en indikation på att den självkostnadsprincip som ska råda, med hänsyn tagen till ett mera långsiktigt perspektiv, inte uppfylls. På sikt ger studiens resultat bilden av nyare bostadsrättsföreningar idag inte sätter undan tillräckligt med medel för det långsiktiga underhållsbehovet som bör ske, och att en möjlig förklaring till detta kan ligga i ett agentproblem som kan urskiljas. Möjliga konsekvenser i form av ett behov av högre årsavgifter kan observeras. Den framtida utvecklingen inom området genom mera konsekventa redovisningsregler indikerar en än försämrad ekonomisk situation genom att än högre avskrivningar kan behöva ske i framtiden, men förslagets möjliga konsekvenser blir svåra att urskilja i och med det observerade agentproblemet. Studien och dess resultat är av intresse för de intressenter som knyter an till bostadsrättsföreningarna i olika sammanhang, exempelvis nuvarande och framtida medlemmar, kreditgivare och lagstiftare. Studien kan tänkas ge en insikt och ett bidrag till debatten kring nyare bostadsrättsföreningars ekonomiska situation och redovisning både i ett historiskt och framåtriktat perspektiv.

The aim of the study is to investigate and increase the understanding of crisis management by studying an ongoing crisis in an organization. The primary focus of the survey is to examine the importance of leadership and organizational culture in crisis management. To carry out the study, a qualitative research approach has been adopted. Empirics were collected through interviews from leaders with different positions in the organization. The material was supplemented with secondary data in the form of articles and surveys. A compilation of relevant theories formed the framework for the analysis. What emerged in the study was that the key factors to crisis management in the surveyed organization are the structure of the organization, a common set of values and transparency. / Studiens syfte är att undersöka och öka förståelsen för krishantering genom att studera en pågående kris i en organisation. Det primära fokuset för undersökningen är ledarskapet och organisationskulturens betydelse för krishanteringen. För att genomföra studien har en kvalitativ forskningsansats antagits. Empiri samlades in genom intervjuer från ledare med olika positioner i organisationen. Materialet kompletterades med sekundärdata i form av artiklar och undersökningar. En sammanställning av relevanta teorier utgjorde ramen för analysen. Det som framkom i studien var att faktorer som strukturen på organisationen, en gemensam värdegrund och transparent kommunikation har varit nyckeln för krishanteringen i den undersökta organisationen.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap kring vilka framgångsfaktorer och hinder det kan finnas vid utvecklingsprojekt i skolor och hur resultatet av ett projekt kan upplevas av pedagogerna. Syftet är även att undersöka på vilket sätt specialpedagogerna varit delaktiga i utvecklingsprojektet. Vid utvecklingsarbete i skolan är det bland annat viktigt med ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete som grund för utvecklandet av verksamheten. Rektors roll och ledarskap har stor betydelse liksom hur man i utvecklingsarbete tar sin utgångspunkt i den dagliga verksamheten. Annat som kan vara av vikt är till exempel kontinuitet, vilka normer och värderingar som råder på skolorna samt om specialpedagogen har en roll i arbetet. Vi har undersökt ett befintligt projekt som bedrevs i sju skolor i en svensk stad under ett läsår. På fyra av skolorna har vi gjort kvalitativa undersökningar genom intervjuer med pedagoger och specialpedagoger. Vi använde oss av chatintervjuer genom delade dokument i Google Drive. Lärande i organisationer inom organisationsteorin och den institutionella teorin användes för att analysera vårt resultat. Resultatet visar att det fanns många hinder som gjorde projektet mindre lyckat. Till exempel var målen otydliga, pedagoger kände en brist på ledarskap, rektorer slutade, dåliga organisatoriska förutsättningar och svag koppling till verksamheternas vardagsarbete. Målen för projektet nåddes ej och det arbete som sattes igång avstannade på samtliga skolor. Specialpedagogerna var inte delaktiga i arbetet med projektet. En slutsats är att skolan är en komplex verksamhet och varje skola har olika förutsättningar, både organisatoriskt och gällande värderingar och normer. Detta påverkar arbetet i skolan och måste tas hänsyn till vid utvecklingsarbeten. / The purpose of our study is to contribute with knowledge about factors that can hinder and promote developing projects in schools and how the teachers can experience results of a specific project. Our purpose is also to study the participation of special educational needs coordinator, SENCO, in this specific project. When we want to develop our schools it is important to have a systematic circle of analysis and evaluation. The role and leadership of the principal is of great importance as well as how well the developing project is founded in the daily activities of the school. Key factors can also be continuity, norms and values as well as to what degree the SENCO is involved. Our study is of an existing project that were carried out in seven schools in a Swedish city during one year. We have made qualitative studies in four of the schools through interviews with teachers and SENCOs. We used chatinterviews with a shared document in Google Drive. Learning organization in Organization theory and Institutional theory were used to analyze our results. Our results shows that the project were not very successful due to many hindrances. The objectives of the project were for example not explicit, there were lack of leadership, some of the principals ended their jobs, the organizational structures for the teachers were unsatisfying and there were weak correspondence with the daily work of the schools. The objectives for the project were not met and the work that were launched in the beginning of the year stopped after one year in all of the studied schools. The SENCOs did not participate in the project. Our conclusion is that every specific school has its own organizational foundation as well as its own set of values and norms. This has to be taken in consideration when we want to make changes and work with developing projects.

Denna studie behandlar ideella organisationer inom den svenska ideella sektorn samt deras prioriteringar av val i marknadsföring i form av marknadsföringskanaler och marknadsföringsmetoder. Ideella organisationer bedriver verksamhet utan vinstsyfte och har ofta som mål att sprida ett budskap, en vision, ett uppdrag eller att hjälpa till i olika sammanhang. På detta vis skiljer de sig ofta ganska mycket från mer kommersiella organisationerna. Utan att lägga resurser på insamlingskostnader, däribland marknadsföring, så når ideella organisationer inte ut till givare, vilket innebär mindre likvida medel till ändamålet. Det finns därför en avvägning att göra i hur mycket som ska fördelas åt marknadsföringen inom en ideell organisation eftersom målet är att kostnaderna ska hållas till ett minimum och att merparten av insamlade medel ska nå ändamålet. Teorierna som behandlas i denna studie är NPO Marketing mix, som är en variant av den klassiska Marketing mix modellen, anpassad för ideella verksamheter. SOEP-modellen som är en variant av den klassiska PESO-modellen samt ICT: capacity and barriers, som behandlar olika typer av barriärer som ofta förekommer hos ideella verksamheter. Dessa teorier ligger till grund för hur empirin har analyserats och har hjälpt till att besvara frågeställningen. Metoden är av en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign där enkäter samlats in från 112 ideella organisationer av totalt 431 aktiva organisationer, alla med en 90-konto stämpel.  Slutsatsen som denna studie kommit fram till är att delad media är det primära kanalvalet bland ideella organisationer på den svenska ideella marknaden. Anledningen till detta beror främst på att resurser i form av pengar och personal anses som den största barriären för ideella verksamheter. Det var även tydligt att syftet med organisationen var den primära faktorn till varför ideella organisationer upplever att givare fortsätter att donera. Trots detta kunde det konstateras att relationen med givarna också är en essentiell faktor som bidrar till donationer. Denna studie visar således på att 25 %-taket som Svensk Insamlingskontroll satt upp inte upplevs som ett hinder för de flesta ideella verksamheter då dessa lär sig att anpassa sig utefter de restriktioner som finns. Slutligen kan denna studie bekräfta, likt tidigare studier kring detta ämne, att marknadsföringsmetoderna SNS och WOM är de mest populära bland ideella organisationer. / This thesis sets out to analyse non-profit organizations, operating within the Swedish non-profit sector, whom are prioritizing various forms of marketing channels and marketing methods to capitalize on monetary, as well as profitable gains. Non-profit entities are ultimately driven, without a definitive end goal, to maximise financial yield for their own economic progression. Instead, non-profits presently serve purposes of spreading an often positive message, a revolutionary vision or simply that they aim to achieve a goal in which areas of need are attended to, nurtured and re-fulfilled. Without allocating resources to the objective of monetary collection, such as differing marketing avenues, non-profit organisations cannot expect to reach and affect their supporters to act on their behalf (donation or volunteering). This creates a demand within the non-profit sector to balance face value costs and assemble trade-offs when choosing to engage in marketing activities, seeing as their final goal, as established, is to provide as much financial support to aid selected areas of need. The theories used in this thesis include the NPO Marketing mix, which is a variant of the classical Marketing mix model, customized specifically to fit non-profit organizations. In addition to this is the SOEP-model, which originates from the PESO-model, and is a rearranged order of how one prioritizes media types and content to suit the non-profit sector. Finally there is ICT; capacity and barriers, which includes different kinds of barriers and obstacles that occur in the non-profit sector. These theories are fundamental for how the empirical data has been analysed and how the issue, in this thesis, has been addressed. The method in which this thesis has been conducted is that of a quantitative survey design, in which 112 surveys were collected from a total of 431 non-profit organizations within the Swedish non-profit sector, all with the “90-konto” label.  The conclusion that this thesis came to was that shared media is the primary channel choice among non-profit organizations within the Swedish non-profit market. The reasoning behind this is mainly due to the fact that resources, in the form of capital and manpower, are considered as the biggest barrier for Swedish non-profits when pursuing marketing activities. It was also clear that the organization's sole purpose was the primary factor for why non-profit organizations feel that donors continue to donate. Despite this, it could be stated that the relationship with such donors is also an essential factor which contributes to donations, since it is the initial step in building trust and constructive recognition. This study thus shows that the 25%-ceiling set by the Swedish fundraising control is not perceived as an obstacle for most non-profit activities as they have learnt to adapt to the existing restrictions. Finally, this study can confirm, like previous studies on this topic, that the SNS and WOM marketing methods are the most popular among non-profit organizations.

På grund av pandemin COVID-19 råder det en extern kris i samhället, detta har påverkat många människor men inte minst organisationer. Myndigheter har utfärdat särskilda restriktioner vilket gör att organisationer måste anpassa sin verksamhet efter dessa. Detta har lett till att organisationer måste anamma de åtgärder som myndigheter utfärdat då de inte kan bedriva sin verksamhet på samma sätt. Detta har lett till att organisationerna måste arbeta internt med att hantera den externa krisen. Denna kvalitativa studie ämnar att undersöka hur den interna krishanteringen samt kriskommunikationen ser ut i idrottsorganisationer under en extern kris. Vilka åtgärder som vidtagits och hur organisationens interna kommunikation ser ut. För att få svar på hur idrottsorganisationer blivit påverkade av den externa krisen har semistrukturerade intervjuer genomförts med beslutsfattande personer inom IK Sävehof och Önnereds HK, två elithandbollsorganisationer baserade i Göteborgsområdet. Dessa intervjuer har stått för grund till empiriinsamlingen. Det resultat och slutsats som kommit fram genom att analysera empirin är att pandemin COVID-19 har haft en stor påverkan på den interna organisationen i handbollsklubbarna. Båda klubbar står inför liknande hot då de återfinns inom samma bransch samt att båda arrangerar stora arrangemang i form av ungdomsturneringar där Sävehof har fått ställa in och Önnered hotas av att ställa in på grund av COVID-19. Detta är de mest inkomstbringande källorna för respektive förening och det är en stor ekonomisk förlust. Ingen av organisationerna hade en tydlig bearbetat krishantering innan COVID-19, vilket är något som hade varit gynnsamt att ha då det kan ge en fördel när en kris väl inträffar. / Due to COVID-19 pandemic, there is an external crisis in society which has affected many people, as well as organizations. Authorities have issued special restrictions due to COVID-19. Hence organizations must adapt their activity to these restrictions and embrace measures that the authorities have issued. The organizations cannot continue their activities in the same way as before the COVID-19 pandemic. Hence there has been a major impact in society which has led organizations to work internally to deal with the external crisis. This qualitative study aims to investigate what the internal crisis management and crisis communication look like in sports organizations during an external crisis. What actions have been taken and how the organization’s internal communications looks like. In order to get answers to how the sports organizations have been affected by the external crisis, semi-structured interviews have been conducted with decision-making people within IK Sävehof and Önnereds HK, which are two elite handball organizations based in the Gothenburg area in Sweden. These interviews have provided the basis for the empirical data collection. The results and conclusion reached by analyzing the empirical data is that the COVID-19 pandemic has had a major impact on the internal organizations of the handball clubs. Both clubs face the same threat as they are found in the same industry, both have major events in form of youth tournaments where Sävehof has had to cancel and Önnered is threatened to cancel due to COVID-19. These events are the most generating sources of income for each organization which means that it is a great financial loss. Sävehof is a larger organization than Önnered, which can be studied in the way they handle the crisis internally as Sävehof has larger resources. None of the organizations had a clearly processed crisis management. This is something that would have been beneficial to have when an external crisis strikes. The essay is written in Swedish.