Due to climate change, a sustainable transition is required in all sectors. Swedish universities are since the year of 2006 obligated by the higher education act to strive for sustainability. Despite this, an investigation shows that 60% of the Swedish universities need development regarding steering and organization for the promotion of sustainability. The purpose of this study is to perform a current situation analysis to fill the prevailing research gap and map possibilities for development within organizational structures for Swedish universities. Mixed method through a quantitative document analysis and a qualitative survey were used to achieve the purpose. The document analysis resulted in 1 of 35 (3%) universities showing sustainable development in their organizational schedule. The response rate of the survey was 71% complete answers. The survey showed that 17 of 26 (65%) universities answered that the principal was mainly responsible for decision making on sustainability issues. The respondents also highlighted other roles and responsibilities for sustainability in their organizations. According to 11 of 25 (44%) respondents the work for sustainable development was distributed throughout the whole organization. The result also showed that there were several opportunities for development. The main four themes were organization, follow-up, resources and goal and steering documents. The study provides a basis which can support and evolve the universities development work regarding sustainable development. Within organizational structures for the promotion of sustainable development there is a need for the transition to accelerate and more research is needed. Keywords: Organization, Organizational structure, Organizational Scheme, University, Sustainable development, Sustainable transition / Till följd av klimatförändringarna behövs en hållbar omställning av samhället inom alla sektorer. Svenska högre lärosäten ska sedan år 2006 enligt högskolelagen sträva efter en hållbar utveckling. Trots detta visar en tidigare utvärdering av svenska högskolor och universitet gällande främjandet av hållbar utveckling att 60% är i behov av utveckling rörande styrning och organisation. Därav är syftet med denna studie att utföra en nulägesanalys för att fylla rådande forskningsgap samt kartlägga utvecklingsmöjligheter inom organisationsstrukturer för svenska högskolor och universitet. För att svara på frågeställningarna om vilken nivå hållbar utveckling är inkluderat i organisationsstrukturen inom svenska högskolor och universitet samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns för att prioritera hållbar utveckling på organisationsnivå inom svenska högskolor och universitet användes en mixad studiedesign. Studiedesignen baserades på en mixad metod genom en kvantitativ dokumentanalys och en kvalitativ enkätstudie. Dokumentanalysen visade att endast 1 av 35 (3%) lärosäten inkluderade hållbar utveckling i sitt organisationsschema. Enkätstudiens svarsfrekvens var 71% fullständiga svar. Enkätstudien belyste att 17 av 26 (65%) lärosäten svarade att rektorn hade det huvudsakliga ansvaret för beslutsfattande kring hållbarhetsfrågor. Lärosätena lyfte även att det fanns flera olika roller och ansvarsområden för hållbar utveckling i resterande delar av verksamheten. Enligt 11 av 25 (44%) respondenter var ansvaret för hållbar utveckling fördelat på hela organisationen. Resultatet visade flera möjligheter till utveckling, de fyra främsta områdena var organisation, uppföljning, resurser, mål och styrdokument. Studien bidrar med underlag som kan stötta och utveckla lärosätenas utvecklingsarbete rörande hållbar utveckling. Inom organisation för hållbar utveckling behöver omställningen accelerera och mer forskning göras. Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbar omställning, Högskolor, Organisationer, Organisationsstrukturer, Organisationsschema, Universitet

Andelen företag som erbjuder distansarbete har ökat både på grund av yttre förutsättningar i form av utvecklad teknologi samt att samhällets inställning till distansarbete ändrats. Ett ökat intresse för distansarbete skapar även nya sätt att utforma organisationer. Arbete på distans finns i olika omfattning på olika företag, därmed kan man säga att företag erbjuder distansarbete i olika grad. Organisationers val gällande i vilken omfattning företaget jobbar på distans kan i allt större utsträckning ses som ett resultat av ett strategiskt beslut. Med allt mer komplexa organisationer skapas även nya möjligheter och utmaningar, där tillit beskrivs som grundläggande för att få team på distans att prestera och känna jobbtillfredställelse. Samtidigt har tidigare studier sett att det är svårt för ledare att skapa tillit i virtuella organisationer och att det fortfarande behövs mer kunskap om hur team uppfattar de aktiviteter som ledarna gör närdet kommer till de nya typer av organisationsformer som uppkommit. Enligt problembakgrunden identifierades ett forskningsgap kring hur olika arbetssätt påverkar teams tillit till ledare. Baserat på det syftar studien till att beskriva hur teamets tillit till ledaren ser ut i företag som har olika grader av distansarbete genom att besvara frågeställningen: Hur påverkar distansarbete teamets tillit till ledaren i ett remote-first bolag och i ett remote-friendly bolag? För att besvara frågeställningen har en kvalitativ jämförelsestudie genomförts där vi undersökt ett remote-first bolag och ett remote-friendly bolag inom samma bransch (konsultbranschen),med liknande storlek (små företag) och som båda är lokaliserade på samma plats (Sverige) utifrån 12 semistrukturerade intervjuer. Två operativa ledare och fyra teammedarbetare intervjuades i varje bolag. Av studiens resultat framgår det att grad av distansarbete påverkar teamets tillit till ledaren. Vikan se att olika typer av tillit påverkas där organisationens utformning i remote-first ger förutsättningar för högre institutionsbaserad tillit än inom remote-friendly. Vidare kan vi se att det inom remote-friendly finns en större affektiv tillit än inom remote-first vilket underlättar för att skapa en personlig relation, sammanhållning och feedback. Inom remote-first används i huvudsak information- och kommunikationsteknologi med låg mediarikedom och vi kan se att det finns färre fysiska träffar vilket försvårar aktiviteter som skapar affektiv tillit.

Organizations have been changing their IT structure due to several reasons such as merger of two companies, acquisition of one company by another or IT consolidation within a company. IT policies are one of the areas which get redefined during such changes. However the lack of test facilities, time, funds, or human resources and expertise for change assessment of reengineering IT infrastructure such as integration of independently working systems or switching from on premises IT resources to cloud based IT resources, can be left unassessed. The absence of forthcoming changes' assessment can cause trouble at many levels of any organization, depending on which business operation is affected. Since every employee with a workstation is an end user, it is safe to say that end users or employees are the target of those unforeseen impacts. This situation can be handled by a working process which is able to adapt the changes made to IT systems security. This thesis presents a process that highlights post change issues and can help organizations to adapt to the changes in the environment and minimizes highlighted issues hence called Adaptable Information and Data Security Process. A system or entity is adaptable if it can adapt to changes. The results of this research are derived by putting the proposed process in use to calculate monetary and time loss in any project using different variables. Those results can encourage and support middle management to propose investment in user training and local support staff when presenting their case to upper management. Our results show the loss of 0.24% of a 200,000 kroner project to be completed in 44 weeks due to lack of adequate training of technical staff and users training to use IT systems. Another dimension of loss is calculated to show 4.2 hour of time loss on top of monetary loss given a total of 44 weeks of project period. The proposal suggests that the calculations of those loses can help management invest the time and money on users’ training and onsite technical support which will result in less investment and long lasting results as oppose to conventional approach that is lack of users training and off shore support that may reduce expenses in short term but causes significant long term losses. / Organisationer har förändra sin IT-struktur på grund av flera skäl, såsom sammanslagning av två företag, förvärv av ett företag med en annan eller ITkonsolidering inom ett företag. IT-politik är ett av de områden som får omdefinieras under sådana förändringar. Dock är det faktum att dessa omedelbara förändringar kommer att medföra en massa problem som ofta förbises eller det är oförutsedd eftersom den fulla effekten av förändring inte kunde bedömas. Dessa oförutsedda konsekvenser kan orsaka problem på många organisationsnivåer beroende på vilken affärsverksamhet påverkas. Eftersom varje anställd på en arbetsstation är en slutanvändare eller anställd, är det säkert att säga att slutanvändare eller anställda är föremål för dessa oförutsedda konsekvenser. Denna situation kan hanteras genom en arbetsprocess som är i stånd att anpassa de ändringar som gjorts till IT-system säkerhet. Avhandlingen presenterar en process som lyfter fram förändringsproblem och kan hjälpa organisationer att anpassa sig till förändringarna i miljön och minimerar markerade problem, så kallade anpassningsbar informationsoch datasäkerhetsprocess. Ett system eller en enhet är anpassningsbar om den kan anpassa sig till förändringar. Resultaten av denna forskning är härledda genom att den föreslagna processen används för att beräkna monetär och tidsförlust i något projekt med olika variabler. Dessa resultat kan uppmuntra och stödja mellanhantering för att föreslå investeringar i användarutbildning och lokal supportpersonal när de presenterar sitt ärende för den överordnade ledningen. Våra resultat visar förlusten på 0,24% av ett projekt på 200 000 kronor som ska slutföras på 44 veckor på grund av brist på adekvat utbildning av teknisk personal och användarutbildning för att använda IT-system. En annan dimension av förlust beräknas visa 4.2 timme tidsförlust ovanpå monetär förlust med totalt 44 veckor projektperiod. Vårt förslag tyder på att beräkningarna av de som förlorar kan hjälpa ledningen att investera i tid och pengar på användarutbildning och teknisk support på plats, vilket kommer att leda till mindre investeringar och långvariga resultat som motsätter sig konventionellt tillvägagångssätt som bristen på utbildning av användare Landsstöd som kan minska kostnaderna på kort sikt men orsakar betydande långsiktiga förluster.

Transition to the labor market after serving a prison sentence can be a complex experience for former offenders. In this qualitative study, we interviewed eight individuals who have served time in prison and either initiated or completed their way back to the labor market. A criminal record resulting from a prison sentence not only impacts the job-seeking process but also subjects individuals to stigmatizing gaze from the society. The societal perspective can lead former offenders to internalize these views. However, seeking support from social contacts and engaging with helping organizations can act as coping strategies, facilitating the reentry process both emotionally and practically. These strategies play a crucial role in empowering individuals to embark on the journey back to the labor market.

Abstract  Western Sahara’s history is marked by Spanish colonization until 1976 followed by Moroccan invasion and nearly 50 years of occupation. The right to self-determination, applicable to territories under colonial or occupational rule, remains unrealized in Western Sahara. Despite Morocco’s occupation, the EU maintains a robust relationship to its neighbor, notably through the Euro-Mediterranean Association Agreement. This study scrutinizes the EU-Moroccan fisheries trade, focusing on the EU-Morocco Fisheries Partnership Agreement, and EU-Morocco Sustainable Fisheries Partnership Agreement. Despite the Court of Justice of the EU consistently nullifying or declaring these agreements inapplicable to Western Sahara due to public international law violations, the EU persists in trade negotiations with neighboring Morocco.  Reflecting on the dilemma, the purpose of this thesis is to examine the responsibility of the EU in relation to Western Sahara’s right to external self-determination, by scrutinizing the EU-Morocco fisheries trade with specific focus on the aforementioned agreements. Upon scrutinizing the EU’s stance on its neighboring conflict, five key conclusions are drawn. Firstly, that Western Sahara holds the right to self-determination on dual grounds – as a non-self-governing territory awaiting decolonization and due to unlawful annexation by Morocco. The right includes an economic and a political aspect. However, the political right to self-determination through a referendum remains unrealized. Secondly, the EU, bound by international law, has obligations to respect Western Sahara’s right to self-determination and to not recognize serious breaches of this right as lawful. Thirdly, the EU falls short in respecting Western Sahara's economic right to self-determination, violating both respect and non-recognition obligations through entering into the aforementioned fisheries agreements with Morocco. Fourthly, these violations invoke international organization responsibility. Lastly, while the agreements do not impact the theoretical applicability of the right to self- determination, they are exploitative and hinder the realization of Western Sahara's permanent sovereignty over natural wealth and resources. Even with amendments of the fisheries agreements to adhere to international law, the likelihood of realizing the right remains minimal, partially due to criticisms towards the self-determination regulation.

Medarbetarsamtal har en betydelsefull roll och är vanligt förekommande på många svenska företag. Dessa samtal tillsammans med målstyrning ger möjligheten för både chef och medarbetare att skapa utvecklingsmöjligheter för verksamheten. Den bakomliggande orsaken till medarbetarsamtalens viktiga roll handlar om den rationella syn som finns kring dess effektivitet. Denna studie syftar till att undersöka funktionen av medarbetarsamtal och hur dessa fungerar i praktiken. Detta för att kunna identifiera de processer som uppstår på arbetsplatsen som kan förenas med fenomenet funktionell dumhet. Detta fenomen syftar till att individer inom en organisation gör de som förväntas av dem utan att reflektera kring sina arbetsuppgifter. Denna bristande reflektion och förståelse begränsar därmed utvecklingen av både verksamheten men också individen vilket därmed tyder på att man är funktionellt dum. Studien har för avsikt att ge förslag till både ledare och medarbetare kring hur målen på en arbetsplats bör utformas på ett hållbart samt relevant sätt. Då författarna ämnade att skapa en bild av respondenternas upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod vara mest passande. Datamaterialet består av totalt 16 semistrukturerade intervjuer med HR-anställda, chefer och medarbetare från fyra olika företag. Undersökningen av medarbetarsamtalets funktion och betydelse har gjorts bland respondenter där samtliga har varit verksamma i sin roll i minst tre år. Således finns en erfarenhet inom den roll som respondenten representerar samtidigt som denna tidsperiod ger indikationen att individen erfarit några medarbetarsamtal. Cheferna som har deltagit i studien har även ett medarbetaransvar på minst fem anställda samtidigt som de HR-anställda bedriver utveckling av dessa. Studiens resultat tyder sammanfattningsvis på att medarbetarsamtal har en betydelsefull roll på arbetsplatsen. Däremot identifieras flertalet processer som inte är genomtänkta för att i sin tur kunna gynna den enskilde medarbetaren men också verksamheten som helhet. Flertalet respondenter uttryckte hur de inte kunde identifiera sina målsättningar till verksamhetens visioner samtidigt som de inte heller fick vara med och utforma eller påverka dessa. De anställda som är med och påverkar sina egna mål kunde se sitt syfte med sin roll i förhållande till verksamhetens utveckling. Cheferna uttryckte även hur medarbetarsamtalen utformas utefter personliga preferenser samtidigt som de uppskattar visst stöd från HR-funktionen på arbetsplatsen. Bland slutsatserna som har presenterats framkommer det hur en tydlig handlingsplan bör prioriteras för att utveckla verksamhetens anställda. Ännu en slutsats är att det behöver skapas en grundläggande förståelse kring hur och varför målen är viktiga samt relevanta för den enskilda medarbetaren och verksamheten. Slutligen har vi konstaterat att hållbarheten kring målsättningar är att ha kontinuerliga uppföljningar med de anställda för att se till att målen är väsentliga. Genom att ha flera samtal om året ges även möjligheten att både snabbare och mer effektivt kunna fånga upp aspekter som välmående och personlig utveckling för den anställde. / Performance appraisals are common in many Swedish companies. These are conversations where the employee and manager talk about achievements and future goals for the employee. Together with goal management, these appraisals provide the chance for both the manager and employees to create development opportunities for the business. The underlying reason for the important role of performance appraisals is the rational view that exists around their effectiveness. This study aims to examine the function of performance appraisals and how these work in practice in order to identify processes that can be associated with the phenomenon functional stupidity. This phenomenon means that individuals within an organization do what is expected of them without reflecting on their tasks. This lack of reflection and understanding limits the development of both the organization but also the individual, which indicates functionally stupidity. The study intends to provide suggestions to both managers and employees on how the goals of a workplace can be designed in a sustainable and relevant way. A qualitative study was conducted, and a total of 16 semi-structured interviews with HR employees, managers and employees from four different companies were conducted. The results of the study indicate that performance appraisals have a significant role in the workplace. However, signs of functional stupidity are also identified. The respondents are well aware of processes that are not well thought out and do not benefit the individual employee nor the business as a whole. The majority of respondents expressed they could not relate their objectives to the business's visions, and at the same time they were not allowed to participate in designing or influencing them. The employees who are involved in influencing their own goals knew the purpose of their role in relation to the development of the business. The managers expressed how the performance appraisals are designed according to personal preferences, while at the same time appreciating some support from the HR function in designing the performance appraisals. Among the conclusions that have been presented, it appears that a clear action plan should be prioritized in order to support the development of employees. Another conclusion is that it is necessary to create a basic understanding of how and why the goal is important and relevant to the individual employee and the business. Finally, we found that continuous follow-ups with employees ensures that the goal-setting process is sustainable while aspects such as well-being and individual professional development are ensured at the same time.

Syfte: Målet med denna forskning är att undersöka utveckling av vinstdrivande och icke-vinstdrivande hållbarhetsrapporter för organisationer för att förstå bättre hur hållbarhetsrapportering har utvecklats i takt med att reglerna har förändrats från att vara frivillig till obligatoriska. Dessutom studien undersöker hur ett företag möter intressenternas informationsbehov i sina hållbarhetsrapporter. Därmed skriver författaren att studien är baserad på organisationernas hållbarhetsrapport, för H&M Group år (2016/2020) och för Unicef Sverige år (2017/ 2020). Metod: Enligt studiens syfte och frågeställningar, är det relevant att välja en kvalitativ metod. Kvalitativ innehållsanalys enligt Bryman och Bell (2019) bygger på att analysera dokument via kvantifiering av dokumentets innehåll. Sekundärdata metod har använts, följaktligen informationen som samlas in kommer från sekundärdata. Till skillnad från kvantitativa metoder med kvalitativa metoder kommer det att vara möjligt att skapa en djupare förståelse för hållbarhetsrapporter, kopplat till studiens forskningsfråga och syfte. Theory perspectives: Hållbar utveckling, vinst och ideell organisation, TBL triple bottom line och stakeholders theory. Empiriskt: H&M Group (vinstdrivande företag) och Unicef Sverige (Ideell organisation). Hållbarhetsrapport år 2016, 2017 och 2020. Författaren har valt att studera hållbarhetsrapport för Unicef år 2017 på grund av tillgänglighet av respektive organisationens rapport. Resultat: Enligt H&M Group och Unicef Sverige har ansträngt sig för att anpassa hållbarhet med olika tillvägagångssätt; till exempel H&M Group använder återvunna råvaror och Unicef använder gamla datorer istället för att köpa nya till personalen. Nyckelord: Intressentteori, Utveckling av hållbarhetsrapportering, Vinstdrivande och ideella organisationer, TBL och validitet / The purpose of this research looks into the evolution of for-profit and non-profit organizational sustainability reports, to better understand how sustainability reporting has evolved as regulations have changed from voluntary to compulsory. Furthermore, to investigate how firms meet stakeholders' information needs in their sustainability reports. In doing so, the author studies sustainability reports of H&M Group years 2016/2020 and Unicef Sweden years 2017/2020. According to the purpose of the study, it is relevant to choose a qualitative method. Qualitative content analysis according to Bryman and Bell (2019) is based on analyzing documents via quantification of the document's content. Unlike quantitative methods with qualitative methods, it will be possible to create a deeper understanding of sustainability reporting, linked to the study's research question and purpose. Between 2016 and 2020, the organization's sustainability reports have improved for both for-profit H&M and non-profit Unicef. Organizations have worked with economical sustainability, environmental sustainability and social sustainability. Because the chosen companies differ in their operation and business model, the development of sustainability reports of Unicef Sweden and H&M Group can be seen differently. Organizations' concern for the environment can be noticed in their sustainability reports. For instance in Unicef Sweden avoids traveling for meetings alternatively they are performing all their meetings online to reduce carbon dioxide emissions. At the same time, H&M Group has mentioned in their sustainability reports the use of recycled raw materials to reduce the impact of their productions. Respective organizations tried to meet stakeholders' information needs through interactions and communication with both internal and external stakeholders. Unicef Sweden has been more considerate for their employees by having standardized routines according to the organization's sustainability reports.

Title: Sustainability in non-profit organizations. Exploring drivers, challenges, and opportunities This study explores the drivers, challenges, and opportunities that non-profit organizations face when adopting sustainability practices. By focusing on the drivers, challenges, and opportunities, the study investigates what motivates these organizations to adopt sustainability practices, challenges, and unique opportunities.  The method chosen for the study has enabled an in-depth analysis using triangulation of the organization's sustainability information and interviews. These have illustrated a complex interplay of cultural, strategic, collaborative, and institutional factors driving sustainability efforts. For example, resource constraints were consistently mentioned in interviews as a predominant challenge, whereas organizational documents pointed towards collaborative endeavors as a critical solution. This dual perspective underscores the balance between challenges and solutions in sustainability work. The findings indicate that sustainability in non-profit organizations is subject to change, influenced by internal dynamics, including the alignment with core objectives and the necessity to maintain societal relevance. External pressures, such as expectations from stakeholders such as donors, volunteers, and regulatory bodies, further shape these initiatives. These organizations encounter challenges, including resource limitations and knowledge gaps, which they address through collaborative initiatives and educational endeavors. Opportunities arising from sustainability include enhanced member engagement and environmental impact mitigation. This research portrays sustainability as an ongoing process with challenges and opportunities, emphasizing the importance of integrating sustainability into operational strategies. / Titel: Hållbarhetsarbete inom icke vinstridvande organisationer. En undersökning av drivkrafter, utmaningar och möjligheter. Denna studie utforskar de drivkrafter, utmaningar och möjligheter som ideella organisationer står inför när de inför hållbarhetspraktiker. Genom att fokusera på drivkrafter, utmaningar och möjligheter undersöker studien vad som motiverar dessa organisationer att införa hållbarhetsarbete, utmaningar och möjligheter.  Metoden som valts för studien har möjliggjort en djupgående analys genom triangulering utav intervjuer och hållbarhetsinformation hos fyra organisationer. Dessa har åskådliggjort en komplex samverkan av kulturella, strategiska, samarbetsmässiga och institutionella faktorer som driver hållbarhetsarbetet. Exempelvis nämndes resursbegränsningar konsekvent i intervjuer som en framträdande utmaning, samtidigt som rapporter pekade mot samarbete som en central lösning. Detta dubbla perspektiv understryker balansen mellan utmaningar och lösningar i hållbarhetsarbetet.  Resultaten indikerar att hållbarhet inom icke-vinstdrivande organisationer är föränderlig, påverkad av interna dynamiker och anpassning till mål, idé och vision. Externa påtryckningar, som förväntningar från intressenter och styrande organ, påverkar dessa initiativ. De studerande organisationerna står inför utmaningar, som resursbegränsningar och kunskapsbrist. Möjligheter kopplade till hållbarhet innefattar medlemsengagemang och minskning av miljöpåverkan. Denna studie betraktar hållbarhet som en process med både utmaningar och möjligheter.

Moralisk stress är ett fenomen som kan uppstå när det sker ett moraliskt dilemma på grund avatt organisatoriska ramförutsättningar kolliderar med yrkesutövarens personliga värderingar.Tidigare forskning visar att fenomenet påverkar socialarbetare negativt genom varierandesymtom. Däremot råder det en kunskapslucka gällande återfinnandet av fenomenet hosutövare av socialt arbete inom den ideella sektorn. Syftet med studien är att undersöka omoch i så fall i vilka avseenden utförare av socialt arbete inom den ideella sektorn erfararmoralisk stress, genom att jämföra fenomenets närvaro i både Sverige och Tanzania.Fenomenet har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tre olikafrivilligorganisationer i respektive land och har sedan analyserats med hjälp av tematiskanalys. Resultaten visar både likheter och skillnader vid förekomsten av moralisk stress. Bådaländer står inför organisatoriska hinder och riskfaktorer som orsakar moralisk stress sombegränsad beslutsrätt och personalbrist. Det framkommer också skillnader som kan förklarasutifrån den samhälleliga kontexten och dess förutsättningar som klientmotstånd och motståndfrån tillhörande community. En central skyddsfaktor för båda länderna är kollegialt stöd inomarbetsplatsen som både kan motverka och åtgärda upplevelsen av fenomenet. / Moral distress is a phenomenon that can occur when a moral dilemma presents itself becauseof a collision between institutional limitations and personal values. Research shows that thephenomenon has a negative effect on social workers through various symptoms. However,there is a gap within the knowledge of the occurrence of the phenomenon among practitionersof social work within the nonprofit sector. The aim of this study is to examine if and in whatway moral distress occurs among practitioners of social work in the nonprofit sector and tomake a comparison between two different cultures through examining the phenomenon inboth Sweden and Tanzania. To examine the phenomenon, semi structured interviews havebeen conducted with three different organizations in each country which have later on beenanalyzed thematically. The results show both differences and similarities regarding theoccurrence of moral distress. Both countries face institutional limitations and risk factorssuch as, limited right of decision and shortage of staff, that can cause moral distress. Beyondthis there are also differences that can be explained by the cultural context and its conditionssuch as resistance from the client and its community. A distinguished similarity in bothcountries is the available peer support within the organization that seems to both prevent andremedy the experience of the moral distress.

The purpose of this study was to, through qualitative interviews, contribute to a deeper understanding of how collaboration between human-treating organizations, which work preventively against drug use among young people in X-municipality, continues in practice. Therefore, we also want to investigate how this collaboration is experienced within four human-treating organizations. These are the police, social services, field group and student health team at school in X-municipality. This was done with the help of nine qualitative interviews in semi-structured form. The results of the interview material were analyzed using organizational theory and previous research. From the results, we could see that collaboration is perceived as an important phenomenon where the organizations collaborate to some extent, but not as much as they would like. Where organizational factors such as regulations, personal interaction and different approaches to the social problem affect the extent to which cooperation takes place.