Allt fler religiösa organisationer har börjat använda sig av informationsteknik i sin verksamhet i takt med den digitala teknologins frammarsch i samhället. På grund av deras starka fokus på evangelisation är församlingar inom protestantiska samfund, och då i synnerhet pingstförsamlingar, i hög grad benägna att ta till sig informations- och kommunikationsteknik (IKT). Tidigare studier inom detta forskningsområde har fokuserat på hur religiösa samfund använder IKT för att nå ut med sitt budskap samt på aktiva medlemmars användning av teknik och sociala medier. Få studier har undersökt implementering av interna informationssystem i religiösa organisationer. Syftet med detta arbete är att för en församling inom pingstkyrkan i en svensk kontext genomföra en förstudie till implementeringen av ett e-kollaborationssystem, för att identifiera eventuella problem som kan uppstå och vilka åtgärder som kan vidtas för att förebygga dessa. Detta arbete utformades som en fallstudie där datainsamlingen främst bestod av intervjuer och en enkätundersökning med volontärer som arbetar i församlingen, samt observationer av delar av verksamheten vari volontärer deltar. Ur resultatet från intervjuerna och enkäten identifierades förväntade problem i samband med implementeringen av ett e-kollaborationssystem. I likhet med de problem som finns beskrivna i litteraturen handlar dessa främst om användarmotstånd eller felaktig användning av systemet på grund av användarnas ovana eller ointresse av ny teknik. Likaså överensstämmer volontärernas uppfattningar gällande de viktigaste faktorerna för att använda ett e-kollaborationssystem – utbildning inom systemet, uppfattad nytta och fördelar med systemet, men framför allt att systemet ska vara lättanvänt - med de som beskrivs i litteraturen. Studiens resultat är inte direkt generaliserbar då den endast studerat en församling, men resultatet skulle kunna användas som underlag för projekt som utförs i andra organisationer och under liknande förutsättningar. Vidare kan denna studies resultat jämföras med en verklig, framtida implementering av ett e-kollaborationssystem i en religiös organisation. / As digital technology gain ground in society, an increasing number of religious organizations are beginning to use information technology within their operations. Due to their strong focus on evangelism, Protestant congregations – in particular those belonging to the Pentecostal movement – are strongly inclined to adopt information and communications technologies (ICTs). Previous research in this field has focused on how religious communions use ICT to reach people with their message, and on their members’ use of technology and social media. Few studies have investigated the implementation of internal information systems in religious organizations. The aim of this research work was to conduct a preliminary study on the implementation of an e-collaboration system for a Pentecostal congregation in a Swedish context, in order to identify the problems that may arise and measures that can be taken to prevent these. This research work was designed as a case study, the data gathering of which consisted primarily of interviews with and a questionnaire answered by volunteers who work in the congregation, along with observations of parts of the operations of the congregation. The results of the interviews and the questionnaire were analyzed, and the problems that were expected to arise in connection with the implementation of the e-collaboration system were identified. These were found to correspond to a high degree with those discussed in the literature, and primarily revolved around user resistance to or incorrect use of the system based on unfamiliarity with and lack of interest in new technology. Moreover, the volunteers’ opinions corresponded to what is described in the literature as regards what the most important factors in use of an e-collaboration system: training in, perceived usefulness and advantages of, and – in particular – ease of use of the system. It is not possible to directly generalize using the results of this study due to the fact that it was based on a single congregation, but the results may be used as a basis for projects conducted in other organizations and under similar circumstances. Furthermore, the results of this study can be compared to those of a real, future implementation of an e-collaboration system within a religious organization.

Bakgrund: Hållbarhetsredovisning har blivit en viktigare del för de svenska företagen vilket visas i den signifikanta ökningen av omfattningen och kvaliteten av hållbarhetsredovisningen som har skett den senaste tiden. Ett flertal studier har tidigare studerat sambandet mellan hållbarhetsredovisningen och faktorer som storlek, branschtillhörighet och synlighet. Det finns däremot en avsaknad på studier av sambandet mellan faktorer som ledningens syn på hållbarhetsredovisning, företagskultur, ägarform och hållbarhetsredovisningens omfattning. Kommunala och privata bostadsbolag är exempel på bolag där ägandeformen skiljer sig åt och en studie med dessa bolag kan därmed bidra till forskningsområdet. Syfte: Studiens syfte är att jämföra privata och kommunala bostadsbolags omfattning av hållbarhetsredovisning Metod: Denna kvantitativa studie utförs genom en deduktiv ansats där hypoteser formuleras utifrån befintliga teorier. Genom en innehållsanalys av sekundärdata bestående av årsredovisningar och hållbarhetsredovisningar från 30 kommunala och 30 privata bostadsbolag operationaliseras omfattningen av hållbarhetsrapportering. Datan används sedan som underlag till OLS-regression. Slutsats: Studiens resultat visar att ägandeformen har en påverkan på omfattningen av hållbarhetsredovisning i form av ett signifikant positivt samband mellan kommunalt ägande av bostadsbolag och omfattningen av hållbarhetsredovisning. Utav måtten storlek, lönsamhet, risk och jämlikhet så visar endast storlek ett signifikant samband med omfattningen av hållbarhetsredovisning. Det går därmed att konstatera ägandeformen är en viktig faktor att ta i beaktande vid undersökningar av hållbarhetsredovisningar / Introduction: Sustainability reporting has become an important aspect for Swedish companies, which has been shown by the significant increase of the magnitude and quality sustainability reports as of late. A considerable amount of previous studies has examined the relationship between variables such as size, industry affiliation and visibility with the extent of sustainability reports. Managerial attitudes, company culture and ownership are however factors which are less researched when related to the extent of reported sustainability. Studies can thereby be made on municipally and privatelyowned housing companies, seeing as the ownership differs between the two organizations, in order to contribute to the field of research. Purpose: The purpose of this study is to compare the extent of reported sustainability in municipally and privately-owned housing companies. Method: This quantitative study is executed through a deductive approach in which hypotheses are formulated through existing theories. The extent of reported sustainability is operationalized through a content analysis on secondary data consisting of annual reports and sustainability reports collected from 30 municipally and 30 privately owned housing companies. The collected data is then analysed with OLS- regression analysis. Conclusion: The results of the study show a correlation between the variable ownership and the extent of reported sustainability in the form of a significant positive correlation between municipally owned housing companies and the extent of reported sustainability. Out of the measures; size, profitability, risk and equality which were tested in the study, only size showed a significant correlation with the extent of reported sustainability. The study thereby concludes that ownership is an important variable to take into consideration when studying sustainability reports.

The field of technological subscription-based services are growing, and more organizations are using this strategy to provide their customers with products and services. Even though the market is growing the theories concerning the perceived value of their customers are not. The perception of value is an important part of a company’s strategy and the need for validated aspects concerning this is important to formulate. Customer-perceived value is a complex area and the gap in the theoretical understanding of this in the technological subscription-based products and services needs to be filled. The aim of this research is to explore this field and to gain a better understanding of what situational factors of the perceived value is. The situation studied in this research lies within the visitor-centered organizations perception of value of subscription-based multi-media guides. After an extensive literature review in this area data has been collected through eight semi-structured interviews. This has resulted in the findings of factors that affect both the beneficial and costly domains of the customer-perceived value. It was also clear that the situation plays a big role in the perceived value. The factors that was mentioned most of the respondents were seen as the most influential and these has been presented in a list in the end of the study. The results can be used as a base for future studies to gain a deeper insight in the area and also to conduct more studies to see if different situations have a bigger affect. The results can also be used as a guideline for practitioners within the field as they develop their products and services to increase value for their customers. / Företag som erbjuder tekniska prenumerationsbaserade lösningar blir fler, och allt fler företag använder sig av denna strategi för att förse sina kunder med produkter och tjänster. Även fast denna marknad växer saknas fortfarande teorier som rör området kring vad deras kunder har för upplevt kundvärde. Upplevt kundvärde är en viktig del av ett företags strategi och behovet av validerade teorier kring vilka aspekter som påverkar detta är viktiga att formulera. Upplevt kundvärde är ett komplext område och gapet i den teoretiska förståelsen kring detta inom området som erbjuder tekniska prenumerationsbaserade produkter och tjänster behöver fyllas. Syftet med denna rapport är att undersöka detta område för att få en bättre förståelse för vilka de situationsbaserade faktorer som påverkar det kundupplevda värdet är. Situationen som har studerats i denna rapport ligger i besöksorienterade organisationers upplevda värde av prenumerationsbaserade multi-mediaguider. Efter en omfattande litteraturstudie inom detta område har data samlats in med hjälp av åtta semi-strukturerade intervjuer. Tack vare det insamlade materialet har denna studie resulterat i en lista på faktorer som påverkar både de fördelaktiga samt kostsamma domänerna av det upplevda kundvärdet. Det var även tydligt att situationen spelar en stor roll i det upplevda kundvärdet. De faktorer som nämndes mest av respondenterna har ansetts haft störst påverkan och det är dessa som presenteras i en lista i slutet av rapporten. Resultatet kan användas som bas för fortsatta studier för att fördjupa sig inom området samt för att genomföra fler studier för att se om olika situationer har mer inverkan. Resultatet kan även användas som en riktlinje för de som praktiserar inom fältet när de utvecklar sina produkter och tjänster för att höja värdet för sina kunder.

Svensk militär verksamhet organiseras och leds i ett normalläge, för att snabbt kunna möta och hantera en hastigt uppkommen påfrestning. På motsvarande sätt finns annan verksamhet i samhället som verkar under liknande förutsättningar. Vad kännetecknar en militär organisation som skall hantera påfrestningar med hög operativ effekt, och vad utmärker metoden för att leda verksamheten vid påfrestning? Vilka utmaningar och lösningar kan identifieras? I syfte att vidga perspektiven gjordes en jämförelse i kontrasterande syfte mellan ett militärt förband och ett akutsjukhus. Genom en induktivt driven ansats och kvalitativ metod, genomfördes sju semistrukturerade djupintervjuer vid Luftstridsskolan i Uppsala och Lokal katastrofledning vid Gävle sjukhus. Likheterna mellan de undersökta enheterna avseende organisation och ledningsmetod samt utmaningar och lösningar kopplade till detta var stor. Med utgångspunkt i begreppen High Reliability Organizations och Ambidextrous Organizations diskuteras resultaten, som ger förutsättningar att utveckla organisation och ledningsmetod främst vid författarnas förband Luftstridsskolan. För att nå detta är författarnas konkreta rekommendationer, med stöd i empiri och litteratur, bl.a. att i högre utsträckning nyttja tvärfunktionellt sammansatta ledningsgrupper för att hantera påfrestningar eller komplexa planeringsuppgifter och därigenom minska stuprörstänkande, att sträva mot förbättrad gemensam lägesbild vid flottiljstab och att avkräva lojalitet mot beslutad organisation och ledningsmetod. Detta bedöms leda till ökad operativ effekt vid förbandet. / Swedish armed forces are normally organized for education and training on a daily basis, for the purpose of rapidly being able to deal with sudden events or strains. What signifies a military organization and command dealing with these kinds of strains whilst maintaining a high level of operational effect? What challenges do they face and what kinds of solutions are available? In order to expand the perspective a comparison was made with a military unit and an emergency hospital. This study was carried out withan inductive and qualitative method, and seven semi-structured interviews were conducted. By the perspectives of High Reliability Organizations and Ambidextrous Organizations, the results are discussed. The resemblances between the two researched units are surprisingly striking in the investigated areas of interest. In order to improve organization and command at the researched military unit, the authors recommend the following actions: the use of joint functions command groups to a greater extent in order to enhance the ability to handle strains and sudden events, to strive for a greater level of situational awareness on all levels in the organization and the demand for loyalty to organization and structure of management decided by the commander. These actions are deemed to increase the level of operational effect at the unit.

In order to make development aid more efficient, a large number of donors, including Sweden, signed the so called Paris Declaration in 2005. The Declaration gives the partner countries more responsibility for their own development and aims to make he development aid provided by donor countries more measurable. It has been referred to as a paradigm shift within this policy area due to its far‐reaching goals. The Declaration has consequences for all actors in the development aid community, and this thesis aims at outlining and analyzing the effects of the Declaration on the Swedish non‐governmental organisations which hold a frame agreement with the Swedish International Development Agency (SIDA). As an increasing part of evelopment aid is being channelled through NGOs and they hold an important role in the area, they are interesting subjects of study. The analysis is conducted from a society‐centred governance perspective, which focuses on how different actors in society shape public policy. The perspective hallenges the view on the state as dominating unilaterally and takes into account the diversity of actors involved in policy‐making, such as NGOs. The result of the study is, among other things, that the character of the relationships and interactions between Swedish NGOs and SIDA varies, and can be described as either a more traditional hierarchical model or co‐governing. Furthermore, the Paris Declaration is perceived by the NGOs as being a step in the right direction rather than a paradigm shift at all level. / För att göra utvecklingsbistånd effektivare, undertecknade ett stort antal givare, däribland Sverige, den så kallade Parisdeklarationen 2005. Deklarationen ger samarbetsländerna ett större ansvar för sin egen utveckling och syftar till att göra biståndet från givarländerna mer mätbart. Man har kallat detta ett paradigmskifte inom området på grund av sina långtgående mål. Deklarationen har konsekvenser för alla aktörer inom området utvecklingsbistånd, och denna uppsats syftar till att beskriva och analysera de effekter som deklarationen har på de svenska icke‐statliga organisationer som har ett ramavtal med SIDA. Eftersom en allt större del av utvecklingsbiståndet kanaliseras genom enskilda organisationer och de innehar en viktig roll i området, är de intressanta att studera. Analysen görs utifrån ett samhällsorienterat governance perspektiv som fokuserar på hur olika aktörer i samhället utformar den offentliga politiken. Perspektivet utmaningar uppfattningen om att staten ensidigt dominerar och tar hänsyn till mångfalden av aktörer i det politiska beslutsfattandet, till exempel icke‐statliga organisationer. Resultaten av undersökningen är bland annat att karaktären av de relationer och interaktioner mellan svenska icke‐statliga organisationer och SIDA varierar, och kan beskrivas som traditionellt hierarkisk, eller samarbetsbaserad (co‐governing). Vidare uppfattas Parisdeklarationen av icke‐statliga organisationer som ett steg i rätt riktning, snarare än ett paradigmskifte på alla nivåer.

When the world becomes drowned in multiple global problems and citizens do not see any real progressive solutions from their governments, they take the initiative in their own hands and start changing the world on their own. The Transition Town movement was born this way. It is a social movement which aims at building resilient local communities in response to climate change, peak oil and an unfair ecologically destructive economic system which is probably soon to break down. As a potentially strong actor of future social change, it is worth studying emerging local movements in Europe, and hopefully identifying new potentials for success of these grass-root innovations.The study, thus, aims to investigate the relation between the participants of the Transition Movement Sweden and the supranational/intergovernmental entity EU, which plays one of the key roles in economic, environmental and social aspects of Swedish citizens. By conducting interviews with participants of the movement in several Swedish cities, the nature of this relationship is being explored. Using the theory of Multi-Institutional Politics Approach the case study explains the connection between the movement and the EU.

Bakgrund: Enligt svensk lag ska arbetsgivare bedriva ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet i yrkeslivet. Lagen säger även att större företag har en skyldighet att upprätta en hållbarhetsrapport innehållande upplysningar kring bland annat jämställdhet. Finns det skillnader i presentationen av jämställdhetsarbete beroende på branschtillhörighet? Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vad olika företag redovisar i sitt jämställdhetsarbete beroende på bransch. Uppsatsen avser vidare att identifiera och förklara skillnader i rapporteringen hos svenska börsnoterade bolag inom de tre olika branscherna; IT-, fastighets- och finansbranschen. Metod: I denna studie tillämpas en kombination av en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats. För att undersöka forskningsfrågorna har studien antagit en innehållsanalytisk forskningsmetod, där ett kodschema ligger till grund för insamling av empirisk data från olika företags års- och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Det framkommer skillnader i de studerade branschernas redovisning av jämställdhetsarbete. Några konkreta orsaker till detta kan inte förklaras med den empiriska data som har samlats in. Teorin kan dock förklara företags agerande och beslutsfattande, vilket kan ligga till grund för företagens synliggörande av jämställdhetsarbete. Studiens resultat visar på att finansbranschen redogör sitt jämställdhetsarbete i störst utsträckning, följt av fastighetsbranschen och därefter IT-branschen. / Background and problem: According to Swedish law, employers must actively work for promoting gender equality in the organization. The law also states that larger companies have an obligation to prepare a sustainability report containing information on, among other things, gender equality. Are there differences in the presentation of gender equality work depending on industry affiliation? Purpose: The purpose of this paper is to describe what different companies report in their activities for gender equality depending on industry. The thesis aims to identify and explain differences in the reporting of Swedish listed companies within the three different industries; IT, real estate and finance industry. Method: In this study, a combination of a quantitative and qualitative research method with an abductive approach is applied. In order to examine the research questions, the study has adopted a content analytical research method, where a code scheme forms the basis for collecting empirical data from various companies' annual and sustainability reports. Conclusion: The study has revealed differences in the reporting of gender equality in the studied industries. The empirical data cannot explain any concrete reasons for the differences. However, the theory can explain companies’ actions and decision-making, which can form the basis for companies' reporting of gender equality. The study's result show that the financial industry reports its gender equality work to the greatest extent, followed by the real estate industry and the IT industry.

VUCA är ett begrepp, som används för att beskriva den komplexa, oförutsägbara och snabbrörliga omvärld vi lever i idag. Det talas ofta om ett paradigmskifte och att det kommer krävas nya managementmodeller för att framgångsrikt leda organisationer. Det ställs ökade krav på organisationer att snabbt kunna ställa om, ständigt arbeta med förbättring och utveckling för att öka sin innovationskraft. Psykologisk trygghet är ett fenomen som fått ökat utrymme i näringslivet och i forskning under senare år, då det starkt korrelerar med individers och teams förmåga att möta förändring och vara högpresterande. Psykologisk trygghet är en gemensam övertygelse hos medlemmarna i ett team om att teamet är tryggt för interpersonellt risktagande. Syftet med denna uppsats var att bidra med kunskap kring hur företag arbetar för att vara i ständig förnyelse och bygga kapacitet i organisationen för att möta kraven i VUCA, samt förstå hur psykologisk trygghet kan vara en motor i det arbetet. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex intervjuer på två större organisationer. Studiens resultat pekar på sex viktiga fokusområden för att vara och leda i ständig förnyelse och framgångsrikt kunna möta de nya kraven. Dessa sex fokusområden beskrivs på följande sätt: Storytelling -”varför” som möjliggörare för motivation och mening, Förmåga att lära - nyfikenhet som möjliggörare för nytänkande och innovation, Ledarbeteenden - vara förebild som möjliggörare för beteendeförändring, Individen i centrum - självkännedom som möjliggörare för  självledarskap, Ägandeskap - autonomi som möjliggörare för ansvarskänsla och empowerment och Arbetssätt - lita på processen som möjliggörare för struktur och uthållighet. Studien visar vidare att det finns stark koppling mellan psykologisk trygghet och de sex fokusområdena för att vara i ständig förnyelse och kunna möta kraven i omvärlden. Psykologisk trygghet är en möjliggörare för att bygga kapacitet genom dessa fokusområden. Fokusområdena bidrar i sin tur till ökad psykologisk trygghet, samtidigt som de möjliggör att vara i ständig förnyelse. / VUCA is the term used to describe the complex, uncertain and rapid changing world we live in today. Often it is described as a new paradigm with needs for new management models to continue to be successful. In order to be able to meet the new requirements, organizations need to develop ability to smoothly adapt to change, constantly work with improvement and development to increase their power to innovate. Psychological safety is a phenomenon that got more attention in business and research in recent years, due to its high correlation to the ability of individuals and teams to face change and to be high performance units. Psychological safety is a shared belief held by members of a team that the team is safe for interpersonal risk taking. The purpose of this thesis was to contribute with knowledge about how companies work to build capacity in organizations to meet the requirements of VUCA, as well as understanding how psychological safety can be an enabler in this work. A qualitative interview study was conducted with six interviews at two larger organizations. The result of the study highlights six important focus areas for being in continuous renewal and successfully meeting the new requirements. These six focus areas are described as follows: Storytelling - “why” as an enabler for motivation and meaning, Ability to learn - curiosity as an enabler for innovation, Leadership behaviours - to be a role model as an enabler for behaviour change, People centric approach - self-awareness as an enabler for self-leadership, Ownership - autonomy as an enabler for responsibility and empowerment and “Way of working” - trust the process as an enabler for structure and endurance. The study further shows that there is a strong link between psychological safety and the six focus areas. Psychological safety is an enabler to build capacity in these areas. The focus areas contribute in return to increase psychological safety and at the same time support the ability to meet the complex, uncertain and rapidly changing world. / <p>2020-11-26</p>

No description available.

Bakgrund: Kunskapsintensiva organisationer upplever svårigheter när det kommer till att behålla medarbetare och de tvingas således arbeta för att hantera den frivilliga personalomsättningen. Den svenska advokatbranschen genomgår förändring och medarbetare byter arbetsgivare i allt större utsträckning. Samtidigt pågår diskussioner kring huruvida monetära- och icke-monetära incitamentssystem påverkar medarbetarnas motivation, arbetstillfredsställelse och engagemang. Därav har intresset väckts för att studera huruvida incitamentssystem påverkar den frivilliga personalomsättningen inom advokatbyråer verksamma i Sverige. Syfte: Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för hur incitamentssystem påverkar den frivilliga personalomsättningen inom advokatbyråer verksamma i Sverige. Metod: Studien innehar en kvalitativ forskningsstrategi och ett konstruktionistisktperspektiv. Arbetet följer en abduktiv ansats och en tematisk analys används viddata analysen. Syftet och forskningsfrågorna besvaras genom att utnyttja en flerfallsstudie på två olika advokatbyråer verksamma i Sverige, där 14 semi-strukturerade intervjuundersökningar ligger till grund för inhämtandet av det empiriska materialet. Slutsats: Studien påvisar att kunskapsintensiva organisationer bör utforma incitamentssystem med både monetära och icke-monetära incitament där en förståelse för att incitamentssystem kan påverka andra medarbetare än vad som var avsett är viktig. Monetära incitament tycks påverka arbetstillfredsställelsen men har begränsad effekt på medarbetarnas motivation och engagemang. De icke-monetära incitamenten tenderar att påverka den frivilliga personalomsättningen i större utsträckning / Background: Knowledge-intensive organizations experience difficulties when it comes to retaining employees and they are obliged to handle the voluntary turnover. The Swedish law branch of industry experiences a period of change where employees change employers to a greater extent. At the same time, there are ongoing discussions about how monetary- and non-monetary incentives affect employee motivation, job satisfaction and commitment. Therefore, it is interesting to study how incentive systems affect voluntary turnover in Swedish law firms. Purpose: The study aims to increase the understanding of how incentive systems affect the voluntary turnover in Swedish law firms. Methodology: The study is designed according to a qualitative research strategy and has a constructionist perspective. The work follows an abductive approach, and a thematic analysis is used when analyzing the data. The purpose and research questions are answered by utilizing a multiple-case study of two Swedish law firms, where 14 semistructured interviews generate the empirical material. Conclusion: The study shows that knowledge-intensive organizations should design incentive systems with both monetary and non-monetary incentives where an understanding that incentive systems can affect other employees than what was intended is important. Monetary incentives seem to affect job satisfaction but have a limited effect on employee motivation and commitment. The non-monetary incentives tend to affect voluntary employee turnover to a greater extent.