Arbete inom den idéburna sektorn bedrivs utifrån andra mål än ekonomiska, mål som ofta delas av de anställda. Syftet med följande studie är att undersöka vilken roll dessa mål spelar för de anställdas motivation, och i synnerhet vilken kompenserande roll de kan utgöra för eventuella svagheter i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Då avsikten är att undersöka olika aspekter av de anställdas egna upplevelser, lämpade sig en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med ett urval bestående av sex personer jämt fördelade mellan två idéburna organisationer. De två valda organisationerna skiljer sig i viss mån åt gällande såväl organisationsstruktur som målgrupp, de har dock även gemensamma drag vilket synliggörs i det empiriska materialet. Det teoretiska ramverk som används ämnar undersöka relationen mellan de anställda och strukturen de verkar i, faktorer som leder till arbetstillfredsställelse samt hur krav och resurser påverkar upplevd motivation kontra belastning. Analysen visade på vikten av såväl struktur i arbetet som frihet i utförande, det egna engagemangets roll som drivkraft och betydelsen av ett utvecklande och stöttande socialt sammanhang. Slutsatsen som dras är att den personliga ideologin och engagemanget för organisationens sakfråga många gånger är avgörande för de anställda, och att brister främst i den sociala arbetsmiljön är den vanligast förekommande anledningen till bristande lojalitet mot organisationen. Även närvaron av en chef som leder och fördelar arbetet framstår som viktigt i båda organisationerna. / Work within the nonprofit sector is driven by goals other than economic ones, often shared bythe employees. The purpose of this study is to examine the role these goals play in employee motivation, particularly the compensatory role they may have for potential weaknesses in the organizational and social work environment. As the intention is to explore various aspects of employees' own experiences, a qualitative approach was deemed suitable. The empirical material consists of semi-structured interviews with six individuals, evenly distributed between two nonprofit organizations. While the two selected organizations differ to some extent in both organizational structure and target group, they also share common features, as evidenced in the empirical material. The theoretical framework used had the purpose of examining the relationship between employees and the structure they operate in, factors leading to job satisfaction, and how demands and resources affect perceived motivation versus strain. The analysis highlighted the importance of both structure in work and freedom in execution, the role of personal commitment as a driving force, and the significance of a supportive and developmental social context. The conclusion drawn is that personal ideology and commitment to the organization's cause are often crucial for employees, and deficiencies primarily in thesocial work environment are the most common reason for lacking organizational commitment. The presence of a leader guiding and allocating work is also deemed significant in both organizations.

This bachelor thesis is a qualitative case study of whether the Olof Palme International Center’s (OPC) model of foreign aid, as a Swedish non-governmental organisation (NGO), is understood by leading figures of the three types of participants involved in the model; the OPC, Swedish member organisations, and, in this case, South African partner organisations, as taking either a solidarity- or charity-approach to foreign aid, in both theory and practise. The theories of Mutual Aid and International Solidarity are used to construct two opposing “solidarity” and “charity” models of foreign aid, against which the OPC model is compared. These two approaches are selected as they are most often associated with NGO foreign aid providers. The criticisms of, and suggestions for improvements to foreign aid practises are collected from aid experts and leading scholars in the field, such as Pearson (1970), the OECD/DAC, and the UN. These suggestions and criticisms are compared against both models and sorted accordingly as indicators in the analytical framework, whereby a preference among aid scholars and experts for the solidarity model is revealed. Empirical data is collected through semi-structured interviews with the involved parties and analysed through qualitative content analysis. By analysing which of the indicators in the analytical framework, belonging to the “solidarity-model” or “charity-model” were affirmed by a majority of the interviewees, it was found that both the OPC’s model and the way it is implemented, is understood by all involved parties as a solidarity model.

A flexible working environment in the form of teleworking is becoming more common among both managers and employees, where the office of the future should consist of flexibility. The digital capabilities that have increased in recent years, such as cloud services, other powerful software and accessibility to the Internet, can be seen as some of the crucial factors that have made this feasible. This creates opportunities as it provides access to work materials, whether they are in the office or elsewhere. Given the increased distance work, this study finds a reason to explore functionality and the use of digital tools. For this, the study should be able to serve as a guideline in, for example, operations in their distance work. The study has applied a qualitative approach together with a deductive approach. First, theory was collected and after that linked to the phenomena that are of interest to the study and then the empirical collection was collected by means of open interviews. These interviews have been analyzed to find recurring themes and categories, which have been the base of the study and its associated theory. The five themes that emerged during analyzes were the following: teleworking, leadership, digital tools, functionality in digital tools, future functionality in digital tools. The study shows that the needs have changed over the past decade, which has increased the interest in the functionality of the digital tools. What is evident from all respondents is that the IT industry is one step ahead in this development. The major challenge lies in recreating the physical space, where the study shows that the digital tools cannot yet satisfy the wishes of the interviewed mid-level managers. / En flexibel arbetsmiljö i form av distansarbete, blir allt mer vanlig både bland chefer och medarbetare, där framtidens kontor bör bestå av flexibilitet. De digitala möjligheterna som ökat på senare år, så som molntjänster, andra kraftfulla mjukvaror och tillgänglighet till internet, kan ses som några av de avgörande faktorer som gjort detta genomförbart. Detta öppnar upp för möjligheter då det ger tillgång till arbetsmaterial oavsett om de befinner sig på kontoret eller på annan plats. Med tanke på det ökade distansarbetet finner denna studie en anledning till att utforska funktionalitet samt användningen av de digitala verktygen. För detta skall studien kunna fungera som en vägledning för exempelvis verksamheter i sitt distansarbete. Studien har tillämpat ett kvalitativt angreppsätt tillsammans med en deduktiv ansats. Först samlades teori in kopplat till fenomenen som är intressanta för studien och därefter genomfördes insamling av empirin med hjälp av öppna intervjuer. Dessa intervjuer har analyserats för att finna återkommande teman och kategorier, som sedan varit grunden för studien och dess tillhörande teori. De fem teman som har framkommit under analysen var följande: distansarbete, ledarskap, digitala verktyg, funktionalitet i digitala verktyg, framtidens funktionalitet i digitala verktyg. Studien visar att behoven har förändrats det senaste decenniet jämfört med tidigare forskning, något som har gjort att intresset för funktionaliteten i de digitala verktygen har ökat. Vad som framgår hos samtliga respondenter är att IT-branschen ligger steget före i denna utveckling. Den stora utmaningen ligger i att återskapa det fysiska rummet, där det av studien framkommer att de digitala verktygen ännu inte kan tillfredsställa de önskemål som finns hos de intervjuade mellancheferna.

Motivated by laws and regulations, moral grounds or the potential business advantages a more diverse workforce might bring, Diversity Management has become an ubiquitous part of organizational practices. Still, minorities are regularly exposed to social and structural discrimination at their workplaces. Allyship mayplay a vital role in changing this. The purpose of this thesis is to explore how allyship is perceived and practiced in a Swedish organization whose members have undergone training in allyship. In short, workplace allyship is the support and advocacy for the inclusion, belonging and career development of a socially disadvantaged or marginalized group. While more and more companies are including allyship into their Diversity Management practices, organizational research is yet to catch up. In addition, there is a very limited body of literature, independent of research field, which surveys allyship outside an American or native English-speaking context. Thus, claims that allyship is cross-cultural are so far founded in theory rather than empirical evidence. Constructed from a single case study of a Swedish subsidiary of an American company, this thesis presents an empirical model of the perceptions and practices of workplace allyship encompassing its motivators and demotivators, resulting behaviours, and challenges concerning its implementation. The model is based on interviews with both non-managers and managers but focuses its attention on disadvantaged group members and managers - two important perspectives that hitherto have received very limited attention in allyship research. The findings suggest that the way allyship is perceived and practiced is directly affected by both organizational enablers and barriers and the context of allyship. It is found that local endeavours must be made to contextualize centralized initiatives to a larger extent. In particular, educational efforts need to be more explicit about both the essence of and interrelation between allyship and systemic discrimination, since such connotations seem to be lost in translation when brought outside its original American historical, cultural and social context. If these are not made clear, there might be a risk that what is perceived as allyship helps preserve the very inequitable systems it conceptually is intended to disrupt. This insight motivates further research on the actual effects of workplace allyship. / Mångfaldsarbete (eng: diversity management) har tagit allt större plats i organisatoriska sammanhang och dess metoder. Arbetet har varit motiverat av lagar och förordningar, moraliska anledningar eller för att en diversifierad arbetsstyrka har potentialen att medföra stor affärsnytta. Trots denna satsning utsätts minoriteter för social och strukturell diskriminering på sina arbetsplatser. Allierade (eng: allies) kan ha en framträdande roll för förändra detta. Det huvudsakliga syftet med denna rapport är att utforska hur ‘allyship’ uppfattas och utövas på en svensk organisation, där dess anställda har fått genomgå en utbildning om ‘allyship’. ‘Allyship’ kan kort definieras som förespråkandet av både den sociala- och karriärsrelaterade inkluderingen av en social missgynnad eller marginaliserad grupp. Samtidigt som allt fler företag och organisationer arbetar med just ‘allyship’ så har inte forskningen inom organisationsteorier kommit ikapp. Det är väldigt begränsat med litteratur kring detta ämne som grundar sig utanför USA, eller ett huvudsakligen engelsktalande land. Det påstående som återfinns inom forskningslitteraturen, att ‘allyship’ är tvärkulturellt är därmed främst baserat på teori med få empiriska bevisningar. Utifrån en fallstudie på ett svenskt filial av ett amerikanskt bolag, presenterar denna uppsats en empirisk modell för ‘allyship’ på arbetsplatsen (eng: workplace allyship). Modellen innefattar faktorer som motiverar respektive avskräcker, resulterande insatser och de utmaningar som uppstår när ‘allyship’ ska implementeras. Denna modell är baserad på genomförda intervjuer med både chefer och anställda. Fokuset har lagts på missgynnade gruppmedlemmar (eng: disadvantaged group members) och chefer. Detta är då dessa perspektiv har hittills fått begränsad plats i forskningen om ‘allyship’. Resultaten talar för att sättet ‘allyship’ uppfattas och utövas på beror starkt av organisatoriska möjliggörare och barriärer, samt den kontexten som finns. Detta innebär att det krävs lokala ansträngningar på filialen för att kontextualisera centraliserade initiativ i större utsträckning. Särskilt viktigt är det att utbildningarna och liknande insatser om ‘allyship’ blir tydligare eftersom dess innebörd förefaller sig försvinna när konceptet tas ur det amerikanska sammanhang det härstammar ifrån. Om betydelsen inte klargörs finns det en risk att uppfattningen om ‘allyship’ bidrar till att bibehålla den systematiska diskrimineringen konceptet finns till för att bekämpa. Denna insikt ligger som grund till vidare forskning om ‘allyship’ på arbetsplatsen.

Cycling is recognised as a mode of transport with many health and environmental benefits yet remains relatively underfunded and lacks priority in many Swedish municipalities. Despite a will from the government to enhance sustainable transport, cycling is not given its rightful place in urban areas. This implies a presence of bottlenecks and barriers in cycle planning. Cycle advocacy organisations try to change this paradigm and develop tools, methods, and processes to improve this process. Cycling advocacy Cykelfrämjandet recently released a new process called Cyklisternas Cykelvägsanalys, cyclists’ cycle route analysis. This process can be used by any usual cyclist who will invite decision makers to experience the cycling environment and evaluate it together using a quality assessment method. A report is handed over to the municipality afterwards and a follow up is done one year after.To fully grasp what this new process entails, a thorough document analysis was conducted. Through an international review exploring similar initiatives developed by NGOs, individuals or governmental entities, the degree of innovation this process was assessed. This was then built upon using semi constructed interviews with participants of the three trial Cykelvägsanalys happening in Marks Kommun, Pitea and Varberg. The interview results were also used to evaluate how Cyklisternas Cykelvägsanalys can work on bottlenecks and use action levers to improve the cycling environment. Results show that whilst other methods to assess the quality of cycling environmentsexist, none are tied into a process, or at least nothing of the official kind. This emphasis on the process, the communication that it creates between politicians, planners, and everyday cyclists can help lift bottlenecks related to cycle planning linked to a lack of political support and the weak cycle lobby. In the three municipalities, it seems that CVA has more impact on municipalities that are less advanced on the cycling question. The results are very promising, and the participants on the municipal side willing to act on recommendations issued from the workshop. A big drawback however is the presence of very few politicians in the workshops which is what would have the most impact. A bigger emphasis on the necessity of getting these actors to participate in the methodology would be beneficial. More research can be done in a few years to assess the impact of follow up and if everyday cyclists took the initiative of trying out the method in their municipalities.

Bakgrund: Under de senaste två decennierna har artificiell intelligens (AI) blivit en viktig del av teknologisk utveckling och används nu på många håll inom samhället. Organisationer och företag behöver följa med i utvecklingen och därmed överväga integrering av AI i olika arbetsmoment. Idag kan företag integrera AI inom redovisningens repetitivt manuella uppgifter, bland annat, för att bidra till effektivisering, stordriftsfördelar, samt för att reducera risken för mänskliga fel. Däremot påpekas att det krävs ytterligare forskning gällande vilka motiv och attityder det finns för att integrera AI i redovisningen.  Syfte: Studiens syfte är att framhäva centrala aspekter, baserat på Rogers adaptionsteori, som är viktiga för att organisationer skall kunna integrera AI framgångsrikt i redovisningen.  Metod: Studien använder en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats. Forskningen genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med nio respondenter för att samla in empiriskt material. Samtliga respondenter, som valdes ut genom målstyrt urval, är verksamma inom redovisnings- och IT-branschen. Slutsats: Det krävs kunskap och en gynnsam attityd för att framgångsrikt integrera AI i redovisningen. Dessutom är det även betydelsefullt att ta hänsyn till risker för att bidra till korrekt och säker användning. Vidare skall nyttan av att integrera AI överstiga kostnaden för investeringen, samt förbättra effektiviteten i redovisningens arbetsmoment. / Backround: Over the past two decades, artificial intelligence (AI) has become a crucial part of technological development and is now widely used in society. Organizations and companies need to keep up with this development and consider integrating AI into various work processes. Today, companies can integrate AI into repetitive manual tasks in accounting, among other areas, to enhance efficiency, achieve economies of scale, and reduce the risk of human error. However, it is noted that further research is needed to understand the motives and attitudes towards integrating AI in accounting. Purpose: The purpose of this study is to highlight key aspects, based on Rogers diffusion of innovations theory, that are important for organizations to successfully implement AI in accounting. Method: The study employs a qualitative research method with an abductive research approach. The research is conducted through semi-structured interviews with nine respondents in order to gather empirical data. All respondents, selected through purposive sampling, are active in the accounting- and IT-industries. Conclusion: It is essential to absorb knowledge and foster a positive attitude in order to successfully integrate AI in accounting. Moreover, it is crucial to consider associated risks to ensure its accurate and secure utilization. Furthermore, the benefits of AI integration should outweigh the investment costs and enhance efficiency in the accounting processes.

Denna avhandling hade två syften. 1. Att i ett organisations-, professions- och pedagogiskt samverkansperspektiv studera några förskollärares möjligheter och hinder för utvecklingen av en genusmedveten pedagogik. 2. Att bedriva kvalita-tiv forskning utifrån antaganden om forskning för social rättvisa, som ett bidrag till metodologiutveckling. Följande frågeställningar belyste dessa syften: Hur skapar förskollärare utrymme för reflektion och kunskapsprocesser över tid; vil-ka individuella och kollektiva handlingar utför förskollärare över tid; vilka bi-drag till verksamhetsutveckling kan en studie av detta slag göra? Med feminis-tisk pragmatism som vetenskapsteoretisk grund tillämpades feministisk aktions-forskning som satte förskollärarnas frågeställningar i centrum. Under tre års tid ägde regelbundna träffar rum för gemensamma reflektioner, utvärderingar och planeringar av pedagogiska handlingar. Enskilda och gruppintervjuer, deltagande observationer samt en stor mängd mejl-, telefon- och brevutbyten kompletterade datainsamlingen. Den analytiska forskningsberättelsen växte fram under åter-koppling till förskollärares handlingar och i ljuset av förskollärares diffusa pro-fessionstillhörighet. Handlingarna tolkades utifrån de i feministisk aktionsforsk-ningsmetodologi inneboende principerna vad, vem och kritiska händelser över tid. Organisations- och professionsteoretiska analyser visade att förskollärarnas handlingar varken erkändes som professionella av den kommunala arbetsgivaren eller föräldrarna. Förskollärarnas behov av professionell erkänsla var stort, men när den uteblev, visade sig det långsiktiga utvecklingsarbetet vara av stort värde, därför att förskollärarna lyckades åstadkomma pedagogiskt sett meningsfulla förändringar, vilket understryker den temporala aspekten av organisatoriska för-ändringar underifrån. Förskollärarnas kollektiva handlingar började rota sig i en gemensam värdegrund. Formen av utvecklingsarbetet - att samarbeta med en al-lierad utifrån - var avgörande för skapandet av utrymme för reflektion och kol-lektiva handlingar. Kollektiva handlingar möjliggjordes i hög utsträckning tack vare enskilda deltagares mod att bryta tystnader om orättvisor i den egna verk-samheten. En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma organisatoriska för-ändringar över tid genom en radikal öppenhet för agency. Transformativa kun-skapsprocesser kan åstadkommas om erbjudanden till ett genuint deltagande i ett förändringsarbete lämnas och mottas. Genom en problematisering av termer som handling, deltagande, emancipation, social rättvisa och kunskap gjordes ett me-todologiskt bidrag till feministisk aktionsforskning. / This doctoral thesis had two purposes. 1. To study some preschool teachers’ possibilities to develop a gender aware pedagogy by applying theories of organisation, profession and collaboration. 2. To do qualitative research by drawing on principles of research for social justice, as a contribution to the development of methodology in feminist educational action research. The following research questions helped elucidate these purposes: How do preschool teachers create space for reflection and knowledge processes over time? What individual and collective actions do preschool teachers take over time? How can this study contribute to organisational development? Feminist pragmatism served as the philosophical underpinning for feminist action research (FAR) as a methodology and method. The preschool teachers were regarded as agents for change in their own pedagogic and organisational practices. Over a three-year period meetings were conducted on a regular basis. One-on-one interviews, group interviews, numerous emails, telephone calls and some observations completed the data collection. The analytical research narrative emerged by linking the preschool teachers’ actions to their ambiguous professional status. Actions were interpreted by applying the principles inherent in FAR, what, who and critical incidents over time. The absence of professional recognition from the municipal employer and parents for the preschool teachers was evident. Since the preschool teachers needed professional recognition, they experienced the collaborative nature of this study of great value as it conferred legitimacy for their professional development. There emerged meaningful pedagogic change over time, which emphasised the temporal aspect of organisational change from the bottom up. Collective actions began to take root in a shared value system. The design of the project – to collaborate with an outside ally – was decisive in regard to creating space for reflection and collective actions. Collective actions were possible due to the courage of individual participants who dared break silences surrounding organisational injustices. In conclusion, it can be stated that organisational change over time is indeed possible by practising radical openness for agency. Transformative knowledge processes can be achieved provided that genuine offers of participation are issued and well received. By elaborating on terms such as action, participation, emancipation, social justice and knowledge, a methodological contribution could be made to feminist action research.

The general objective of this dissertation is to describe and analyse how specialised respective integrated forms of organisation in the Swedish Personal Social Services (PSS) condition social workers’ interventions and client effects (outcomes). The three specific questions are: 1) How are structural conditions for social work with clients created in specialised versus integrated (generic) forms of organising PSS? 2) How do social workers carry out their work with clients in specialised versus integrated (generic) PSS-organisations? 3) How do different organisational models of PSS  influence the results for clients? The research was conducted in three Swedish municipalities with different organisational models within the personal social services: 1) specialised organisation, 2) integrated organisation, and 3) a “combined” organisation with a mix between integration and specialisation. The research had a complex design. It was carried on as comparative case study. Data was collected in several different ways: 1) by means of survey among social workers, 2) by interviewing politicians, mangers and social workers, 3) focus groups consisting of social workers, 4) by collecting official documents, guidelines etc. 5) by mapping of the organisation of social services in the municipalities by means of analyse of their homepages and additional interviews by telephone.  The data were analysed using both qualitative and quantitative methods. The main results in this dissertation are: 1) In the majority of Swedish municipalities the PSS are nowadays specialized. 2) The formal organizational structure of PSS is always challenged by the employees’ spontaneous organising process that goes in an opposite direction. 3) Only the integrated (generic) organisation emphasizes social workers professional competence and knowledge. 4) Social workers, as a professional group, have the collective power to (to a certain degree) influence political decisions on what kind of PSS organisation is chosen in their municipality. 5) Regardless of organisation model, social workers’ method use is more unspecific than specific. 6) Social workers, in general, place significantly more weight on working with clients’ relationships and aspects of trust than on (specific or unspecific) working methods. 7) A holistic (generic) view of a client can only exist in a direct relationship between social worker and the individual and a unique client. It seems difficult to build in holism into primarily specialised organisations. 8) One may question whether a specialised organisation leads to specialisation of its employees in a way that they become experts on specific problems. The three organisational models are not equally good. Neither the specialised organisation nor the combined organisation is able to create economic or organisational conditions for working with clients that are clearly experienced as good. This also holds true for assessment of need, possibilities to make relevant interventions, such as building relationships. Those two organisations show several deficits regarding work with clients. / Specialisering eller integration av socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Effekter på insatser och resultat.

Background: The "introduction of new public management" in institutions of higher education has brought a measurement-minded form of governance based on "doing more with less". At the same time, universities have increasingly become institutions where documentation proving the conformation to norms of society is more important than the actual outcomes of the organization. A more viable strategic mind set based on the core goals of higher education is therefore required in order to increase the congruence between stated goals and outcomes. Purpose: The purpose of this thesis is to explore how the demographics in boards and top management teams in higher education affect performance through the mediating role of cluster development. Method: This thesis has an abductive research approach as we emanate not only from previous theoretical discussions on public governance, upper echelon and cluster development, but also from a qualitative pilot study where we explore the cluster development concept in the university context. Our quantitative study is a cross-sectional study based on partly a survey sent to most directors and managers in higher education in Sweden, and partly independent data collection from financial reports and other sources. Results and conclusion: The results are based on a small sample with few observations which imply that we cannot draw strong conclusions based on our statistical findings. We can however discern different indications of relationships between certain demographic diversity factors in boards and top management teams and certain aspects of cluster development. There are however mixed indications regarding the relationship between cluster development and university performance. / Bakgrund: Införandet av new public management i universitet och högskolor har fört med sig ett mätningsfokuserat styre som bygger på "att göra mer med mindre". Samtidigt har lärosätena allt mer blivit institutioner där dokumentation som styrker samhällets krav är viktigare än det faktiska utfallet i organisationen. En mer livskraftig strategisk utveckling som baseras på de verkliga målen för högre utbildning krävs därför för att öka kongruensen mellan uppsatta mål och utfall. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur demografiska egenskaper i styrelser och ledningsgrupper inom universitet och högskolor påverkar prestation genom klusterutveckling. Metod: Denna uppsats har en abduktiv forskningsansats eftersom vi inte endast utgår ifrån tidigare teoretiska diskussioner om offentlig styrning, upper echelon och klusterutveckling, men också från en kvalitativ förstudie där vi utforskar klusterutveckling i universitetssammanhang. Vår kvantitativa studie är en tvärsnittsstudie baserad på dels en enkät som skickats till de flesta styrelseledamöter och medlemmar i ledningsgrupper i alla svenska universitet och högskolor i Sverige. Den är även dels baserad på självständig datainsamling från årsredovisningar och andra källor. Resultat och slutsats: Resultaten baserar sig på ett litet urval med få iakttagelser vilket innebär att vi inte kan dra säkra slutsatser utifrån våra statistiska analyser. Vi kan dock urskilja olika indikationer på samband mellan vissa demografiska mångfaldsfaktorer i styrelser och ledningsgrupper och vissa aspekter av klusterutveckling. Det finns dock blandade resultat om förhållandet mellan klusterutveckling och universitetens och högskolornas prestation.

Utifrån att samhället genomgår stora förändringar   och står inför nya utmaningar finns ett behov av förmåga att möta framtiden   på ett nytt sätt. Det ställs nya krav på hur organisationer behöver jobba med   utveckling då transformationen skapar nya beteenden hos oss människor.   Offentlig sektor utmanas precis som andra myndigheter och företag. Ambitionen   med examensarbetet har varit att utforska och beskriva en förändring i stor   skala utifrån ett helhetsperspektiv. En kommunal verksamhet, som i två års tid arbetat   med att åstadkomma en storskalig förändring, har varit föremål för denna   fallstudie. Fallstudien har genomförts genom bland annat djupintervjuer,   workshops och semistrukturerade intervjuer. Analysen har hämtat inspiration   från Kuipers, Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013)   rekommendationer till forskning om förändring i offentlig sektor.   Rekommendationerna handlar om att inkludera förändringens kontext, innehåll,   process, resultat och ledarskap. Den förändring studieobjektet genomgår   inkluderar värderingar och kultur, arbetssätt och verktyg och drivs med målet   att öka professionaliseringen, öka graden av personcentrering och för att   etablera ett kontinuerligt lärande. Studiens resultat har visat att flera händelser och   insatser är avgörande i en storskalig förändring mot offensiv   kvalitetsutveckling som stämmer överens med tidigare forskning som   rekommenderar att flera olika modeller och strategier bör användas beroende   på situation. Studiens resultat visar också att framgång kan uppnås genom att   bedriva flera förändringsprocesser parallellt och på kort tid. Tidigare   forskning talar istället om att förändring behöver ta tid. Flera upplevda framgångsfaktorer har identifierats   och de flesta framgångsfaktorerna är inte desamma som lyfts i den tidigare   forskning som studerats. De framgångsfaktorer som är unika för fallstudien   är: modigt ledarskap, systemtänkande, att utgå från kundens fokus istället   för kunden i fokus, användning av teoretiska förändringsmodeller för att   förankra förändringsarbetet, att driva flera förändringsprocesser parallellt   i högt tempo och att inkludera organisationens kontext och historia. Studiens resultat har visat att fallorganiastionens   förändringsprocess kan beskrivas i fjorton steg. Vissa av stegen återfinns i   de teorier som studerats och vissa återfinns inte. Att stegen skiljer sig åt   kan bero på att detaljnivån skiljer sig mellan studiens resultat, som mer   specifik och de teoretiska förändrinsmodellerna, som är mer generella. Hörnstenarna i hörnstensmodellen har utifrån   studiens resultat kunnat sekvenseras i en viss ordning och beskrivas med   olika tyngdpunkt och betoning. Hörnstensmodellen skulle enligt studien kunna   användas som en värderingsmodell i ett storskaligt förändringsarbete men   också utifrån arbetssätt och verktyg. / Society is going   through rapid change and social transformation is taking place. This is a   result of mega trends such as individualization and digitalization. People   are behaving in new ways and our future desires are harder than before to   predict. New business models need to develop both within the private and the   public sector. The ambition with this master thesis has been to take a whole   system perspective and explore and describe a large scale transformation   taking place within a large organization. A case study at   the elderly care within public sector has been made to accomplish the   ambition. The organization which has been studied has purposely been working   with a large scale change program for two years with the determination to   achieve a higher level of professionalism and customer orientation. The   research design has included in-depth interviews, workshops, observations and   semi-structured interviews. The analysis has been inspired from Kuipers,   Higgs, Kickert, Tummers, Grandia, och van der Voets (2013) recommendations to   include context, content, process, result and leadership in change-oriented   research within the public sector. The results from   the case study shows that many different efforts and activites are crucial to   achieve a large scale change implementing TQM. This finding is in line with   previuos reasearch. Another finding from the case study, that differs from   previous research, is many simultaneously initiatives and efforts managed in   a relatively short time seems to be a success factor for large scale change   in large organizations and complex systems. Previous research says in   contradiction that change needs time. Many more perceived   success factors was identified. Some of them are slightly similar to previous   research but many of the findings are not found in theories studied. Critical   success factors uniqe for this case study are: courageous leadership, systems   thinking, a perspective taken from the customers point of view instead of a   customer oriented perspective, the practical use of theorethical change   models, many change projects simultaneously driven in a fast speed and the   organisations history of change projects included as well as the   organisations unique context. The findings from   the case study also shows a change process that can be described in fourteen   steps. Some of these steps are found in the change management theories and   others are not. The descpription of the steps from this case study are   somewhat more detailed and related to the context whereas the theoretical   change models have a more general characteristic. The change   process was also viewed through the TQM-model named The corner stone model,   and this showed that the cornerstones can be sequenced in a certain order   based on the results of the study. The stones can also be described with   different highlighting due to the change context. Different emphasis and   content among the cornerstones could also been seen. The corner stone model   could, accoring to this case study, could therfore be used as a value model   in large scale change, but also as a change model for working ways and tools. / <p>2017-06-28</p>