This doctoral thesis had two purposes. 1. To study some preschool teachers’ possibilities to develop a gender aware pedagogy by applying theories of organisation, profession and collaboration. 2. To do qualitative research by drawing on principles of research for social justice, as a contribution to the development of methodology in feminist educational action research. The following research questions helped elucidate these purposes: How do preschool teachers create space for reflection and knowledge processes over time? What individual and collective actions do preschool teachers take over time? How can this study contribute to organisational development? Feminist pragmatism served as the philosophical underpinning for feminist action research (FAR) as a methodology and method. The preschool teachers were regarded as agents for change in their own pedagogic and organisational practices. Over a three-year period meetings were conducted on a regular basis. One-on-one interviews, group interviews, numerous emails, telephone calls and some observations completed the data collection. The analytical research narrative emerged by linking the preschool teachers’ actions to their ambiguous professional status. Actions were interpreted by applying the principles inherent in FAR, what, who and critical incidents over time. The absence of professional recognition from the municipal employer and parents for the preschool teachers was evident. Since the preschool teachers needed professional recognition, they experienced the collaborative nature of this study of great value as it conferred legitimacy for their professional development. There emerged meaningful pedagogic change over time, which emphasised the temporal aspect of organisational change from the bottom up. Collective actions began to take root in a shared value system. The design of the project – to collaborate with an outside ally – was decisive in regard to creating space for reflection and collective actions. Collective actions were possible due to the courage of individual participants who dared break silences surrounding organisational injustices. In conclusion, it can be stated that organisational change over time is indeed possible by practising radical openness for agency. Transformative knowledge processes can be achieved provided that genuine offers of participation are issued and well received. By elaborating on terms such as action, participation, emancipation, social justice and knowledge, a methodological contribution could be made to feminist action research. / Denna avhandling hade två syften. 1. Att i ett organisations-, professions- och pedagogiskt samverkansperspektiv studera några förskollärares möjligheter och hinder för utvecklingen av en genusmedveten pedagogik. 2. Att bedriva kvalita-tiv forskning utifrån antaganden om forskning för social rättvisa, som ett bidrag till metodologiutveckling. Följande frågeställningar belyste dessa syften: Hur skapar förskollärare utrymme för reflektion och kunskapsprocesser över tid; vil-ka individuella och kollektiva handlingar utför förskollärare över tid; vilka bi-drag till verksamhetsutveckling kan en studie av detta slag göra? Med feminis-tisk pragmatism som vetenskapsteoretisk grund tillämpades feministisk aktions-forskning som satte förskollärarnas frågeställningar i centrum. Under tre års tid ägde regelbundna träffar rum för gemensamma reflektioner, utvärderingar och planeringar av pedagogiska handlingar. Enskilda och gruppintervjuer, deltagande observationer samt en stor mängd mejl-, telefon- och brevutbyten kompletterade datainsamlingen. Den analytiska forskningsberättelsen växte fram under åter-koppling till förskollärares handlingar och i ljuset av förskollärares diffusa pro-fessionstillhörighet. Handlingarna tolkades utifrån de i feministisk aktionsforsk-ningsmetodologi inneboende principerna vad, vem och kritiska händelser över tid. Organisations- och professionsteoretiska analyser visade att förskollärarnas handlingar varken erkändes som professionella av den kommunala arbetsgivaren eller föräldrarna. Förskollärarnas behov av professionell erkänsla var stort, men när den uteblev, visade sig det långsiktiga utvecklingsarbetet vara av stort värde, därför att förskollärarna lyckades åstadkomma pedagogiskt sett meningsfulla förändringar, vilket understryker den temporala aspekten av organisatoriska för-ändringar underifrån. Förskollärarnas kollektiva handlingar började rota sig i en gemensam värdegrund. Formen av utvecklingsarbetet - att samarbeta med en al-lierad utifrån - var avgörande för skapandet av utrymme för reflektion och kol-lektiva handlingar. Kollektiva handlingar möjliggjordes i hög utsträckning tack vare enskilda deltagares mod att bryta tystnader om orättvisor i den egna verk-samheten. En slutsats är att det är möjligt att åstadkomma organisatoriska för-ändringar över tid genom en radikal öppenhet för agency. Transformativa kun-skapsprocesser kan åstadkommas om erbjudanden till ett genuint deltagande i ett förändringsarbete lämnas och mottas. Genom en problematisering av termer som handling, deltagande, emancipation, social rättvisa och kunskap gjordes ett me-todologiskt bidrag till feministisk aktionsforskning.

Syfte: Syftet med studien är att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara på den tysta kunskapen som finns hos deras anställda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap. Metod: Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. Två intervjuer har genomförts med anställda på SUK, samt en via e-post med ytterligare en anställd. En mindre enkätundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK. Teori: Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och därefter följer tvåfaktorsteorin som är en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier från Polanyi, Nonaka, samt Herzberg. Empiri: I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkätundersökningen. Analys: Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet. Data från intervjuerna ställs mot teori om tyst kunskap och enkätundersökningens resultat analyseras med hjälp av Herzbergs tvåfaktorsteori. Slutsats: De viktigaste slutsatserna är att SUK bör bevara organisationens tysta kunskap genom att ta fram ett symboliskt organisationsspråk i form av lathundar och mallar. Kommunikationen inom organisationen måste förbättras, och SUK bör införa en praktisk del i ledarutbildningen, som också kan fungera som en överföring av tyst kunskap. Fortsatt slutsats är att motivationsfaktorerna avancemang och prestation är viktigast både enligt SUK:s frivilliga arbetare och anställda. SUK bör ta hänsyn både till motivationsfaktorer och hygienfaktorer, då båda är viktiga för att skapa kontinuitet. / Purpose:  The purpose of the essay is give the association Sweden's Young Catholics recommendations how to maintain the contingency within the organization. The recommendations arises through analysis about how Sweden's Young Catholics can preserve the tacit knowledge that the employees and volunteers have, and which factors motivates to volunteer leadership. Methology:  For this case study we have used a qualitative method with a touch of a quantitative method. We did two interviews with employees and one through e-mail with another employee. We also did a minor poll with volunteers in the Stockholm region in Sweden's Young Catholics. Theoretical perspective:  This chapter starts with an overview over different definitions of tacit knowledge and there after a theory about motivation. This chapter illustrates theorys by Polanyi, Nonaka, and Herzberg. Empiric: This chapter declares material and interviews made for this thesis. Material about the organization from the website for Sweden's Young Catholics, the interviews about tacit knowledge and the poll about motivation. Analysis: In this section we analyse all the material and interviews collected in the empiric section with help of the theories from the theoretical chapter. The interviews with the tacit knowledge and the poll with help of Herzberg's theory. Conclusion:  The most important conclusion is that Sweden's Young Catholics should keep their tacit knowledge by developing a symbolic organizational language in shape of reference guides. The communication in the organization also has to improve and Sweden's Young Catholics should have a practical part in their leadership course which also can serve as a transfer of tacit knowledge. Other conclusions are that the most important motivation factors is promotion and performance according to both employees and volunteers. Although Sweden's Young Catholics should take both motivation factors and hygiene factors in their consideration, because they are both important for keeping the contingency in the organization.

This thesis analyses how societal adaptation processes in public and private sectors at the regional to local level in Sweden are enacted. The thesis pays particular attention to critical factors that constrain or enable adaptation by focussing on: who are the stakeholders, how do different stakeholders perceive their capacity to adapt, and the role of stakeholder interaction in facilitating adaptation processes A combination of two analytical perspectives is used where one is based on key concepts within adaptation literature, and the other draws on boundary crossing and transdisciplinary knowledge production (stakeholders, adaptive capacity, and science-based stakeholder dialogues). The study is conducted within the scope of two overall case studies of local adaptation processes within an urban region, and a land-use based sector, the private forestry sector. The cases are setting the scene for the collection of empirical material which is achieved through qualitative methods, primarily focus groups discussions with local and regional, public and private stakeholders with an interest in, and responsibility for adaptation. The focus groups meetings are organized as a series of meetings to which different participatory techniques are applied. The study also builds on a comprehensive stakeholder mapping. First, the results suggest a systematic method for identifying stakeholders in adaptation research, policy, and planning applicable in both sectors and regions that combines top-down knowledge with experience and knowledge based on bottom-up processes. Second, the analysis of perceived adaptive capacities reveal several facilitating and constraining factors that relates both to the characteristics of climate risks, experience of climate variability and extreme weather events, and responsibility- and decision-making structures. Third, the analysis of the interaction between local experts and scientists show that there is potential for the boundary spanning function of science-based stakeholder dialogues in facilitating adaptation through stimulating questions and sharing different knowledge bases and experiences among the participants. However further attention needs to be taken to the institutional environment and the role of so called anchoring devices that help local experts to contextualise, discus and thus anchor scientific knowledge in their own decision-making context. In conclusion, there are both commonalities between adaptation processes in the two case studies and some marked differences, e.g., regarding the concept of adaptation, what type of adaptation actions that are identified, the perceived opportunities for adaptation and degree of complexity. / Denna avhandling analyserar hur klimatanpassningsprocesser inom privata och offentliga sektorer på regional till lokal nivå i Sverige initieras, utvecklas och genomförs. Avhandlingen ägnar särskild uppmärksamhet åt identifiering av vilka intressenter (”stakeholders”) som är involverade i att underlätta och genomföra anpassning, uppfattningar om anpassningsförmåga samt vilken roll interaktion mellan olika intressenter kan ha för att underlätta anpassning. En kombination av två analytiska perspektiv används som bygger på tidigare forskning om klimatanpassningsprocesser samt transdisciplinär kunskapsproduktion. Studien genomförs inom ramen för två övergripande fallstudier av anpassningsprocesser i en urban region samt den privata skogssektorn. Fallstudierna utgör grunden för insamlingen av det empiriska materialet som bygger på kvalitativa metoder. Den främsta metoden är fokusgruppsdiskussioner med lokala och regionala, privata och offentliga aktörer med intresse av, eller ansvar för klimatanpassning. Fokusgrupperna organiseras som en serie möten där olika deltagandetekniker tillämpas. Studien bygger också på en omfattande intressentkartläggning. I avhandlingen utvecklas och ges förslag på en stegvis metod för att identifiera intressenter för anpassningsprocesser som kan användas inom forskning och praktik. Studien analyserar också hur olika intressentgrupper upplever förmågan att hantera klimatförändringar. Ett antal möjliggörande och begränsande faktorer identifieras så som karaktären på de upplevda klimatriskerna, erfarenhet av klimatvariationer och extrema väderhändelser, samt ansvar- och beslutsstrukturer. Slutligen, analyseras om och i så fall hur interaktionen mellan lokala experter och forskare som deltar i intressantdialoger (”science-based stakeholder dialogues”) kan underlätta anpassning. Resultaten visar att det finns potential genom att deltagarna ges möjlighet att ställa frågor tillvarandra och dela med sig av sina olika kunskapsbaser och erfarenheter, samt utforska olika anpassningsalternativ. Däremot behövs vidare studier för att undersöka betydelsen av det institutionella sammanhanget samt hur olika verktyg (”anchoring devices”) kan bidra när det gäller att förankra och omsätta kunskap om klimatförändringar i olika beslutskontexter. Avslutningsvis visar denna studie på att det finns både likheter och skillnader i hur anpassningsprocesser kommer till uttryck bland de olika aktörsgrupperna inom fallstudierna, t.ex. när det gäller hur begreppet anpassning används, vilken typ av anpassning som identifieras, upplevda möjligheter för anpassning samt graden av komplexitet.

The purpose of this thesis is to reach a deeper understanding of how boundary spanners are bridging boundaries between uniformed bureaucratic organisations and their environment, characterised by demanding conditions. The main part of this thesis is based upon empirical data gathered through 71 interviews with Swedish civil and military informants from several uniformed organisations. Four articles have been included in this thesis in order to address the overarching aim. The results show that boundary spanners are crucial to the adaption of uniformed organisations to demanding conditions. A number of aspects that are included in the process of organisational adaption have been identified. One of the tasks is to balance between structuring and improvisation where much is at stake. The other task is to create confidence among the involved actors and contribute in different ways to create a sense of symmetry between partners. Finally, the third task for boundary spanners is to recognise improvised roles such as spontaneous links in order to maintain stressful conditions and bridge a gap in the bureaucratic organisation.  The present thesis contributes to sociological theory of emotions, disaster management and military studies through a common denominator, namely the demanding context. Taken together, the findings increase awareness of how organisations act towards their environments and how individuals, especially boundary spanners, adapt the organisation to its environment. For leaders and managers, it is important to make decisions, provide mandates and authorisation, as well as invest confidence in boundary spanners. The hierarchical chain may remain in existence, but it can be made shorter and more transparent through this kind of knowledge. / BAKSIDESTEXT: Organisational adaption to the environment is a complex area of research, necessitating enquiry into how such adaption may take place. The purpose of this thesis is to reach a deeper understanding of how boundary spanners are bridging boundaries between uniformed bureaucratic organisations and their environment, characterised by demanding conditions such as disasters and war. The main body of the thesis is based upon interviews with Swedish civil and military informants. The results show that boundary spanners are crucial to the adaption of uniformed organisations to demanding conditions. Their tasks involve balancing between structuring and improvisation, creating confidence among the involved actors and recognising improvised roles such as spontaneous links in order to maintain stressful conditions and bridge a gap in the bureaucratic organisation.  Taken together, the findings increase awareness of how organisations act towards their environments and how individuals, especially boundary spanners, adapt the organisation to its environment. For leaders and managers, it is important to make decisions, provide mandates and authorisation, as well as invest confidence in boundary spanners. The hierarchical chain may remain in existence, but it can be made shorter and more transparent through this kind of knowledge. The present thesis contributes to sociological theory of emotions, disaster management and military studies through a common denominator, namely the demanding context.

Denna uppsats syftar till att undersöka synen på varumärkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta så har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet på de ideella organisationerna genomförts.  Med en grund i generella varumärkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier är relevanta och i sådana fall applicerbara på ideella organisationer. I studien undersöks även om ideella organisationers syfte påverkar deras varumärkesarbete. Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda ideella organisationers varumärkesarbete skiljer sig markant från teorier för kommersiella företag. Detta gör det svårt att applicera generella teorier på ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utsträckning inte går att påverka. De intervjuade organisationernas syfte påverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumärkesarbetet. Studien finner även att resursförpliktelse och bieffekt av image är stora problem för de ideella organisationerna och medför att varumärkesbyggandet bör ha en central roll i kommunikationsarbetet. / his bachelor thesis investigates four different non-profit organizations’ view on brand management. The chosen organizations are as follows; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott and Barncancerfonden. Qualitative interviews has been made with a respondent from each organization, the respondent has been well informed within the subject. The authors of this thesis has analyzed  if general brand theories are relevant, and in that case applicable on non-profit organizations. The study is also investigating if the purpose of each organization affects the organization’s brand management.  Through this research it is possible to distinguish differences in the chosen organizations’ brand management. Differences between the organizations and the general theories are also found. This generate difficulties to apply general theories on non-profit organizations, mostly because the organizations are affected by circumstances that they cannot prevent. The purpose of the chosen organizations does in large extent affect their positioning, which controls their brand management. This study also finds that resource commitment  and image spillover are highly recognized as problems for the organization’s brand building and therefore those threats needs to have a more central role in the organization’s brand management.

This doctoral thesis addresses human resource management in project-based organisations. The aim is to explore the challenges for HRM in project-based organisations and the changes in people management systems to meet these challenges. The thesis consists of a compilation of six papers and an extended summary. The research reported in the thesis is based on a combination of multiple, comparative, and single case studies of project-based organisations. The core case studies have been conducted at Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation, and Tetra Pak. The results indicate central challenges regarding competence development and career structures, performance review processes and reputation of project workers, and the increased responsibility and pressured work environment for project workers. They further indicate that many of these challenges are handled through a more HR-oriented line manager role, while HR departments are downsized and centralised. The thesis hence emphasises the need to understand HRM as a dimension of management in which various players share the responsibility for its design and performance. To conclude, the thesis applies a capabilities perspective on project-based organisations and develops a conceptual framework that embraces people capability: the organisational capability to manage the relation between people and their organisational context. In this framework, people management systems improve people capability when they integrate it with strategic, functional, and project capabilities. It is suggested that the people capability framework provides new possibilities to analyse HRM in project-based organisations and to explain the changes in people management systems that are needed to align them to the project-based context. / I avhandlingen studeras human resource management (HRM) i projektbaserade organisationer. Syftet är att utforska de utmaningar som HRM i projektbaserade organisationer möter på grund av de speciella karaktärsdrag som denna organisationsform har, samt hur personalarbetet i denna typ av organisationer förändras för att anpassas till ett projektbaserat arbetssätt. Avhandlingen är en sammanläggningsavhandling bestående av sex artiklar och kappa, författade på engelska. Artiklarna bygger på fallstudier av projektintensiva och kunskapsintensiva organisationer. De centrala fallstudierna har genomförts på Saab Aerosystems, AstraZeneca, Volvo Car Corporation och Tetra Pak. Avhandlingen visar på utmaningar gällande kompetensutveckling och karriärvägar, utvärderingsprocesser och rykte för projektmedarbetare, samt individens ökade ansvar och tidspressade arbetssituation. De visar vidare på att många av dessa utmaningar framför allt hanteras genom en mer HR-orienterad roll för första linjens chefer medan personalavdelningar minskas och centraliseras. I avhandlingen tydliggörs därför vikten av att förstå HRM som en dimension av management där flera aktörer tillsammans bidrar till dess utförande och uppbyggnad. Avslutningsvis används ett perspektiv som fokuserar organisatoriska förmågor i projektbaserade företag för att utveckla en konceptuell modell för people capability: den organisatoriska förmågan att hantera relationen mellan individer och deras organisatoriska kontext. Modellens utgångspunkt är att personalarbetet i projektbaserade organisationer kan bidra till en förbättrad people capability om det integrerar denna förmåga med strategiska, funktionella och projektförmågor. I avhandlingen föreslås att people capability modellen ger nya möjligheter att analysera HRM i projektbaserade organisationer och att förklara de förändringar personalarbetet som krävs för att anpassa det till det projektbaserade arbetssättet.

This thesis describes corporate greening in general, and specifically the environmental technology (ET) sector as a green sector. The thesis has also particular focus on production and products related aspects and the influence of the environmental profile of the ET sector on the environmental engagement of companies in the sector. The study is based on a questionnaire-based survey, online surveys and on semi-structured open-ended interviews. The organizations within the ET sector were identified using existing platforms within this sector: Sustainability Sweden and Swentec. The results show that not all companies and industry associations in the ET sector clearly distinguish between product and production related environmental aspects. Furthermore, the product related environmental profile, which constitutes the legitimacy for the sector, can influence companies’ environmental strategy, not only positively but also negatively. The results from the survey on Global Supersector Leaders 2009/2010 in Dow Jones Sustainability Indexes (DJSI) show that all companies are aware of production and product related environmental issues. Based on results from this survey a model of corporate environmental profile consisting of product and production oriented activities as well as initiatives that go beyond the core business operations is proposed. These initiatives can be divided into two groups: environmental education and environmental projects and sponsorship. This thesis proposes products and production related impacts and environmental activities as bases for defining corporate environmental profiles, corporate greening, and for defining ‘green’ and ‘green-green’ business as well as environmental leaders. The distinction between product and production related environmental initiatives as well as the other dimensions of the proposed model in this thesis can support companies in their communication of environmental performance and environmental activities.  Furthermore, ‘competitive advantage’, ‘environmental responsibility’ and ‘environmental leadership’ should motivate companies within the ET sector to be ‘vocal’ green-green firms.

Studien undersöker samt diskuterar vilka kommunikationsstrategier ideella organisationer använder för att nå externa intressenter och svarar på följande frågor: Vilka kommunikationsstrategier använder ideella organisationer för att nå externa intressenter? Finns likheter respektive skillnader i hur ideella organisationer kommunicerar, vilka? Studiens teoretiska ramverk bygger på ideella organisationers möjligheter samt utmaningar med perspektiv på strategisk kommunikation. Den primära metod som används är en kvalitativ textanalys av Cancerfondens samt Ung Cancers hemsida då vi granskar hur organisationerna strategiskt arbetar i sin kommunikation. Textanalysen kombineras med kvalitativa samtalsintervjuer och används som komplement för att lyfta samt stödja resonemang. Resultatet visar att Cancerfonden och Ung Cancer på olika vis är duktiga kommunikatörer inom ramen för ett gott anseende. Cancerfonden med fokus på forskningsfinansiering och kunskapsspridning är transparenta och konsistenta i sin kommunikation då statistiska redogörelser och resultat genomsyrar hemsidan. Ung Cancer låter på ett systematiskt sätt integrera frivilliga i kommunikationsprocessen och gör sig mer mottaglig samt öppen för dialog med externa intressenter, vilket resulterar i mer intima relationer med medlemmar. Vad som förenar organisationerna är deras initiativ att göra skillnad. Trots lika engagemang mynnar deras visioner ut i olika spår därmed krävs olika kommunikationsstrategier i den externa kommunikationen.

The business environment of the 21st century is rapidly changing. Customers demand are diversifying, governments enforce stricter environmental regulations and start-ups are entering with disruptive business models. Traditional industrial organisations need to adapt to compete on a market revolving around time-to-market actions. One solution for this is to do an agile transformation. This thesis investigates the agile transformation process of traditional organisations through a case study. The objective is to identify find the main success drivers and key challenges in stated transformation. The research was designed to do a qualitative, interview based case study in the automotive and aerospace industries involving four companies from an interpretivistic paradigm. In addition, two companies from insurance and banking and four agile coaches were also part of the case study to establish generalisability. The theoretical and empirical findings succeed to find three main success drivers: management support, identifying the “Why?” and “How?”, and three key challenges: structural legacies, cultural legacies and configuration of transformation process. Additionally, it was found that current transformations in the selected industries are diverging from change management theories, which emphasises a greater focus on changing mindset, behaviour and culture. Finally, the study contributes with actions as to help companies pursuing agile transformation as well identifying a continuous need for research of agile methods in non-software environments. / Marknaden har under 2000-talet ändrats snabbt. Kunders krav på produkter ökar, statliga miljöregleringar träder i kraft och start-ups går in med disruptiva affärsmodeller. I detta läge behöver traditionella industribolag anpassa för att kunna konkurrera på den nya marknaden som kräver en kortare tid till marknaden. En lösning på detta problem är en agil transformation. Den här uppsatsen undersöker de agila transformationsprocesserna genom en fallstudie. Målsättningen är att identifiera de huvudsakliga framgångsfaktorer samt utmaningar som återfinns i nämnda transformationer. Forskningen designades genom en kvalitativ intervjufallstudie hos fyra företag inom vägfordons- och flygplansindustrin från ett interpretivistiskt forskningsparadigm. Vidare deltog två företag från försäkring och bank samt fyra agila coacher för att kunna etablera generaliserbarhet. De teoretiska och empiriska ramverken lyckades hitta tre stycken framgångsfaktorer: ledarstöd, identifierandet and “Varför?” samt ”Hur?”, samt tre primära utmaningar: strukturella och kulturella arv samt konfigurationen av transformationsprocessen. Vidare fann studien att de nuvarande transformationerna som finns i valda branscher divergerar från förändringsledningsteorierna, som i sin tur betonar ett större fokus på förändring av mindset, beteende och kultur. Slutligen bidrar denna studie med föreslagna åtgärder som hjälper företag som genomgår en transformation och identifierar ett fortsatt behov av att forska kring användandet av agila metoder in icke-mjukvaruområden.

Sammanfattning Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om hur elevhälsoteam kan gestaltas för att inte bara vara åtgärdande utan även hälsofrämjande och förebyggande. Tidigare forskning, nationella granskningar och rapporter har visat på svårigheter för elevhälsoteam att arbeta utifrån sitt uppdrag att vara främst förebyggande och hälsofrämjande. Undersökningen tar sin utgångspunkt i att undersöka om elevhälsoteamets som studeras arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande. Indikatorer i en tidigare pilotstudie indikerar på att så är fallet och syftet är att undersöka detta närmare och om det iså fall finns en brytpunkt när elevhälsoteamet började arbeta på detta sätt. Vidare är syftet att, om det finns en brytpunkt, undersöka vilka faktorer som bidragit till att detta arbetssätt utvecklades och vilka faktorer som upprätthåller detta. Studiens teoretiska ansats är systemteori om lärandeorganisationer samt teori om tvärprofessionella team. Andra ansatser är olika specialpedagogiska perspektiv, ett salutogent perspektiv samt ekologisk utvecklingsmodell. Dessa teorier används även i analysen. En variant av metodtriangulering har använts. Detta innebär att empirin är insamlad från flera olika källor för att identifiera olika perspektiv på elevhälsoarbete i materialet samt se var samstämmighet föreligger. Följande datamaterial har samlats in: a) 13 observationer av elevhälsoteamsmöten med lärare b) 3 observationer av elevhälsoteamsmöten utan lärare c) en fokusgruppsintervju med elevhälsoteamet d) en intervju med psykolog i elevhälsoteamet e) en intervju med två rektorer f) en fokusgruppsintervju med elever med åtgärdsprogram samt g) en enkät till alla pedagogerna på skolan. Observations- och intervjumaterialet har transkriberats och samtliga material har analyserats genom att identifiera återkommande teman och sedan tolka dem genom tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkter. Elevhälsoteamet i undersökningen har rört sig från att arbeta mest med åtgärder till att även arbeta förebyggande och hälsofrämjande och skiljer sig således till delar från elevhälsoteam som studerats tidigare. Rektors roll var viktig för att utvecklingsarbetet skulle inledas men även för att upprätthålla arbetssättet, enligt flera datakällor. Att rektor skapar tydliga mål, sprider visionen och håller i utvecklingsarbetet över lång tid lyftes fram som betydelsefullt. Att elevhälsoteamet har tydliga rutiner för hur samarbetet med lärarna ska utformas samt för användningen av ett elevcentrerat arbetssätt är andra faktorer som framstår som viktiga i den empiriska analysen. Resultaten i uppsatsen diskuteras utifrån den teoretiska bakgrunden och tidigare forskning. / The aim of this study is to create knowledge about how pupil welfare teams in schools can work with health promotion and prevention and not only with remedial work. Earlier research together with national reports and inspections has shown the challenge for pupil welfare teams to work with prevention and health promotion. The study first explored if the pupil welfare team in the study also worked with prevention and health promotion. Indications of this way of working was shown in an earlier study and the aim was then to further explore if there was an inflection point when the pupil welfare team started to work in these ways. In case there was such a point, the aim was also to further explore which factors that contributed to this and which factors that supported that these ways of working continued. System theory and theories about cross-professional teams are used as theoretical perspectives in the analysis. Special pedagogical perspectives and the salutogenic perspective were also used in the analysis together with earlier research about pupil welfare teams. Both qualitative methods with interviews and participant observations and a quantitative method with a questionnaire are used in the study. The information from the different data sources was triangulated in order to identify both different and convergent perspectives of the research questions. The following data material has been collected: a) 13 observations of pupil welfare teams including teachers b) 3 observations of pupil welfare teams without teachers c) a group interview with the pupil welfare team d) an interview with the psychologist in the pupil welfare team e) an interview with both headmasters in the school f) a group interview with six pupils g) a questionnaire to all teachers working on the school. Results show that the pupil welfare team has gone from remedial work to work more with prevention and health promotion. The results indicate the important role of the principal for creating clear goals and common visions. To stay long and hold on to the strategies are important for developing the way of working with prevention and health promotion. Clear routines, close co-operation with teachers and a pupil centered way of working are other keys to success for developing and hold on to prevention and health promotion work in pupil welfare teams. The results are discussed in relation to the theoretical background and earlier research.