The purpose of this study is to describe and analyze how social workers experience their cooperation in childcare investigations, how they experience their discretion and what happens emotionally with social workers in relationship with child care investigations. The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The interviews have been analyzed via a thematic analysis and have been interpreted with the theoretical frameworks, human service organizations, street level bureaucracy and power. The results show that work linked to childcare investigations arouses feelings of the social secretary. Feelings like hopefulness, fear, stress and powerlessness. Further results show that the social secretary prefers parents to accept voluntary efforts compared with imperativ efforts and cooperation is of the greatest importance to bring child care investigations forward. The study shows that the social secretaries consider themselves to have discretion in their work but their work is also controlled by the organization. Especially when it comes to imperative care, something that the law also prescribes.

En stor del av Sveriges befolkning engagerar sig som volontärer i olika ideella organisationer och föreningar i civilsamhället. Samtidigt som ledarskapet pekas ut som en framgångsfaktor i projekt finns det tidigare forskning som visar att ledarskapet när det gäller volontärer skiljer sig från ledarskapet i vinstdrivande projekt och organisationer. Flera ledarskapsmodeller och teorier har prövats mot denna grupp för att utröna vad som kan vara ett framgångsrikt ledarskap i denna specifika kontext. Att undersöka hur det stora engagemanget i Sverige kan tillvaratas på bästa sätt genom ledarskapet är därför av yttersta intresse för såväl ideella organisationer som för samhället i stort. Syftet med studien var därför att undersöka hur projektledare i ideella organisationer upplever att det är att jobba med volontärer i ideella projekt samt vilka utmaningar de ser och hur de möter dessa. Undersökningen gjordes genom semistrukturerade djupgående intervjuer med åtta projektledare verksamma som projektledare i ideella organisationer. Materialet analyserades sedan genom tematisk analys som gav tre huvudteman: ”hitta balans mellan att vara förstående och att leva upp till intressenters krav”, ”att kratta manegen” samt ”utveckla relationer och få människor att växa”. Resultatet visar att respondenterna identifierade ett antal samstämmiga utmaningar och att de hade olika strategier för att möta dessa utmaningar genom sina sätt att leda. Det stod klart att de arbetssätt som respondenterna beskrev på flera sätt överensstämmer med ledarskapsteorin med benämningen ”servant leadership” (tjänande ledarskap). Detta kan vara en fingervisning vid rekrytering av projektledare till ideella organisationer samt som en guide för projektledare i dessa sammanhang för att uppnå goda projektresultat och en långsiktighet i organisationen. / A large part of the Swedish population is involved in volunteering in different nonprofit organisations in the civil society. While leadership is pointed out as a critical success factor in projects there are research suggesting that leading volunteers differs from leading projects in for profit organisations. Several modells and theories of leadership has been tested towards this group in trying to find out what could be a successful leadership in this specific context. Investigating how this great commitment in Sweden could be best taken care of should be of great interest not only for the organisations but for the society at large. The aim for this study is therefore to investigate how project managers in nonprofit organisations experience working with volonteers, what challenges they face and how they deal with these. The investigation was made through semistructured in-depth interviews with eight project managers working as project managers in nonprofit organisations. The material was then analysed by using thematic analysis which resulted in three main themes: ”finding the balance between being understanding and living up to stakeholders demands”, ”rake the manege” and ”developing relations and make people grow”. The result shows that the respondents identified several mutual challenges and that they had different strategies to deal with these challenges. It was clear that the approach that the respondents took in many ways respond to the leadership theory called ”servant leadership”. These findings might be a help when recruiting project managers for nonprofit organisations as well as a guide for project managers working in this context to achieve successful results and a resiliance in their organisations.

Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie av fenomenet osynligt arbete bland svenska högstadielärare. Genom att genomföra 13 semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga högstadielärare är syftet att undersöka hur fenomenet osynligt arbete ser ut inom svensk högstadieskola. Studien intar ett genusperspektiv och det teoretiska ramverket är Joan Ackers teori om könade organisationer. Vidare använder studien även Trudy Bates relationella modell av Ackers fem könade processer. Genom att använda detta perspektiv kan studien identifiera eventuella könsmönster som kan uppstå i relation till upplevelsen av osynligt arbete. Utifrån två forskningsfrågor har resultaten kunnat visa att det finns många olika typer av osynligt arbete inom läraryrket på svenska högstadieskolor. Allt från att bygga starka relationer med elever, ansvara för anteckningar på möten, till olika former av hushålls- och underhållsarbete med mera, har identifierats som osynliga arbetsuppgifter. När det gäller könsskillnader kan resultaten vidare visa att det vanligtvis är kvinnor, som i större utsträckning, utför den här typen av uppgifter. När det kommer till hur lärare påverkas av osynligt arbete, i relation till deras arbetsmiljö, visar resultaten att det är kvinnor som drabbas mest negativt. Exempelvis beskrivs stress och utbrändhet som vanliga företeelser inom yrket. Även om manliga lärare också kan drabbas, tyder resultaten på att dessa företeelser är vanligare bland kvinnliga lärare. Resultaten visar vidare att kvinnliga lärare i större utsträckning tar till medvetna strategier för att hantera sin arbetsmiljösituation. Samtidigt beskrivs de kvinnliga lärarna ha svårare att sätta gränser. Trots att det svenska skolväsendet ofta betraktas som en könsneutral organisation går det av denna studie att dra slutsatsen att denna typ av arbetsplatser påverkas av samhälleliga könsnormer. Rekommendationer för framtida studier av osynligt arbete inom läraryrket diskuteras. / This paper presents a qualitative study of the phenomenon of invisible work among Swedish high school teachers. Through the conducting of 13 semi-structured interviews with male and female high school teachers, the aim is to investigate how the phenomenon of invisible work appears in Swedish upper secondary schools. The study adopts a gender perspective and the theoretical framework is Joan Acker’s theory about gendered organizations. Furthermore, the study also uses Trudy Bates relational model of Acker's Five Gendering Processes. By using this perspective, the study can identify any potential gender patterns that may occur in relation to the experience of invisible work. Based on two research questions, the results have been able to show that there are many different types of invisible work within the teaching profession at Swedish high schools. Everything from building strong relationships with students, being responsible for taking notes at meetings, to various forms of household and maintenance work and more, have been identified as invisible work tasks. Regarding gender differences, the results could further show that women usually carry out these types of tasks in greater occurrence. When it comes to how teachers are affected by invisible work, in relation to their work environment, the results also show that women are the ones who are most negatively affected. Stress and burnout are for example described as common phenomena in the profession. Although male teachers can also be affected, the results suggest that these phenomena are more common among female teachers. The results further show that female teachers to a greater extent use conscious strategies to manage their work environment situation. At the same time they are described as having more difficulty setting boundaries. Despite the fact that the Swedish school system is often considered as a gender-neutral organization, it is possible to conclude from this study that this type of workplace is influenced by societal gender norms. Recommendations for future studies of invisible work within the teaching profession are discussed.

Kontext, värderingar och människors personliga tyckande är något som alltid kommer vara en del av samhället. Stadsplaneringen är en komplex process där olika viljor och intressen konkurrerar och stadsplanerare som tjänstepersoner har en viktig roll. Detta arbete strävar efter att undersöka hur kontext och värderingar påverkar de val stadsplanerare gör i sin vardag. I studien presenteras tre teorier som beskriver kontext och värderingsaspekter i de mänskliga systemen. Med stöd från dessa teorier skapades ett antal experimentella intervjufrågor och tre stycken djupintervjuer genomfördes med stadsplanerare som arbetar inom Stockholms län. Resultatet från de kvalitativa intervjuerna visade att kontext och värderingar spelar roll för stadsplaneringens slutresultat och att speciellt kontext i form av arbetsorganisation har betydelse. På grund av arbetets experimentella karaktär kunde inga allmänna slutsatser kring planerarrollen att dras. En del av arbetet var att testa ifall de valda teorierna och den valda kvalitativa forskningsmetoden var användbara för att undersöka hur de olika aspekterna kring kontext och värderingar hanteras av stadsplanerare. Metoden fungerade någorlunda, men vissa av intervjufrågorna bör utvecklas något. Alternativa metoder, såsom exempelvis fokusgrupper, diskuteras i slutet av arbetet. / Context, values and people's personal opinions are something that will always be a part of society. Urban planning is a complex process where different wills and interests compete and urban planners as officials have an important role. This work strives to investigate how context and values affect the choices city planners make in their everyday lives. The study presents three theories that describe context and value aspects in the human systems. With the support of these theories, a number of experimental interview questions were created and three in-depth interviews were conducted with city planners working in Stockholm County. The results from the qualitative interviews showed that context and values play a role in the end result of urban planning and that special context in the form of work organization is important. Due to the experimental nature of the work, no general conclusions about the planner role could be drawn. Part of the work was to test whether the chosen theories and the chosen qualitative research method were useful to investigate how the various aspects of context and values are handled by city planners. The method worked reasonably well, but some of the interview questions should be developed somewhat. Alternative methods, such as focus groups, are discussed at the end of the work.

As society becomes increasingly digitalised, pressure is put on public organisations to keep up with technological developments. Thus, digital transformations, which is a strategic relocation of the business, have become essential for organisations. Digital transformations are associated with complexity and a high failure rate, partly due to organisational barriers and the necessity of structural changes and possessing several dynamic capabilities. Private organisations have led the way in the era of integrating technology with business, and public organisations have attempted to follow. As a result, governing inspired by private organisations have been developed for public organisations, namely new public management. However, this governing does not cover values essential for public organisations, e.g., public value, nor facilitating digital transformations. Governance that enables adaptation and responsiveness as well as creating public value is necessary, e.g., adaptive and agile governance. This thesis aims to investigate digital transformation in public organisations and the effect governing principles have on it. The study also explores the potential of adaptive governance and if digitalisation can enable municipalities to work with sustainability. To answer this, an exploratory study is conducted, which includes a case study, and a framework is constructed based on a literature review together with four in-depth interviews with scientists. The framework is then applied to the case study, consisting of 11 semi-structured interviews. The findings indicate that digital transformations of public organisations can be conducted without considering governing principles. However, governance can affect how successful the transformation is and what value creation it can bring. Using governance that does not facilitate the transformation could impact its success. Adaptive governance can solve many issues in municipal digital transformations, but may not solely be the solution. It emphasises learning and trial and-error and observes the transformation through an ecosystem perspective. However, the practical implications of it are limited as no methods exist. Thus, combinations with other governing principles may be required. Additionally, digitalisation cannot enable municipalities to achieve sustainability aims on its own. Instead, digital technologies are tools that the municipality can use to achieve sustainability. The study contributes to research by investigating the effect governing principles has on digital transformations of public organisations in a Swedish context, which previously was lacking. The framework can provide a guide and analysis tool for public organisation’s digital transformation, and shows potential to be applied in practice. / När samhället blir alltmer digitaliserat pressas offentliga organisationer att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen. Således har digitala transformationer, som är en strategisk förflyttning av verksamheten, blivit väsentligt för organisationer. Digitala transformationer är förknippade med komplexitet och hög andel misslyckanden, delvis på grund av nödvändiga strukturella förändringar och innehav av flertalet dynamiska kapaciteter, såväl som organisatoriska hinder. Privata organisationer har lett vägen i att integrera teknik med verksamheten och offentliga organisationer har försökt följa med. Detta har resulterat i att styrningen av offentliga organisationer inspirerats av näringslivet, nämligen new public management. Denna styrning täcker dock inte värden som är viktiga för offentliga organisationer, t.ex. offentligt värde, eller underlättar digitala transformationer. Styrning som möjliggör anpassning och lyhördhet samt skapar offentligt värde är nödvändigt, exempelvis adaptiv och agil styrning. Denna uppsats syftar till att undersöka digitala transformationer i offentlig sektor och vilken effekt styrande principer har på det. Studien undersöker också potentialen för adaptiv styrning och om digitalisering kan göra det möjligt för kommuner att arbeta med hållbarhet. För att svara på detta genomförs en undersökande studie, som inkluderar en fallstudie, och ett ramverk skapas baserat på en litteraturgenomgång tillsammans med fyra djupintervjuer med forskare. Ramverket tillämpas sedan på fallstudien, bestående av elvasemistrukturerade intervjuer. Resultaten tyder på att digitala transformationer av offentliga organisationerkan genomföras utan att ta hänsyn till styrande principer, men styrningen kan påverka hur optimal transformationen är och vilket värdeskapande den kan ge. Att använda styrning som inte underlättar transformationen kan påverka hur framgångsrik den är. Adaptiv styrning har förmågan att lösa många problem som finns i kommunala digitala transformationer, men är inte enskilt lösningen. Den betonar lärande och experimenterande samt observerar transformationen ur ett ekosystemsperspektiv. De praktiska implikationerna av den är dock begränsade, då den inte innehar specifika metoder. Således kan kombinationer med andra styrande principer krävas. Därtill medför inte digitalisering att kommuner uppnår hållbarhetsmål på egen hand. Istället bör digital teknik ses som verktyg som kommuner kan använda för att uppnå hållbarhet. Studien bidrar till forskning genom att undersöka vilken effekt styrande principer har på digital transformation inom offentliga organisationer ur ett svenskt perspektiv, vilket saknas i tidigare forskning. Ramverket kan tillhandahålla ett guide- och analysverktyg för offentliga organisationers digitala transformation och visar potential att kunna användas i praktiken.

The COVID-19 pandemic disrupted the world by changing and affecting the social practices when millions of employees were forced to stay at home and work in the digital context.The aim with this study is to investigate how business travel patterns have changed over time due to the global COVID-19 pandemic, and to investigate what patterns, policies, and behaviors are expected to look like in the future. To investigate this an embedded case study of organizations in Sweden has been conducted. The organizations operate in different sectors which gives a broad view of the case. A qualitative approach was chosen where data was collected from semi-structured interviews as well as from internal documents from the organizations. By using two different data sources together with theory, triangulation was possible. On 13 March 2020, the Swedish government announced restrictions specifying that everyone who could work from home should do so. It is also clearly shown that both domestic and international trips drastically decreased during the pandemic. All the organizations had a decrease in business related travel and only unavoidable trips were made. Habits, patterns, and policies regarding business travel changed during, and after the pandemic, as an effect of institutional processes and an increased awareness of Corporate Social Responsibility (CSR). It is also clear that organizations in Sweden have realized the benefits of working in a digital context, but still want to meet face-to-face when it is considered necessary. Policies, patterns, and habits have clearly changed as an effect of the pandemic and resulted in increased awareness of sustainability and especially CSR. People require more flexible working methods and organizations prioritize working both cost- and time efficient. In the future business traveling will most likely continue to decrease due to increased awareness of sustainability and development of digital tools that fulfill the requirements and needs of organizations. Also, the development of more sustainable travel options will affect and change travel patterns and behaviors. However, future investigations of organizations in Sweden could include more organizations from other sectors and of different sizes which would give an even broader view of the case. / COVID-19 pandemin rubbade världen genom att förändra och påverka de sociala metoderna när miljontals anställda tvingades att stanna hemma och börja jobba digitalt. Målet med denna studie är att undersöka hur mönster för affärsresande har förändrats över tid till följd av den globala COVID-19 pandemin, men också att undersöka hur mönster, policys och beteenden är förväntade att se ut i framtiden. För att undersöka detta så har en inbäddad fallstudie av organisationer i Sverige genomförts. Organisationerna är verksamma inom olika sektorer för att ge en bred bild av situationen. En kvalitativ metod har använts där data har samlats in från semistrukturerade intervjuer och interna dokument från de olika organisationerna. Två typer av data tillsammans med teori har gjort triangulering möjlig. Den 13 mars 2020 så presenterade Sveriges regering restriktioner som specificerade att alla som kunde arbeta hemifrån skulle göra detta. Det går också tydligt att se att både inrikes- och utrikes resande dramatiskt minskade under pandemin. Samtliga organisationer hade drastiskt minskat resande och endast nödvändiga resor genomfördes. Vanor, mönster och policyer för affärsresor förändrades både under och efter pandemin som en effekt av institutionella processer och en ökad medvetenhet för Corporate Social Responsibility (CSR). Det är också tydligt att organisationer i Sverige har insett fördelarna med att jobba i en digital miljö, men att de samtidigt vill mötas fysiskt när det är nödvändigt.  Policyer, mönster och beteenden har tydligt förändrats till följd av pandemin samt av ökad medvetenhet kring hållbarhet och mer specifikt CSR. Fler flexibla arbetsmetoder efterfrågas och organisationer prioriterar att arbeta både kost- och tidseffektivt. Affärsresande kommer förmodligen att minska i framtiden till följd av ökad medvetenhet kring hållbarhet samt som en effekt av att digitala verktyg blir alltmer utvecklade och därigenom kan uppfylla krav och önskemål från organisationer. Även utvecklingen av mer hållbara resealternativ kommer att påverka framtida resmönster och beteenden. Framtida studier om organisationer i Sverige bör inkludera fler företag från andra sektorer och av fler storlekar för att ge en ännu bredare bild av situationen.

Addressing issues of high complexity, such as societal or environmental transformations, require collaboration among a multitude of actors. Therefore, inter-organisational collaborations has evolved for approaching such large-scale problems. During the last decade, the orgasational theory of ecosystems has emerged further. Knowledge ecosystems is one evolved area that has limited empirical research. To evaluate how programs can be organised to sustain value to the actors, and provide further empirical research of ecosystems, this thesis explores the value creation and value capture mechanisms of a knowledge ecosystem. The thesis analyses a case study of a neutral collaborative platform, CLOSER, in Sweden. A conceptual framework, based on the open systems perspective, network theory, and the theoretical definition of a knowledge ecosystem, is used to analyse the empirical results. The value creation and value capture mechanisms for knowledge ecosystems in this empirical case study are identified as communication channels, projects and business initiatives. The findings from this study confirm the literature surrounding knowledge ecosystems and their value mechanisms. It is also elaborated that the incentives of individual participants in the ecosystem must be taken into consideration to enhance value creation and value capture, even in knowledge ecosystems. From a system level perspective, there also needs to be proper building mechanisms in place to handle the deliverance of the knowledge outside of the internal network of the ecosystem. This to ensure nothing is lost, or lessened. The notion that business ecosystems grow from knowledge ecosystems is also adressed. However, future research is still needed to provide empirical evidence of the theory. / Samhälls- eller miljötransformationer kräver samarbete mellan en mängd olika aktörer. Organiseringsfromer som bygger på interorganisatoriskt samarbete har därför utvecklats för att tillsammans kunna ta fram lösningar på sådana storskaliga problem. Ett område inom organisationsteori som har vuxit under det senaste decenniet är ekosystem, där kunskapsekosystem är ett koncept som under senare dit har blivit mer prevalent inom teoretisk forskning. Däremot saknas det underlag inom forskningen på uhr kunskapsekosystem fungerar i praktiken. Denna avhandling tillhandahåller ny empirisk forsknning inom området genom en empirisk studie på hur värde kan skapas och tas till vara på i ett kunskapsekosystem. Det görs genom att analysera hur program kan organiseras inom ett kunskapsekosystem för att upprätthålla värde för aktörerna. Avhandlingen analyserar en fallstudie av en neutral samarbetsplattform CLOSER, i Sverige. Ett konceptuellt ramverk, baserat på ett systemperspektiv, nätverksteori och den teoretiska defenitionen av ett kunskapsekosystem, används för att analysera de empiriska resultaten.  Mekanismerna för värdeskapande och värdefångande inom kunskapsekosystem i denna empiriska fallstudie identifieras som kommunikationskanaler, project och affärsincitament. Resultaten bekräftar delvis det som står i befintlig litteratur kring värdeskapande mekanismer inom kunskapsekosystem, men framhäver även att det inte räcker att fokusera på de gemensamma målen i ett storskaligt samarbete bland en mängd olika aktörer. De individuella målen som aktörerna har måste också beaktas, inklusive deras affärsmodeller, för att se till att hela ekosystemet arbetar i samma riktning. Ur ett systemnivåperspektiv måste det också finnas ordentliga uppbyggnadsmekanismer för att förmedla kusnkap utanför systemets interna nätverk för att säkerställa att värdefull kunskap inte går till spillo. Uppfattningen att affärsverksamhetsekosystem växer fram ur kunskapekosystem diskuteras också. Framtida forskning behövs dock för ayy ge empiriska bevis för den teorin.

Over time, the office spaces of authorities have evolved, with external influences like pandemics accelerating the transition towards flexible, activity-based workplaces. Despite resistance, attitudes are slowly becoming positive towards modern, adaptable offices. This transformation is driven by value creation, efficiency improvements, market condition shifts, and changing norms within public and private sectors. The office space design within authorities has transitioned from reflecting organizational hierarchies to open office spaces. Optimal space requirement has become complex due to flexible work arrangements. Sustainability is a guiding principle in office space design, highlighting social trends shaping institutional norms and practices. The increasing demand for security within authorities presents a conflict between maintaining openness for citizens and ensuring information security. Security and confidentiality have become influential factors affecting work methods, digital tool utilization, and physical premise design. The Swedish government's digitalization ambition significantly influences authorities' work processes and organizational structures. With remote work adoption and reduced business travel, authorities offering flexible work solutions are seen as attractive employers. Geographical location remains important, with central places like Stockholm's main station still considered desirable. Despite that, A key trend is authorities choosing locations in Solna and Sundbyberg over central Stockholm, adapting to market conditions with surging rents. / Över tid har myndigheters kontorsutrymmen utvecklats, påverkade av yttre faktorer som pandemi som påskyndar övergången mot flexibla, aktivitetsbaserade arbetsplatser. Trots motstånd håller attityderna mot aktivitetsbaserade kontor på att långsamt bli mer positiva inom myndigheterna. Denna förändring drivs av värdeskapande, effektivitetsförbättringar, förändringar i marknadsförhållandena samt skiftande normer inom den offentliga och privata sektorn. Kontorsutformningen inom myndigheter har övergått från att spegla organisationshierarkier till öppna kontorslandskap. Att fastställa optimalt utrymmesbehov har blivit komplext på grund av flexibla arbetsarrangemang. Hållbarhet är en vägledande princip i utformningen av kontorsutrymmen, vilket belyser hur sociala trender formar institutionella normer och praxis. Den ökande efterfrågan på säkerhet inom myndigheter skapar en konflikt mellan att upprätthålla öppenhet för medborgare och att säkerställa informationssäkerhet. Säkerhet och konfidentialitet har blivit inflytelserika faktorer som påverkar arbetsmetoder, användning av digitala verktyg och utformningen av fysiska lokaler. Regeringens ambitioner kring digitalisering påverkar myndigheters arbetsprocesser och organisatoriska strukturer avsevärt. Med möjlighet till stor andel distansarbete och minskade affärsresor betraktas myndigheter som attraktiva arbetsgivare när de erbjuder flexibla arbetslösningar. Geografiskt läge förblir viktigt, närhet till Stockholms Centralstation betraktas fortfarande som attraktivt. Trots detta är en nyckeltrend att myndigheter väljer platser i Solna och Sundbyberg framför centrala Stockholm, för att anpassa sig till marknadsförhållanden med stigande hyror.

The construction industry is facing problems with labour shortages. These problems have occurred because of a declining image, leading to fewer applicants to vocational schools. The purpose of this study was to explore the challenges that small organisations in the Swedish construction industry have to face when conducting reskilling programs. In addition to this the study also wanted to explore if there are any potential solutions to help mitigate the impact of these challenges. The goal of this study was to explore the gaps left by previous research and by that contribute with valuable research. The area that this study aims to help explore is how reskilling can be used in a labour-intensive industry, in this case, the construction industry. The study also wanted to explore reskilling from the perspective of smaller organisations in Sweden. A case study was performed at a small flooring company in Sweden to achieve this purpose. Two forms of data collection methods were completed to gather the primary data for the study. The first data collection method consisted of observations from the case company. Secondly, semi-structured interviews were conducted with several stakeholders in the construction industry, both at the case company and with experts outside the case company. This data was gathered to answer the following research question: RQ1: What are the challenges to reskilling programs in the Swedish construction industry? The challenges found by this study could be divided into three aggregate dimensions: Before, During and After. These aggregate dimensions were chosen to help properly show what challenges reskilling programs face during different phases of the program. / Byggbranschen står inför en brist på arbetskraft. Detta problem har uppstått dels till följd av en sämre bild av branschen, vilket har resulterat i färre sökande till yrkesutbildningar. Syftet med denna studie var att undersöka de utmaningar som små organisationer inom den svenska byggbranschen måste möta när de genomför omskolningsprogram. Utöver detta undersöker studien även om det finns några potentiella lösningar för att mildra effekten av dessa utmaningar. Målet med denna studie var att utforska de luckor som tidigare forskning lämnat och därigenom bidra med värdefull forskning. Området som denna studie avser att undersöka är hur omskolning kan användas inom en arbetsintensiv bransch, i detta fall byggbranschen. Studien ville även undersöka omskolning ur perspektivet av mindre organisationer i Sverige. En fallstudie genomfördes på ett litet golvföretag i Sverige. Två former av datainsamlingsmetoder genomfördes för att samla primärdata till studien. Den första datainsamlingsmetoden bestod av observationer från fallföretaget. För den andra metoden användes semistrukturerade intervjuer med flera intressenter inom byggbranschen, både på fallföretaget och med experter utanför fallföretaget. Denna data samlades in för att besvara följande forskningsfråga: RQ1: Vilka utmaningar finns det för omskolningsprogram inom den svenska byggbranschen? Utmaningarna som identifierades i denna studie kunde delas in i tre övergripande dimensioner: Före, Under och Efter. Dessa övergripande dimensioner valdes för att tydligt visa vilka utmaningar omskolningsprogram står inför under olika faser av programmet.

For a long time, the Swedish welfare sector has received criticism, something that has placed great demands on managers within these organizations. The study’s purpose was to investigate how managers shape their leadership in relation to their environment and the demands placed on them. The study used various leadership theories and emotional intelligence research as tools for analysis. Data collection was conducted using 5 semistructured interviews with managers within various human-treating organizations in Dalarna. The data was analyzed through a qualitative thematic analysis method. The results found obstacles that negatively affect managers’ leadership development, such as greater administrative responsibility and streamlining, something NPM encourages. The results also show that staff shortages have a big impact on managers’ leadership. The managers express that there has been a shift in focus from management providing the best quality for users to instead be about cost efficiency. / Under lång tid har den svenska välfärdssektorn fått hård kritik, något som har ställt stora krav på cheferna inom dessa organisationer. Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer inom människobehandlande organisationer formar sitt ledarskap utifrån förutsättningarna som finns och kraven som ställs. Studien har använt sig av olika ledarskapsteorier samt forskning om emotionell intelligens som analysverktyg. Som datainsamlingsmetod utfördes 5 semistrukturerade intervjuer med chefer inom olika människobehandlande organisationer i Dalarna. Data analyserades genom en kvalitativ tematisk analys. Resultatet fann hinder som negativt påverkar chefers ledarskapsutveckling, såsom större administrativt ansvar och fokus på budget samt effektivisering som styrlogiken NPM uppmuntrar. Resultatet visade även att personalbrist har en stor inverkan på chefernas ledarskap. Cheferna uttrycker att det skett ett skifte från att chefskapet handlat om att ge bästa möjliga kvalitet för klienterna till att handla om kostnadseffektivitet.