Utifrån dagens litteratur kring projektbaserade organisationer (PBO) kan tre problem identifieras: 1) motsägande resultat gällande om organisationsformen PBO främjar innovation, 2) överdrivet fokus på teknisk innovation i dessa sammanhang samt 3) bristfällig systematik i dessa typer av studier. Av denna anledning har vi genomfört en kvantitativ studie för att bidra med mer systematik i debatten kring PBO och innovation. Vi valde också att studera en annan typ av innovation i PBO-sammanhang, nämligen managementinnovation (MI). Studien syftar till att identifiera om det föreligger ett samband mellan MI och organisationsfaktorerna centralisering, samarbete och kommunikation, överkapacitet samt formalisering. Utöver detta skall studien identifiera om det föreligger något samband mellan den formella organisationsstrukturen PBO och MI, samt om sambanden mellan organisationsfaktorerna och MI är starkare eller svagare i en PBO-kontext. Studien genomfördes i Sverige med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet uppgick till 500 företag vilka blev identifierade genom ett slumpmässigt stratifierat urval. Svarsfrekvensen uppgick till 192 företag vars svar sedan analyserades i statistikprogrammet SPSS genom regressionsanalyser. Slutsatsen av studien blev att vi på en femprocentig signifikansnivå bekräftade en av femton hypoteser, nämligen H8c. Hypotesen beskriver att sambandet mellan personalöverkapacitet och MI är starkare i en PBO än i andra organisationstyper. Utöver detta kunde vi bekräfta hypotes 9b på en tioprocentig signifikansnivå. Denna hypotes behandlade formalisering 2 och innebar att sambandet mellan formalisering 2 och MI är starkare i andra organisationstyper än i en PBO. Med detta sagt positionerar sig denna studie bland författarna som hävdar att det inte föreligger något samband mellan PBO och innovation. / We were able to identify three problems from today’s literature about project-based organizations: 1) conflicting results about whether PBOs further innovation or not, 2) excessive focus on technical innovation in this context, and 3) insufficient systematics in these kinds of studies. For that reason, we have carried through a quantitative study to contribute with more systematics in the debate about PBO and innovation. We also chose to study a different kind of innovation in the PBO context, namely Management Innovation (MI) This study aims to identify if there exist a correlation between MI and the organizational factors centralization, teamwork and communication, slack of resources and formalization. Beyond this the study aims to identify if there exist a correlation between the formal organizational structure PBO and MI, and if the connection between the organizational factors and MI is stronger or weaker in a PBO context.  A survey was carried out in Sweden. 500 companies were asked to participate and they were all selected through a random stratified sampling. The response rate was 192 and the information from the questionnaires was then analysed in the statistical software SPSS through regression analysis. With a significance level of five percent this study confirms one out of fifteen hypotheses. The confirmed hypothesis was H8c which states that the connection between personnel slack and MI is stronger in a PBO than other kinds of organizational structures. We also confirmed hypothesis 9b on a significance level of ten percent. H9b states that the connection between formalization 2 and MI is weaker in PBO than other kinds of organizations. Consequently, this study position itself alongside authors and studies that claim that it doesn’t exist a correlation between PBO and innovation.

The purpose of this study is to examine and deepen the knowledge of how unit managers are expected to take responsibility for promoting a good work environment by translating the new regulations on organizational and social work environment, in social services in a medium-sized municipality in Southern-Sweden. Method: We have used a qualitative approach as method in this study, with semi-structured interviews as data collection method. To gather empirical material, we chose to interview six unit managers who work in social services. Theory: Our theoretical point have been Implementation theory. We also chose the concepts of learning organizations and competence. Our choice of method and concepts have helped us to examine our-empirical-material. Results: The six different themes, presented in the results of this study, are designed based on the new regulations on organizational and social work environment. The different themes in this study are the following: Competences, goals for the organization and the social work environment, workload, management of working hours, offensive treatment, responsibility and the last theme is competence. Our results indicate that the unit managers are not adequately educated about the new regulations, which in turn leads to the implementation of the regulations as intended. Secondly, our results also show weaknesses in resource allocation.

The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.

No description available.

This study aims through a qualitative approach to study how agile methods are practised in a Swedish bank. The aim of the study is to understand the motives behind the choice to implement the agile methods, how the change process has been practised and finally what effects it gives to the employees in the company. Interviews with both the employees and the management of the bank has led to an understanding of their different views on the agile way of working through their individual experiences. Observations has visualised how the method is practiced, which contributed to a wider perspective. As analytical tools, theoretical concepts such as organizational recipes, the stakeholder model, process change, resistance, cynefin, human relations and efficiency are used. The result of the study shows that there has been both internal and external factors as the basis for the implementation of agile methods. The bank has intended for the change process to be agile with constant improvement as a goal. Uncertainty is an effect of the agile methods and is explained by a difficulty in applying the method throughout the business. The primary effect is increased efficiency, which is the management's main goal. How it affects the employees positively is through increased well-being for those motivated by the agile way of working and negative for those who is not. The study's conclusion is that it is difficult to implement a working method that generates positive effects for all employees. / Denna uppsats studerar, genom ett kvalitativt angreppssätt, hur agila metoder som arbetssätt tillämpas på en bank. Syftet med studien är att förstå motivet bakom att implementera metoderna, hur förändringsprocessen har genomförts och vilka effekter det ger på de anställda i företaget. Intervjuer av både medarbetare och ledning har genomförts och deras individuella erfarenheter har genererat i en förståelse för att det finns olika uppfattningar om arbetssättet. Observationer har synliggjort hur arbetssättet praktiseras, vilket har bidragit till ett större helhetsperspektiv. Som analysverktyg används teoretiska begrepp som organisationsrecept, intressentmodellen, processförändring, motstånd, cynefin, human relations och effektivitet. Studiens resultat visar på att både interna och externa faktorer utgjort motiv till implementeringen av agila metoder. Banken har ämnat genomföra förändringsprocessen agilt med ständig förbättring som mål. Osäkerhet är en effekt av implementationen och kan förklaras av en svårighet att tillämpa metoden i hela verksamheten. Den största effekten av arbetssättet är ökad effektivitet, vilket är ledningens främsta mål. Hur det påverkar de anställda positivt är genom ökad trivsel för de som motiveras av arbetssättet och negativt för de som inte gör det. Studiens slutsats pekar på svårigheten att implementera ett arbetssätt som genererar positiva effekter för samtliga anställda.

Syftet med denna kvalitativa studie är att söka förstå och identifiera barnombudens specifika kunskaper och erfarenheter för att kunna föra en konstruktiv diskussion kring vad detta kan tillföra andra yrkesgrupper som möter barn och unga. Detta genom att undersöka hur barnombud arbetar för att stärka barns rättigheter samt barnombudens reflektioner kring och erfarenheter av detta arbete. Studien baseras på intervjuer med barnombud i civila organisationer som företräder barn i kontakt med sociala välfärdsinstitutioner. Utifrån begrepp som advocacy (företrädarskap) och empowerment samt Harts (1992) delaktighetsstege har intervjuerna tolkats och analyserats. Barnombuden berättar om myndigheter som har svårt att göra barn delaktiga i beslut som rör dem samt om barn och unga som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Barnombudens arbete handlar till stor del om att göra barn delaktiga. Detta sker genom att lyssna och skapa tillitsfulla relationer vilket barnombuden menar är en förutsättning för att kunna företräda. Detta relationsarbete kan ses som en del av en empowermentprocess som bidrar till ett ökat självförtroende hos barnen. Barnombuden upplever att det bidrar till att barn inser att deras upplevelser och åsikter betyder något. Barnombuden stärker barns delaktighet i myndighetsprocesser bland annat genom att vara en bro mellan barn och myndigheter där en viktig del är att göra myndighetsinformationen begriplig för barn och unga. Genom barnombudens arbete får barnen även en ökad kunskap och förståelse för sina rättigheter. En av slutsatserna är att även till synes små insatser, som att lyssna och tro på barn och ungas berättelser kan göra stora skillnader för barn och unga. En annan är att det finns en stor efterfrågan på barnombudens arbete som inte motsvarar de befintliga resurserna. Att barnkonvention blir svensk lag kommer sannolikt ha betydelse för barnombudens framtida arbete. Flera av barnombuden menar dock att det behövs mer än att barnkonventionen blir lag för att barns rättigheter ska kunna tillgodoses. / This qualitative study aims to understand and identify the children's right workers - advocates - specific knowledge and experiences in order to be able to contribute a creative discussion about what this can bring to other professional groups working with children and young people. This is done by examining how children advocates work to strengthen children's rights as well as their reflections on and experiences of this work. The study is based on interviews with advocates in non-profit organizations representing children in contact with social welfare institutions. The interviews have been analyzed by applying concepts and theories such as advocacy, empowerment and Roger Hart's Ladder of Participation. The advocates tell about authorities having difficulties making children involved in decisions concerning them, and about children and young people who are denied their rights. A vital part of the work of the advocates is about making children involved in decisions that affect their own lives. This is achieved by listening and creating relationships based on trust, which according to the advocates is a prerequisite for advocacy. The work with relationships can be seen as a part of a process of empowerment that gives children increased self-confidence. It also helps the children realize that their experiences and opinions matter. The advocates strengthen children's participation in authority decisions by being a link between children and the authorities. An important part is to make the information from the authorities understandable. Through the advocacy, the children also increase their knowledge and understanding of their rights. One conclusion is that even seemingly small efforts, such as listening and believing in their stories, can make big differences for the children. Another conclusion is that there is a large gap between existing resources and the need for the advocates’ work. The fact that the UN Convention on the Rights of the Child becomes law in Sweden, will probably be of importance for the future work of the advocates. Several of the advocates claim that more must be done to ensure that children's rights are met.

Offentliga organisationer implementerar nya arbetssätt i allt högre utsträckning. Syftet med detta examensarbete är att förstå hur individens inneboende motivation påverkas av företagets samhällsansvar, CSR (Corporate social responsibility). För att uppnå syftet studeras den statliga myndigheten Trafikverket. Examensarbetet utgår från en hermeneutisk kunskapssyn där en kvalitativ forskningsstrategi används för att tolka vilka faktorer som påverkar individens inneboende motivation inom organisationen. Två urvalsgrupper intervjuas där en av urvalsgrupperna har en starkare relation till CSR i form av CSR-verktyget SUNRA. Dataanalysen utförs med inslag från grundad teori. Examensarbetet kommer fram till att ett samband mellan inneboende motivation och CSR inte kan fastslås, vilket delvis motsäger den tidigare forskningen. Resultaten antas bero på att individernas internalisering av SUNRA som arbetssätt inte har fullbordats. Tolkningen görs att individerna använder SUNRA, eftersom det ingår i deras arbetsroll och som en följd av självpålagd press. Dessutom visar examensarbetets resultat att individerna tenderar att hålla isär sitt arbete och privatliv. Trots detta antyder examensarbetet att det finns utrymme för inneboende motivation på Trafikverket om förbättringsåtgärder vidtas för att höja individens upplevda kompetens och autonomi inom organisationen. / Public sector organizations increasingly implement working processes such as corporate social responsibility (CSR). The aim of this study is to understand how intrinsic motivation is affected by this specific working process. To achieve this aim, this thesis studies Swedish Transport Administration (Trafikverket). A hermeneutic approach is used to interpret which factors affect the intrinsic motivation of individuals. Two sample groups are interviewed, where one of the groups has a stronger connection to CSR through the use of the CSR-tool SUNRA. The data is analysed with elements from grounded theory. Previous literature states that intrinsic motivation and CSR are related, but the results of the thesis cannot confirm such a relation. The results are assumed to be affected by the individuals’ failed internalization of SUNRA. The results indicate that the individuals use SUNRA because it is a part of their work role and as a result of self-imposed pressure. Furthermore, the individuals seem to distinguish between work and personal life. It is shown that the possibilities to be driven by intrinsic motivation is decent at the Swedish Transport Administration. However, it is suggested that improvement actions are necessary in order to increase perceived autonomy and competence.

The aim of this study was to examine the definition and meaning of a relationship-based social work, and what conditions are required for the professional to manage such. Based on seven qualitative interviews with professional social workers who work with children and adolescents, a thematic analysis was conducted based on the theoretical frameworks of Symbolic Interactionism and the organisational theories of Human Service Organisations and Street-Level Bureaucracy. The main results confirm the importance of the relationship between the client and the professional according to the respondents. Role clarity and empathy through self-awareness were seen as important qualities of the professional to maintain a good relationship with the child, for whom this might lead to a sense of security through the relationship continuity. Mentioned conditions that facilitated the possibility of relationship based client work were mostly organisational variables such as time and discretion. These were variables that varied depending on the organisation that the professionals worked within, leading to a comparative discussion between the organisational conditions of social services and schools. Another theme identified was experience which seemed to matter as a personal skill. These conditions affect the professional’s ability to create and maintain relationships with the children.

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att ge rekommendationer till organisationen Riksförbundet Sveriges Unga Katoliker (SUK) om hur de kan bevara kontinuiteten inom förbundet. Rekommendationerna tillkommer genom analys av hur SUK kan ta vara på den tysta kunskapen som finns hos deras anställda och frivilliga medarbetare, samt vilka faktorer som motiverar till ett frivilligt ledarskap.</p><p><strong>Metod: </strong>Fallstudien har en kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa antydningar. Två intervjuer har genomförts med anställda på SUK, samt en via e-post med ytterligare en anställd. En mindre enkätundersökning har genomförts bland ideella ledare inom Stockholmregionen i SUK.</p><p><strong>Teori:</strong> Detta kapitel börjar med en överblick över definitioner av tyst kunskap och därefter följer tvåfaktorsteorin som är en motivationsteori. Detta avsnitt redovisar teorier från Polanyi, Nonaka, samt Herzberg.</p><p><strong>Empiri: </strong>I detta avsnitt presenteras den data som samlats in genom SUK:s hemsida, intervjuer, samt den mindre enkätundersökningen.</p><p><strong>Analys: </strong>Under denna del analyserar vi det material som samlats in under empiri avsnittet med hjälp av de teorier som presenterats i teoriavsnittet. Data från intervjuerna ställs mot teori om tyst kunskap och enkätundersökningens resultat analyseras med hjälp av Herzbergs tvåfaktorsteori.</p><p><strong>Slutsats:</strong> De viktigaste slutsatserna är att SUK bör bevara organisationens tysta kunskap genom att ta fram ett symboliskt organisationsspråk i form av lathundar och mallar. Kommunikationen inom organisationen måste förbättras, och SUK bör införa en praktisk del i ledarutbildningen, som också kan fungera som en överföring av tyst kunskap. Fortsatt slutsats är att motivationsfaktorerna avancemang och prestation är viktigast både enligt SUK:s frivilliga arbetare och anställda. SUK bör ta hänsyn både till motivationsfaktorer och hygienfaktorer, då båda är viktiga för att skapa kontinuitet.</p> / <p><strong>Purpose:</strong>  The purpose of the essay is give the association Sweden's Young Catholics recommendations how to maintain the contingency within the organization. The recommendations arises through analysis about how Sweden's Young Catholics can preserve the tacit knowledge that the employees and volunteers have, and which factors motivates to volunteer leadership.</p><p><strong>Methology:  </strong>For this case study we have used a qualitative method with a touch of a quantitative method. We did two interviews with employees and one through e-mail with another employee. We also did a minor poll with volunteers in the Stockholm region in Sweden's Young Catholics.</p><p><strong>Theoretical </strong><strong>perspective:</strong>  This chapter starts with an overview over different definitions of tacit knowledge and there after a theory about motivation. This chapter illustrates theorys by Polanyi, Nonaka, and Herzberg.</p><p><strong>Empiric: </strong>This chapter declares material and interviews made for this thesis. Material about the organization from the website for Sweden's Young Catholics, the interviews about tacit knowledge and the poll about motivation.</p><p><strong>Analysis:</strong> In this section we analyse all the material and interviews collected in the empiric section with help of the theories from the theoretical chapter. The interviews with the tacit knowledge and the poll with help of Herzberg's theory.</p><p><strong>Conclusion:</strong>  The most important conclusion is that Sweden's Young Catholics should keep their tacit knowledge by developing a symbolic organizational language in shape of reference guides. The communication in the organization also has to improve and Sweden's Young Catholics should have a practical part in their leadership course which also can serve as a transfer of tacit knowledge. Other conclusions are that the most important motivation factors is promotion and performance according to both employees and volunteers. Although Sweden's Young Catholics should take both motivation factors and hygiene factors in their consideration, because they are both important for keeping the contingency in the organization.</p>

The concept of producing energy from biomass has, for the last two decades, occupied attention of policy-makers, private industries, researchers and civil societies around the world. The highly contested and contingent character of the biofuel production, its entanglement in the nexus of three problematic issues of energy, climate and agriculture, as well as its injection into the current socioeconomic arrangements, is what makes it timely to analyse. The thesis sheds light on the state of international debate on bioenergy by looking at deliberations of three major global institutions: Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), International Energy Agency (IEA) and Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). The primary aim is to trace and analyse how the concept of bioenergy is conceptualized and contextualized in assessments, reports, policy papers and other documents issued by FAO, IEA and IPCC in the 1990-2010 period. The secondary aim of the thesis, based on results derived from the primary objective, is set to problematize and reflect upon currently dominating socioeconomic arrangements that the concept of biomass-derived energy is inserted into. The research questions are organized around four distinctively contentious issues in the debate: biofuel production in developing countries, the food vs. fuel dilemma, bioenergy as a win-win-win solution and the future role of the second-generation bioenergy technology. The research questions are operationalized by applying four theoretical perspectives: the world-economy, Michel Foucault’s genealogy, discourse theory of Ernesto Laclau and Chantal Mouffe, and Fredric Jameson’s critical approach. The institutional debate illustrates that, while bioenergy appears to be an easy, plausible and thus attractive patch able to temporarily fix societal challenges of energy insecurity, climate change and agricultural crisis without changing much in the socioeconomic structure, its implementation exposes internal discrepancies of the hegemonic capitalist system. Whether bioenergy could actually function as a feasible win-win-win solution is of secondary importance. It is its economic feasibility expressed in the pressure on cost-effectiveness that matters the most but, at the same time, causes serious internal discrepancies in conceptualizations pursued by the organizations. The results point to two main conclusions. On the one hand, bioenergy is inevitably entrapped by the rules and arrangements of the hegemonic system that, in turn, cause internal contradictions. On the other hand, the institutional debate attempts to stabilize the shaky conceptualization of bioenergy, so that it can appear consistent and plausible, even if the possibility of reaching the closure of meaning fades away, with more conflicts on the rise. Furthermore, the results also show that the three international organizations exhibit uniform patterns of argumentations and the way they similarly discuss biomass-derived energy illustrates the objective to stabilize the meaning and adjust the concept of bioenergy to the hegemonic system. / Under de senaste två decennierna har idén om att producera energi av biomassa rönt stor uppmärksamhet bland forskare, företagare, beslutsfattare och i samhället i övrigt. De förhållandevis många kontroverser och alternativ som är förbundna med produktion av biobränslen, deras koppling till de tre problemområdena energi, klimat och jordbruk, samt deras etablering inom samtida geopolitiska, socioekonomiska och miljömässiga sammanhang, gör dem till en aktuell fråga att analysera. Avhandlingen belyser den internationella debatten genom att fokusera överväganden och ståndpunkter inom tre globala institutioner: FN:s mat- och jordbruksorgan (FAO), Internationella Energiorganet (IEA) och FN:s klimatpanel (IPCC). Huvudsyftet är spåra och analysera hur begreppet bioenergi formas och kontextualiseras i bedömningsrapporter och policydokument producerade av FAO, IEA och IPCC under perioden 1990-2010. Ett ytterligare syfte är att problematisera och reflektera över de socioekonomiska förhållanden som bioenergibegreppet ingår i. Forskningsfrågorna är formulerade utifrån fyra kontroversiella områden i debatten: biobränsleproduktion i utvecklingsländer, dilemmat mat kontra biobränsle, bioenergi som en ”win-win-win-lösning” och den framtida roll som tillskrivs andra generationens bioteknologi. Forskningsfrågorna operationaliseras genom att var och en knyts till ett av fyra teoretiska perspektiv: världssystemteori, Michel Foucaults genealogi, Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori respektive Fredric Jamesons kritiska ansats. I debatten framställs ofta bioenergi som ett enkelt och rimligt alternativ med kapacitet att tillfälligt lösa samhälleliga utmaningar som energi-osäkerhet, klimatförändringar och jordbrukskrisen, dock utan att den socioekonomiska strukturen ändras nämnvärt. Analysen visar emellertid att begreppsliggörandet istället påvisar interna diskrepanser i det hegemoniska, kapitalistiska systemet. Huruvida bioenergi verkligen kan fungera som en sådan ”win-win-win”- lösning framstår som sekundärt i dessa texter. Det är kostnadseffektiviteten som har störst betydelse, men samtidigt skapar man här allvarliga begreppsliga diskrepanser inom organisationerna. Utfallet av analysen pekar på två huvudslutsatser. Å ena sidan är bioenergin oundvikligen låst av det hegemoniska systemets struktur och de motsägelser som det rymmer. Å andra sidan tycks debatten inom organisationerna söka efter en stabilisering av det instabila begreppsliggörandet av bioenergin så att den framstår som konsistent och möjlig. Vidare visar analysen också att de tre organisationerna har liknande argumentationsmönster, och det likartade sätt på vilket de diskuterar energi från biomassa illustrerar en stabilisering av mening inom diskursen där bioenergibegreppet anpassas till det hegemoniska systemet.