This study aims to analyze and evaluate three non-profit organizations regarding how their sustainability accounting reports have changed and developed between year 2017 and year 2019. The study analyzes how parameters in the sustainability index have been taken into consideration to perceive which parameters are the three non-profits organization’s focal points. In addition, the study will analyze how sustainability accounting reports meet the stakeholder's information needs. Given the prevailing issues and purpose of the study, a qualitative method is relevant to this study. The selection of organizations is based on organizations' availability of sustainability reports for the assessment period. In this study, non-probability selection was chosen, where the selection was made through a preliminary investigation. The study is based on a secondary data method which is a flexible and appropriate approach.   This thesis consists of empirical studies that will help strengthen the quality of the study. The data collected in the empirical data have been analyzed on the basis of the theoretical frame of reference. Frame of reference in this thesis is based on sustainable development, sustainability accounting, Venn diagram of sustainable development, triple bottom line and stakeholder theory. The empirical data in this thesis consists of Red Cross Sweden, Save the Children Sweden and WWF.   Based on the result of this thesis, the parameters under dimensions, environmental responsibility, social responsibility and financial responsibility in each organization have similarities. For example, the environmental requirements for purchasing and procurement are seen in both the Red Cross' and Save the Children's sustainability reports. Another example of similarity that can be seen in all three organizations' sustainability reports is gender equality and diversity. The organization's focus for different parameters in sustainability reports depends on the type of business they have. The development of each organization's sustainability reports in 2017 has been remarkable. Prior to 2017, Save the Children was a pioneer in presenting sustainability reports. While the Red Cross and WWF began to present sustainability reports in 2017. According to their stakeholder analysis, all three respective organizations have included all parameters that are important to their stakeholders. Through their dialogues with both internal and external stakeholders, the respective organizations meet the stakeholders' need for information. / Syfte: Denna studie syftar till att analysera och utvärdera tre ideella organisationer och hur deras hållbarhetsredovisning rapporter har förändrats och utvecklats mellan åren 2017 och2019. Studien analyserar hur parametrar i hållbarhetsredovisning rapporter har beaktats. Studien kommer också att analysera hur hållbarhetsredovisning rapporter möter intressenternas informationsbehov.   Metod: Med hänsyn till uppsatsens syftet och frågeställningar har studien en kvalitativ ansats. Studien utgår ifrån en sekundärdata metod som är ett flexibelt och lämpligt tillvägagångssätt. Studien består också av empiriska studier som kommer att bidra till att stärka studiens kvalitet. Den insamlade datan i empirin har analyserats med underlag av den teoretiska referensramen. Teoretiska perspektiv: Den teoretiska referensram som uppsatsen bygger på är hållbarutveckling, hållbarhetsredovisning, triple bottom line och intressentteori.  Empiri: De tre ideella organisationer som har undersökts i denna uppsats är Röda Korset, Rädda barnen och WWF.  Resultat: Parametrarna under dimensioner, miljöansvar, socialt ansvar och ekonomiskt ansvar i respektive organisation har likheter. Till exempel ses miljökraven för inköp och upphandling i både Röda korsets och i Rädda barnens hållbarhetsrapporter. Ett annat exempel på likhet som kan ses i alla de tre organisationernas hållbarhetsrapporter är jämställdhet och mångfald. Organisationens fokus för olika parametrar i hållbarhetsrapporter beror på vilken typ av verksamhet de har. Utvecklingen av respektive organisations hållbarhetsrapporter under 2017har varit anmärkningsvärt. Före 2017 var Rädda barnen en pionjär när det gäller att presenterahållbarhetsrapporter. Medan Röda Korset och WWF började presentera hållbarhetsrapporter först år 2017. Alla de tre respektive organisationerna har enligt sin intressentanalys inkluderat alla parametrar som är viktiga för deras intressenter. De respektive organisationerna försöker genom sina dialoger med både interna och externa intressenter möter intressenternas behov av information.

I den här studien undersöks tillit inom ledarskap. Studien fokuserar på ledarskap på individnivå, i ett sammanhang av motivation. Undersökningen belyste vilka tolkningar och upplevda erfarenheter som fanns bland chefer i tillämpandet av ett tillitsbaserat ledarskap på en myndighet som Migrationsverket. Ambitionen med studien var att öka förståelsen för vad tillitsbaserat ledarskap är, och för motivationsmiljöns betydelse gällande att utöva tillitsbaserat ledarskap. Studiens syfte var därmed ökad kunskap om hur tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö kom till uttryck, samt hur de förhöll sig till varandra, i en offentlig organisation. I fråga om teoretiskt ramverk, har Mayer et al. (1995) tillitsmodell, Bringselius (2021) tillitsbaserade ledarskapsteori och Deci och Ryan (2000) självbestämmande teori (SDT) varit vägledande. Som metod har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts.  Resultatet har visat att myndighetscheferna tolkade och praktiserade interpersonellt tillitsbaserat ledarskap utifrån tolkningen om tillit som ett förtroende. Förståelsen för depraktiserade tillitsbaserade ledarskapet tillskrevs bland annat att vara sårbar, skapa ett tillåtande arbetsklimat, skapa psykologisk trygghet och inneha ett medborgarfokus samt aspekter av relationellt- och strukturellt tillitsbaserat ledarskap. Chefernas tolkningar skilde sig därmed från den teoretiska förståelsen av tillitens tre komponenter - förmåga, välvilja och integritet.  Resultatet har även visat att cheferna delvis upplevde en hållbar motivationsmiljö i fråga om autonomi, kompetens och tillhörighet. Studien visade därtill att det fanns upplevda hinder i form av hierarki, byråkrati och kontrollerade uppföljningsmetoder och därmed att motivationen påverkade uppfattningarna om det tillitsbaserade ledarskapet. Sammanfattningsvis har denna studie visat vad tillitsbaserat ledarskap och motivationsmiljö är, hur det uppfattas och varför det kan vara av betydelse för en offentlig organisation. / In this research trust has been studied. Trust has been directed towards leadership in a context of motivation. The survey highlighted the interpretations and experiences of a trust-based leadership that existed among managers in an authority such as the Swedish Migration Board. The ambition of the research was to increase the understanding of what trust-based leadership is, and the importance of the motivational environment regarding the trust-based leadership.  The purpose of the research was to increase knowledge about how trust-based leadership and motivational environment were expressed, and how they related to each other, in a public organization. In terms of theoretical framework, Mayer et al. (1995) trust model, Bringselius (2021) trust-based leadership theory and Deci and Ryan (2000) self-determination theory (SDT) have been used as guidance. As a method, qualitative semi-structured interviews were conducted. The results have shown that the managers interpreted and practiced interpersonal trust-based leadership on the interpretation of trust regarding confidence. The understanding of the practiced trust-based leadership was based as being vulnerable, creating a tolerant work climate, creating psychological security and having a citizen focus, as well as aspects of relational and structural trust-based leadership. The managers’ interpretations thus differed from the theoretical understanding of the three components of trust: ability, benevolence and integrity. The results also showed that the managers partly experienced a sustainable motivational environment in terms of autonomy, competence and relatedness. It also showed that there were perceived obstacles of hierarchy, bureaucracy and controlled follow-up methods and that the motivation was influenced regarding the perceptions of trust-based leadership. In summary, this study has shown what trust-based leadership and motivational environment is, how it is perceived and why it can be important for a public organization.

Skatten på engångsplastbärkassar som implementerades i Sverige år 2020 möttes med ideologiskt motstånd. Den forskning som gör gällande skatt på plastbärkassar finns främst i internationell kontext och är fokuserad på konsumenters beteenden och reaktioner. Denna studie gör gällande hur berörda verksamheter och organisationer resonerar kring skattens införande, samt dess resultat. Studien syftar också till att identifiera hinder och drivkrafter för implementeringen. För att undersöka förhållandet användes en explorativ ansats där intervjuer med en variation av berörda verksamheter utgjorde materialet för studien. Resultaten visar på att implementeringen mötts av missnöje av hälften av deltagarna på grund av skattens singulära syfte, samtidigt som den andra hälften anser att tillämpningsområdet var tillfredsställande. De hinder som identifierades var svårigheter att definiera engångs-, respektive flergångskassar, samt bristen på synkronisering eller kombination med andra styrmedel. De drivkrafter som identifierades relaterade till organiseringen och kommunikationen mellan de berörda verksamheterna, till trots förbättringsmöjligheter för dessa aspekter. En av slutsatserna är att styrmedel som detta bör nyttja både ett teknocentriskt perspektiv om plastbärkassens miljö-, och klimatpåverkan, samt ett socioekonomiskt perspektiv utgående från berörda verksamheter och organisationers behov. / The Swedish tax on plastic carrier bags that was implemented in 2020 was initially met with dissatisfaction from the public and stakeholders. Current research investigating the tax on plastic carrier bags was done in other countries and is focused on the reactions and behaviours of consumers. Thus, this study investigates stakeholders’ reasoning around the implementation of the tax as well as its results. Another aim is to identify obstacles and driving forces for the implementation. To do so, an explorative approach in combination with interviews of stakeholders were used. The results show that implementation was met with dissatisfaction by half of the participants in the study, owing to the singular aim of the tax. The other half of participants viewed the tax purpose as satisfactory. The obstacles that were identified was difficulties in distinguishing single-use from multi-use plastic carrier bags, as well as the lack of synchronization or combination with other measures. The driving forces that were identified related to the organization and communication between stakeholder, despite opportunities for improvement. One of the conclusions of the study was that policy measures like this tax should use a technocentric perspective on the environmental impact of the plastic carrier bag, in combination with a socioeconomic perspective on the needs of stakeholders.

Projektarbetsformen blir allt vanligare samtidigt som fler och fler organisationer arbetar i projektform. Inom dessa multiprojektmiljöer bör man kontinuerligt säkerställa att kunskap och erfarenheter förs vidare mellan olika projekt för att bli framgångsrik inom sin marknad. Trots att fördelarna med kunskapsöverföring länge erkänts i projektbaserade organisationer så varierar effektiviteten kring fenomenet. Detta tros bland annat bero på svårigheterna med att gå från teori till praktik samt att de modeller och teorier som finns saknar struktur för själva genomförandet. Efter ett försök att kartlägga litteraturen inom detta mångfacetterade fält hittade vi en kunskapslucka angående hur kunskapsöverföring kan te sig inom tv-branschen. Därfär har en kvalitativ fallstudie gjorts på ett tv-produktionsbolag. Studien syftar till att bidra till ökad förståelse kring hur kunskap överförs mellan projekt samt hur man säkerställer kunskapsöverföring. Studien utgår ifrån att kunskap definieras enligt Nonaka och Takeuchis (1995) teori om implicit och explicit kunskap. Studien bygger på kvalitativ forskning i form av sex intervjuer med projektledare och VD, två fokusgrupper med tio projektanställda samt en dokumentanalys på överlämningar skrivna av projektdeltagare. Resultatet visar att det finns många olika typer av kunskapsöverföring inom organisationen. Den kunskap som överförs mellan projekt i organisationen är mestadels kunskap med explicit karaktär i form av dokument. I dagsläget är det huvudsakligen projektledarna som ansvarar för att kunskapsöverföring sker mellan projekt, i huvudsak genom att uppmana projektdeltagare att göra skriftliga överlämningar. Hos projektdeltagarna finns det god vilja att bidra till kunskapsöverföringen men organisationen saknar en huvudsaklig strategi. Slutsatserna konstaterar att ledningen bör implementera ett systematiskt arbetssätt angående organisationens kunskapsöverföring för ett effektivt arbete mot ett organisatoriskt lärande. Slutsatserna belyser även att synen på kunskap är mångtydig och att det handlar om mer än bara explicit och implicit kunskap. För att diskussionen om kunskapsöverföringen inom organisationen ska kunna utvecklas måste organisationen identifiera kunskapstyperna ytterligare samt förstå dessa för att konkretisera dem. / Project work is becoming more common as more and more organizations are working in project form. Within these multi-project environments, one should continuously ensure that knowledge and experience are passed on between different projects in order to be successful in their markets. Although the benefits of knowledge transfer have long been recognized in projectbased organizations, the effectiveness of the phenomenon varies. This is believed to be due, among other things, to the difficulties in moving from theory to practice as well as to the existing models and theories lacking a structure for implementation. Following an attempt to map the literature in this multifaceted field we found a gap in knowledge regarding how knowledge transfer can look within the television industry. Therefore, a qualitative case study has been done at a television production company. This study aims to contribute to an increased understanding of how knowledge is transferred between projects and how to ensure knowledge transfer. The study assumes that knowledge is defined in accordance with Nonaka and Takeuchi’s (1995) theory of implicit and explicit knowledge. This study is based on qualitative research in the form of seven interviews with project managers and CEO, two focus groups with ten project employees and a document analysis submission written by project participants. The result shows that there are many different types of knowledge transfer within the organization. The knowledge that is transferred between projects in the organization is mainly knowledge with explicit character in the form of documents. Currently the project managers are responsible for the transfer of knowledge between projects, which is done by inviting project participants to make written submissions. The project participants are glad to contribute to the transfer of knowledge, but the organization lacks a main strategy. The conclusions state that management should implement a systemic approach to the organization’s knowledge transfer for effective work towards organizational learning. The conclusions also highlight that the view on knowledge is ambiguous and that it is about more than just explicit and implicit knowledge. In order for the discussion of knowledge transfer within the organization to develop, the organization must further identify the types of knowledge and understand them in order to make them concrete.

In today's society, much is based on standards and standardized working methods. ISO standards can be seen as a way of organizing according to different requirements to ensure, for example, food safety or quality in different processes. All ISO standards are based on the fundamental approach of the PDCA cycle, that promotes iterative learning in organizations. The study examines how a dairy can improve the work with follow-up and compliance. The study has a primary focus on the last two parts of the PDCA cycle. The empirical material states that the employees feel that an unclear ownership and division of responsibilities, lack of resources, time and locked competence are the basis for the organization's lack of work with follow-up and compliance. Through a root cause analysis and the approach of "Five why?" root causes could be determined and placed in a relationship diagram. In a further analysis of the root causes of lack of follow-up and compliance through a relationship diagram, two themes could be identified, organizational culture and lack of requirements and clear responsibilities. The two themes led to concrete solutions proposals consistent with ISO 14001:2015 and 22,000:2019 requirements. It turned out that all root causes seemed to link together and proves that by starting work on one root cause, it will have consequences for the others. To improve and develop the dairy's work with follow-up and compliance following implementation proposals are presented in the study: - Build a structured toolbox - Create role description - Integrate requirements from management / I dagens samhälle grundar sig mycket på standarder och standardiserade arbetssätt. ISO standarder kan ses som ett sätt att organisera efter olika krav för att säkerställa exempelvis livsmedelssäkerhet eller kvalitet i olika processer. Samtliga ISO-standarder bygger på det grundläggande angreppssättet PDCA-cykeln, vilket främjar det iterativa lärandet i organisationer. Det handlar om att följa upp och lära sig av händelser i samtliga processer. Studien undersöker hur ett mejeri kan förbättra och utveckla arbetet med uppföljning och efterlevnaden i standardarbetet, med säkerskilt fokus på PDCA-cykelns två sista delar. Det empiriska materialet fastställer att medarbetarna upplever att ett otydligt ägandeskap och ansvarsfördelning, resursbrist, tid och låst kompetens ligger till grund för organisationens bristande arbete med uppföljning och efterlevnad. Genom en rotorsaksanalys och tillvägagångssättet med ”Fem-varför?” kunde rotorsaker fastställas och placerades i ett relationsdiagram. Vid vidare analys av rotorsakerna till bristande uppföljning och efterlevnad genom ett relationsdiagram kunde två teman kartläggas, vilka var den befintliga organisationskulturen samt bristande krav och ansvarsroller. Studien lyfter olika perspektiv för de två teman, vilka mynnar ut i konkreta lösningsförslag i enlighet med ISO 14001:2015 och 22 000:2019 krav på berörda områden. Det framgick att samtliga rotorsaker tycks sammanlänka och påvisar att genom att börja arbeta med en rotorsak kommer det få konsekvens på de övriga. För att förbättra och utveckla mejeriets arbete med uppföljning och efterlevnad presenteras följande lösningsförslag med tillhörande implementeringsförslag: - Bygga en strukturerad verktygslåda - Skapa rollbeskrivning - Integrera krav från ledningen

This thesis explores attitudes towards Artificial Intelligence within the Swedish Public healthcare system. The goal of the study was to attain a deeper understanding of how hospitals and healthcare officials perceive and think about the technology and what it means to them in their professional life. Our primary data was collected from ten interviews conducted with decision-makers at Karolinska University Hospital in Stockholm and Akademiska University Hospital in Uppsala. The material was analysed through a discourse analysis, through which four themes were identified, each of which describes a notable attitude among the respondents and how they were manifested. The results show that earlier organizational structures and approaches are more important to the organization members’ sense-making process, than the sense-making process of new technological innovations and implementation. Decision-makers' attitudes towards AI have less to do with the technology itself and more with how they perceive their organizations and what it means to perform healthcare. Furthermore, the results also show that pre-set notions and attitudes about how healthcare should be conducted affects implementation and use of AI in the healthcare sector. This thesis contributes by highlighting a social perspective of AI in healthcare and demonstrates that AI is more than just a technological phenomenon. / Denna uppsats undersöker attityder gentemot artificiell intelligens (AI) inom svensk sjukvård. Syftet med studien var att förstå hur beslutsfattare inom sjukvården uppfattar AI och vilka attityder de har gentemot teknologin. Vår primärdata samlades genom tio intervjuer med beslutsfattare på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala. Materialet analyserades genom en diskursanalys som ledde fram till fyra olika teman där vardera tema beskriver en framträdande attityd hos respondenterna och hur dessa manifesteras. Resultatet visar att tidigare satta organisatoriska strukturer och förhållningssätt ger större mening för medlemmarna än vad nya teknologiska innovationer och implementeringar gör. Beslutsfattares attityder gentemot AI har mindre att göra med själva teknologin och mer med hur de uppfattar organisationen och vad det betyder att bedriva sjukvård. Därutöver visar resultatet att förinlärda idéer och attityder om hur sjukvård bör bedrivas, påverkar implementering och användning av AI inom vården. Denna uppsats bidrar med att belysa ett socialt perspektiv av AI i sjukvården och visar att det kan vara något mer än enbart ett tekniskt fenomen.

Psykisk ohälsa är idag ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Syftet med studien var att inom socialpsykiatrin undersöka samverkan, personcentrering och brukarinflytande för brukare med psykisk ohälsa. Syftet var också att kartlägga hur COVID-19 pandemin har påverkat organisationernas planerade insatser för brukarinflytande. Kvalitativ ansats användes för att intervjua olika professioner för att undersöka hur deras samverkan bidrog till brukarinflytande. Sammanlagt intervjuades 8 personer. Resultatet visade två kategorier: samverkan är nödvändig för arbete med brukarinflytande och personcentrering samt COVID-19 pandemin har begränsat organisationernas planerade insatser för brukarinflytande. Resultatet visade att brukarinflytande var en viktig del av arbetet som bidrog till att brukarna alltid var i centrum med att vara en del av utformningen av insatserna. Genom brukarnas delaktighet och inflytande kunde den psykiska ohälsan motverkas och bidra till välmående. De slutsatser som kan dras av studien var att samverkan var svår men samtidigt väldigt viktigt. Det behövdes samarbete med många aktörer för att samverkan skulle vara lyckat och naturlig del av arbetsprocessen för personcentrering och brukarinflytande.

I vårt gemensamma samhälle anses volontärarbete ofta vara något speciellt, något som man kan ha eller inte ha. Denna missuppfattning beror delvis på bristande kunskap och intresse för denna typ av aktivitet. Men trots detta har volontärarbete alltid varit och kommer att förbli en central del av samhällets utveckling och funktion. I praktiken ser vi att den vanligaste formen av ideellt arbete är förmågan hos människor att organisera sig på lokal nivå (vanligtvis i en förening) för att lösa specifika lokala problem. Det civila samhället har alltid olika ideella organisationer. Ett sådant samarbete kan göra vad ingen annan kan. Ideella styrkor kan göra vad regeringen eller företagen inte kan (inte vill). Medborgarna kan spela en viktig roll för att hjälpa offren i olika krissituationer och kan också vara ovärderliga för myndigheterna.  Men volontärernas arbete är inte alltid väl dokumenterat. För att få en fullständig bild av alla deltagare och deras engagemang i nödsituationer måste registerhantering ta hänsyn till dess mångfald. ISO 15489–1:2016, en internationell standard för dokumenthantering, beskriver att systematisk dokumenthantering är viktig för både organisationer och samhälle för att skydda och upprätthålla tillförlitliga register, främst som bevis för att åtgärder har genomförts och för det andra som stöd för framtida åtgärder och lösningar.  Denna studie undersöker frågor relaterade till ett så ganska problematisk fråga i ideella organisationers lösning av en krissituation som att dokumentera deras medlemmars/deltagares arbete. Med hjälp av två ideella organisationer (Missing People Sweden och Svenska Röda Korset) granskas och analyseras de åtgärder som vidtas av organisationer för att lösa detta problem - hur man ska dokumentera volontärernas arbete, hur denna dokumentation kommer att sparas/ arkiveras för användning i framtiden. Intervjuer genomfördes med de studerande organisationerna, som låg till grund för slutsatser om den aktuella situationen. Dokumentteori och Records continuum modell togs som en teoretisk grund för uppsatsen. Som forskningsmetod används en instrumental fallstudie, baserad på studier av tillgänglig litteratur och vetenskaplig forskning och genomförande av kvalitativa intervjuer. Den diskuteras också hur organisationer som helhet hanterar frågan om information- och dokumenthantering i sina organisationer.  Studien visar att båda undersökta organisationerna dokumenterar medlemmarnas/deltagarnas arbete som återspeglar denna aktivitet i slutrapporterna om det utförda arbetet. All denna dokumentation förvaras vanligtvis endast i elektronisk form och bevaras/arkiveras på servrar. När det gäller frågan om dokumenthantering i allmänhet har organisationer helt olika tillvägagångssätt för denna fråga. / In our society, volunteering is often considered something special, something that one simply does or does not. This misconception is partly due to a lack of knowledge and interest in this type of activity. Nevertheless, volunteering has always been and will remain a central part of the development and functioning of society. In practice, we see that the most common form of non-profit work is the ability of people to organize at the local level (usually in an association) to solve specific local problems. Civil society always has different non-profit organizations. Nonprofit forces can do what the government or corporations cannot (do not want). Citizens can play an important role in helping victims in various crisis situations and can also be of great help to the authorities.  But the volunteers work is not always well documented. To get a complete picture of all participants and their involvement in emergencies, registry management must consider its diversity. ISO 15489-1:2016, an international standard for document management, describes that systematic document management is important for both organizations and society in protecting and maintaining reliable records, primarily as evidence that actions have been implemented and, secondly, to support future actions and solutions.  This study examines issues related to such a rather problematic moment in nonprofits resolution of a crisis as documenting the work of their members/participants. With the help of two non-profit organizations (Missing People Sweden and Swedish Red Cross), the measures taken by organizations to solve this problem are considered and analyzed - how to document the work of volunteers, how this documentation will be saved/ archived for future use. Interviews were conducted with the organizations, which formed the basis for conclusions on the current situation. Document theory and the Records continuum model were taken as a theoretical basis for the thesis. An instrumental case study is used as a research method, based on studies of available literature and scientific research, and conducting qualitative interviews. It also discusses how organizations as a whole handle the issue of information and document management in their organizations.  As the study shows, both organizations document the work of the members/participants that reflects this activity in the final reports on the work performed. All this documentation is usually stored only in electronic form and stored/archived on servers. On the issue of document management in general, organizations have completely different approaches to this issue.

Dagens organisationer möter nya villkor och krav från de yngre generationerna Millennials och Gen Z på arbetsmarknaden. Med de yngre generationernas nya villkor och krav har organisationen fått det svårare att behålla dem på sin arbetsplats. De har bidragit till en högre personalomsättning än vad tidigare generationer har gjort och denna studie har till syfte att undersöka vad det beror på och vad organisationen bör göra för att behålla dem. Det är även syftet att ta reda på om faktorerna som får Millennials och Gen Z att byta arbetsplats skiljer sig  åt eller om det är samma. Studien genomförde två olika insamlingsmetoder, en kvantiativ och en kvalitativ, som sedan analyserades och tolkades med ett kvalitativt tillvägagångssätt. Analysen visade att Millennials byter arbetsplats för att; det är brist på balans mellan deras arbetsliv och privatliv, att de inte får den utveckling, utbildning eller befordran de förväntar sig samt för att de känner sig osäkra i sin anställning eller med sin lön. Resultatet visade även att  Gen Z byter arbetsplats på grund av; att de känner sig osäkra i sin anställning eller i sin lön, att det är brist på balans mellan arbetsliv och privatliv samt att de inte kan lita på eller vara stolt över sina ledare/ chefer. Dessutom visade resultatet att organisationer behöver ta reda på vad de yngre generationernas förväntningar är på dem och arbetsplatsen för att kunna behålla dem som  anställda. De behöver veta även att Millennials och Gen Z som anställda skiljer sig åt i sina  förväntningar och behov, samt att de faktorer som dem prioriterar när de väljer arbetsplats inte är samma faktorer som får dem att lämna. / Today's organisations are facing new conditions and demands from the younger generations of  Millennials and Gen Z in the employee market. With the new conditions and demands of the  younger generations, organizations are finding it more difficult to retain them in the workplace. They have contributed to a higher employee turnover rate than previous generations and the aim is to study what it depends on and what organizations should do to retain them. It also aims to  find out if the factors that cause Millennials and Gen Z to change jobs are different or if it is the  same. The study carried out two different collection methods, a quantitative and a qualitative  one, which were then analyzed and interpreted with a qualitative approach. The analyze revealed that Millennials change workplaces because; there is a lack of work-life balance, they  do not get the development, education or the promotion they expect and because they feel insecure in their employment or with their salary. The results also showed that Gen Z changed jobs because; they feel insecure in their employment or salary, there is a lack of work-life balance and that they cannot trust or be proud of their leaders/managers. In addition, the results  showed that organisations need to find out what the younger generations' expectations are of  them and the workplace in order to retain them as employees. They need to know that  Millennials and Gen Z as employees differ in their expectations and needs, and that the factors that they prioritize when choosing a workplace are not the same factors that cause them to leave

Framväxten av molntjänster är en trend som påverkar organisationer i allt större utsträckning vilket anses vara framtiden inom informationsteknik. Idag migrerar stora organisationer i allt större grad sina affärskritiska affärssystem till molnet, trots att det är en av de mest riskabla, kostsamma och tidskrävande IT-investering som en organisation någonsin kan göra. Molnbaserade affärssystem kan medföra fördelar men också säkerhetsrisker som exempelvis att lagra organisationens data hos tredjeparts-leverantörer. Säkerhetsrisker kan inte elimineras, utan de behöver hanteras och reduceras. Denna studie har undersökt hur stora organisationer hanterar säkerhetsrisker som kan uppstå vid nyttjandet av molnbaserade affärssystem. Studien har identifierat tre tillvägagångssätt att hantera säkerhetsrisker på. Det första tillvägagångssättet att hantera säkerhetsrisker är genom formella avtal med molntjänst leverantören. Det andra tillvägagångsättet att hantera säkerhetsrisker på är genom interna processer som exempelvis datakryptering. Det tredje tillvägagångsättet är att medvetandegöra och utbilda användare i verksamheten. / The emergence of cloud services is a trend that is increasingly effecting organizations which is considered the future of information technology. Today, large organizations are increasingly migrating their business-critical ERP-system to the cloud, despite being the one of the most risky, costly and time-consuming IT-investment that an organization can ever make. CloudbasedERP-system can bring several benefits, but also several security risks, such as storing organizational data with third-party suppliers. Security risks cannot be eliminated, but they need to be managed and reduced. This study has examined how big customer organizations handle security risks that may arise when using cloud-based ERP-systems. The study has identified three approaches to managing security risks. The first approach is to manage security risks through formal agreements with the cloud provider. The second approach to managing security risks is through internal processes such as data encryption. The third approach is to raise awareness and educate users in the organization.