A big part of assets in companies today consists of their employees knowledge and skills. In today’s society knowledge insensitive companies are increasing. The survival of these companies lie in the knowledge of their employees, which make it of great importance that knowledge transfer is managed properly. Knowledge transfer is important since it makes it possible for co-workers to apply old solutions to new problems that arise, using knowledge that already existing within the organization. From a knowledge transfer point of view, using project as an overall structure has both advantages and disadvantages. Since work comprehended in a project is limited in time knowledge and experiences made from a project may not come to use in a future project. Members of a temporary organization do not have a department to return to and there fore no natural way to transfer the knowledge they gained. Purpose of this paper is to describe knowledge transfer in project-based organization and barriers for doing so between projects. The study is conducted at two Swedish companies, SABO AB and Struktur Svenska Kontor AB in the service sector using interviews, studies of documents and observations. Our paper contribute to research by describing problems with knowledge transfer in two small project-based service organization using new concepts and cast shed on problems depending by the organisation, members and the character of project within in the organization. Key words: . / En stor del av tillgångarna hos många av dagens organisationer utgörs av deras medarbetares kunskap och skicklighet. Vi lever i ett samhälle där kunskapsintensiva företag kommer att bli allt fler. I och med att dessa organisationer fortsätter att existera på grund av medarbetarnas kunskap är det av stor vikt att kunskapsöverföring fungerar väl. Kunskapsöverföring är viktig eftersom den möjliggör för medarbetare att använda sig av gamla lösningar på nya problem. Många av dagens företag organiserar sig i projektform, en företeelse som har blivit allt vanligare på senare tid. Att organisera sin verksamhet i projektform kan medföra både för och nackdelar när det gäller kunskapsöverföring. Detta beroende på att de konstellationer som byggs upp under ett projekt upphör när projektet är avslutat. Projektmedlemmar har heller ingen avdelning att återvända till, vilket gör att kunskap och erfarenheter från ett projekt blir svårare att sprida vidare. Syftet med uppsatsen är att beskriva kunskapsöverföring i projektbaserade organisationer samt vilka problem de har när det gäller kunskapsöverföringen mellan projekt. Undersökningen grundar sig på intervjuer, dokumentstudier och observationer som har genomförts på SABO AB och Struktur Svenska Kontor AB. Dessa företag är tjänsteproducerade och organiserar sin verksamhet i projektfrom. Vår uppsats bidrar till tidigare forskning genom att beskriva hinder för kunskapsöverföring i två små projektbaserade tjänsteföretag genom att använda nya koncept och belysa problem beroende av organisationen, individen och projektens karaktär inom organisationen.

The purpose of this paper is to investigate how social workers, working in a management position in the health care system, perceive the encounter of the medical and social perspective. With seven qualitative interviews, the study tries to conclude whether or not social workers are accepted at managerial positions within the health care sector. The social worker is, as a manager in health care, a leader but at the same time in a professional alienation from the medical caregivers. Organizations in the health care sector are often multi professional and have their own long standing tradition, history and culture. The results show that the conditions for social workers, working in a management position in health care appear to be agreeable. Collaboration works well, there is mutual respect, and the social perspective are considered valuable. Generally, the respondents agree upon what qualities distinguish a good leader and most believe that social work training provides a good foundation for the management role. Many argue that leadership is personalized and not dependent on the educational background. The social worker in a leadership position, is received well, is accepted and respected in the medical health care. Social workers, according to this study, assume the leadership role in the same ways as other professionals in health care. The social worker brings a psychosocial holistic approach which gives attention to both patients and employees alike. To meet future needs in health care in Sweden, the social worker is a good competence contributor.

The purpose of this study is to increase the understanding for how home care services interpret and handle situations with and around caretakers alcohol use. Interviews have been conducted with two managers and six basic staff in two different home care service-groups. The interviews were individual with the managers and in group form with the staff. The interviews have been analyzed using Hasenfeld’s theory on Human Service Organizations and moral practice together with Beronius’ interpretation of disciplinary exercise of power. Our result showed that the handling of caretakers alcohol use differed both within and between the home care service-groups and there was a lack of guidelines on how to deal with this. Consequently it seemed to be a lot of individual assessments carried out by the staff, which sometimes led to a moral practice. Another important result was the fact that the interviewees quickly became very fixed on abuse and addiction, even though the interviews had focus on alcohol use in general. It is obvious that when a substance abuse problem exists, difficulties arise in home care services work.

No description available.

Organisationens mål är att de gäster som kommer till hotell/konferensanläggningen skall bli behandlade som kungar. Affärsidén i organisationens lyder: "Ursäkta ers majestät! Hos oss är alla gäster kungar". För att få gästerna att känna sig som kungar krävs samarbete, intresse av arbetsplatsen, kvalitetstänk, kommunikation och förståelse mellan personalen. Studien är en fallstudie i förbättringsarbete och skall ge organisationen verktyg att använda i förbättringsarbetet. Syftet med studien är att identifiera förbättringsområden inom en organisations verksamhet som ska prioriteras. Ett förbättringsområde ska vidareutvecklas som ett projekt. Det förbättringsområde som valts ut är att studera hur kommunikationen fungerar på arbetsplatsen samt att hitta verktyg för att kunna förbättra och förnya arbetssättet på arbetsplatsen. Målet med studien är att undersöka hur organisationen kan: 1) Förbättra kommunikationen 2) Öka samarbetet 3) Fokusera mer på det positiva De metoder som använts har varit observationer, dokumentationer som dels primär källa samt tidigare fem intervjuer som sekundär källa. Teorin är grundad på förbättringsarbete, kommunikation, ledarskap, lärande organisationer och organisations lärande cykeln. Det framgår fortsatt att just samarbetet och kommunikationen är det som organisationen talar om. De centrala delarna i resultatet visade : Kommunikationen behöver förbättras då personalen har svårt att nå fram till varandra samt att de talar om varandra och inte med varandra. Samarbetet är en mycket viktig del för organisationen och personalen upplever att det finns en del att göra för att få samarbetet att fungera bättre både medarbetare emellan och mellan medarbetare och ledning. Fokusera på det positiva då det finns negativa tendenser som organisationen präglas av då det framgår att stress förekommer mer och att personalen ser att arbetet fungerar sämre. De slutsatser som studien visar är att organisationen behöver se över sitt ledarskap och göra det tydligare. Förbättringsarbetet som har påbörjats bör fortsätta som en del i organisationens kontinuerliga förbättringsarbete. Organisationen behöver också arbeta mera med kvalitetsverktyg. / The organization’s goal is that the guests who come to the hotel/conference establishment should be treated like kings. The business idea of the organization is: "Excuse me your majesty! With us, all guests are kings. In order to make the guests feel like kings requires cooperation, interest of the workplace, quality awareness, communication and understanding among the staff. This study is a case study of improvement work and should give the organization the tools to use in the improvement process. The study aims to identify areas for improvement within an organization’s activities that should be prioritized. One area for improvement will be further developed as a project. The improvement area selected is to study how communication works in the workplace and to find tools to improve and innovate approaches in the workplace. The goal of this study is to examine how the organization can: 1) Improve the communication 2) Increase cooperation 3) Focus more on the positive The methods used have been the observations, documentation, and the primary source and previous five interviews as a secondary source. The theory is based on improvement, communication, leadership, learning organizations and organizational learning cycle. It appears that just continued cooperation and communication is what the organization talking about. The central parts of the results indicate: 1. The communication needs to be improved since the staff finds it difficult to reach each other and that they talk about each other instead of with each other. 2. Cooperation is a very important part of the organization and staff feels that there is a lot to do to make cooperation work better for both employees themselves and between employees and management. 3. Focus on the positive, since there are negative trends that the organization is characterized by stress being more frequent and that the personnel perceive that work functions less well. Where it appears that stress occurs more and that the staff sees that the work function less well. There are tendencies that collaboration, participation and communication do not function so well and that there are missing parts in the communication. The study shows conclusions that the organization needs to see over their leadership and to do it clearer, the work on improvement that has been started should continue as a part in the organization in a continuous work and that the organization lacks a part equipment to work after. The conclusions of the study shows that the organization needs to review their leadership and make it clearer. The improvement work that has begun should be continued as a part of the organization’s continuous improvement efforts. The organization also needs to work more with quality tools.

I vår tid växer nya generationer upp i ett samhälle med hög förändringstakt. Ur ett personsäkerhetsperspektiv innebär förändringsintensiteten en osäkerhet gällande vilka potentiella risker vi utsätts för. Risker kan identifieras och hanteras genom ett systematiskt säkerhetsarbete. Det kräver en god säkerhetskultur som bland annat innebär att samtliga individer inom en organisation vet hur det ska påtala risker för sin arbetsgivare och känner sig trygga att göra det (Reason, 1997; Power, 2007). Arbetsmiljölagen (1977:1166) föreskriver att risker ska identifieras och hanteras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Samtidigt rapporteras att ca trettio procent av tusen grundskollärare upplever någon form av risk i samband med att föra fram kritik till eller om sin arbetsgivare (Helte, 2011). Hur påverkar den situationen förekomsten av internrapportering, förmåga att hantera risker och att dra lärdom av händelser? Är skolan en lärande organisation? Syftet med studien är att få en inblick i hur riskbilden kan se ut på en skola och, belysa hur fyra pedagoger upplever kulturen på sin arbetsplats, generellt och i förhållande till det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagens (1977:1166) intentioner. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie. Studiens resultat visar att i samtliga fall var avsaknaden av en god säkerhetskultur med systematisk och strukturell approach anmärkningsvärd, även på de skolor som hade en trygg och öppen kultur. Den riskbild som framkom i intervjuerna omfattade risker i den psykiska och fysiska arbetsmiljön. Riskerna var tätt sammanlänkade med den pedagogiska verksamheten. Informanterna förmedlade behov av ökat systematiskt säkerhetsarbete och nämnde flera önskvärda effekter inom hela verksamheten som detta skulle kunna medföra. / In our time, new generations grow up into a society of rapid change. From a personal security point of view, the high rate of change implies an uncertainty regarding which potential dangers we will face. Risks can be identified, addressed and managed through Systematic Safety Work. It requires a good safety culture which among other things means that everyone knows how they are supposed to report risks to their employers and that they are comfortable doing so. (Reason; 1997; Power, 2007). The Work Environment Act (1977:1166) stipulates that risks are to be identified and managed in a Systematic Safety Work. At the same time it is reported that about thirty percent of one thousand teachers experience some kind of risk expressing criticism to or about their employers. (Helte, 2011). How does this affect internal reporting, ability to manage risks and to learn from incidents? Is school a Learning Organization? The purpose of this study is to gain insight into what kind of risks there are in school and to illustrate how four teachers experience the culture in their workplaces, generally and in relation to Systematic Safety Work according to the intentions of the Work Environment Act (1977:1166). The study was conducted as a qualitative case study. Our results demonstrate that in all cases there was a notable lack of good safety culture including systematic and structural approach. This also applied even to the schools with a confident and open culture. The risks which were expressed in the interviews concerned both mental and physical work environment. The risks were closely interconnected with the educational activities. Informants conveyed the need for increased Systematic Safety Work and mentioned several desirable effects in the whole school organization as a result.

The aim of this study is to shed light on the phenomenon of destructive sexual behavior among youth from the perspective of professionals working at nonprofit organizations. To examine this, we used a qualitative method; we interviewed professionals working at nonprofit organizations. To analyze our results we used gender theory and empowerment theory. Our main results are that the professionals view this behavior as deliberate self-harm, such as cutting, as they do it to achieve relief from anxiety. Also, the professionals think that gender norms affect young people with destructive sexual behavior in that it imposes guilt and shame, which inflicts their already low self-esteem and makes them feel inferior. The profes- sionals view this as the common denominator for this group of young people. Therefore it is very important for professionals to help these young people build self-esteem by using empowerment. Hopefully, this study can provide additional knowledge to the field of social work, due to the focus on a relatively new perspective on the phenomenon of deliberate self-harm. It is therefore important for agents in social work to have knowledge and comprehension about how to approach the phenomena and how to view and work with this group of young people.

No description available.

Purpose:The purpose of this paper is to investigate and clarify some of the factors that influence organizations to adopt or reject the social media, and if the emergence of social media influenced the organization's communication. Metohodology: A qualitative methodology has been used to execute the study. The source has been semi structured interviews with chosen representatives from several organizations. Theoretical perspective: The theoretical basis for the execution of the methodology is based on the provisional theoretical demarcation uses and gratifications theory. For analysis diffusion of innovations theory is applied. Emperical findings: The empirical material includes interviews with representatives from twelve selected organizations, defined as companies in the industry and authorities, in seven different industries. Conclusion:   The main factors affecting an adoption of social media is the organization’s open structure, the ability to see opportunities with social media and that they are seen as a natural part of development in the communications field. The main factors affecting a rejection of social media is ignorance, the organization's governance and that there must be a need that social media can fill. Neither users nor non-users believe that social media can replace traditional media. They are a complement to existing media, where the oral personal communication is superior to other forms.

De större hjälporganisationerna organiserade sina hjälpinsatser på liknande sätt under tsunamikatastrofen. Oftast kom en appell från någon systerorganisation. Därefter gjordes en sammanställning av hjälpbehovet, innan man skickade det som behövdes till området, vare sig det var material eller kunnig personal. Det var sedan systerorganisationen som styrde arbetet på plats eftersom de känner bäst till sitt lands samhällsstruktur. Risken för kulturkrockar minskade genom att de utländska biståndarbetarna kunde vända sig till sin systerorganisation för råd och stöd i frågor rörande den kultur de befann sig i. Medias roll under och efter katastrofen har varit både informativ och granskande, men den kunde också vara spekulativ och osaklig. Man kan se en viss skillnad mellan morgontidningarna och kvällstidningarna. Kvällstidningarna verkade i högre grad vilja försöka sälja lösnummer på människors lidande och var mer individfokuserad än morgontidningarna. Morgontidningarna speglade tsunamin mer ur ett helhetsperspektiv. Jag fann också att morgontidningarna oftare hänvisade till källorna än kvällstidningarna. Under tsunamikatastrofen väcktes existentiella frågor. Jag fann att många av dessa tankar handlade om livets förändlighet, hur snabbt allt kan ändras. Många tankar kretsade kring familjen. Detta kom fram både i enkätundersökningen och hos de som arbetade med katastrofen. Tankarna kring tsunamikatastrofen verkar dock idag handla mer om hur man kan få till stånd bättre och snabbare krisberedskap, än om de existentiella tankarna, som var mer dominerande direkt efter att katastrofen inträffat. Det unika med tsunamikatastrofen var att den väckte ett starkt engagemang bland folk som på olika sätt ville hjälpa till. Nu verkar det dock som att tsunamin börjat blekna för de flesta. Man kan se på nya insamlingar olika hjälporganisationer gjort att engagemanget inte är så stort som under tsunamikatastrofen.