The usage of textbooks in Swedish schools vary greatly depending on different factors. There are many commercial players competing to have their textbooks in every school. This multitude of titles and book publishers makes it so that teachers in the same school might even use different books when teaching the same subjects. This essay has the ambition to examine some of the textbooks used to teach social studies in swedish schools and dissect their development over time. The essay looks at how the contents of the textbooks have changed over time, aswell as how books from different publishers differ from one another. This is done by analyzing how the EU and the UN have been depicted since 1994. The textbooks examined in this study correspond to the curriculum of the Swedish school system which was used between the years 1994 and 2010, aswell as the new curriculum which was established in 2011. Although the textbooks differ over time, within themselves and in comparison to other textbooks, the survey has shown that the contents of the textbooks have seen little change over the course of the survey period. The survey has also shown that textbooks have changed based on the structures in which they are written. As a teacher, it is important to be aware of how societal structures influence books used for learning purposes. Especially since the state of Sweden ceased to review litterature such as textbooks used in a school setting. Since then, the task to review and choose textbooks have been placed almost entirely on the teachers themselves.

Tidigare forskning: Studien grundas framförallt på teorier om redovisningsval och desspåverkan på ekonomisk ställning, men även forskning om förståelse av finansiell information. Problem: Tidigare forskning har marginellt beforskat hur avskrivningsmetod påverkarekonomisk ställning. Dessutom används vinstdrivande organisationer i större utsträckning änicke vinstdrivande organisationer som empiriska exempel inom forskningen. Studie och syfte: Studien utreder hur sparandet hos bostadsrättsföreningar har påverkats avavskaffandet av progressiv avskrivningsmetod, till följd av införandet av K-regelverken, somledde till en ökning av avskrivningskostnader för föreningar som tidigare tillämpat dennaavskrivningsmetod. Syftet är att undersöka vad ökade avskrivningskostnader till följd av byteav redovisningsprincip får för konsekvenser för bostadsrättsföreningars sparande. Metod: Metoden är kvantitativ där data har samlats in från 70 bostadsrättsföreningarsårsredovisningar, varav 35 stycken tillämpade progressiv avskrivningsmetod innan införandetav K-regelverken och 35 stycken redan tillämpade linjär avskrivningsmetod. Eftersom studienämnar undersöka skillnader i medelvärden för olika grupper lämpar sig en kvantitativ metod. Resultat: Studiens resultat visar att sparandet inte har ökat mer för de bostadsrättsföreningarsom tidigare använde progressiv avskrivningsmetod, vilket även bekräftas av ett robusthetstest. Bidrag: Denna studie bidrar till ett breddat forskningsfält inom byte av redovisningsprincipereftersom den bidrar med hur specifikt avskrivningsmetod påverkar underliggande ekonomiskahändelser och således ekonomisk ställning. Dessutom kan vårt resultat bidra genom huruvidatidigare forskning kan tillämpas på en typ av icke vinstdrivande organisation. Resultatet avdenna studie kan användas av praktiker eftersom det visar att sparande inte ökar på grund avökade avskrivningskostnader, och därmed att andra metoder för sparande kan vara merlämpliga.

Tidigare forskning visar på att sociala medier ej utnyttjas till sin fulla potential för att påverka allmänheten för att främja miljövänliga beteenden. Syftet för denna studie är att skapa kunskap om hur ideella miljöorganisationer kan sprida information via sociala medier. Kunskapen baseras på analys av tre miljöorganisationers marknadsföring på Facebook. Dessutom är syftet att analysera vilka tekniska funktioner deras Facebook inlägg utnyttjar för att skapa vägar för miljövänliga åtgärder, vilka kan främja miljövänligt beteende. Studien grundar sig i en flerfallstudie där kvalitativa intervjuer genomförts med respektive organisations sociala medieansvarig. Netnografisk undersökning har även genomförts på organisationernas Facebooksidor och 161 inlägg samlades in för analys. Resultatet visade att ideella miljöorganisationer kan med fördel publicera mindre mängd information, försöka skapa en mer visuell närvaro och dela med sig av råd och tips för att öka interaktionen till publicerade inlägg bland mottagarna. För att främja miljövänligt beteende kommuniceras mestadels information via personliga och sociala faktorer. Information som rörde personliga faktorer, och som hade störst engagemangsgrad handlade oftast om saker som att värna om miljön och tips och råd om hållbar konsumtion och aktiviteter. Sociala faktorer visade på information om vad andra gör för att värna eller engagera sig kring miljön. / Previous research shows that social media is not being fully utilized for its potential to increase environmental concerns among the general public to foster pro-environmental behavior. The purpose of this study is to create knowledge of how non-profit environmental organizations could disseminate information on social media. The knowledge is based upon three environmental organizations marketing on Facebook. The study will also analyze how published Facebook posts from the organizations can foster pro-environmental behavior. The study is based on a multiple-case study in which qualitative interviews were carried out with the organization’s social media managers. A netnographic examination of the organizations Facebook pages were also conducted and 161 posts were collected for analysis. Results showed that non-profit environmental organizations could benefit from publishing smaller amounts of information, trying to create a more visual presence and sharing advice and tips (about sustainability for example) to increase the interaction on published posts from users on social media. To foster pro-environmental behavior, information was mostly communicated through personal and social factors. The information that referred to personal factors was mostly about things that indicated to take care of the environment and tips and advice about sustainable consumption or activities. The social factors showed information about what others are doing to care about the environment or engaging in environmental activities.

Hållbar utveckling har på senare år blivit allt mer omtalat och ett ämne som ses som en lösning på den rådande klimatkris som världen står inför. För att ämnet ska uppmärksammas i samhället krävs det att organisationer och beslutsfattare kommunicerar budskapet, dock saknas det tydliga definitioner för hur kommunikationen ska konstrueras. Syftet med denna studie är att, ur ett explorativt synsätt, undersöka vilka visuella och retoriska element som används av den ideella organisationen Svenska Turistföreningen för att konstruera hållbarhet samt hur elementen samspelar med varandra i konstruktionen. Samtidigt önskar studien bidra med ytterligare kunskap om relationen mellan ideella organisationer, hållbarhet, kommunikation och sociala medier.Studiens empiriska material består av fem Instagram-inlägg som analyseras genom en semiotisk bildanalys och en retorisk textanalys. Analysresultatet visade på att de objekt som var synliga i bilderna kontextualiserade bilden och förankrade budskapet. Resultatet visade också att appellformerna ethos och logos var delaktiga i den textuella kommunikationen medan pathos inte återfanns. Samspelet i konstruktionen av hållbarhet synliggjordes mellan de konnotationsbärande objekt som återfanns i bilden och appellformen ethos som återfanns i texten. / Sustainable development has in recent years increased and is a topic that is seen as a solution to the current climate crisis the world is facing. In order for the subject to be noticed in society, it is required that organizations communicate the message of the climate crisis. However, there are no clear definitions for how the communication should be constructed. The purpose of this study is to, from an exploratory point of view, examine the visual and rhetorical elements that are used by the Swedish non-profit organization Swedish Tourist Association to construct sustainability in communication and how the elements interact with each other in the construction. At the same time, the study contributes with further knowledge about the relationship between non-profit organizations, sustainability, communication and social media. The empirical material of the study consists of five Instagram posts that are analyzed through a semiotic image analysis and a rhetorical text analysis. The result showed that the objects that was visible in the images contextualized the image and anchored the message. The results also showed that the rhetoric elements ethos and logos were involved in the textual communication while pathos could not be found. The interplay in the construction of sustainability was visible between the connotation-bearing objects that was found in the images and rhetoric element ethos that was found in the text.

Makt är ofta negativt associerat och förknippat med någonting auktoritärt. Speciellt tydligt blir detta i en skandinavisk kultur där det finns ett vardagligt tal kring “jantelagen” som förkastar när man skryter om sina egna framgångar. Således kan en ledande position i en organisation bli utmanande eftersom positionen kan uppfattas som framträdande och iögonfallande. Syftet med denna kvalitativa studie är att få en djupare förståelse för butikschefer inom livsmedelshandelns subjektiva upplevelser av att påverkas av sociala maktrelationer i en svensk arbetslivskontext. Med utgångspunkt i ett socialpsykologiskt synsätt så studeras detta teoretiskt genom De fem maktformerna, Kulturdimensionsteorin, Approach Inhibition Theory of Power och Normativ makt. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med butikschefer. Slutsatserna visade på en mångfacetterad syn på makt där makt både kunde skildras som något ouppskattat såväl som en källa som bidrar till motivation och samhörighet. Därmed främjades ett relationsorienterat chefskap och butiksmedarbetarnas egenmakt. Att anpassa sitt beteende efter förväntningar var en viktig del i hur chefer använde makt i positiv bemärkelse. Det kunde uttryckas i att anpassa både sin kommunikation och sina chefsegenskaper. / Power is often negatively associated with and addressed as something authoritarian. This becomes apparent in a Scandinavian culture where there is a colloquial term called "janteloven" that disapproves of bragging regarding one's success. Therefore, having a leading position in an organization may be challenging since the position may be regarded as prominent and conspicuous. The purpose of this qualitative study is to achieve a deeper understanding of grocery managers' subjective experiences of being influenced by social power relationships in the Swedish employment context. Based on a social psychological approach, this is theoretically studied with The Five Bases of Power, Cultural Dimensions Theory, Approach Inhibition Theory of Power, and the Normative Theory of Power. Ten semi-structured interviews with grocery managers were conducted. The findings emphasized a multifaceted approach to power, which could be depicted as undesirable or seen as a source of encouragement and unity. Thus, relationship-oriented leadership and empowering grocery personnel were promoted. Adapting one's behavior according to presumptions was a compelling aspect of how managers' used their power in a positive light. This has been depicted in their adaptation of communication and their traits as managers.

Arbetsmarknaden består idag av en mångfaldig arbetsstyrka som måste samverka för att organisationer ska nå framgång. 90-talisterna anses vara en annorlunda generation med andra värderingar och förväntningar än tidigare generationer och därmed även svåra att behålla på en arbetsplats. Om 90-talister inte finns på din arbetsplats idag kommer de göra det inom några år. Därför är det viktigt för organisationer att förstå 90-talisterna för att möta deras förväntningar och för att bemöta dem rätt, motivera och behålla dem på arbetsplatsen. Studiens syfte är därför att bidra med en djupare förståelse för hur 90-talister förväntar sig att bli bemötta vid en nyanställning och vad de behöver för att stanna kvar på en arbetsplats. För att besvara detta har en kvalitativ ansats använts och tio semistrukturerade intervjuer, med studenter födda på sent 90-tal, har genomförts. Rekryteringsprocessens sista steg, induktion, syftar till att medarbetaren ska få en introduktion till arbetsplatsen. Hur induktionen genomförs kan vara avgörande för om en medarbetare stannar kvar på arbetsplatsen eller ej. Bristande induktion där 90-talisterna känner att deras behov vid nyanställning inte tillgodoses kan leda till en tidig uppsägning.  Studiens resultat visar att 90-talister har höga förväntningar när det gäller induktionen och bemötandet i denna. De förväntar sig en genomtänkt induktion där informationen ska kommuniceras tydligt. De förväntar sig även att induktionen ska få ta den tid som krävs för att 90-talisterna ska känna sig trygga på arbetsplatsen med sina arbetsuppgifter. Att bli presenterad för chefer och andra medarbetare är något 90-talisterna förväntar sig, vilket också innebär att bemötandet spelar stor roll. 90-talisterna vill få ett positivt bemötande där de känner sig välkomna på arbetsplatsen. Resultatet visar även att ett positivt bemötande grundar sig i en rekryteringsprocess som är anpassad efter 90-talisterna. Det är flera aspekter som påverkar om 90-talisterna vill stanna kvar på en arbetsplats eller ej. Den viktigaste aspekten är att det finns ständig kommunikation i organisationen som både är en del i en genomtänkt induktion men också en del av bemötandet. Genom att organisationer tar hänsyn till 90-talisternas förväntningar på arbetsplatsen kommer de att stanna kvar i organisationen, och därmed bidrar med konkurrensfördelar och framgång. / Today's workplace consists of a diverse workforce that needs to co-exists in order to help organizations reach success. People born in the 90s are thought to be a uniquely different generation with new and different values and expectations compared to previous generations, and therefore more difficult to keep in a workplace. If people born in the 90s don't already exist in your workplace, they will soon. Because of that it’s important for organizations to understand the 90s generation, to make organizations able to meet the expectations, adapt and treat them right, motivate and thereby keep them in the workplace. This study’s purpose is to contribute with a deeper understanding as to how the 90s generation expect to be treated during a new employment and what they need in order to stay in a workplace. To answer this, a qualitative method has been used, where ten semi-structured interviews were conducted. The respondents were students born in the late 90s. The last part of the recruitment process, the induction, means to give new workers an introduction. How this step is conducted can be crucial for whether an employee remains at the workplace or not. A lack of induction where the 90s generation feel that their needs are not being met when they are hired can lead to early dismissal. The study’s result shows that people born in the 90s have high expectations on the induction and treatment from organizations. They expect a well-thought-out induction where information is communicated clearly, and that the process is allowed to take time to make the 90s generation feel safe and comfortable with their new employment. Being introduced to managers and other employees is something the 90s expect, which also means that the reception plays a big role. The 90s want to be treated positively so that they feel welcome in the workplace. The result also shows that a positive attitude is based on a recruitment process that is adapted to the 90s generation. There are several aspects that influence whether people born in the 90s want to stay in a workplace or not. The most important aspect is that there is constant communication in the organization which is both part of a well-thought-out induction but also part of the treatment. By taking into account the expectations of the 90s generation in the workplace, organizations will retain them in the organization, thereby contributing to competitive advantage and success.

Föreliggande studie ville ta reda på huruvida mångfaldsutvecklingsarbetet är förankrat i de studerade människobehandlande organisationerna. Det visade sig att arbetet med mångfaldsfrågorna begränsas för merparten av de intervjuade till att anställa personer med olika etniska bakgrund samt att följa de styrdokument som förbjuder diskriminering. Analysen har visat att merparten av respondenterna resonerar fortfarande kring mångfald i termer av hinder och problem samt lagar och regler, istället för vinster, fördelar och möjligheter. Att de gör det betyder oundvikligen att man begränsar sig själv och sitt handlingsutrymme när det gäller verksamhetsutvecklingsarbetet, det är mitt resonemang. Många av de intervjuade verksamhetsansvariga fokuserar och relaterar diskussionen om mångfaldsutveckling till problematik och upplevda hinder utan att de medvetet, strategisk och målinriktad försöker göra något för att minimera dessa upplevda negativa effekter som mångfaldiga arbetsgrupper kan medföra. Att det krävs en ny typ av ledarskap som skall kunna initiera, hantera, inspirera, stödja och utveckla mångfaldsarbetet i organisationen är något som har framgått i föreliggande studie. Under analysen av det empiriska materialet har klara tendenser till homogenisering kunnat skönjas i vissa organisationer, inte enbart när det gäller den kulturella bakgrunden utan även den kunskap som medarbetarna kan tillföra organisationen. Rekryteringsprocesser används inte som redskap för mångfaldsutveckling och det är en enda informant som hävdar att man har börjat arbeta med att kvalitetssäkra rekryteringsprocesserna ur ett mångfaldsperspektiv. Oliktänkande, nytänkande och innovativa processer är inte speciellt eftersträvade i de studerade organisationerna. Att det är ”svenska normer och regler som gäller” samt att ”man måste anpassa sig till organisationens kultur” är något som somliga intervjuade har uttalat sig om. Även om många av informanterna uppger att verksamhetsutveckling betyder utveckling av nya tjänster och produkter utifrån kundernas och marknadens behov så visade det sig att de flesta saknar insikt i kundernas gruppsammansättning och dess konsekvenser för den egna organisationen. Att en mångfaldig arbetsstyrka bidrar till ökad kreativitet, innovationsförmåga, effektivitet och lönsamhet är inte en drivkraft för alla informanter. Graden av kännedom om kundgruppens sammansättning och dess behov verkar inte direkt styra verksamhetsutvecklingsarbetet i dessa organisationer, vilket i sin tur har konsekvenser på vilken service/vård/behandling man erbjuder sina klienter/kunder/brukare och inte minst kvalitetssäkringen av dessa tjänster. Detta betyder vidare att mångfaldsutvecklingsarbete inte kan betraktas vara en självklar del av verksamhetsutvecklingsarbetet. Att mångfaldsutvecklingstänkandet inte har integrerats i verksamhetsutvecklingsarbetet gör att man inte riktigt kan arbeta strategisk med ledarskap för mångfald samt med mångfaldsmedvetna rekryteringsprocesser. Det teoretiska och empiriska underlaget tyder på samma sak: att arbeta medvetet med mångfaldsutveckling handlar om en överlevnadsfråga oavsett om det är privat, offentlig eller frivillig sektor man bedriver sin verksamhet i. De flesta av informanterna i denna studie har dock inte insett detta än, trots den omfattande demografiska utvecklingen och kompetensförsörjningsproblematiken som är så påtaglig redan nu. Slutsatsen är att mångfaldsutvecklingsarbetet kräver ett målinriktat samt långsiktigt förändringsarbete som tvingas fram av den omfattande globaliseringen samt den demografiska utvecklingen i vårt land. En process som måste kvalitetssäkras, utvärderas och följas upp. Faktum återstår: vi har redan ett multikulturellt land, men fortfarande saknar vi de multikulturella organisationerna som är idealorganisationen i det globala samhället. / Abstract : Sverige står inför en demografisk utveckling som kommer att utmana både oss individer men även de strukturer och organisationer vi jobbar i. Ur ett verksamhetsutvecklingsperspektiv är utmaningen ännu större då att kunna på ett proaktivt sätt integrera mångfaldsarbetet i det övriga utvecklingsarbetet kommer att vara en viktig förutsättning för organisationers överlevnad. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att skapa större förståelse för mångfaldens betydelse för verksamhetsutveckling samt att skapa insikt i ledarskap - och rekryteringsprocesser ur ett mångfaldsutvecklingsperspektiv. Uppsatsens frågeställningar ville ta reda på drivkrafterna bakom mångfaldsutvecklingsarbetet i de studerade organisationerna. För att kunna ta reda på det har jag valt att intervjua 3 mångfaldsansvariga samt 8 verksamhetsansvariga från 10 olika människobehandlande organisationer som bedriver något form av socialt arbete. Det visade sig att begreppet ”mångfaldsutveckling” är fortfarande väldigt nytt samt oanvänt som organisationsutvecklingsmetod. Några få av de studerade organisationerna har blygsamt börjat identifiera drivkrafterna som tvingar fram ett strategiskt mångfaldsutvecklingsarbete, men att det finns mycket mer att åstadkommas är det något de flesta respondenter intygar om. Att mångfaldsutvecklingstänkandet inte har integrerats i verksamhetsutvecklingsarbetet gör att man inte riktigt kan arbeta strategisk med ledarskap för mångfald samt med mångfaldsmedvetna rekryteringsprocesser. Studiens resultat slår fast att trots att vi redan nu har ett multikulturellt land saknar vi fortfarande de multikulturella organisationerna som är idealorganisationen i det globala samhället.

Bengtsson, M. En hoppfull strävan. En fallstudie om ideellt engagemang inom suicidpreventivt arbete i Sverige. Masteruppsats i Socialt Arbete, 30 högskolepoäng. Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2023.  Denna studie tar avstamp i det nationella suicidpreventiva arbetet i Sverige och vänder sedan blicken mot de ideella organisationernas roll i frågan. Syftet är mer specifikt att analysera den ideella organisationen Minds arbete som aktör i det nationella suicidpreventiva arbetet. Genom att se till suicidprevention i landet och ta del av organisationen Minds arbete utgör denna uppsats en fallstudie av kvalitativ sort till sin karaktär, något som möjliggör att fokusera på en enda organisation. Det teoretiska ramverket för denna studie utgörs av interaktiv samhällsstyrning och altruism, det är med hjälp av dessa begrepp som studiens textanalys genomförts och sammanställts. Studien har visat på att det finns ett omfattande ideellt engagemang inom det suicidpreventiva arbetet i Sverige, där Minds arbete spelar en avgörande roll. Resultatet visar även att det finns utmaningar för samverkan samt den enskilda ideella organisationen när interaktiv samhällsstyrning blir en del av socialt arbete. I den behovsanalys som utgår från nuvarande nationella strategi för suicidprevention, som ligger till grund för den förnyade handlingsplan som förväntas komma under senare halvan av 2023 betonas samverkan mellan olika aktörer. Det går att se att det finns en ökad medvetenhet kring de ideella organisationernas gärning inom svårlösta sociala frågor såsom suicid, och att det pågår ett arbete för att på ett bättre sätt integrera detta i den nationella strategi för suicidprevention som ska presenteras för riksdagen i år. / Bengtsson, M. A hopeful endeavor. A casestudy about non-profit involvement in suicide prevention in Sweden. Degree project in social work, 30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2023.  This study is based on the national suicide prevention programe in Sweden and turns its gaze to the role of non-profit organizations. The purpose is to analyze the non-profit organization Mind and their work within national suicide prevention. This essay constitutes a qualitative case study, something that allows us to focus on a single organization. The theoretical framework for this study consists of governance and altruism, it is with the help of these theories that the analysis is carried out and compiled. The study shows that there is an extensive non-profit involvement in suicide precention in Sweden, where Mind plays an important role. Results also show that there are challenges in collaboration and within the individual non-profit organization itself when governance becomes a bigger part of social work. In the making of a new national suicide prevention program an analysis of the needs in the current national strategy has been presented. In this analysis cooperation between different actors within the field is emphasized. There seems to be an increased awareness of the work of non-profit organizations in social work and complex issues such as suicideprevention in the new national strategy which is set to be presented in the latter half of 2023.

Vi lever i en värld där slaveri har tagit en ny form. Den typen av slaveri vi lär oss om i historieböckerna har avskaffats ändå fortsätter slaveriet idag genom bland annat sexhandel. Denna studie är en kvalitativ informantundersökning som syftar till att ta reda på hur svenska ideella organisationer ger stöd och skydd till kvinnor som har blivit utsatta för människohandel för sexuella ändamål, samt vilka förklaringsmodeller som finns till problemet människohandel för sexuella ändamål bland dessa organisationer. Studien har även undersökt vilka förbättringsområden som kan urskiljas i arbetet för stöd och skydd till offer för människohandel för sexuella ändamål. Studien baseras på semistrukturerade samtalsintervjuer från 4 olika svenska ideella organisationer som på olika sätt är aktiva aktörer i arbetet med människohandel för sexuella ändamål. Resultatet kastar ljus på att det finns en efterfrågan av sexuella tjänster som är en av orsakerna till att industrin av människohandel för sexuella ändamål finns idag. Brottsligheten kan även förklaras som en typ av könsbaserat våld som grundar sig i ett patriarkalt och ojämlikt samhälle. Civilsamhället har en viktigt och avgörande roll för att kunna bekämpa denna typ av brottslighet och inte minst bidra med stöd och skydd till människohandelsoffer. Ett människohandelsoffer har både akuta och långsiktiga behov som behöver mötas. Studien redogör för civilsamhällets stöd och skyddsinsatser som erbjuds till offer för människohandel för sexuella ändamål och vilka förutsättningar som finns i Sverige för att ta del av dem.

Bakgrund: Studier visar på att den fackliga organisationsgraden som är central för maktbalansen i den svenska partsmodellen har minskat under 2000-talet men att det samtidigt finns skillnader mellan fackförbunden. Tidigare forskning visar på ett samband mellan individualiseringen i samhället och förändringar i den procentuella andelen som är anslutna till fackförbunden. Syfte: Syftet med studien är att analysera och jämföra hur fackförbundet IF Metall framställer sitt fackliga budskap genom sin medlemstidning Dagens Arbete och hur fackförbundet Unionen framställer sitt fackliga budskap genom sin medlemstidning Kollega. Detta mot bakgrund av de samhällsförändringar som medfört en övergång från ett samhälle präglat av kollektivism och Gemeinschaft till ett samhälle som domineras av individualism och Gesellschaft. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram innehåller Goffmans dramaturgiska perspektiv, Brunninges organisatoriska självförståelse, Jenkins sociala identitet samt Tönnies begreppspar Gemeinschaft och Gesellschaft. Metod: Metoden som används är en kvalitativ kritisk diskursanalys. Resultat: I resultatet framkommer att IF Metall framställer och förstår sig själv som traditionell, kollektivistisk, solidarisk, socialistisk samt principfast på ledarsidorna i medlemstidningen Dagens Arbete medan Unionen framställer och förstår sig själv som innovativ, personlig, solidarisk samt pragmatisk på ledarsidorna i medlemstidningen Kollega. / Background: Studies show that the degree of trade union organisation which is central to the balance of power in the Swedish part model has decreased during the 21st century but at the same time that there are differences between the trade unions. Previous research shows a correlation between individualisation in society and changes in the percentage affiliated with trade unions. Purpose: The purpose of the study is to analyze and compare how the trade union IF Metall presents its union message through its member magazine Dagens Arbete and how the trade union Unionen presents its union message through its member magazine Kollega. This in light of changes in society which has entailed a transition from a society characterized by collectivism and Gemeinschaft to a society dominated by individualism and Gesellschaft.   Theoretical framework: The theoretical framework of the study contains Goffmans dramaturgical perspective, Brunninges organisational self-understanding, Jenkins social identity and Tönnies conceptual pair Gemeinschaft and Gesellschaft. Method: The method is a qualitative critical discourse analysis. Results: The result reveals that IF Metall presents and understands itself as traditional, collectivistic, solidarity-based, socialistic and principled on the editorial pages in the member magazine Dagens Arbete. Unionen presents and understands itself as innovative, personalised, solidarity-based and pragmatic on the editorial pages in the member magazine Kollega.