Denna studie syftar till att förstå de före detta kriminellas problematik relaterat till stigmatiseringsprocessen. Studien vill bidra med en förståelse till hur före detta kriminella upplever den stigmatisering som finns i samhället. Frågeställningarna bygger kring stigmatiseringsprocessen och behandlar områden på organisatorisk, social och teknisk nivå av denna process. Den organisatoriska nivån hanterar de samhälleliga organisationer som bidrar till utanförskapet. Den sociala nivån beskriver de sociala relationerna som är av betydelse för integreringen. Den tekniska nivån belyser den tekniska övervakningen i samhället. Det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer som genomfördes på två frivilligorganisationer inom KRIS och Unga KRIS. Den intervjuform som använts är semistrukturerade intervjuer. De teoretiska perspektiv som var till hjälp i studien är stigmatiseringsprocessen, etablerade & outsiders, generaliserade andre och panoptikon. Det huvudsakliga resultatet visar att före detta kriminella stigmatiseras på olika nivåer i samhället. Stigmatiseringen sker genom praktiker som utövas på mikro-nivå. De olika nivåerna av stigmatisering innebär ett nedsatt värde av före detta kriminella som resulterar i en outsidergrupp. / This study aims to understand the former criminals problems related to the stigmatization process. The study wants to contribute with an understanding of how former criminals experience the stigma that exists in society. The main question is based on the stigmatization process and covers the areas of organizational, social and technical level of this process. The organizational level deals with the societal organizations that contribute to exclusion. The social level describes the social relationships that is important for the integration. The technical level highlights the technical supervision in the community. The empirical data were collected through qualitative interviews conducted in two voluntary organizations in KRIS and Unga KRIS. The interview form is semi-structured interviews. The theoretical perspective that is helpful in this study is the stigmatization process, established and outsiders, generalized other, and panoptikon. The main result shows that former criminals are stigmatized at various levels of society. The stigmatization takes place by practitioners exerted on the micro- level. The different levels of stigma implies a reduced value of former criminals, resulting in an outsider group.

The study is based on a human science perspective in which we are interested in the school as a workplace for adults and work with personnel issues. The aim is to contribute with new knowledge about what conditions an employee considers important to carry out their work, and employees' experiences of working in large personnel groups. We have made a case study in a Swedish local primary school for students in lower ages, with between 60-70 employees. We conducted nine semi- structured interviews with a hand-picked selection of employees from different occupational groups in the school. The study is empirical data -driven qualitative with abductive approach. To analyze the collected datamaterial, we have used the empirical data -driven thematic analysis. From the results of the study some aspects appear clearly; employees need to be seen by his/her boss, importance of employee autonomy and employee experience of stress. Some employees feel to a greater extent than others that they are seen by their boss and have the opportunity to influence their work situation. This appears to be linked to the type of relationship the employee has to school management.

This has been a practical innovation graduation project with the focus of studying the impacts of downsizing on a learning organization. The study took place at Karlsson Spools in Sala. This has been a part of an ongoing EU project funded by the European Social Fund, ESF. We have, with the help of interviews and surveys, gathered information on the present situation and with the help of theoretical studies built a framework on how a learning organization is viewed in theory. During our study we found that there are many components to a learning organization. The company in question has displayed some qualities that characterize a learning organization such as a plan to train and further develop their employees. The problem we found was lack of communication and how this has resulted in a less successful outcome of the ongoing courses. The reason for this has been primarily due to major cuts in personnel. In that aspect we have found that the downsizing has hurt the organization. It was, however, unavoidable to make those cutbacks and we hope they can move forward from this point. Luckily the project has just begun and we hope that our suggestions will bring a more cohesive structure to the project in the end.

I de flesta organisationer och företag finns idag komplexa arbetsuppgifter som kan kallas kunskapsintensiva och som bygger på att personer med någon form av specialiserad kunskap samarbetar och sammanför sin kunskap. Genom att graden av specialisering ökar blir också kunskap allt mer distribuerad inom och mellan organisationer. Organisationer och företag kan därför i allt högre grad beskrivas som distribuerade kunskapssystem. Det innebär att de använder kunskap i en omfattning som ingen enskild aktör kan överblicka eller i förväg förutsäga var den kommer att behövas och när. Organisationer tenderar därför att bli decentraliserade system utan överskådlighet. Samtidigt blir förmågan till kunskapsintegration en allt viktigare faktor för organisationers framgång och konkurrenskraft. Vad avgör då vår kollektiva förmåga att hantera kunskap?   Syftet med denna avhandling är att bidra till en ökad förståelse av hur kunskap integreras, eller inte, på gruppnivå i kunskapsintensiva miljöer. De frågor som undersöks är vad kunskapsintegration är och vad som gör om den blir effektiv eller inte. Vidare undersöks vad som gör att vissa grupper lyckas bättre med detta än andra, och särskilt vilken roll deltagarna spelar i denna process. Vad är det som gör att grupper får kollektiv förmåga? / Diss. Stockholm : Handelshögskolan i Stockholm, 2011

Diss. Örebro : Univ., 2004.

<p>This study focuses on the booking agencies in Sweden and their point of view on the reality with a focal point from the mass media perspective, which says that they have become rather wealthy because of the changes within the music business. The mass media describes the booking agencies situation as golden because of the economical and technological changes that more or less have paralysed the record industry. The study is performed with a qualitative approach and is based on interviews with relevant individuals from eight different Swedish booking agencies. These individuals have been chosen to match as many different segments in the booking agency business as possible. On account of the qualitative approach it is difficult to generalize the conclusion of the study. We have nevertheless noted some tendencies that the technological development has had a strong impact on the everyday situations for the booking agencies. These will be presented in chapter five.</p>

Omgivningen ställer ständiga krav på organisationer att arbeta aktivt för att effektivisera arbetsprocesser för att behålla sin konkurrenskraft och legitimitet. Ofta innebär detta någon form av ökad digitalisering och införandet av nya IT-system då dagens teknik skapar möjlighet för organisationer att bearbeta en högre omfattning av information och sammanlänka både interna och externa intressenter. Vid införandet av ett nytt IT-system i en offentlig organisation råder det dock lite andra förutsättningar än i ett privat företag. Det finns en högre grad av yttre krav i form av lagar och förordningar som gäller för samtliga offentliga verksamheter i landet. Systeminförande i kommunala organisationer utförs ofta i projektform innebärande att projektledaren har stor betydelse. Ett nytt system berör användare med stor variation av erfarenhet och kunskap i samband med användningen av systemstöd i de dagliga arbetsprocesserna. Detta ställer stora krav projektledaren, både rörande de tekniska aspekterna men även i hur de framtida användarna bemöts, utbildas och sedan stöds under användandet när systemet tagits i drift. Syftet med denna uppsats är att via kvalitativa intervjuer samla in empiri för att identifiera och beskriva vilka egenskaper som gör en projektledare framgångsrik i arbetet att motivera användarna i samband med införandet av ett nytt IT-system i en kommunal organisation. Hurhar projektledaren agerat för att vara framgångsrik i arbetet att utbilda, informera och stödja användarna av ett nytt IT-system? Det är denna undersökningsfråga som denna uppsats berör och som resulterar i en konkret beskrivning över specifika egenskaper hos en projektledare som är viktiga vid IT-projekt i kommunala organisationer. De egenskaper som visat sig vara avgörande är främst förmågan att anpassa sitt ledarskap. Att läsa av användarna och se till deras individuella behov för att skapa motivation. Dessa behov tillfredsställs genom att projektledaren är tillgänglig, bemötande, tålmodig, lugn, positiv, tydlig, har kunskap om IT, är social, tålmodig, kommunikativ, engagerad, förstående och tillitsfull, ödmjuk men ändå självsäker. Men genererar endast i effektivt ledarskap om projektledaren har förmågan att avgöra vad en individ kräver i en specifik situation för att bli motiverad i användandet av ett nytt IT-system i en kommunal organisation. Nyckelord: ledarskap, systeminförande, IT-system, kommunala organisationer,projektledning, motivation, situationsanpassat ledarskap, motiverade användare.

Studien är baserad på en kvalitativ jämförande fallstudie och behandlar olika typer av frivilliga organisationer i Sverige. Syftet med denna studie har varit att förstå och kartlägga olika typer av frivilliga organisationer inom svensk krisberedskap och krishantering. Studien har fokuserat på icke-traditionella frivilliga grupper och deras roll inom svensk krishantering. Det teoretiska ramverket för denna studie utgår ifrån krishanteringslitteratur vilken rör frivilliga organisering och Disaster Research Centers (DRC) typologi. Intervjuer genomfördes med respondenter vilka var delaktiga i verksamheter som icke-traditionella grupper utförde. Dessa tillsammans med skrivna dokument från traditionella frivilliga organisationer i Sverige utgjorde studiens empiriska material. Resultatet för denna studie indikerar att det finns potential att utöka gruppen som utgör förstärkningsresurser inom svensk krisberedskap. De icke-traditionella grupperna i denna studie har påvisat denna potential. Arbetet är uppdelat i åtta delar.

Studiens huvudfokus är volontärer till evenemangsorganisationer kopplat till organisationskultur med inriktning på artefakter. Den ingående problemdiskussionen visar på mycket forskning inom organisationskultur men inte lika stort omfång om just artefakter och dess påverkan på upplevelsen för evenemangsvolontärer. Syftet med studien var att förstå hur evenemangsorganisationer med hjälp av artefakter kan påverka upplevelsen för deras volontärer. Syftet är även att bidra till det kunskapsgap som finns kring artefakters påverkan på volontärer. Genom tre fokusgrupper med totalt 15 informanter har empiri samlats in angående artefakterna kläder, arbetsuppgifter, kommunikation, fysisk miljö och ritualer/ceremonier, som sedan diskuterats och analyserats med hjälp av tidigare forskning och teorier. De tre nivåerna av artefakter; funktionalitet, estetik och symbolik står till grund för diskussionen. Resultatet av studien visar på att artefakter har en stor betydelse på volontärers upplevelse. Funktionaliteten av den fysiska miljön kring volontärerna, tydlig kommunikation och kläderna är det som påverkar volontärernas prestation mest. Den estetiska nivån av artefakter framkallar främst känslor som att vara meningsfull och känna samhörighet. Dessa kan komma från uppskattning från handledare och att känna sig som en grupp på grund av kläderna. Symbolisk betydelse av artefakter visas mest i hur kläderna skapade en känsla av identitetsbyggande, hur olika arbetsuppgifter skapade status och helheten av evenemanget. De mest framträdande faktorerna som artefakterna bidrog till var involvering och samhörighet, engagemang, tydlighet samt uppskattning. Dessa fyra delar uppstod eller saknades beroende på hur väl evenemangsorganisationen använde sig av artefakterna eller inte. Vi har konstaterat att volontärer är en otroligt viktig faktor för evenemangsorganisationer och därför bör de förstå vikten av att erbjuda artefakter på ett sätt som leder till belåtenhet för sina volontärer. / This paper is written in Swedish with main focus on volunteers within event organizations and their connection to organizational culture with orientation on artifacts. A review of the literature in this topic shows mostly studies concerning organizational culture, but the range of studies on artifacts and their effects on event volunteers specifically, does not show as much coverage. The purpose of this study was to understand how event organizations with the help of artifacts can affect the experience of their volunteers. The purpose is also to contribute to the knowledge concerning artifacts effect on volunteers. Data was collected through three focus group interviews with a total of 15 informants concerning the artifacts clothes, duties, communication, physical environment and rituals/ceremonies. The material has then been discussed and analyzed with connection to the literature review and theories. Three levels of artifacts; instrumentality, aesthetics and symbolism are the focus points for discussion. Findings show that artifacts have a great significance on the experience for event volunteers. Where the instrumentality of foremost the physical environment around the volunteers, clear communication and the clothes affect their performance mostly. Feelings evolving from the aesthetic level of artifacts mostly come from appreciation from the supervisors and how good and connected they felt because of the clothes. Symbolically importance of artifacts where mostly shown by the feeling that clothes build group identity, status from different working tasks and the meaning of the event as a total. The most outstanding factors the artifacts contributed to was involvement and fellowship, engagement, clarity and appreciation. These four parts either arose or felt missing depending on how well the event organization used the artifacts or not. We have shown the important part of having volunteers for event organizations and that is why an understanding of how the offering of artifacts can contribute to satisfaction for their volunteers is crucial.

Since the 1970`s the Non Governmental Organisations, NGO:s, have taken an increasing responsibility in the development cooperation work. Apart from an increase in resources delivered through the NGO:s it is also obvious in various official documents that the idea of NGO:s in regards to; reaching and involving poor people in the work and as capable of delivering aid resources to a low cost, is very widely spread and commonly accepted among political decision makers and aid agencies. In addition it’s very seldom that those positive statements about the NGO:s abilities, are backed by any kind of scientific study. This study argues that the ascribed abilities are more the rhetoric of a political idea than an empirical reality. Another significant idea is that NGO:s very often are mentioned and considered as a congruent group of organisations of similar qualities and weaknesses. In reality there is an extreme diversity regarding their purpose, size and leadership philosophy. The study shows that the differences between NGO:s is so large that it is meaningless to refer to them as a common group with the same possibilities to deliver the same kind of results. In short, the Russ Foundation Small Saving Scheme is fairly good at fulfilling the picture that is ascribed to NGO projects from the aid agencies. It is good though to remember that both the organisation and the program was especially chosen because it fulfils the criteria assumed necessary to achieve good results in the chosen areas. There is a good chance that they share those abilities with other NGO:s similar in purpose, size and philosophy of leadership, but it’s also unlikely that organisations that differ a lot in those characteristics, would deliver the same kind of results, which has been assumed by the main part of the political decision makers and by the aid agencies for a long time.