Sammanfattning: Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur stora industriföretag använder sig av personalen som en innovativ kraft. Olika teoretiker beskriver innovation på olika sätt. Bland annat så hävdar Parker och Kerrie (2003) att det är ett proaktivt beteende som leder till innovationer, och att det är tillvägagångssättet i sig som är en innovation. Drucker (2000) och Dobni (2005) tycks vara ense om att en innovation är ett tankesätt. Jag fann ett intresse i att undersöka hur mina valda företag tycks uppleva innovationer. Undersökningen har skett på två industriföretag med liknande förutsättningar och valet av företagen är delvis ett bekvämlighetsurval då personlig kontakt finns till ett av företagen. Empirin grundar sig utifrån djupintervjuer med personer i ledningsgruppen inom respektive företag. Efter en analys av båda företagen med koppling mellan teori och empiri tycks det finnas en viss begränsning i hur mycket företagen inom en industribransch finner intresse i att ta tillvara på personalen som en innovativ kraft. Ingen tydlig modell på hur företagen går tillväga med innovationer finns och företagen tycks uppleva innovationer mer som ett tankesätt, precis som Drucker (2000) och Dobni (2005) hävdar.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse om de insatser som görs av involverande organisationer (likt socialförvaltningen, Althea och inom skolan) i Halmstad är adekvata för barn som har familjeproblem, utifrån ett sociologiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter, som på olika sätt kommer i kontakt med barn som har familjeproblem i deras yrke, har vi fått fram ett relevant och ingående materiel som belyser ämnet. Resultatet visar på att organisationerna sätter barnet i fokus på olika sätt, de har olika synpunkter och illvägagångssätt i beaktanden av insatser som görs för barn och dess familj. I analysen, vilken sammankopplas till resultat och bakgrund, har vi använt oss av eorier och begrepp som system och livsvärld av Habermas, byråkrati och makt av eber och slutligen expertsystem, tillit och ontologisk trygghet av Giddens. Slutsatsen visar på att det är viktigt att se till helheten och på det som finns runt omkring, inte enbart på de olika delarna och till problemet i sig. / The aim of this study, from a sociological perspective, is to gain a better understanding of the efforts by involved organizations (as Social Services, Althea and in school) in Halmstad for children who have family problems. Through interviews with key informants, who in different ways come in contact with children that have family problems, we have received relevant material that illustrates this topic. The results show that organizations are focusing on children in different ways; each having an alternate view and approach in the efforts made for children and their families. In our analysis, which is linked to results and background, we have sed the theories and concepts as a system and life world of Habermas, bureaucracy and power of Weber, and eventually expert systems, trust and ontological security of Giddens. The conclusion shows that it is important to see the big picture in its entirety, not only on the parts and the problem itself.

Small and recently started-up organizations find it hard to acquire external capital from financial institutions, such as banks, venture capitalists and private investors. Information asymmetry is the main reason behind this financial gap, from both a demand-side and supply-side standpoint. However, small organizations and start-ups do not need financiers to launch themselves, and the solution to the financial shortages is not necessarily by financial means. By being creative, resources can be acquired through different means, known in research as financial bootstrapping. Previous studies have been focusing on bootstrapping application in companies, and have not included any kind of associations in their investigations. This thesis aims to enlighten the area of bootstrapping usage in associations while comparing similarities and differences with companies. The thesis will also provide a base of knowledge for the collaboration company Coompanion, who requested to increase their understanding within the area of financial bootstrapping. A survey was conducted and 44 responses were received with a mixture of companies and associations. The survey included questions regarding the organizational profile, personal profile and handling of finance. The interactive questionnaire was distributed to the managers by email and the data gathered from the respondents was inserted and analyzed using Excel, SPSS and Gretl. The results demonstrate that organizations prefer internally generated money as a first resort before using external finance, consequently following the theories of pecking order. Organizations that need more capital are inclined to use more bootstrapping techniques compared to organizations with no need for further capital. The survey indicates that some bootstrapping methods are more commonly used, such as: Same terms of payment to all customers, Best terms of payment from suppliers, Buy used equipment instead of new, Sell on credit to customers, Make customers pay through installments on ongoing work and Obtain some kind of subsidy.

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strävan efter att få en jämnare könsfördelning i organisationen i allmänhet men på chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie är ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern sträcker sig över stora delar av världen och består av totalt 17 affärsenheter. Syftet med uppsatsen är att söka förståelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrån sitt eget  perspektiv upplever sin karriär i en mansdominerad organisation, samt hur de ser på organisationens förutsättningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor. Syftet leder oss som forskare in på två till synes skilda forskningsfält: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats ämnar vi således dels bidra till den typen av forskning som uppmärksammar kvinnors förutsättningar i arbetslivet och även koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet. För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser. Undersökningen visar det genusteoretiska områdets komplexitet genom att både belysa aspekter gällande förhållanden i organisationens struktur samt individuella förhållningssätt. Vidare speglas komplexiteten genom att även visa på de sociala relationernas betydelse både inom och utanför organisationen. Resultatet visar på varierande upplevelser av att som kvinna behöva anpassa sig till en mansdominerad miljö. Vidare speglas upplevelser av möten med könsstereotypa uppfattningar och variationer i hur kvinnorna väljer att hantera dessa. Det lyfts fram att synlighet för sin kompetens är avgörande för att göra karriär, men att den synlighet som skapas på grund av att man tillhör det underrepresenterade könet, och därmed får medverka i riktade insatser för kvinnors karriärutveckling kan ha en negativ inverkan. Vidare framträder skilda uppfattningar gällande osynliga barriärer som hindrar kvinnor från att inta ledande och betydande positioner. I ett vidare socialt perspektiv anses mentorskap, nätverk samt hemsituationen ha inverkan på möjligheterna att utvecklas i karriären. Vidare anses en  grundläggande orsak till underrepresentationen av kvinnor i organisationen bero på att män dominerar i antal på tekniska utbildningar, samt att organisationens image grundar sig i en historik inom den militära industrin. Åtgärder för att attrahera kvinnor generellt samt kvinnliga chefer framkommer beröra förändring av företagets image, marknadsföring, annonsering, förmåner samt en ökad medvetenhet och ett systematiskt tillvägagångssätt i rekryteringssituationen.

Sammanfattning HIV/AIDS är en epidemi i Sydafrika och antalet kvinnor som lever med denna sjukdom ärhögre än män. Studiens frågeställningar var, att genom organisationsrepresentanterna ta reda på; vad berodde detta på, hur smittades dessa kvinnor och hur upplevde och hanterade de sin sjukdom. Vilken hjälp och stöd fick de för att de skulle kunna leva ett någorlunda normalt liv samt hur behandlades dessa kvinnor av omgivningen?  Studiens metod var en kvalitativ studie bestående av fem intervjuer med personer som arbetar med dessa kvinnor inom den frivilliga organisationen, Treatment Action Campaign (TAC) i Kapstaden i Sydafrika.Vidare genomfördes en observationsstudie för att ge en ram för de genomförda intervjuerna. Studien visade att de olika kulturernas syn på kvinnor, kvinnornas ekonomiska beroende av sina män, männens sexvanor, fattigdom, våldtäkter och okunskap om sjukdomen var de faktorer som bidrog till att flest kvinnor än män blev smittade av HIV/AIDS. Genom TAC fick vi också kunskap om att HIV/AIDS var en stigmatiserad sjukdom vilket gjorde det svårt för vissa av dessa kvinnor att tala öppet om sin status vilket i sin tur gjorde att de inte kunde få hjälp, stöd, vård och medicinerig. Dessa kvinnor kunde bli misshandlade, stenade eller dödade på grund av sjukdomen, både av sina män och av andra i deras omgivning. Studien belyser även HIV/AIDS ur ett könsperspektiv eftersom det var fler kvinnor som smittades av sjukdomen.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning. När det gäller privata och offentliga organisationer finns det en hel del olikheter som bidrar till hur man jobbar inom respektive område. Riktlinjer, tillvägagångssätt, mönster och inte minst marknadsmiljö skiljer privata organisationer från de offentliga. Inom den privata sektorn har organisationer större valfrihet när det gäller bestämmandet av priser och organisationsstruktur. Inom den offentliga sektorn sker bestämmandet och beslutsfattandet på en högre hierarkisk nivå. Syfte: Studiens syfte är att beskriva och analysera aspekter av interprissättning inom offentlig högskolesektor. Metod: I studien används en kvalitativ undersökningsmetod där urgångspunkten är semistrukturerade intervjufrågor. Personliga intervjuer hålls med ekonomichefen samt de olika institutionernas prefekter inom Södertörns Högskola(SH). Resultat och slutsatser: Sveriges Universitet och Högskole Förbund (SUHF) har tagit fram en redovisningsmodell som har implementerats av 40 olika högskolor/universitet i Sverige. Denna modell har även används på SH sedan år 2010. I enlighet med SUHF modell så strävar man efter full kostnadstäckning. Med fullkostnadstäckning avses att man täcker kostnadsbärarens direkta och indirekta kostnader. Till stor del ser man positivt på användandet av internprissättning inom SH då den tycks ge en rättvisande bild, ökad kostnadsmedvetenhet samt underlättar uppföljning av budget och kontroll av intern styrning. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att utföra en större studie av liknande karraktär. Inom offentlig verksamhet till exempel, sjukhus, landsting och kommuner. En bredare empiri skulle bidra till en bättre generalisering mellan slutsater och den teoretiska referensramen.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan, Linnéuniversitetet, Controllerfördjupningen, 4FE03E, VT-2012 Titel: Prestationsmätning i internationella organisationer- En fallstudie på Duni ABSeminariedatum: 2012-05-30 Författare: Johan Andersson och Johan Svärd Handledare: Pia Nylinder Examinator: Lars-Göran Aidemark Nyckelord: Prestationsmätning, Prestationsmätningssystem, Internationella organisationer, Styrning, Enhetlig, Situationsanpassning, Ramverk, Integration, Benchmarking Syfte: Studien syftar till att utvärdera den nuvarande differentierade prestationsmätningen inom Dunis olika produktionsenheter samt förklara vilka för- och nackdelar den medför. Studien syftar även till att förklara vilka aspekter som påverkar internationella organisationers val av ett enhetligt kontra differentierade prestationsmätningssystem (PMS). Vidare ska ett förslag formuleras på hur vi anser att Duni ska agera i frågan samt hur de kan gå vidare med föreslaget alternativ. Metod: Vi har gjort en fallstudie på företaget Duni AB. Uppsatsen bygger på en abduktiv forskningsansats och en kvalitativ undersökningsdesign. Insamlingen av det empiriska materialet har gjorts genom intervjuer samt telefonintervjuer. Den teoretiska referensramen bygger på litteratur i form av böcker, vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Vi har förhållit oss till kvalitetskriterierna: begreppsvaliditet, intern validitet, extern validitet samt reliabilitet för att säkerställa studiens resultat. Slutsats och rekommendationer: Vår huvudsakliga slutsats från studien är att situationen där en internationell organisation har sina produktionsenheter utspridda i olika länder inte är den avgörande faktorn för vilken typ av PMS som bör väljas. Det är snarare huruvida produktionsenheternas produktionsuppsättning överensstämmer samt i vilken utsträckning enheternas prestationer har en signifikant påverkan på varandra som är den mest betydande faktorn. De aspekter som är avgörande för hur en internationell organisation med produktionsenheter i olika länder ska utforma enhetlig kontra differentierad prestationsmätning är följande: I vilken utsträckning organisationens olika produktionsenheter har en överensstämmande produktion och om produktionsenheterna är verksamma inom samma värdekedja samt om deras prestationer har en signifikant påverkan på varandra. Vår rekommendation till Duni är att de ska implementera organisationsmål som kan brytas ned på produktionsenheterna för att sedan utforma en enhetlig prestationsmätning med gemensamma riktlinjer för arbetsmetoderna kring prestationsmätningen. De bör även möjliggöra en till viss del differentierad prestationsmätning där en enskild enhet kan tillämpa individuellt utformade mått.

Problem: Nätverkande företag är i stort behov av en effektiv verksamhetsstyrning. Eftersom nätverkande organisationer består av flera företag som agerar som en har de svårt att räcka till, skapa nöjda medlemmar samt utveckla något som ger positiv respons hos finansiärerna. Problemet inom nätverkande företag är att kunna få alla medlemsföretag aktiva och engagerade. Detta innebär att samarbetet behöver utvecklas och ett verktyg som får in de olika aspekterna är av nytta. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka under vilka förutsättningar ett balanserat styrkort kan implementeras i nätverkande organisationer. Tanken är att se till vilka perspektiv som kan vara i fokus när det gäller nätverkande organisationers styrbarhet samt eventuella motsättningar. Avgränsningar: Våra avgränsningar är främst att uppmärksamma nätverksorganisationers styrbarhet samt att endast utgå ifrån BSC som styrmedel. Vi kommer att se till effektiviteten som BSC kan tillföra nätverksföretagsverksamheten och de nätverksorganisationer vi kommer att kontakta är PUCK, Tunga Fordon och Aluminiumriket. Vi kommer även att stämma av våra intervjusvar med en referensperson som är insatt i ämnet, vid namn Bodil Anjar, som tidigare varit verksam vid Sustainable Sweden Southeast (SSSE) och i dagsläget arbetar som konsult för småföretag. Metod: Denna uppsats bygger på kvalitativ forskning ur ett abduktivt perspektiv. Uppsatsen bygger till stora delar på information som vi fått i och med intervjuer, som ställs i jämförelse med redan befintlig teori. Resultat: Vi har kommit fram till att ett anpassat BSC kan implementeras och användas i nätverkande organisationer. Problem som uppkommit i och med uppsatsen handlar bland annat om att få alla medarbetare i medlemsföretagen insatta i nätverket och dess betydelse för företaget. Vi har även kommit fram till vidare forskning kring ämnet.

Denna studies avsikt är att ta reda på hur uppföljning och tillvaratagande av projektmedlemmarnas kollektiva kunskap utifrån projektet sker. Syftet är även att ta reda på hur denna kunskap ska kunna förmedlas till dem som är i behov av denna. Vi har valt att arbeta med uppsatsen utifrån en kvalitativ metod och ett abduktivt angreppssätt. Vår problemdiskussion tog sin början i en tankekarta där vi använde oss av antal olika teoretiska begrepp som det valda problemområdet kunde tänkas handla om. De teorier vi huvudsakligen valt att bygga upp vårt teorikapitel utifrån är teorier kring knowledge management, lärande organisationer och kunskapsöverföring. Utifrån dessa teorier genomförde vi sedan sex intervjuer med sju intervjupersoner för att bringa klarhet i hur det ser ut i verkligheten. De fallföretag som vår empiri grundar sig på är Sustainable Sweden Southeast AB, Vatten och Samhällsteknik AB, Puck och Tunga fordon. Studien har resulterat i att vi har kunnat få en del indikationer från de intervjuade personerna och organisationerna. Vi kommer slutligen i uppsatsen att presentera några rekommendationer för hur vi anser att nätverksorganisationer skulle kunna förbättra sin erfarenhetsåtervinning. Slutsatsen kan därmed sägas vara vår resa till förståelse.

No description available.