The purpose of the study is to investigate what preschool teachers associate with the subject of biology. The purpose is also to investigate how preschool teachers work with the subject of biology. The method semi structured interviews were done with six teachers in two different preschools in Sweden. The method was inspired by grounded theory. The interviews were recorded on a smartphone using a recording-app and then it was written down on a document. The results of this study are that teachers do work with biology in the preschool but they think they might do it unconsciously. The results show how the teachers are working with animals, plants, the human body and natural cycle. They read, sing and paint animals. The teachers really listen to the children’s questions and plan the work by their questions and thoughts. This study is relevant for preschool-teachers because the examples are from preschoolteachers on how you can work with biology. The results also show that the teachers associate biology with animals, plants, the human body and natural cycle but also that they think about the difficulty with the subject. / Syftet med studien är att undersöka vad förskollärare förknippar med ämnet biologi och vad de anser om att arbeta med ämnet biologi i förskolan. I studien användes individuella semistrukturerade intervjuer. Sex stycken förskollärare från två olika förskolor i Sverige intervjuades. Metoden var inspirerad av den så kallade grounded theory. Intervjuer genomfördes i två olika omgångar. Syftet med intervjuerna i första omgången var att ställa öppna frågor kring biologi för att sedan i andra omgången ställa specifika frågor för att få mer utvecklade svar. Intervjuerna spelades in på en smarttelefon med hjälp av en inspelnings-app för att sedan dokumenteras skriftligt. Resultatet visar att pedagogerna förknippar biologi med djur, växter, kretslopp och människokroppen och att de arbetar med biologi främst genom att till exempel läsa, sjunga och måla djur tillsammans med barnen. Resultatet visar på svårigheterna med ämnet men också på att pedagogerna tror sig arbeta med biologi omedvetet. Denna studie är relevant för förskollärare då exempel på hur man kan arbeta med biologi kommer från förskollärare.

Att använda sig av viltkameror är ett bra verktyg vid inventering av djur, speciellt för skygga arter som till exempel lodjur. I Sverige baseras lodjursinventering genom spårning i snö, men då varmare vintrar har gjort det svårt kan inventering genom viltkameror ersätta denna metod. I denna studie har 165 kamerapositioner från mellersta Sverige undersökts. Syftet med studien var att se om någon av faktorerna; väg, avverkad skog, blockmark, byggnader, tidigare spårningar, doftstation samt kadaver hade något samband med att fånga lodjursbesök på foto/film, då detta kan ge bättre och effektivare metoder vid lodjursinventering. Koordinaterna över de olika kamerapositionerna har lagts in i ett GIS-program. Utifrån olika buffertzoner runt varje kameraposition, 50 - 500 meter i radie har de olika faktorerna kunnat urskiljas, det vill säga om faktorn fanns eller inte fanns inom kameraområdet. Doftstation samt kadaver var redan en fast faktor för vissa kamerapositioner. Studien visar att det finns ett samband mellan lodjursbesök och doftstation (Chi2 6,606; P<0,05), med större sannolikhet att få ett lodjursbesök vid en kameraplats med doftstation än utan (figur 5). Resultatet visar vikten i att använda sig av lockmedel då syftet är att fånga lodjur på foto eller film, då detta ökar chansen att lodjuret går framför kameran och bilden tas. Resterande faktorer verkar inte ha en påverkan i att få lodjursbesök på bild.

Sedan början av 1980-talet har Sverige haft Europas största flyktinginvandring per capita. Den ökade invandringen har lett till stor inverkan på den svenska skolan. I varje skola och varje klass sitter några som har utländsk bakgrund och ett annat modersmål än svenska. Därför krävs ändrade förutsättningar i klasserna. Läraren, skolpolitiker och skolledaren behöver diskutera djupare och förbereda nya undervisningsmetoder, förhållningssätt, lämplig pedagogik etc. Det kräver ett tydliggörande av vilka faktorer som är betydelsefulla i språkinlärningen av andraspråkselever och hur lärarna kan anpassa sin undervisning till elevens behov och svårigheter. I denna uppsats granskas problemen för andraspråkselever i undervisningen av biologiämnet på gymnasieskolan. Genom en enkätundersökning lyfts problem och hinder som både lärare och andraspråkselever står inför i undervisningen av biologi-/naturkunskapsämnet. En gynnsam relation med elever, anpassade undervisningmetoder och kravet på ett bedömningssystem som inte bara är baserat på svenska språket, är sådan professionell hjälp som påverkar andraspråkselevers studieframgång. Elevernas svårigheter i biologi-/naturkunskapsämnet, vilket är ett begreppsbaserat ämne, visar hur språkförståelse påverkar elevernas prestation och frånvaro. Biologiämnet innebär både praktiska undersökningar och en teoretisk del. Analysen av resultatet i de två delarna och av resultaten i fråga om elevernas delaktighet, visar att brister i språket begränsar deras studieframgång och ökar andraspråkselevers frånvaro. Dessutom visar analysen att praktiska undersökningar och ett väl planerat grupparbete kan motivera andraspråkselever i utvecklingen av kunskaper och förbättring i skolresultat. Därtill spelar en trygg miljö i skolan och klassrummet en stor roll för att höja intresse och motivation hos andraspråkselever inför vidare studier samt ger en minskning i långvarig frånvaro. Andraspråkselevers framtid, kultur och kunskap är knutna till framtiden för Sverige, och deras aktiviteter kan senare ha både positiv och negativ påverkan på samhället. Brist i språkkunskap utestänger människor med utländsk bakgrund från den svenska arbetsmarknaden. Svårigheten att komma in på arbetsmarknaden leder till att deras barn presterar sämre i skolan och får därmed svårt att komma in på arbetsmarknaden senare. Med hjälp av högre utbildning och utveckling av deras tankar, insikter och kunskaper kan vi skapa ett bättre samhälle, med en blandning av olika kulturer.

Protein pharmaceuticals is one of the fastest growing class of therapeutics today. However, they pose a lot of challenges in production lines due to their poor stability. Protein aggregation is one of the most common results of protein instability and is a risk factor regarding the quality of therapeutics. This master thesis at RISE focused on validating the techniques Dynamic Light Scattering (DLS) and multi angle DLS (MADLS) with respect to detection of aggregation. The model protein B-lactoglobulin was used to assess the robustness and accuracy of DLS. A comparison between two instruments from Malvern, Zetasizer Nano (2006) and Zetasizer Ultra (2018) was done with respect to DLS. It was determined that they were in many ways equivalent, but the newer model Ultra was favourable due to reduced noise and its ability to detect a lower concentration of aggregates. MADLS produced more precise results which is reflected in narrower distributions and has a higher sensitivity than DLS with regards to separating particles near in size. Both techniques proved sensitive enough to differentiate between aggregates and native protein. Experimental trials were performed with an active pharmaceutical ingredient, API. The experimental trials with the API aimed to investigate what conditions and surface-interfaces that might pose a risk for aggregation. Despite efforts put in creating an environment where aggregation could be monitored, aggregation could not be established. Measurements with the API generated less reliable results due to noisy data and a lack of reproducibility between individual measurements.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka världens konsumtion och produktion av soja samt den påverkan sojaodlingarna har på ekosystem och ekosystemtjänster. Sojan är rik på protein vilket har gjort den till en viktig gröda för människan, framförallt för vår utfodring av djur. Men den används också i framställningen av biobränsle. Konsumtionen av sojabönorna är störst i Kina men mycket av sojan stannar också kvar i produktionsländerna. Vi har identifierat USA och Brasilien som nutidens största producenter och har fördjupat oss i deras sojaproduktion. I USA påverkar produktionen främst inlandsvåtmarker, gräsmarker och lövskog. Ekosystemtjänster som vattenreglering, kolinlagring och uppväxtmiljöer går förlorade. I Brasilien odlas soja i Amazonas där tropisk regnskog är det ursprungliga ekosystemet, och på Cerradon, vilket är ett tropiskt gräs- och skogslandskap. De främsta förlusterna av ekosystemtjänster är den biologiska mångfalden och flödet av vatten. En för kraftig avskogning av regnskogen har potential till att orsaka en kollaps av ekosystemet som då ersätts av savann. Utöver detta finns en tvåvägsinteraktion i flödet av vatten mellan Cerradon och Amazonas, där båda ekosystemen stöttar varandra. Sojaodlingarna bidrar med ekosystemtjänster i form av mat och råmaterial och har potential till att kompensera en del av sitt ekosystemtjänstavtryck via vattenfiltrering, pollinering och skadedjursbekämpning. Vår slutsats är att sojan även i framtiden kommer vara en viktig gröda på grund av sitt proteininnehåll. Dock behövs en förändring i hur den används då direkt konsumtion av växtprotein är mer effektivt än protein från animaliska källor i en värld där resurserna blir alltmer knappa.  Syftet var även att skapa ett didaktiskt arbetsområde grundat i kunskapen om sojan och dess roll i världen vilken tagits fram i litteraturstudien. Arbetsområdet hittas under rubrik 10. ”Pedagogisk planering”.

Våtmarker kan vara ett kostnadseffektivt sätt att reducera den stora mängden näringsämnen som varje år läcker från land ut i Östersjön. I den jordbrukstäta kommunen Mörbylånga på Öland har hittills få åtgärder gjorts för att minska näringsläckaget. Av denna anledning startade Ölands vattenråd tillsammans med Mörbylånga kommun våren 2020 ett pilotprojekt för att utreda möjliga miljöeffekter av att skapa våtmarker inom kommunen. Detta examensarbete syftar till att undersöka den potentiella retention av kväve-och fosfor i fem olika lokaler samt undersöka hur retentionseffektivitet påverkas av storleken (volymen) på våtmarkerna. För att beräkna retention användes Jordbruksverkets retentionsmodeller skapade för våtmarker i södra Sverige. Sambanden mellan retention och våtmarksvolym undersöktes genom regressionsanalys. Våtmarkernas areaspecifika-och relativa retention jämförs och rangordnas, liksom våtmarkernas vattenmagasineringspotential. Resultatet visar att våtmarkers totalretention (kg/år) blir större med ökad våtmarksvolym medan den arealspecifika retentionen (kg/ha och år) blir mindre. Per år kan 830-2655 kg kväve och 14-115 kg fosfor avskiljas i de förslagna våtmarkerna. Störst årlig retention sker i de till ytan största våtmarkerna. Rangordningen för högst total retention av både fosfor och kväve följer våtmarkernas volym i storleksordning från största till minsta. Den arealspecifika retentionen blir 36-760 kg kväve/ha och år och 1,6–115 kg fosfor/ha och år. Högst arealspecifik retention sker i de till ytan mindre våtmarkerna. Rangordningen för arealspecifik retention följer våtmarkernas storlek från minsta volym till största. Resultatet speglar tidigare studier som visat att högre belastning av näringsämnen per ytenhet ökar retentionseffekten. Mindre våtmarker mottar ofta en högre belastning/ha än stora och blir således effektivare per ytenhet. För att minska näringsläckaget till Östersjön kan alltså fler mindre våtmarker på Öland vara mer effektiva än enstaka stora med motsvarande yta. / Pilotprojekt Ölands vattenråd

Within temperate coastal seascapes, macroalgae provide habitats for different organisms such as invertebrates and fish. In analogy to seagrass meadows, macroalgae beds are known for their importance as fish nurseries. However, within the Baltic Sea the importance of the canopy forming macroalgae Fucus vesiculosus for coastal fish communities, especially the juveniles, is unclear. In order to address this knowledge gap, fish communities in areas with and without F. vesiculosus were investigated around Askö, an island in the archipelago of the Baltic Sea. Sites were subjected to different exposures (sheltered, exposed or very exposed) and three different methods were used for sampling (underwater visual census (UVCs), beach seine netting and remote underwater videos (RUVs)). Overall, fish community composition differed significantly among locations and fish abundance and fish biomass were significantly higher in sites with F. vesiculosus than sites without. There was no significant relationship between algae cover or habitat complexity and fish abundance/biomass in sites with F. vesiculosus. Fish behaviour differed between sites with and without F. vesiculosus, with fish feeding more in sites with F. vesiculosus and traveling more in sites without F. vesiculosus. Only one location, Knabberskär, had significantly higher species richness in F. vesiculosus than in sites without F. vesiculosus. There were no differences in juvenile abundance among sites with or without F. vesiculosus and abundance of adult fish was higher than juvenile fish, regardless of location, site or species. Mean invertebrate abundance was a twice as high in the sheltered location Husbåtsviken than in Knabberskär. Higher fish abundance, fish biomass and species richness in sites with F. vesiculosus compared to sites without, suggest that macroalgae may play an important role in the Baltic Sea, however it might not be as important for juvenile fishes as predicted. The three different sampling methods provided similar results for fish abundance, but not for fish biomass. Continued studies where the relationship between fish communities and aspects of F. vesiculosus structure (such as canopy height) as well as linkage with other habitats is recommended for further understanding and better protection of F. vesiculosus habitats.

Sustainable development and education for sustainable development are something that characterizes our society today. Every day we are fed from different media about the future of our world and that we should think sustainably in everything we do. In the curriculum of the compulsory school it is mentioned in several places that the school should work on sustainable development (Skolverket 2019). Today´s teachers have a greater responsibility to teach students to become democratic citizens who are thinking and acting for sustainable development. Students should think sustainably in everything they do. Everything from sharpening a pen just enough to not throwing away food.The purpose of the study was to illustrate the teachers' perceptions of learning for sustainable development and to see how it is implemented in teaching that is education for sustainable development. Based on the purpose of the study, a qualitative study was conducted. Seven teachers, from a school in a mid-Swedish town, that works expcitly with education for sustainable development.The results indicate the importance of cross-disciplinary work with a certain complexity, where professional development and teachers working teams are important parts of the teaching and learning strategy. It also appears that school cultivation and other practicalities are of great importance to education for sustainable development along with the students' impact on the environment in the classroom and their sustainability thinking in everything they do during the school day.

No description available.

Per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) är en stor grupp industriellt framställda ämnen som fått stor spridning i miljön. På grund av PFAS persistens blir ämnena kvar länge i vår miljö och spridning kan fortgå ifrån förorenade områden under lång tid. Högst halter i miljön i Sverige har noterats i anslutning till brandövningsplatser där man använt brandskum innehållande PFAS-ämnen.De vanligaste källorna till människors exponering för PFAS är via kosten, inklusive dricksvatten. PFAS binder till proteiner i kroppen och ansamlas i blodet och levern samt lungor och njurar. Exponering för förhöjda halter under lång tid har visats ge påverkan på blodfetter, en reducerad födelsevikt samt påverkan på leverceller. Den effekt som noterats vid lägst exponeringsdos är påverkan på immunförsvaret.I januari 2020 skickade Livsmedelsverket ut en enkät till Sveriges kommunala kontrollmyndigheter i syfte att kartlägga halter av PFAS i kommunalt dricksvatten. 261 kommuner av 290 (90 %) besvarade enkäten med uppgifter om 1462 vattenverk. Ett urval gjordes till stora vattenverk, som försörjer fler än 500 personer, vilka omfattade 580 stycken. Totalt 86 kommuner hade analyserat PFAS i dricksvatten från minst ett vattenverk. Detekterbara halter påträffades i dricksvattnet från 74 av samtliga 154 vattenverk där analyser genomförts. I dricksvattnet från 15 vattenverk, vilka tillsammans försörjer cirka 2,2 miljoner människor låg summahalterna av PFAS över 10 ng/l. Den högsta summahalten som uppmättes var 40 ng/l i dricksvattnet från ett vattenverk. Resultaten från denna kartläggning visar på lägre halter i kommunalt dricksvatten jämfört med undersökningar från tidigare år vilket indikerar att åtgärder vidtagits i syfte att sänka PFAS-halterna i dricksvattnet i Sverige. / Per- and polyfluorinated alkyl substances (PFAS) is a large group industrially synthesized compounds being wide spread in the environment. Due to the persistence, the compounds stays in the environment and can further disperse from polluted areas during a long time. The highest levels in the environment in Sweden have been found adjacent to firefighting training facilities using firefighting foam containing PFAS.Humans are exposed to PFAS mainly through food, including drinking water. PFAS binds to proteins in the blood and liver as well as in the lungs and kidney. Exposure during a prolonged time have shown to affect blood lipids, reduce birth weight and affect liver cells. The critical effect observed at the lowest dose is adverse effects on the immune system.In January 2020 the Swedish Food Agency sent out a questionnaire to the municipal control authorities aiming to map levels of PFAS in municipal drinking water. 261 municipalities of 290 (90 %) answered the questionnaire with information including 1462 water works. A selection was made including the larger water works supplying at least 500 persons, resulting in 580 water works. In total, 86 municipalities had analysed PFAS in drinking water from at least one water work. Detectable levels were found in 74 out of 154 water works, where analyses had been performed. In drinking water from 15 water works, supplying approximately 2.2 million people, the sum levels of PFAS exceeded 10 ng/l. The highest sum levels of PFAS in drinking water were 40 ng/l, found in one water work. The results from this survey shows lower levels in municipal drinking water compared to earlier studies, indicating that measures haven been taken aiming to lower the levels of PFAS in drinking water in Sweden.