Bakgrund: I Sverige infördes Donation after Circulatory Death (DCD) under år 2020 för att kunna öka antalet organdonationer. Sedan dess har antalet donationer av denna typ succesivt ökat. Internationellt finns forskning i begränsad omfattning kring hur processen erfars av intensivvårds och operationssjuksköterskor. Både intensivvårds- och operationssjuksköterskor har en betydelsefull funktion i DCD-processen. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårds- och operationssjuksköterskors erfarenheter av DCD-processen. Metod: En kvalitativ innehållsanalysmed induktiv ansats användes, där fyra intensivvårdssjuksköterskor och fem operationssjuksköterskors intervjuades. Resultat: Resultaten visade att intensivvårds- och operationssjuksköterskorna upplevde både utmaningar och positiva känslor i samband med DCD processen.De fann trygghet i tydliga rutiner och gemenskap i samarbetet i DCD-teamen. Samtidigt kände de ansvar gentemot både donatorn och mottagarna av organen. Konklusion: Implementering av DCD-team har skapat en ny gemenskap och engagemang hos intensivvårds- och operationssjuksköterskorna. Trots att resultaten indikerar positiva upplevelser av DCD-processen är det viktigt att fortsätta utvärdera implementeringen och undersöka hur närstående och olika yrkesgrupper upplever processen för att få en mer heltäckande bild av dess effekter ochupplevelser. / Background: Donation after Circulatory Death (DCD) was introduced in 2020 to increase the number of organ donations in Sweden. The number of donations of this type has gradually increased. Internationally, there is limited research on how critical care and perioperative nurses perceive this method. Both critical care and perioperative nurses play a significant role in the DCD process. Aim: The aim was to describe critical care and perioperative nurses´ experiences of the DCD process. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach where four critical care nurses and five perioperativenurses were interviewed. Results: The results showed that the critical care and perioperative nurses experienced both challenges and positive emotions associated with the DCD process. They found security in distinct routines and companionship incollaboration within DCD teams. At the same time, they felt responsibility towards both the donor and the recipients of the organs. Conclusion: The implementation of DCD teams has created a new sense of community and commitment among intensive care and perioperative nurses. Although the results indicate positive experiences of the DCD process, it is important to continue evaluating the implementation and investigating how family members and medical health professionals perceive the process to gain a more comprehensive understanding of its effects and experiences.

Operation är vanligtvis associerat med känslor av rädsla, ångest och oro hos patienter. Den perioperativa processen med alla dess förberedelser och information är för många främmande med risker för egen hälsa och ökat lidande. Musik är ett kostnadseffektivt och icke-farmakologiskt hjälpmedel som kan skapa trygghet och lindra patienternas negativa upplevelser inför operation. Syftet var att utforska hur musik påverkar patienternas upplevelse under den perioperativa processen. Studien utfördes genom integrativ litteraturöversikt med systematisk ansats, vilket gav möjlighet att inkludera såväl kvantitativ som kvalitativ data. Detta gav möjligheten att utforska både upplevelsen hos patienterna samt effekter kring behandlingen. Datainsamlingen gjordes i tre databaser och kvalitetsgranskades med CASP. Dataanalysen utfördes genom sammanställning av delar som hade betydelse för studiens syfte vilket vidare kunde kategoriseras till sex subkategorier och två huvudkategorier. Resultatet visade att majoriteten av patienterna upplevde en positiv effekt av att få lyssna på musik under den perioperativa processen. Framförallt framkom mindre ångest och smärta såväl som ett ökat lugn och välbefinnande. Musiken fungerade även som avledning från den främmande miljön och gav till resultat att den upplevdes mer familjär. Musiken är ett skonsamt och hjälpande redskap som med enkelhet kan användas av vårdpersonal för att skapa en trygg och lindrande miljö för patienter under den perioperativa processen. Med rätt förutsättningar och kunskap om dess gynnande effekt kan det användas som alternativt behandlingsmedel för vårdpersonal.

Bakgrund: Majoriteten patienter upplever oro i samband med operation. Oro beror på olika bakomliggande faktorer och är oftast lättare att identifiera än att lindra, då alla patienter är olika och har individuella behov. Det ingår i anestesisjuksköterskors ansvar att identifiera samt lindra oro hos patienter, då det kan orsaka ett psykiskt lidande. Därför är det väsentligt att anestesisjuksköterskor har vetskap om olika omvårdnadsåtgärder som finns för att lindra oro hos patienter. Syfte: Att kartlägga omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters upplevelse av oro perioperativt. Metod: Integrativ litteraturöversikt med 22 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultat: I resultatet beskrevs två teman, betydelsen av kommunikation och alternativa behandlingsmetoder, vilka beskrevs i sammanlagt fyra subteman, att interagera med patienter, att samverka med teamet, att använda kognitiva- och fysiska behandlingsalternativ. Slutsats: Examensarbetet kartlägger, samt ökar kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters oro i samband med operation. / Background: The majority of patients experience anxiety associated with surgery. Anxiety depends on various underlying factors and is usually easier to identify than to relieve, as all patients are different and have individual needs. The responsibility of anaesthesia nurses includes to identify and alleviate anxiety in patients, as it can cause psychological distress. Therefore, it is essential that anaesteshia nurses have knowledge of various nursing interventions that exist to alleviate anxiety in patients. Purpose: To map nursing interventions that are used to alleviate patients’ experience of anxiety perioperatively. Method: Integrative literature review with 22 scientific articles that were analysed. Result: The results were described in two themes, the importance of communication and alternative treatment methods, which were described in a total of four subthemes, interacting with patients, collaborating with the team, using cognitive- and physical treatment alternatives. Conclusion: The thesis maps and increases knowledge about which nursing measures are used to alleviate patients' anxiety in connection with surgery.

No description available.

Preoperative safety procedure is a departmental safety goal laid down by the Ministry of Health of the Czech Republic. The providers of health care directly controlled by the Ministry of Health of the Czech Republic are obliged to putpreoperative safety procedure and its documentation into practice, other health care organizations are recommended this implementation. However, the Ministry does not specify the formof this procedure nor its process in the operating room, there is no uniform documentation prescribed and last but not least, it is not clearly laid down which person of the operational team is responsible for the correct implementation of this procedure. The goal of the research is to map the preoperative safety procedure in the operating theatres in selected hospitals, to compare the process of the preoperative safety procedures in the operating theatres among the addressed hospitals, to describe the competencies of perioperative nurses during the preoperative safety procedures in the operating theatres in the selected hospitals and to find out the attitude of the perioperative nurses to the preoperative safety procedure. In the selected hospitals the safety procedure is introduced and implemented in different ways. The preoperative safety procedure in the operating theatres is introduced as an administrative act, but not as a practical tool to improve patient safety. The competences of perioperative nurses in preoperative safety procedures are not clearly specified in all of the respondent hospitals. The perioperative nurses adopt entirely positive approach to that, in most cases they believe it is important for ensuring the safety of the patient.

Submitted by Fabiana Gonçalves Pinto (benf@ndc.uff.br) on 2018-03-21T14:32:13Z No. of bitstreams: 1 Tese_SIMONE REMBOLD_CD.pdf: 2158470 bytes, checksum: 463adc5818fd090d5064c3f581434224 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-03-21T14:32:13Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Tese_SIMONE REMBOLD_CD.pdf: 2158470 bytes, checksum: 463adc5818fd090d5064c3f581434224 (MD5) Previous issue date: 2017 / Doutorado Acadêmico em Ciências do Cuidado em Saúde / A identificação de fatores de risco durante todo o período perioperatório propicia a identificação dos pacientes mais vulneráveis a complicações e que se beneficiariam de intervenções específicas. O diagnóstico de enfermagem Risco de recuperação cirúrgica retardada da NANDA International reúne fatores de risco cirúrgico, entretanto, por ser uma terminologia recente, não há estudos disponíveis sobre sua aplicação na prática. Os objetivos do estudo foram analisar o conceito do diagnóstico de enfermagem Risco de recuperação cirúrgica retardada, visando à sua clarificação e estabelecimento de definições operacionais; e verificar quais fatores de risco apresentam maior chance de estar associados aos casos de recuperação cirúrgica retardada quando comparados aos pacientes sem recuperação cirúrgica retardada. Inicialmente foi conduzida a análise do conceito do diagnóstico de acordo com o modelo proposto por Walker e Avant. Posteriormente realizou-se estudo caso controle, onde 71 casos foram comparados com 168controles. Os critérios para determinação dos casos foram: prolongamento do tempo de internação pós-operatório, reinternação, reoperação e evidência de interrupção da cicatrização da ferida operatória. A associação entre os fatores de risco com a ocorrência de recuperação cirúrgica retardada foi verificada pela aplicação do teste Qui-quadrado (χ2), quando havia grande número de observações. Aqueles fatores com pequeno número de observações foram testados pelo teste exato de Fischer. Os fatores de risco com maiores chances de associação ao retardo da recuperação foram subnutrição (OR=8,0), cirurgias infectadas (OR=7,64), delirium (OR=6,48), resposta emocional pós-operatória (OR=5,21), complicações intraoperatórias (OR=4,81), cirurgias contaminadas (OR=4,61), transfusão de hemoderivados (OR=4,25), dor (OR=3,68), anemia (OR=3,13), mobilidade prejudicada (OR=2,59), procedimento cirúrgico prolongado (OR=2,89). A identificação dos fatores de risco possibilita a tomada de decisão sobre as melhores intervenções de enfermagem para uma recuperação em um tempo mínimo e uma assistência segura. / The identification of risk factors throughout the perioperative period allows the identification of patients who are most vulnerable to complications and who would benefit from specific interventions. The nursing diagnosis Risk for delayed surgical recovery of NANDA International cluster surgical risk factors, however, because it is a recent terminology, there are no studies available on its practical application. The objectives were to analyze the concept of nursing diagnosis Risk for delayed surgical recovery, aiming at its clarification and establishment of operational definitions; and to verify which risk factors present a greater chance of being associated to the cases of delayed surgical recovery when compared to the patients without delayed surgical recovery.: Initially the analysis of the diagnosis concept was conducted according to the model proposed by Walker and Avant. Subsequently a case control study was carried out, where 71 cases were compared with 168 controls. The criteria for determining the cases were: prolongation of the postoperative hospitalization time, rehospitalization, reoperation and evidence of interruption of wound healing. The association between risk factors and the occurrence of delayed surgical recovery was verified by the Chi-square test (χ2) and Fisher's exact test. The risk factors with higher odds of association with recovery were malnutrition (OR = 8.0), infected surgeries (OR = 7.64), delirium (OR = 6.48), and postoperative emotional response (OR = 5.21), intraoperative complications (OR = 4.81), contaminated surgeries (OR = 4.61), transfusion of blood products (OR = 4.25), pain (OR = 3.68), anemia (OR= 3.13), impaired mobility (OR = 2.59), prolonged surgical procedure (OR = 2.89). The identification of the risk factors allows decision making on the best nursing interventions for a safe care and a recovery in a minimum time.

Bakgrund: Det är vanligt att patienter känner oro för att genomgå en operation. Bristfällig information kan skapa oro och känslan av att inte vara förberedd. Standardiserade metoden för att ge preoperativ information visar sig ha brister. Existerande forskning kring multimedia visar positiva effekter gällande patienters kunskap/förståelse, oro och förberedelse men det finns ingen överblick över befintliga studier utförda på området. Syftet med denna studie är att studera hur preoperativ information i form av multimedia kan påverka patienters grad av kunskap/förståelse, förberedelse och oro i den perioperativa perioden. Metod: Systematisk litteraturstudie med kvantitativ ansats. Datainsamlingen utfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. Urvalsprocessen utgick från modellen PICO. Kvalitetsgranskning utfördes, 16 artiklar inkluderades, varav 14 RCT-studier. Analysen bestod av att syntetisera och summera data. Resultat: Mer än hälften av deltagarna (53%) i interventionsgruppen skattade ingen signifikant skillnad gällande oro jämfört med kontrollgruppen. Majoriteten av deltagarna i interventionsgruppen (87%) hade signifikant mer kunskap/förståelse jämfört kontrollgruppen. Gällande förberedelse kände 57% av deltagarna i interventionsgruppen sig signifikant mer förberedda jämfört med kontrollgruppen. Konklusion: Multimedia är ett effektivare verktyg för att öka patienters kunskap/förståelse och förberedelse jämfört med standardiserad vård. Multimedia är dock inte mer effektivt än standardiserad metod för att minska patienters oro. Författarna föreslår att individuellt anpassad preoperativ information kombinerat med multimedia kan tillämpas för patienter som ska genom en operation för att minska lidandet. Det finns behov av fortsatt forskning inom området. / Background: Patients undergoing surgery often experience feeling of anxiety. Lack of information is a common cause of anxiety and also provokes a feeling of not being prepared. The way patients are informed preoperatively today has clear flaws. There are studies showing benefits regarding patients’ level of knowledge/understanding, anxiety and preparedness before surgery when multimedia is used preoperatively. Reviews on the subject are lacking. Aim: To study how preoperative information given through multimedia can impact the level of knowledge/understanding, anxiety and feeling of preparedness among patients undergoing surgery. Methods: Quantitative review article. The databases Pubmed and Cinahl were used. The PICO-model was used for article selection. 16 articles were included, 14 of them were RCTs. The analysis consisted of synthesizing and summarizing the findings. Results: More than half (53%) of the patients in the intervention group did not score any significant change in level of anxiety compared to control. The majority (87%) of the patients in the intervention group had significantly better knowledge/understanding compared to control. Regarding feeling of preparedness, 57% of the patients in the intervention group feel significantly more prepared compared to control. Conclusions: Multimedia as a tool is more effective in providing patients undergoing surgery with knowledge/understanding and preparedness compared to standard care. Multimedia is not better at reducing anxiety compared to standard care. The authors suggest that tailored preoperative information combined with multimedia should be used for patients undergoing surgery. Further research is needed within the field.

No description available.

Syftet. Att kartlägga följsamhet till användning av strålskydd bland perioperativ personal. Bakgrund. Sjuksköterskan ska arbeta förebyggande för att värna om sin egen, kollegor och patienters hälsa. På operationsavdelningen förekommer genomlysning vid operationsingrepp. Forskning har visat att röntgenstrålning är skadligt och riktlinjer finns som beskriver hur personal ska arbeta strålsäkert. Få studier har hittats som visar huruvida personalen följer riktlinjer. Metod. Studien är en tvärsnittsstudie och en enkät delades ut under oktober 2015 till perioperativ personal (n=69) vid två sjukhus i övre Norrland. Deltagarna arbetade som operationssjuksköterskor, anestesisjuksköterskor och undersköterskor samt deltog vid operationsingrepp där genomlysning förekom. Enkäten bestod av 16 frågor med både slutna och öppna svarsalternativ. Data analyserades med statistikprogrammet SPSS 23.0. Chi-två test och Fisher’s exakta test användes för att testa skillnader mellan professioner. Resultat. Majoriteten av deltagarna skattade att de ofta/alltid använde röntgenförkläde vid genomlysning. Ingen signifikant skillnad i användandet av röntgenförkläde eller halskrage fanns mellan professionerna. Däremot fanns en signifikant skillnad i hur professionerna rapporterade att de skyddade sig vid olika operationsingrepp. Flertalet av deltagarna ansåg sig ha goda kunskaper kring strålskydd men mer än hälften önskade ändå mer utbildning. Slutsats. Genom preventivt arbete så som återkommande utbildning om strålskydd och strålningens risker kan den perioperativa personalen minska risken att drabbas av ohälsa. Resultatet i föreliggande studie visar att området behöver utforskas mer och instrumentet kan användas vid en nationell undersökning. / Aims. Investigate the compliance with the use of radiation protection among perioperative personnel. Background. In the operating theatre interventions occurs in surgical procedures. Research has shown that X-ray radiation is harmful and there are guidelines describing how personnel should work for radiation safety. Few studies where found that shows whether personnel complies with the guidelines. Methods. The study is a cross-sectional study and a questionnaire was distributed in October 2015 to the perioperative personnel (n=69) working at two hospitals in Northern Sweden. Participants worked as theatre nurses, nurse anesthetists and enrolled nurse, and participated in surgical procedures where fluoroscopy occurred. The questionnaire consisted of 16 questions with both closed and open response options. Data were analyzed using SPSS 23.0. Chi-square test and Fisher's exact test was used for testing differences between professions. Results. The majority of participants reported that they often/ always used the apron during fluoroscopy. No significant difference in the use of apron and thyroid shield was found between professions. Significant difference was found in how the professions reported that they protect themselves at different surgical procedures. The majority of the participants reported good knowledge about radiation protection but still more than half wanted more education. Conclusion. Preventive work as recurrent education about radiation protection and radiation risks may reduce the risk of illness among perioperative staff. Results from the present study shows that the area needs to be explored more and this instrument can be used for a national survey.

Introduktion: Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens omvårdnad under den perioperativa processen och den ska bedrivas utifrån personcentrerad omvårdnad (PCO). I den högteknologiska miljön fungerar operationssjuksköterskan som en länk mellan tekniken och patienten. Endast ett fåtal studier belyser operationssjuksköterskans perioperativa omvårdnad och behovet av ett omvårdnadsinriktat arbete inom operationssjukvården kan ifrågasättas. Syfte: Studiens syfte var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av vad som utmärker perioperativ omvårdnad. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen gjordes genom reflexiva intervjuer av tio operationssjuksköterskor från två operationskliniker. Intervjuerna baserades på en upplevd situation av perioperativ omvårdnad. Dataanalysen genomfördes utifrån innehållsanalys. Resultat: Operationssjuksköterskornas upplevelser av perioperativ omvårdnad kan sammanfattas i en huvudkategori: Patientsäker omvårdnad. Tre generiska kategorier framkom: Bevara patientens värdighet, Samordna och kontrollera patientens vård samt Skydda patientens kropp. Operationssjuksköterskorna beskrev hur de arbetade utifrån patientens individuella behov samt hade operationsmetodiska och medicintekniska kunskaper vilket förhindrade vårdskador hos patienten. Konklusion: Den perioperativa omvårdnaden utmärks av att operationssjuksköterskorna genom sina specifika kunskaper samordnar och kontrollerar patientens vård, skyddar patientens kropp och medverkar till en bevarad värdighet hos patienten vilket bidrar till en patientsäker vård. Enligt riktlinjer ska den perioperativa omvårdnaden vara personcentrerad vilken den delvis är men ytterligare evidens kring PCO perioperativt skulle vara betydelsefullt. / Introduction: The operating theatre nurse (OTN) is responsible for the patient’s care during the perioperative process and it should be conducted on the basis of person-centered care (PCC). In the high-tech environment the OTN work as a link between technology and the patient. Only a few studies illustrate the OTN’s perioperative care and the need for a care-oriented work in the operating room is questionable. Aim: The aim of the study was to describe OTNs' experiences of the characteristics of perioperative nursing. Method: The study was a qualitative interview study with an inductive approach. The data was collected through reflexive interviews of ten OTNs’ from two surgical clinics. The interviews were based on a perceived situation of perioperative care. Data analysis was carried out with content analysis. Result: The OTNs' experiences of perioperative care can be summarized in one key category: Patient safe care. Three generic categories emerged: Preserving the patient's dignity, Coordination and control of the patient’s care and Protect the patient's body. The OTNs’ described how they worked according to individual patient needs and had specific operating and technical knowledge which prevented the emergence of health damage to the patient. Conclusion: The perioperative nursing characterized by the OTNs’ through their specific knowledge coordinates and controls the patient's care, protect the patient's body and contributes to the preservation of the patient’s dignity, which contributes to a patient safe care. According to the guidelines, the perioperative care should be person-centered which it partly is but further evidence regarding perioperative PCC would be significant.