The purpose of this study is to increase knowledge and clarify how active educators regard ICT- tools as aids, both the educators currently using the ICT- tools to improve writing skills and educators who have not yet embraced it. The study is based on four interviews with educators working within the age groups grade 1- 3.  The findings of this study show a strong commitment among all educators, in terms of students' writing skills and their different approaches to working with writing skills, which is important as one method should not preclude another. In the findings a considerable curiosity can be seen for ICT- tools for writing instruction by the educators who have not embraced it. The interest and commitment of the educators who have embraced ICT- tools in their teaching is great.

Bakgrund: Skrivundervisningen utmanas i skolor runt om i landet och internationellt idag, där handskriften håller på att marginaliseras. I handskriften finns vår identitet som utmanas när digitala verktyg ska användas i skrivundervisningen. Elever i lågstadiet ska enligt styrdokumenten utveckla en läslig handskrift samtidigt som de ska lära sig att skriva på digitala verktyg. Därav behöver eleverna ha en bokstavskännedom innan de skriver digitalt för på tangentbordet visas endast versaler och inte gemener. Det finns delade meningar om att digitala verktyg ska användas i den tidiga skrivinlärningen däremot lyfts olika metoder som effektiva, som till exempel, att skriva sig till läsning, som gynnar elevernas utveckling av både skriften och läsningen. Syfte: Att genom en systematisk litteraturstudie granska internationell forskning för att ta reda på hur skrivundervisningen, med och utan digitala verktyg, påverkar elevers skrivinlärning i lågstadiet. Metod: För att uppnå studiens syfte och besvara våra frågeställningar har en systematisk litteraturstudie gjorts där vi granskat tidigare forskning som finns inom området. Resultat: I resultatet framkom det flera fördelar med digitala verktyg och flera fördelar med att skriva med pennan. En del forskning visade möjligheter med att arbeta parallellt med skrivverktygen för att eleverna behöver utveckla båda förmågorna i sin skrivinlärning. Samtidigt möjliggör digitala verktyg att eleverna kan fokusera mer på innehållet och kvalitén av sin text och inte endast formning av bokstäverna. Medan andra menade att pennan medför minnesspår av bokstäverna, vilket bidrog till att eleverna automatiserade skrivningen bättre. Det framkom även att lärares medvetenhet kring användandet av och syftet med skrivverktygen var av betydelse för elevernas skrivinlärning.

Denna studie har undersökt om spelare förhåller sig annorlunda till sin karaktär i papper & penna rollspel på grund av karaktärernas kön. Detta gjordes genom att skapa en artefakt, en så kallad ”one-shot”, av ett kortare äventyr med hjälp av den fjärde utgåvan av regelverket för papper & penna rollspelet Dungeons & Dragons. Artefakten utspelade sig i ett stort spökhus med en ond häxa inuti. Spelarna fick välja mellan fyra olika manliga karaktärer att ta kontroll över inför äventyret. Äventyret tillät spelarna att lösa flera enkla pussel, slåss mot häxans magiska korpar samt pussla ihop vem häxan var och vad hennes verkliga mål egentligen var. Halvvägs genom denna spelomgång förvandlar häxan alla karaktärerna till kvinnor och tillär spelarna att välja mellan två speciella drycker vid två tillfällen. Alla dessa delmoment och faktorer användes för att observera om det fanns någon skillnad i spelarnas agerande under spelomgången. Efter äventyret avslutats deltog alla spelare i en individuell, kvalitativ intervju på cirka 20 till 30 minuter. Frågorna från intervjuerna kan ses i Appendix A. Resultaten visar att könet av en karaktär inte förändrar hur en spelare tänker eller agerar utan andra faktorer. Om scenariot spelarna befinner sig i trycker på könsroller kan spelarna välja att utnyttja sin karaktärs kön för att uppnå någonting, men detta sker inte helt baslöst på grund av könet i sig.

Detta examensarbete ämnar till att svara på frågeställningen: Vilka problem och möjligheter upplever gymnasieelever i samhällsorienterande ämnen, i Malmö, att det finns med att föra anteckningar med hjälp av digitala verktyg jämfört med papper och penna? Motivering till valet av frågeställningen bygger på ett intresse av att se vilka konsekvenser digitalisering av den svenska skolan kan leda till i allmänhet och för anteckningar och lärande i synnerhet. Vår teoretiska förankring och vår metod grundar sig i fenomenografi som synliggör upplevelser av fenomen. Frågeställningen har besvarats utifrån en kvalitativ metod som utgår från intervjumaterial baserat på 10 intervjuer med gymnasieelever som läser samhällsorienterande ämnen i årskurs 3 i Malmö. Vårt resultat visar att möjligheterna med digitala anteckningar är det praktiska och tidseffektiva. Samtidigt som problemen med digitala anteckningar är desto fler. Intervjupersonerna vittnar om att det tar längre tid att tillägna sig information och att störningsmoment från sociala medier är ett dagligt inslag i undervisningen. Ytterligare problem är att de tenderar att transkribera istället för att anteckna med egna ord och att det därför är svårt att bibehålla en struktur och minnas det som antecknats. Möjligheter med papper och penna är att intervjupersonerna upplever att informationen fastnar. De använder sig av muskelminnet och antecknar med egna ord. En annan möjlighet är att det finns färre störningsmoment. Problem som upplevs när analoga anteckningar tas är bristen på rättstavningsprogram och tidsaspekten. Anmärkningsvärt i vårt resultat är att majoriteten av våra intervjupersoner väljer att anteckna på datorn trots att de upplever att de lär sig bäst när de antecknar med papper och penna. Det finns således en obalans mellan anteckningsvalet och det upplevda lärandet. Vår intervjustudie bekräftar tidigare forskning inom området men adderar en faktor som inte tidigare nämnts: undervisningstempots samband med centralt innehåll och digitalisering av skolan. Vår slutsats är att det finns ett strukturellt problem som tvingar elever att välja ett anteckningssätt ofördelaktigt för sitt lärande, samtidigt som lärare tvingas öka sitt undervisningstempo för att hinna med i den välkända stroffträngseln.

Ett flertal studier lyfter fram ett forskningsresultat som tyder på att elevers motivation är avgörande för deras läs- samt skrivutveckling. Inom forskningen finns det däremot en lucka som kräver vidare studier och belägg för hur elevers motivation påverkas av olika skrivverktyg. Syftet med vår studie är således att undersöka hur elevers motivation i skrivundervisningen påverkas vid användning av digitala verktyg i jämförelse med papper och penna. Den teori som utgör en grund för studien är Self-determination theory, eller översättning till självbestämmandeteorin på svenska, som fokuserar på olika typer av motivation. För att besvara de formulerade frågeställningarna har elever i årskurs 2 deltagit genom att totalt 51 elevtexter samlats in och av dessa har 14 elever slumpmässigt valts ut för att delta i semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att det kan vara av betydelse att ha en varierad skrivpraktik då elever tenderar att motiveras mer av ett verktyg som de tidigare inte använt så mycket, än vid användning av något som de är vana vid. Resultatet visar även att skrivuppgifter i vissa fall kan påverkar motivationen mer än vad skrivverktyget gör och att elevernas egna uppfattningar om skrivvertygets nackdelar respektive fördelar har en viss påverkan. Vidare tyder resultatet på att elevernas texter ökar i längd och användningen av punkt och stor bokstav blir mer korrekt när de får skriva på datorn, vilket delvis kan bero på ökad motivation.

Syftet med denna studie är att bidra med insikter om och hur digitala verktyg kan stödja elevernas skrivande av berättande texter samt om och hur digitala verktyg påverkar elevernas motivation. Det är totalt 53 elever från årskurs 3 som deltar i studien varav varje elev har skrivit två berättande texter vardera, en med digitalt verktyg och en med papper och penna. Texterna analyserades utefter följande parametrar: struktur för en berättande text, menings-byggnad med stor och liten bokstav samt interpunktion, antal rättstavade form- och innehållsord och antal skrivna ord. Utöver det studeras även elevernas motivation i förhållande till de olika skrivverktygen. I studien utgår vi från det sociokulturella perspektivet som grundteori medan vi använder begrepp rörande berättande texters struktur och språkstruktur för analys av elevtexterna. Resultatet visar att skillnader kan urskiljas mellan de texter som är skrivna digitalt och de som är skrivna analogt. Vårt undersökningsmaterial visar på flera sätt att eleverna i större utsträckning utvecklade sina digitalt skrivna texter i relation till analysparametrarna jämfört med de analogt skrivna texterna. Resultatet visar även att majoriteten av eleverna är mer motiverade att skriva med digitalt verktyg än med papper och penna. Orsaken bakom de skillnader som framgår i studien är dock något som kan diskuteras. Studien och dess resultat är endast en indikation på hur det undersökta kan se ut och kan därmed användas som utgångspunkt för vidare forskning.