Bakgrund: Triagering har en väsentlig roll vid bedömning av patienter på akutmottagningar. Triagerbedömningar görs genom att följa en triageskala enligt RETTS och utförs i de flesta fall av en sjuksköterska som är utbildad inom triage. Det finns olika triagesystem i olika delar av världen. En korrekt triagebedömning är grunden för tiden till att patienten får träffa en läkare på akutmottagningen.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka och beskriva triagering på akutmottagningen, och eventuell betydelse för patientsäkerheten. Metod: För att besvara syftet valdes att genomföra en systematisk litteraturstudie. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Totalt elva kvantitativa artiklar inkluderades och data valdes ut med validerat undersökningsinstrument och mall för kvalitetsgranskning. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier som täcker in artiklarnas innehåll. System och Nivåer, Faktorer vid triagering och Förmåga vid triagering. Slutsats: Studien visade på att triagering på akutmottagning påverkar patientsäkerheten. Klinisk erfarenhet av triagering, utbildning och följsamhet till triagesystem är viktiga faktorer för att kunna triagera korrekt. Patientsäkerheten är hotad vid felaktig triagering. / Background: Triage has a key role in assessing patients in the emergency departments. Triage assessment is done by following the triage scale RETTS and is conducted in most of the cases by a nurse who is educated within triage. There are several different triage systems in the world. A correct triage assessment is the base for how long a patient will wait before seeing a doctor in the emergency department.  Aim: The aim of the study was to investigate and describe triage assessment at emergency departments, and what that means for patient safety.    Method: To answer the purpose for the study a systematic literature study was chosen. Searches were carried out with the databases CINAHL and PubMed. A total of eleven quantitative studies were included. And data was selected with a validated search instrument and a template of quality review. Result: The result was sorted in three main categories that cover the contents of the articles. System and Level, Factors in triage and Ability in triage..  Conclusion: The Study showed that triaging in the emergency department affects patient safety. Clinic experience of triaging, education and adherence to the triage system are important factors to be able to correctly triage patients. Patient Safety is threatened when patients are wrongly triaged.

Bakgrund: Brist på sjuksköterskor har rapporterats under en längre tid både globalt och i Sverige och hög arbetsbelastning har länge varit ett problem inom hälso- och sjukvården. Dessa faktorer påverkar arbetsmiljön och sjuksköterskors hälsa och med stor sannolikhet även patientsäkerheten. Vårdskador orsakar onödigt lidande för patienter, längre vårdtider samt ökade samhällskostnader. Ökade kunskaper om hur faktorer i arbetsmiljön är relaterade till patientsäkerheten är viktigt för att kunna bedriva ett effektivt förbättringsarbete. Syfte: Att beskriva hur faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö är relaterade till patientsäkerheten inom slutenvården. Metod: Detta är en litteraturöversikt med inriktning omvårdnad. Resultatet är sammanställt utifrån från 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed, publicerade mellan 2011–2021. Resultat: Underbemanning, hög arbetsbelastning och tidsbrist leder till ogjorda omvårdnadsmoment och ökar risken för vårdrelaterade skador och infektioner. Dåliga tvärprofessionella relationer och ett otillåtande samtalsklimat minskar samarbete i team och avvikelserapportering vilket försämrar patientsäkerheten. Bristande lokaler, utrustning och platsbrist minskar möjligheterna att bedriva säkervård genom bland annat högre arbetsbelastning. Slutsats: Flera faktorer i arbetsmiljön inom slutenvården kan relateras till bristande patientsäkerhet, både direkt och indirekt. Arbetsgivare har ett ansvar att säkerställaen hälsosam arbetsmiljö och förbättringsåtgärder bör implementeras både förpatienternas säkerhet och för de berörda sjuksköterskors välbefinnande. / Background: Nurse shortages has been reported for a long time both globally and in Sweden and a high workload has long been a problem in Swedish health care. These factors affect the work environment, nurses' health and most likely also patient safety. Healthcare-associated injuries cause unnecessary suffering for patients, prolonged periods of hospitalization and increased healthcare costs. Increased knowledge of how factors in the work environment are related to patient safety is important in order to implement effective improvement measures. Aim: To describe how factors in the nurse work environment are related to patientsafety in inpatient care. Method: This is a literature review with nursing orientation. The results are compiled of data from 16 research articles from the databases CINAHL and PubMed, published between 2011-2021. Results: Understaffing, high workload and lack of time lead to nursing tasks left undone and increase the risk of care-associated injuries and infections. Poor interprofessional relationships and a judicial work climate impair teamworking and error reporting, impairing patient safety. Inadequate premises, equipment and patient number capacity reduce the ability to provide safe care through, among other things, a higher workload. Conclusion: Several factors in the work environment in inpatient care can be related to reduced patient safety, both directly and indirectly. Employers have a responsibility to ensure a healthy working environment and improvement measures are necessary for the safety of patients as well as the the well-being of nurses.

Bakgrund: Oväntade händelser i operationssalen påverkar operationssjuksköterskan på olika sätt. Verktyg för att minska och eliminera oväntade händelser och dess negativa konsekvenser har arbetats fram genom WHO´s checklista för säker kirurgi, utbildningar och teamträningar. Trots dessa verktyg sker oväntade händelser fortfarande kontinuerligt. Operationssjuksköterskan ska verka för att identifiera och reducera oväntade händelser i samband med operativa ingrepp, för att undvika vårdskador och minska patientlidande. Detta är grundläggande för operationssjuksköterskans arbete för säker vård.  Syfte: Studiens syfte var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser i operationssalen. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Åtta operationssjuksköterskor rekryterades och individuella semistrukturella intervjuer genomfördes från två operationsavdelningar. En kvalitativ innehållsanalys enligt Erlingsson & Brysiewicz (2017) genomfördes.   Resultat: Tre övergripande kategorier med subkategorier som beskriver operationssjuksköterskors upplevelser och hantering av oväntade händelser framkom efter analysen; Att möta en oväntad händelse, Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelser samt Teamarbete som verktyg. I Att möta en oväntad händelse framkom olika händelser som ansågs oväntade samt känslor förknippade med dessa händelser. I Värdefulla förutsättningar för handhavandet av oväntade händelse var erfarenhet, samtal, förberedelse, fokusering och rutiner viktiga delar. Samarbete, ledarskap och kommunikation framkom som viktiga begrepp i Teamarbete som verktyg.  Slutsats: Oväntade händelser är ett naturligt inslag i operationssjuksköterskans vardag. Hur dessa händelser upplevs och hanteras beror på en mängd olika faktorer, såsom tidigare erfarenhet, samarbete och möjlighet till samtal. Studien visar att teamarbetet är viktigt för att hanteringen av oväntade händelser ska bli så optimal som möjligt, och därigenom inte riskera patientsäkerheten. / Background:  Unexpected events in the operating room affect the theatre nurse in different ways. Tools for reducing and eliminating unexpected events and the negative consequences of these events, have been developed through the WHO's checklist for safe surgery, education and team training. Despite these tools, unexpected events still happen continuously. The theatre nurse shall work for identifying and reducing unexpected events related to surgical procedures, in order to avoid healthcare injuries and reduce patient suffering. This is the foundation of working for safe care for the theatre nurse.  Purpose The purpose of this study was to illuminate theatre nurses' experiences and handling of unexpected events in the operating room.  Method: The design of the study is qualitative with an inductive approach. Eight theatre nurses were recruited and individual semi-structured interviews were conducted from two operating wards. A qualitative content analysis according to Erlingsson & Brysiewicz (2017) was conducted.  Result: Three overarching categories including subcategories describing theatre nurses` experiences and handling of unexpected events emerged after the analysis; To encounter an unexpected event, Valuable conditions for managing unexpected events and Teamwork as a tool. In To encounter an unexpected event, various events emerged that were considered unexpected and emotions associated with these events. In Valuable conditions for managing unexpected events experience, conversation, preparation, focusing and routines were important parts. Collaboration, leadership and communication emerged as important concepts in Teamwork as a tool. Conclusion: Unexpected events are natural parts in the everyday life of the theatre nurse. How these events are experienced and handled depend on a number of different factors, such as previous experience, cooperation and the opportunity for conversation. This study shows that teamwork is important for optimal handling of unexpected events, and thereby not risk patient safety.

Vårdgivaren är skyldig att ständigt arbeta för att utveckla och säkra kvaliteten i vården. Forskning visar att reflektion hjälper medarbetaren att lära sig av sina erfarenheter. Reflektion vidgar perspektiv och utvecklar kunskap.   Förbättringsarbetets syfte var att utveckla och säkra kvaliteten i patientens vård. Detta genom att använda en strukturerad reflektionsmodell med vilken teamen runt patienten som opereras kan analysera dagens händelser och identifiera eventuella risker och förbättringsområden. Under förbättringsarbetet togs en egen modell fram, Alingsåsmodellen. Den är en kombination av Gibbs reflektionsmodell som ger en djupare reflektion och Gröna korset som identifierar risker och förbättringsområden.                  Syftet med studien var att beskriva medarbetarnas upplevelser av att reflektera i teamet enligt Alingsåsmodellen.   Metod för förbättringsarbetet har varit att tillsätta en tvärprofessionell arbetsgrupp som har använt Nolans förbättringsmodell som struktur i arbetet.                                    Som metod i studien har en kvalitativ intervjustudie valts. Målet är uppnått när det gäller att öka identifierade förbättringsområden och risker för vårdskada. Däremot utförs inte så många reflektioner som önskas.                                Studien visar att reflektionsstunderna är bra forum som bidrar till lärande och utveckling av vården, genom att identifiering av förbättringsområden och identifiering av risker för vårdskador sker. Slutsatsen är att Alingsåsmodellen är en bra metod för att ständigt arbeta med att utveckla kvaliteten på vården vi ger. / The caregiver is obliged to constantly work to develop and ensure the quality of care. Research shows that reflection helps the employee to learn from their experiences. Reflection broadens perspective and develops knowledge.  The purpose of the improvement work was to develop and ensure the quality of patients care. This by using a structured reflection model with which the teams around the patient undergoing surgery can analyse current events and identify possible risks and areas for improvement. During the improvement work a reflection model was developed, the Alingsåsmodel. It is a combination of Gibbs reflection model that gives a deeper reflection  and the Green cross model that identify risks and areas for improvement.  The purpose of the study was to describe the employees' experiences of reflecting in the team according to the Alingsås model. The method for the improvement work was to create an interprofessional working group that used Nolan's improvement model as a structure in the work.                                  As a method in the study, a qualitative interview study was chosen.  The goal is achieved when it comes to  increasing identified areas of improvement and risks of care injury. However, not as many reflections are carried out as desired.        The study shows that the reflection sessions are good forums that contribute to the learning and development of care, by identifying areas for improvement and identifying risks of care injuries. The conclusion is that  the Alingsås model is a good method for constantly working on developing the quality of care we provide.

Bakgrund: All vård som utförs ska vara säker och evidensbaserad, vilket innebär att den ska vara väl underbyggd med kunskap. Vårdare i olika professioner ska utgå från personcentrerad vård, där patientens berättelse är i centrum. När patientens livsvärld tas i beaktning vårdas hela människan och dennes kropp, själ och ande respekteras. Vid överbeläggningar och hög arbetsbelastning sker misstag i omvårdnaden som kan leda till att patienten får utstå vårdskada och vårdlidande. Sjuksköterskors ansvar är att vårda sina patienter och skydda dem från lidande och respektera deras autonomi, värdighet och integritet. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av vilka förutsättningar som krävs för att upprätthålla säker vård vid överbeläggningar av patienter på sjukhus. Metod: En litteraturbaserad metod för att bidra till säker och evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativa studier. Resultat: Fyra teman utkristalliserades; Erfarenhetens betydelse vid överbeläggningar och hög arbetsbelastning, Personcentrerad vård ökar säkerheten, Kommunikation, samarbete och tillit inom teamet, God återhämtning och minskad arbetsrelaterad stress säkrar omvårdnaden. Slutsats: Sjuksköterskor som i sitt team arbetar personcentrerat och evidensbaserat, använder sin egen och andras erfarenheter för att öka förutsättningarna för att kunna arbeta patientsäkert vid överbeläggningar. / Background: All care performed must be safe and evidence-based and must be well-founded with knowledge. Caregivers must start from person-centered care, where the patient's story is at the center. When the patient's life value is taken into account, the whole person is cared for and body, soul and spirit are respected. In the event of overcrowding and high workload, mistakes are made in the nursing care that can lead to the patient enduring a care injury and suffering. Nurses' responsibility is to care for patients and protect them from suffering and to respect their autonomy, dignity and integrity. Purpose: The purpose is to shed light on nurses' experiences of what conditions are required to maintain safe care in case of overcrowding in hospitals. Method: A literature-based method to contribute to safe and evidence-based nursing based on analysis of qualitative studies. Result: Four themes crystallized; Significance of experience at high workload and overcrowding, Person-centered care increases safety, Communication, cooperation and trust within the team, Good recovery and reduced work-related stress ensure nursing. Conclusion: Nurses who apply person-centred and evidence-based practice in their teams, create good conditions for patient-safe work even in the event of overcrowding.

AbstraktBakgrund: Ambulanssjukvården har en bred uppgift vilket innefattar att ta hand om människor oavsett kön, ålder eller bakgrund. I bakgrunden beskrivs ambulanssjukvård, kompetens i ambulansen, vårdprocessen i ambulansen, patientgruppen barn inom ambulansen, kommunikation med barn och patientsäkerhet. Tidigare forskning och litteratur visar på att patientgruppen barn ses som en utmaning inom ambulanssjukvården och inom ambulanssjukvården är vårduppdrag med barn sällsynta. För att kunna bedöma och vårda barn på ett korrekt sätt är det av vikt att som ambulanspersonal ha kunskap om de skillnader som finns i jämförelse med vuxna.Syfte: Att belysa ambulanspersonalens upplevelser av att vårda barn inom ambulanssjukvård.Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Sökningarna gjordes i PubMed och Cinahl. Artiklarna har kvalitetsgranskats och sedan analyserats enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016) och efteråt sammanställts i ett resultat.Resultat: Ambulanspersonal upplever att vården av barn inom ambulanssjukvården är känslomässig och utmanande. Ambulanspersonalen upplever även ett behov av mer träning och utbildning, samt begränsningar i att kunna utföra en patientsäker vård till patientgruppen barn. Slutsats: Studien ger en överblick av att ambulanspersonal är i behov av kontinuerlig träning och utbildning som fortsätter genom hela yrkeslivet, vilket är avgörande för att förbättra och upprätthålla de kunskaper som krävs för att vårda barn inom ambulanssjukvården på ett patientsäkert sätt. Fortsatt forskning skulle kunna vara att undersöka om den varierande kompetensen som finns hos ambulanspersonal påverkar upplevelserna av att vårda barn inom ambulanssjukvården. / AbstractBackground: The ambulance service has a broad task, which includes caring for people regardless of gender, age or background. The background of the study describes ambulance care, competence in the ambulance, the care process in the ambulance, the patient group of children in the ambulance, communication with children and patient safety. Previous research and literature show that the patient group of children is seen as a challenge in the ambulance service and in ambulance care, care assignments with children are rare and in order to be able to properly assess and care for children, it is important as an ambulance staff to have knowledge of the differences that exist in comparison with adults.Aim: To highlight the ambulance staff's experience of caring for children within the ambulance care.Method: The study was conducted through a systematic literature review. The searches were done in PubMed and Cinahl. The articles have been quality reviewed and analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry (2016) and then compiled into a result.Results: Ambulance staff feel that caring for children in ambulance care is emotional and challenging. The ambulance staff also experience a need for more training and education, as well as limitations in being able to perform patient-safe care for the patient group children.Conclusion: The study provides an overview that ambulance staff need continuous training and education that continues throughout their professional lives, which is crucial for improving and maintaining the knowledge required to care for children in the ambulance service in a patient-safe manner. Further research could be to investigate whether the varying competence of the ambulance staff affects the experiences of the care for children in the ambulance service.

8 ABSTRACT This thesis discusses the theme: "The principles of the safe administration of medication and it's impact on the quality of care". This work is divided into two sections - theoretical and practical. The main purpose of the theroretical part is to focus on recapping the theories of quality in healthcare, especially in terms of safety for patients during medication administration. The drugs are the most frequently used therapeutic means of the modern medicine and therefore the topic of safe administration is so often the matter of discussion. Theoretical part of my thesis defines quality in healthcare and also includes chapters about methods for improving the quality and standardization of health care. This work presents an effective tools for dealing with misconducts and describes possible reasons and causes of patient's harm during the administration processes. The practical part of the thesis is dedicated to the content analysis of the selected nursing standards from hospitals within the Czech Republic. The main objective of this thesis is to compare the formal and practical aspects of nursing standards (injection administration) in three different health care facilities with regards to the structural, procedural and results criteria. The results of the content analysis are compared with respect...

Tiden patienter får vänta och vistas på landets akutmottagningar ökar årligen. Detta i kombination med ett ökat antal vårdsökande och bristen på vårdplatser orsakar fenomenet crowding på akutmottagningen. Ibland uppstår en obalans mellan vårdbehovet och de tillgängliga resurser som finns att tillgå och arbetsbelastningen blir ohållbar. Att det leder till en ökad risk för vårdskada har tidigare forskning visat och det utgår ett hot mot patientsäkerheten. Akutsjuksköterskan har till uppgift att säkerställa en säker vård och ansvarar för patientens omvårdnads- och medicinska behov under vistelsen på akutmottagningen. Kan akutsjuksköterskan uppfylla detta krav och inte låta patientsäkerheten påverkas av hög belastning, så kallad crowding?  Syftet med denna studie var att beskriva om och i så fall hur crowding på en akutmottagning kan påverka patientsäkerheten. Metoden som användes var en litteraturöversikt med en integrerad innehållsanalys. Databassökningar genomfördes i PubMed, CINAHL och SwePub med sökorden “emergency department”, “emergency nursing”, “nursing”, “crowding”, “patient safety”, “caring” och “consequences”. Det resulterade i 19 artiklar, ytterligare två artiklar hittades efter manuell sökning. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar inkluderades. Artiklarna kvalitetsgranskades och klassificerades sedan enligt Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom en integrerad innehållsanalys, vilket ledde till två huvudkategorier där organisatoriska brister och risk för vårdskador blev huvudfynden. Crowding orsakade en stressig arbetsmiljö, förlorad kontroll och ökade väntetider. Sjuksköterskorna upplevde en brist på resurser och en negativ inverkan på omvårdnadsarbetet som följd. Slutsatsen är att crowding påverkar patientsäkerheten ur flera olika perspektiv och utgör ett hinder för akutsjuksköterskan att kunna säkerställa en säker vård. Akutsjuksköterskan får svårigheter att uppfylla de krav som ställs vid crowding, då hon ständigt måste prioritera bort arbetsuppgifter. Detta belyser behovet av en förbättring av patientflödet på akutmottagningarna runt om i världen. / The time patients have to wait and stay in the country's emergency rooms is increasing annually. This in combination with an increased number of care seekers and the lack of care places causes the phenomenon of crowding in the emergency department. Sometimes there is an imbalance between the need for care and the available resources that are available and the workload becomes unsustainable. Previous research has shown that this leads to an increased risk of healthcare injuries, and there is a threat to patient safety. The emergency nurse has the task of ensuring safe care and is responsible for the patient's nursing and medical needs during the stay in the emergency department. Can the emergency nurse meet this requirement and not allow patient safety to be affected by high loads, so-called crowding? The aim of this study was to describe whether and, if so, how crowding in an emergency department can affect patient safety. The method used was a literature review with an integrated content analysis. Database searches were performed in PubMed, CINAHL and SwePub with the keywords "emergency department", "emergency nursing", "nursing", "crowding", "patient safety", "caring" and "consequences". This resulted in 19 items, two more items were found after manual search. Both qualitative and quantitative articles were included. The articles were quality reviewed and then classified according to Sophiahemmet University's assessment basis. The results were compiled through an integrated content analysis, which led to two main categories where organizational shortcomings and the risk of healthcare injuries became the main findings. Crowding caused a stressful work environment, loss of control and increased waiting times. The nurses experienced a lack of resources and a negative impact on the nursing work as a result. The conclusion is that crowding affects patient safety from several different perspectives and constitutes an obstacle for the emergency nurse to be able to ensure safe care. The emergency nurse has difficulty meeting the requirements for crowding, as she constantly has to prioritize tasks. This highlights the need for an improvement in patient flow in the emergency departments around the world.

Bakgrund: Operationsteamet består av olika professioner som innehar unika kompetenser och kunskaper som behövs för en patientsäker vård. Operationssjuksköterskan har en viktig roll i teamet och bör använda sin kunskap och värna om sin yrkesroll för att kunna upprätthålla patientsäkerheten. Kommunikationsbrist, dålig arbetsmiljö och stor personalomsättning är de vanligaste orsaker till icke fungerande samverkan i teamet internationellt.   Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av teamarbete i en operationssal.    Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Sökorden togs fram med hjälp av PEO-modellen. Dataanalysen genomfördes utifrån Bettany-Saltikov & McSherry’s 9-stegs modell, som baseras på en metasyntes.     Resultat: Studiens resultat grundar sig i analyser av 19 vetenskapliga artiklar. Faktorer som påverkar teamarbetet, enligt operationssjuksköterskorna presenteras i tre huvudteman. Första huvudtemat är Teamets funktion med subteman Samarbete och beteenden i teamet och Ledarroll i teamet. Andra temat är Kommunikation med subteman Teamets kommunikationsförmåga, Informationsutbyte inom teamet och Kommunikationsverktyg. Tredje huvudtemat är Arbetsmiljö med subteman Organisationens ansvar och Öppet arbetsklimat.   Slutsats: Teamets samverkan är viktig då operationsmiljön är komplex. Resultatet visar att god kommunikation och respekt för varandras yrkeskompetenser främjar teamarbetet och därmed ökar patientsäkerheten. / Background: In an operating room, the surgical team is made up of a variety of professionals with specialized knowledge. The theatre nurse has an important role in the team and should use her knowledge and protect her professional role to maintain patient safety. On an international level, high staff turnover, lack of communication and poor working environment is the most common reasons of non-functioning collaboration in the team.    Aim: The aim was to describe the theatre nurse’s experiences of teamwork in the operating room.   Methods: The study is a systematic review with an inductive approach. The article search was performed in the databases Cinahl and PubMed. The keywords were generated using the PEO-model. Bettany- Saltikov & McSherry’s 9-step model, which is based on a meta-synthesis, was used to analyze the data.     Results: The study's findings are based on a review of 19 research literature. The factors that affecting teamwork, according to theatre nurses, is presented in three themes. The first main theme is the Team's function with subthemes Collaboration and behaviors in the team and Leadership role in the team. The second theme is Communication with subthemes The team's communication ability, Information exchange within the team and Communication tools Third theme is. Work environment with subthemes Organization responsibility and Open work climate.   Conclusions: The collaboration in the team is important as the operating environment is complex. The results shows that good communication, respect for each other’s professional competencies promotes teamwork and thereby increases patient safety.

Bakgrund: Att vårda patienter med ofri luftväg inom ambulanssjukvården är något av en sällanhändelse. Det gör att det kan vara långt mellan dessa möten. En ofri luftväg ska åtgärdas så snart som möjligt och det är sjuksköterskornas uppgift att göra detta. Denna situation skapar stress och oro och kan på sikt leda till psykisk ohälsa. Sjuksköterskor inom ambulanssjukvården arbetar i ett litet vårdteam och möter patienterna i varierande miljöer samtidigt som de får hantera yttre stimuli. Sjuksköterskorna har ett ansvar samtidigt som de innehar en maktposition gentemot patienten. Detta resulterar i en komplex situation. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda vuxna patienter med ofri luftväg inom ambulanssjukvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tolv sjuksköterskor från en region i sydöstra Sverige deltog. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; Strategier för luftvägsvård, Påverkande aspekter för luftvägsvården, Vara i behov av hjälp för att vårda patienten och Kompetens och krav på luftvägshanteringen. Strategier för luftvägsvård visar att sjuksköterskorna förbereder sig genom att ha en handlingsplan och tänka steget före för att ge patienten de bästa förutsättningarna. Påverkande aspekter för luftvägsvården handlar om att sjuksköterskorna, medan de befinner sig i en stressig situation som uppstår när sjuksköterskorna vårdar patienten, anpassar sig till miljön och situationen runt patienten. Samtidigt har de en vilja att ta hänsyn till patientens autonomi. Vara i behov av hjälp för att vårda patienten visade att kommunikation var en gemensam nämnare när sjuksköterskorna samarbetade med räddningstjänsten, kollegor från andra ambulanser och anhöriga. Kompetens och krav på luftvägshanteringen handlar om att sjuksköterskorna känner krav från omgivningen, sig själva och tar egna initiativ till kunskap. Samtidigt krävde sjuksköterskor mer utbildning i luftvägshantering. Slutsats: Studien visade att larm om patienter med en ofri luftväg är stressande för sjuksköterskorna och att de var tvungna att vara flexibla för att hantera patienten och faktorer omkring som påverkade dem. Sjuksköterskorna hade svårt att upprätthålla kompetensen kring luftvägshantering då det ofta gick lång tid mellan dessa larm. Dessa påfrestande situationer kan leda till en försämrad arbetsmiljö och i förlängningen ökad risk för psykisk ohälsa och därmed försämring av sjuksköterskans välbefinnande. Upprätthållande av kompetensutveckling hos sjuksköterskor leder till ökad kunskap och kompetens i vården av patienten, samt en känsla av tillfredsställelse hos sjuksköterskorna. / Background: Caring for patients with an obstructed airway in the ambulance service is something of a rarity. This means that there can be a long way between these encounters. An obstructed airway must be remedied as soon as possible and it is the nurses' task to do this. This situation creates stress and anxiety and in the long run it can lead to mental illness. Nurses in the ambulance service work in a small care team and meet the patients in varied environments while having to deal with external stimuli. The nurses have a responsibility at the same time as they hold a position of power over the patient. This results in a complex situation. Aim: The purpose of this study was to shed light on nurses' experiences of caring for adult patients with an obstructed airway in ambulance care. Method: Qualitative interview study with inductive approach. Twelve nurses from a region in southeastern Sweden participated. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Results: Four categories emerged; Strategies for airway care, Influential aspects of airway care, Being in need of help to care for the patient and Competence and demands in airway management. Strategies for airway care show that the nurses prepare by having an action plan and thinking one step ahead to give the patient the best outcome. Influential aspects o fairway care are that the nurses, while in a stressful situation that occurs when the nurses care for the patient, adapt to the environment and the situation around the patient. At the same time they have a willingness to take the patient's autonomy into account. Being in need of help to care for the patient showed that communication was a common denominator when the nurses collaborated with the rescue service, colleagues from other ambulances and relatives. Competence and demands in airway management is about the nurses feeling demands from the environment, themselves and taking their own initiatives. At the same time, nurses required more training in airway management. Conclusion: The study showed that calls for treatment of an obstructed airway are stressful for the nurses and that they had to be flexible in dealing with the patient and surrounding factors that affected them. The nurses had difficulty maintaining competence in airway management as there was often a long time between these calls. These stressful situations can lead to a deteriorating work environment and, in the long run, an increased risk of mental illness and thereby a deterioration in the nurse's well-being. Maintenance of competence development in nurses leads to increased knowledge and competency in the care of the patient, as well as a feeling of satisfaction by the nurses.