Bakgrund: Sjuksköterskan ansvarar för mycket information över många patienter. Det är av stor vikt att informationen blir korrekt, utan misstolkningar och kommunikationsfel. Sjuksköterskan har krav att kunna göra bedömningar och rapportera snabbt och effektivt. För att underlätta finns kommunikationsverktyget SBAR som ska stötta sjuksköterskan att få med relevant information om patienten. Syfte: Att kartlägga sjuksköterskans användning av SBAR som kommunikationsverktyg. Metod: En allmän litteraturöversikt där sju kvantitativa och tre kvalitativa artiklar analyserats. Resultat: Överlag upplevde många av sjuksköterskorna att SBAR var ett bra kommunikationsverktyg som hjälpte dem att känna sig trygga och säkra i sin rapportering. Sjuksköterskorna upplevde även att det var lättare att samtala med läkarna då det gav ett gemensamt språk sinsemellan. Verktyget var effektivt och patientsäkerheten blev högre med användning av SBAR. Dock uppstod fortfarande brister då SBAR-verktyget inte följs fullt ut och att inte alla sjuksköterskorna var villiga att använda detta, troligtvis på grund av utbildningsbrist. Slutsats: SBAR var ett bra kommunikationsverktyg som underlättade att få med relevant information om patienterna vilket gjorde det lättare för sjuksköterskorna att rapportera. Det krävs dock mer utbildningar i hur SBAR används för att göra de samtliga sjuksköterskorna mer bekväma med sin rapportering. / Background: The nurse is responsible with a lot of information for many patients. It’s very important that there are no misinterpretation or communication errors. The nurse is required to make assessments and reports efficiently. To facilitate, there’s the SBAR communication tool that will support the nurse to provide relevant information about the patient. Purpose: The purpose was to survey the nurse’s use of SBAR as a communication tool. Method: A general literature review in which seven quantitative and three qualitative articles were analyzed. Results: Many of the nurses felt that SBAR was a good communication tool that helped them in their reporting. The nurses also felt that it was easier to talk to the doctors as it provided a common language. The tool was effective and patient safety increased by using SBAR. However, deficiencies still occurred as SBAR tools were not fully integrated and not all nurses were willing to use this, due to lack of training. Conclusion: SBAR was a good tool that facilitates getting relevant information and makes it easier for nurses to report. However, more training was required in how SBAR should make all the nurses more comfortable with their reporting.

Bakgrund: Patientsäkerheten äventyras inom hälso- och sjukvården och en av tio patienter drabbas av vårdskada som hade kunnat kringgås om adekvata omvårdnadsåtgärder vidtagits. All vård- och omsorgspersonal har ett gemensamt ansvar att bidra till god och säker vård och det är sjuksköterskan som har det fulla omvårdnadsansvaret för patienterna. Genom patientsäkerhetslagen och sjuksköterskans sex kärnkompetenser skall sjuksköterskan främja patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans uppfattning av patientsäkerhet relaterat till bemanningen av sjuksköterskor. Metod: En allmän litteraturstudie med en induktiv innehållsanalys genomfördes. Resultat: Studien är grundad på 10 vetenskapliga artiklar som ledde fram till fyra kategorier; tiden påverkar patientsäkerheten, sjuksköterskornas kompetens påverkar patientsäkerheten, arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och sjuksköterskans hälsa påverkas av bristande patientsäkerhet. I resultatet framkom det att sjuksköterskans uppfattning är att patientsäkerheten är bristfällig och är relaterad till underbemanning av sjuksköterskor. Sjuksköterskorna uppfattar tiden som en stor påverkbar faktor till utebliven omvårdnad som resulterar i sämre patientsäkerhet. Konklusion: Det krävs att sjuksköterskebemanningen är fulltalig och att sjuksköterskor känner sig trygga i sitt arbete för att bedriva god patientsäkerhet. Mer forskning behövs inom området för att genomföra en förändring för att stärka patientsäkerheten. / Background: Patient safety is jeopardizing healthcare, one in ten patients suffering due to medical errors could have been avoided if the appropriate actions had been taken. All nursing staff have a shared responsibility to contribute to proper and safe care but it is the nurses who have full responsibility over the patients. Patient safety should be promoted through the patient safety law and the nurse’s six core qualifications. Purpose: The aim was to understand the nurse’s perception of patient safety related to the number of nursing staff. Method: A literature review with an inductive approach was performed. Results: The study is based on ten scientific articles which led to four categories: time affect’s patient safety, the competence of the nurse affects patient safety, work environment affect patient safety and the health of the nurse is affected by defective patient safety. It was found in the result that the nurse’s perception of patient safety is adverse in the context of staffing. The nurse’s perceived time as a major contributing factor to absent care that resulted in poorer patient safety. Conclusion: It is necessary that the appropriate number of nursing staff is present during care. The staff needs to feel safe and secure in their work in order to offer good patient safety. More research is needed in this area to enable a change in patient safety.

Eine gute Kommunikation und Zusammenarbeit zwischen den verschiedenen Mitgliedern von OP-Teams sind entscheidend für die Gewährleistung der Patientensicherheit. Die vorliegende Arbeit beschäftigt sich mit der Untersuchung der Qualität von Kommunikation und Teamarbeit in fünf verschiedenen Fachbereichen (Herzchirurgie, Anästhesie, OP-Pflege, Anästhesiepflege, Kardiotechnik). Dabei werden diese Daten erstmalig für deutsches Personal erhoben. Zudem wird zum ersten Mal ein nichtärztlicher, jedoch weisungsfreierer Fachbereich, die Kardiotechnik, in die Untersuchung einbezogen und diese Daten mit den Aussagen der Ärzte verglichen. Des Weiteren findet die Untersuchung der Effekte von drei Interventionen (Checkliste, OP-Statut, Team Time Out) auf die Qualität von Kommunikation und Teamarbeit statt. Die Datenerhebung erfolgte mit Hilfe eines standardisierten Fragebogens und mittels der Durchführung von Interviews. Die Vertreter der ärztlichen Berufsgruppen zeigen sich zufriedener mit der Kommunikation und Teamarbeit als die ihnen gegenüber weisungsgebundenen und hierarchisch untergeordneten Pflegekräfte. Wider Erwarten zeigen sich keine signifikanten Unterschiede in den Gesamtdurchschnittswerten der Kardiotechniker und denen der Ärzte. Dies wird auf die größere Entscheidungs- und Handlungsautonomie sowie auf die ausschließlich technische Arbeitsaufgabe der Kardiotechniker zurückgeführt. Zeitversetzt wurden zuerst eine interdisziplinäre Checkliste und zu einem späteren Zeitpunkt ein OP-Statut und das Team Time Out in den Arbeitsablauf des OP-Personals eingeführt, unter anderem mit dem Ziel, die Zufriedenheit mit der Teamkommunikation und -arbeit zu erhöhen, besonders bei den Pflegekräften. Die Beteiligung des Personals an den Fragebogenerhebungen war gering; zur Messung der Wirksamkeit der Checkliste konnte nur eine kleine Gesamtstichprobe analysiert werden, deren Daten keine Verbesserung der Qualität der Variablen aufzeigt. Für die Bewertung des Effekts des OP-Statuts und des Team Time Outs auf die Qualität der Kommunikation und der Teamarbeit konnten infolge der wenigen Probanden keine quantitativen Daten herangezogen werden. Die Interviewdaten machen deutlich, dass die Befragten infolge des OP-Statuts hauptsächlich eine Zunahme der Arbeitsdichte und der täglichen Arbeitsdauer wahrnehmen und Zweifel an der Umsetzbarkeit der Vorgaben haben. Weiterhin konnten durch die Interviews mögliche Gründe für die mangelnde Beteiligung an den Umfragen und für die Unzufriedenheit des Personals mit dem Statut ermittelt werden, welche sich vor allem auf organisationsinterne Aspekte wie die Bedeutung des Themas „Patientensicherheit“ in der Klinik beziehen. Bezüglich des Team Time Outs äußert sich die Mehrheit der Interviewpartner positiv und bestätigt das Potential dieser Intervention, die Teamkommunikation zu verbessern. Weiterer Forschungsbedarf wird aufgezeigt.:Inhalt Bibliographische Zusammenfassung I Abkürzungsverzeichnis II 1. Einleitung 1 1.1 Motivation 1 1.2 Ziele und Aufbau der Arbeit 3 2. Stand der Forschung 6 2. 1 Definitionen wichtiger Begriffe 6 2.2 Fehler in der Medizin 7 2.2.1 Auftretenshäufigkeit unerwünschter und vermeidbarer unerwünschter Ereignisse im Krankenhaus 7 2.2.2 Kosten unerwünschter und vermeidbarer unerwünschter Ereignisse 8 2.3 Fehlerforschung: Die Bedeutung der Human Factors 9 2.3.1 Ursprünge 9 2.3.2 Nicht-technische Fähigkeiten 10 2.3.3 Fehlerforschung, Patientensicherheitsbewegung, Human Factors und nicht-technische Fähigkeiten in der Medizin 11 2.3.4 Kommunikation und Teamarbeit 13 2.4 Kommunikation und Teamarbeit im Operationssaal 14 2.4.1 Das Setting “Operationssaal“ (OP) 14 2.4.2 Notwendigkeit von effektiver Kommunikation und Teamarbeit im Operationssaal 15 2.4.2.1 Verständnis von Teamarbeit 15 2.4.2.2 Hierarchieunterschiede 16 2.4.2.3 Gemeinsames mentales Modell 16 2.4.2.4 Interdependenzen 16 2.4.3 Diskrepante Bewertungen der Qualität von Kommunikation und Teamarbeit durch die verschiedenen klinischen Fachbereiche 17 2.4.4 Häufigkeit von mangelnder Kommunikation und Teamarbeit im Operationssaal 18 2.4.5 Konsequenzen ineffektiver Kommunikation und Teamarbeit 19 2.5 Maßnahmen zur Erhöhung der Patientensicherheit 19 2.5.1 Allgemein 19 2.5.2 Briefings/Team Time Out 20 2.5.3 Checklisten 21 2.5.4 Standardisierung von Prozessen – OP-Statute 22 2.6 Forschungshypothesen 23 3. Materialien und Methoden 25 3.1 Implementierte Interventionen zur Verbesserung der Qualität von Kommunikation und Teamarbeit 27 3.1.1 Interdisziplinäre Checkliste 27 3.1.2 OP-Statut 27 3.1.3 Team Time Out (Patientensicherheitsregelungen) 28 3.2 Untersuchungs- / Messinstrumente 28 3.2.1 Safety Attitude Questionnaire 29 3.2.2 Bewertung der Checkliste 30 3.2.3 Erfassung des Materialverbrauchs 30 3.2.4 Interviews 30 3.3 Durchführung der Studie 31 3.3.1 Erste Messung: Baselineerhebung Qualität Kommunikation und Teamarbeit/Prämessung zum Effekt der Checkliste 31 3.3.2 Implementierung der Checkliste 32 3.3.3 Zweite Messung: Postmessung zum Effekt der Checkliste 32 3.3.4 Dritte Messung: Follow Up-Messung zum Effekt der Checkliste/Prämessung zum Effekt des OP-Statuts und des Team Time Outs 33 3.3.5 Implementierung des OP-Statuts und des Team Time Outs 33 3.3.6 Interviewdurchführung 33 3.3.7 Vierte Messung: Postmessung zum Effekt des OP-Statuts und des Team Time Outs 34 3.4 Datenanalyse und statistische Auswertung 34 3.5 Rücklauf und Stichproben 36 4. Ergebnisse 40 4.1 Erste Messung: Baselineerhebung/Prämessung zum Effekt der Checkliste 40 4.2 Zweite Messung: Postmessung zum Effekt der Checkliste 46 4.3 Dritte Messung: Follow Up-Messung zum Effekt der Checkliste/Prämessung zum Effekt des OP-Statuts und des Team Time Outs 50 4.4 Interviews 51 4.5. Zielerreichung und Beantwortung der Hypothesen 71 5. Diskussion 74 5.1 Diskussion der Ergebnisse zu den Forschungsfragen und Hypothesen 74 5.2 Erfolge und Limitationen der Arbeit 88 5.3 Ausblick 91 5.4 Fazit 92 6. Zusammenfassung 94 7. Literatur- und Quellenverzeichnis 99 Anhang 116 Abbildungsverzeichnis 138 Tabellenverzeichnis 139 Lebenslauf 140 Erklärung über die eigenständige Abfassung der Arbeit 141 Publikationen 142 Danksagung 144

Intensivvårdsplatserna är få och behövs till de mest kritisk sjuka. Patienten på intensivvårdsavdelningen (IVA) är kontinuerligt övervakad och personalen är ständigt nära. På vårdavdelningen lämnas patienten ensam i större utsträckning då färre personal vårdar fler patienter. Otillräcklig kommunikation vid förflyttning kan leda till att viktig information missas. Det leder till brister i patientsäkerheten. Frågan är om det finns något i förflyttningsprocessen som kan förbättras för att öka patientsäkerheten? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa hur sjuksköterskan på vårdavdelning upplevde förflyttning av patient från intensivvård till vårdavdelning. Studien gjordes i form av fokusgruppsintervjuer och nio sjuksköterskor deltog. Resultatet redovisades i fyra huvudkategorier. Det som framkom var att sjuksköterskan på vårdavdelningen inte upplevde sig delaktig i förflyttningsprocessen. Det resulterade i att det blev kort tid för förberedelser och svårt att hinna ordna en plats på avdelningen. Det var oftast en bra rapport från IVA- sjuksköterskan men det saknades behandlingsplan och mål vilket försvårade arbetet och gjorde sjuksköterskan osäker på hur hon/han skulle agera. Ordinationerna var många gånger bristfälliga och resulterade i att mycket tid gick åt att reda ut oklarheter. Arbetsbördan ökade för sjuksköterskan på vårdavdelningen när IVA- patienten överlämnades. Patienten var inte alltid tillräckligt stabil medicinskt och krävde ständig tillsyn. Sjuksköterskorna skrev sällan avvikelser på oönskade händelser i samband med förflyttningen. Slutsatsen var att samarbete och stöd mellan IVA och vårdavdelning förstärkte patientsäkerheten. / The beds in the Intensive Care Unit (ICU) are few and are for the most critically ill people. The patient in the ICU is under constant supervision and the personnel are close at all times. The patients in the general ward are often left alone for longer periods of time, because a small amount of personnel is treating large number of patients. Inadequate communication during transformation can lead to missing information. It leads to deficiencies in the patient safety. The question is if there is something that can make the transfer process better to increase the patient safety? The purpose with this qualitative interview study was to illustrate how the ward nurse experience the transfer of a patient from the ICU to the general ward. Data was collected from focus group interviews. A total of nine nurses participated. The result was declared in four different main categories. It was shown that the nurse on the ward did not feel assessorial in the transfer process. The result of that makes it harder to prepare a place for the patient, there is not enough time. Most of the time the nurse would get a good report from the ICU- nurse but there was some missing information. The missing information was a plan and what the goal was. It made the work harder and it made the nurse unsure of how she/he should act. The ordinations were often inaccurate. It resulted in a lot of time spent to sort out obscurities. The workload increased for the nurse on the ward when the ICU-patient was delivered. The patient was not always fully stable medically and it claimed constant supervision. The nurses rarely wrote deviations on the unwished incidence associated with the transfer. The conclusion was that a good collaboration and support between the ICU and the ward increased the patient safety.

Bakgrund: Operationsteamet består av olika professioner som alla utgör en viktig del i arbetet. För att tillvarata allas unika kompetens krävs ett effektivt samarbete och informationsutbyte. Studier har emellertid visat att kommunikationssvårigheter inom teamet är vanligt förekommande, vilket försvårar samarbetet och utgör en risk för patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att undersöka operationsteamets upplevelser av kommunikationssvårigheter i operationssalen. Metod: Litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Litteratursökning genomfördes via databaserna Cinahl och PubMed. Tio kvalitativa artiklar inkluderades. Resultat: Kommunikationssvårigheter upplevdes vara en följd av bristande gemenskap, olämpligt beteende, olika perspektiv och prioriteringar. Kommunikationssvårigheterna hade enligt operationsteamet en negativ inverkan på både patientsäkerheten, arbetsglädjen och effektiviteten i operationssalen. Konklusion: Kommunikationssvårigheter utgör ett problem inom operationssjukvården då det försvårar samarbetet i operationsteamet. Kommunikationssvårigheterna kan resultera i negativa konsekvenser för såväl patienten som anställda. / Background: The operating team consists of various professionals who all are an important part of the work. To take advantage of all team members’ unique skills, effective collaboration and communication is required. However, studies have shown that communication difficulties within the team are common, which complicates collaboration and poses a risk to patient safety. Objective: The aim of the study was to investigate the operating team members’ experiences of communication failures in the operating room. Method: Literature study with systematic approach in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016). The literature search was conducted in the databases Cinahl and PubMed. Ten qualitative articles were included. Outcome: Communication difficulties were perceived as a result of lack of community within the group, inappropriate behavior, different perspectives and priorities. According to the operating team, the communication difficulties had a negative impact on both patient safety, job satisfaction and efficiency in the operating room. Conclusion: Communication difficulties are a problem in surgical care as it complicates the cooperation in the surgical team. The communication difficulties can result in negative consequences for both the patient and the employees.

Bakgrund: Patienter riskerar att försämras i sitt tillstånd på grund av olika faktorer. Sjuksköterskan har en viktig roll i att upptäcka, bedöma och initiera åtgärder för en patient som försämras i sitt tillstånd. Sjuksköterskans kompetens består av kunskap, färdigheter och erfarenheter. Sjuksköterskan ska arbeta för att säkerställa patientsäkerheten inom vården. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskans kompetens kan påverka patientsäkerheten vid försämring av patientens tillstånd. Metod: En litteraturstudie genomfördes genom att söka i relevanta databaser. Elva artiklar valdes ut och bearbetades med inspiration från innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande underkategorier framkom. Huvudkategorierna var: Från sjuksköterskestudent till nyutbildad sjuksköterska, Den yrkeskompetenta sjuksköterskan, Samverkan i vårdteam och Arbetsmiljöns betydelse. Nyutbildade sjuksköterskor upplevde att de hade brist på erfarenhet i att hantera patienter som försämras i sitt tillstånd. Erfarenhet och kontinuitet framkom som betydande för att upptäcka och hantera försämring i patientens tillstånd. Samarbete ökade patientsäkerheten men det förekom brister i kommunikationen mellan läkare och sjuksköterska. Slutsats: Litteraturstudien påvisade att sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten vid försämring av patientens tillstånd. Mer forskning behövs för att undersöka hur detta kan tillämpas inom vården. / Background: Nurses have an important role in recognizing and responding to patient deterioration. Nursing competence includes knowledge, skills and experience. The nurse must work to ensure patient safety in healthcare. Aim: The aim of this study was to illustrate how nursing competence affects patient safety during patient deterioration. Method: A literature study was undertaken by searching relevant databases. Eleven articles were selected and analyzed with inspiration from content analysis. Results: Four main categories with associated subcategories emerged. The main categories were From nursing student to newly graduated nurse, The professional and competent nurse, Teamwork and The importance of the working environment. Newly graduated nurses felt they lacked experience when dealing with patient deterioration. Experience and continuity played an important role for nurses when dealing with deterioration. Team collaboration increased patient safety, but there were shortcomings in communication between nurses and doctors. Conclusion: The literary study showed that nursing competence affects patient safety when a patient deteriorates. Further research is needed to establish how this information can be applied in healthcare.

Accidents related to medical devices are a worldwide problem and result in many deaths each year. It affects patients, relatives, health care workers and society. Due to the complexity of intensive care units (ICUs), such accidents lead to particularly serious consequences. The aim of this thesis was to identify patient safety aspects at ICUs in public and private hospitals in Bangladesh, in order to provide a basis for improving the quality of performance of devices as well as personnel, care and cost effectiveness. The objectives were to a)      compare the conditions of medical devices at ICUs in private and public hospitals, b)      increase understanding of errors, risks and accidents related to medical devices, c)      study reporting systems and communication between staff at ICUs and d)      find ways to minimize hazards related to medical equipment to ensure effective and safe use of devices. Data was collected through interviews during field visits to six hospitals in Dhaka, Bangladesh. Interviews were held with the chiefs of the ICUs, physicians, nurses and technicians. It was noticed that the admission fees to the public hospitals were lower and had more limited resources. Differences between public and private hospitals could be seen in the aspects of finance, the existence of a Biomedical Engineering Department, maintenance and calibration of medical equipment, further education of staff, working environment and infection control. The reporting systems for adverse events and communication about patients’ conditions between coworkers were weak at all hospitals. The procurement process was lengthy at all hospitals. Access to disposable items was limited at several hospitals. The lower admission fee at the government hospitals results in the patients of these hospitals often having a lower income and status, thus less inclined to be critical of the received care. A number of suggestions have been proposed in order to improve the work in the ICU. These include a)      following up rules made by the authorities to ensure they are implemented at each hospital, b)      increasing documentation of malfunctioning devices and adverse events, c)      nurses and physicians taking part in the procurement process, d)      establishing a Biomedical Engineering Department at all hospitals, e)      organizing workshops for health care workers, f)       developing biomedical products adapted for multiple time use and with less need for calibration, g)      providing more education for health care workers in infection control, management of specific devices, solutions to common technical problems, patient safety and user safety, for example using Information and Communication Technology tools (audio and audiovisual material) and discussion platforms as well as h)      constructing an internet forum for consultation on the abovementioned subjects for technicians. / Olyckor relaterade till medicinteknisk utrustning är ett globalt problem som leder till många dödsfall varje år. Det påverkar patienter, anhöriga, sjukvårdspersonal och samhället. Den komplexa miljön på intensivvårdsavdelningar gör att olyckorna leder till allvarliga konsekvenser. Uppsatsen syftade till att identifiera patientsäkerhetsaspekter på intensivvårdsavdelningar i Bangladesh för att skapa en grund för prestandaförbättring, både gällande utrustning och gällande personal. Det ska också öka vård- och konstandseffektiviteten. Målet uppnåddes genom att a)      jämföra användandemiljön för medicinteknisk utrustning på intensivvårdsavdelningar på statliga och privata sjukhus, b)      öka förståelsen för fel, risker och olyckor relaterade till medicinteknisk utrustning, c)      studera rapporteringssystem samt kommunikation mellan personal på intensivvårdsavdelningar och d)      hitta sätt att minimera faror relaterade till medicinteknisk utrustning för att försäkra en effektiv och säker användning av utrustningen. Data samlades in genom intervjuer under en fältstudie på sex sjukhus i Dhaka, Bangladesh. Intervjuer hölls med cheferna på intensivvårdsavdelningarna, läkare, sjuksköterskor och tekniker. Det upptäcktes att patientavgiften på de statliga sjukhusen var lägre och resurserna var mer begränsade. Skillnader mellan statliga och privata sjukhus kunde ses inom ekonomiska resurser, förekomsten av medicintekniskavdelning, underhåll och kalibrering av medicinteknisk utrustning, vidareutbildning av personal, arbetsmiljö och infektionskontroll. Rapporteringssystemen för olyckor samt kommunikationen om patienters tillstånd mellan medarbetare var bristfällig på alla sjukhus. Upphandlingsprocesserna av ny medicintekniskutrustning var lång på alla sjukhus. Tillgången på engångsartiklar var begränsad på flera utav sjukhusen. Den lägre avgiften på de statliga sjukhusen resulterar i att patienterna på dessa sjukhus ofta har lägre inkomst samt status i samhället och är därför mindre benägna att vara kritiska till den mottagna vården. Ett antal ändringar föreslogs för att förbättra arbetet på intensivvårdsavdelningarna. Dessa inkluderar att a)      följa upp de av myndigheterna satta reglerna för att försäkra att de är implementerade på varje sjukhus, b)      öka dokumentationen av icke fungerande utrustning tillika olyckor, c)      sjuksköterskor och läkare skall delta i upphandlingsprocesserna, d)      starta medicintekniska avdelningar på alla sjukhus, e)      organisera workshops för vårdpersonal, f)       utveckla medicintekniska produkter som är anpassade för att användas flera gånger och som behöver kalibreras mer sällan, g)      ge mer utbildning till sjukvårdspersonal om infektionskontroll, hantering av specifika maskiner, lösningar till vanligt förekommande tekniska problem, patientsäkerhet och användarsäkerhet till exempel genom att använda information- och kommunikationsteknik-verktyg (audio och audiovisuellt material) och diskussionsplattformar samt h)      konstruera ett internetforum där tekniker kan få konsultation angående ovannämnda ämnen. / To develop patient safety system to improve the safety and quality of patient care at the Intensive Care Units

Bakgrund: Arbetsflödet på en barnakutmottagning kan ändras inom loppet av några minuter. Barnsjuksköterskan ska kunna identifiera livshotande tillstånd i mötet med det akut sjuka barnet för att snabbt kunna vidta åtgärder. Ett framgångsrikt omhändertagande av ett barnakutfall kräver ett systematiskt och kompetent teamarbete som tränas genom tvärprofessionella simuleringsövningar. Syftet var att undersöka barnsjuksköterskors erfarenhet av kompetensutveckling genom tvärprofessionell simuleringsövning inom barnakutsjukvård. Metod: En intervjustudie genomfördes utifrån en kvalitativ ansats. Datainsamlingen utgick från semistrukturerade intervjuer med åtta barnsjuksköterskor på fem barnakutmottagningar i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys användes i analysprocessen. Resultat: Resultatet presenteras utifrån analysens framkomna fyra kategorier: Vikten av återkommande simuleringsövningar, Förbättrad teamsamverkan, Tydligare rollfördelning och Effektivare kommunikation i teamet. Samt ett övergripande tema: Ökad patientsäkerhet och förbättrad samverkan genom återkommande simuleringsövningar. Slutsats: Ökad patientsäkerhet och förbättrad samverkan uppnås genom årligen återkommande tvärprofessionella simuleringsövningar. / Background: The workload at a pediatric emergency department can change within a few minutes. The pediatric nurse must be able to identify lite-threatening conditions in the meeting with the acutely ill child in order to be able to take action quickly. Successful care of a child outcome requires a systematic and competent teamwork based on interprofessional simulation-based training. The aim of this study was to investigate pediatric nurses´ experiences of competence development through interprofessional simulation-based training in pediatric emergency care. Method: An interview study was conducted based on a qualitative content analysis. The data collection was based on semi structured interviews with eight pediatric nurses at five pediatric clinics in southern Sweden. A qualitative content analysis was used in the analysis process. Results: The result is divided into four categories based on the analysis: The importance of continuous simulation-based training, Improved team collaboration, Clearer role distribution and more efficient communication in the team. Interprofessional simulation-based training results in increased patient-safe care. And an overall theme: Increased patient safety and improved collaboration through recurring simulation-based training. Conclusion: Increased patient safety and improved collaboration are achieved through annual interprofessional simulation-based training.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Sjuksköterskor inom akutsjukvård ska enligt gällande kompetensbeskrivning främja och utveckla former för hållbar, säker, personcentrerad och evidensbaserad vård. Risk för vårdskador som drabbar patienten är särskilt hög på akutmottagningar på grund av en oförutsägbar arbetsbelastning, komplicerade arbetsuppgifter och att snabba beslut måste tas för att tidigt inleda livräddande åtgärder. Bristande kompetens och utbildning är ytterligare bidragande orsaker. Checklistor har länge nyttjats i flygbranschen för att öka säkerheten och minska risken för olyckor. Misstag uppstår lätt i akuta situationer och checklistor har på senare år även visats gynnsamt för att öka patientsäkerheten inom operationssjukvård. Kan checklistor inom akutsjukvård påverka patientsäkerheten? Syfte: Syftet var att undersöka hur checklistor påverkar patientsäkerheten utifrån ett omvårdnadsperspektiv inom akutsjukvård. Metod: Artikeln är en litteraturöversikt. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att söka artiklar. Arton primära vetenskapliga artiklar inkluderades i studien efter genomförd kvalitetsgranskning. Artiklarna analyserades och ett resultat formades. Resultat: I resultatet framkom två teman som svarade på syftet: checklistans påverkan på patientsäkerheten vid kommunikation och checklistans påverkan på patientsäkerheten vid vård. Checklistans påverkan på patientsäkerheten vid kommunikation delades in i tre underkategorier: I teamet, vid personcentrerad vård och vid dokumentation. Checklistans påverkan på patientsäkerheten vid vård utgjordes av medicinska åtgärder och omvårdnadsåtgärder. Slutsats: En väl utformad evidensbaserad checklista kan inverka positivt på patientsäkerheten utifrån ett omvårdnadsperspektiv både i det akuta skedet och i det vardagliga arbetet på akutmottagningen. Förbättringar sågs vid kommunikation både mellan vårdpersonal och med patienten. En positiv påverkan på patientsäkerheten vid vissa omvårdnads- och medicinska åtgärder observerades. En del checklistor visades inverka negativt på patientsäkerheten, det är därför viktigt att undersöka checklistors effektivitet innan implementering. / Background: According to the current description of competence, nurses in the emergency room department must encourage and develop forms of sustainable, safe, person-centered, and evidence-based care. The risk of healthcare injuries which affect the patient is particularly high in emergency departments due to an unpredictable workload, complicated tasks and fast decisions must be taken to initiate life-saving measures. Besides the workload, additional contributing factors are lack of competence and education. Checklists have long been used in the aviation industry to increase safety and reduce the risk of accidents. Mistakes easily occur in emergency situations and checklists have in recent years also shown to be useful in surgical care. Can checklists influence patient safety in emergency care? Aim: The aim was to investigate how checklists for healthcare professionals influence patient safety from a nursing perspective within emergency care. Method: The article is a literature review. The CINAHL and PubMed databases were used to search for articles. Eighteen primary scientific articles were included in the study after assessment of the article’s quality. The articles were analyzed, and a result was formed. Results: The results revealed two themes who responded to the aim; the checklists effect on patient safety in communication and the checklists effect on patient safety in care. The checklists effect on patient safety in communication was divided into three subcategories: in the team, in person-centered care, and in documentation. The checklists effect on patient safety in care consisted of medical interventions and nursing interventions. Conclusion: A well-designed evidence-based checklist may positively influence patient safety from a nursing perspective both in the acute situation and in everyday work at the emergency department. Improvements were seen in communication both between staff and with the patient. A positive impact on patient safety was observed during certain nursing interventions and medical interventions. Some checklists were shown to have a negative effect on patient safety, therefore it’s important to thoroughly examine if a checklist is effective before implementation.

Bakgrund: Specialistsjuksköterskor har en central roll i vården och kommunikationen inom professionen är av yttersta vikt för både patientsäkerhet och organisationens effektivitet. Kommunikation och sjuksköterskors teamarbete stärker varandra och tillsammans skapas förutsättningar för god och säker vård. Patienter aktualiseras ofta inom båda vårdformerna vilket kräver en god kommunikation mellan enheterna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom professionen mellan psykiatrisk öppen- och slutenvård. Metod: En intervjustudie med induktiv ansats som omfattade tolv specialistsjuksköterskor genomfördes. Data från intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys och utmynnade i fyra kategorier. Resultat och konklusion: Kontaktvägar med olika funktion var en huvudkategori som framkom och beskriver specialistsjuksköterskornas erfarenheter av hur den nuvarande kommunikationen sker. Resultatet visar att specialistsjuksköterskorna efterlyser en personlig kontakt mellan sjuksköterskor. Kategorin Erfarenheter av ”vi och dem” innehåller resultat kring specialistsjuksköterskornas beskrivning av det relationella samspelet. Resultatet tyder på att specialistsjuksköterskorna saknar personlig kännedom om sina kollegor vilket påverkar samarbetet negativt. Resultatet under kategorin Upplevda hinder visar att specialistsjuksköterskorna har erfarenhet av att inte förstå varandras förutsättningar fullt ut. Kategorin Behov av fler kontaktytor berör önskemålet om utökade mötesplatser och hospitering, vilket kan ses som det centrala budskapet i resultatet av denna studie. / Background: Specialist nurses have a central role in healthcare and communication within the profession is of the utmost importance for both patient safety and the efficiency of the organization. Communication and nurses' teamwork strengthen each other and together the conditions are created for good and safe care. Patients are often brought up to date in both forms of care, which requires good communication between the units. Aim: The purpose of the study was to describe specialist nurses' experiences of communication within the profession between psychiatric outpatient and inpatient care. Method: An inductive interview study involving twelve specialist nurses was conducted. The material was analyzed with qualitative content analysis and resulted in four categories. Results and conclusion: Contact routes with different functions were a main category that emerged and describes the specialist nurses' experiences of how the current communication takes place. The results show that the specialist nurses call for a personal contact between nurses. The category Experiences of "us and them" contains results on the specialist nurses' description of the relational interaction. The results indicate that the specialist nurses lack personal knowledge of their colleagues, which negatively affects the collaboration. Ther esults under the category Perceived obstacles show that the specialist nurses have experience of not fully understanding each other's conditions. The category Need for more contact areas concerns the desire for expanded meeting places and hospitation, which can be seen as the central message in the results of this study.