Kronisk sjukdom är ett ökande problem och kräver en ökad kunskap bland vårdpersonal. Enligt WHO dog 35 miljoner människor av kronisk sjukdom under 2005. En kronisk sjukdom är långvarig, har ett långsamt förlopp och är obotlig. Yrkeskunskap, etik och lagar reglerar sjuksköterskans profession. Många med kronisk sjukdom drabbas av kronisk sorg som är en naturlig reaktion på en pågående förlust. Genom att försöka använda ett livsvärldsperspektiv i vårdsammanhang kan sjuksköterskan komma närmare patientens upplevelser av lidande och vårdande.Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med kronisk sjukdom. Denna kvalitativa litteraturstudie följde Evans modell för analysen. I resultatet framkom följande tre teman; kontinuerligt förändrad identitet, ett liv präglat av begränsningar och sociala förändringar. Patienterna upplevde att de kontinuerligt tvingades förändra sin identitet under sjukdomens förlopp. De fysiska begränsningar som sjukdomen medförde präglade deras liv och samtidigt upplevde de sociala förändringar såsom isolering och utanförskap.I diskussionen lyfts viktiga delar av resultatet fram såsom den kontinuerligt förändrade identiteten, vikten av meningsfulla aktiviteter samt närståendes betydelse. Den komplexa situation som kroniskt sjuka patienter lever med kräver ökad förståelse från sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

Borderline personlighetsstörning är en psykisk störning. Personer med borderline personlighetsstörning är impulsiva, affektiva och har ett självskadande och självmordsnära beteende. Personer med borderline har särskilt svårt med relationer och rädslan att bli övergiven och lämnad finns ofta hos dessa personer. Med anledning av detta finns den skäl att anta att personer med borderline har svårt med relationer även med sina vårdare. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur personer med diagnosen borderline personlighetsstörning upplever relationen till sina vårdare inom psykiatrisk vård. Inom psykiatrisk vård brukar vårdrelationen betonas särskilt då den utgör grunden för psykiatrisk vård. Vårdrelationen har även ett terapeutiskt syfte. Narrativ metod valdes och i uppsatsen analyserades fyra självbiografier, samtliga skrivna av kvinnor. Temana Behov av att bli förstådd, Behov av trygghet i vårdrelationen, Uppskattning av vårdarnas engagemang, Upplevelsen av att integriteten inte respekteras samt Dynamiken i vårdrelationen utgör resultatet i uppsatsen. Att ta sig tid för patienten, visa förståelse, engagemang och att inge tillit och trygghet är det som patienterna upplever som viktigast. Maktlöshet, kränkande behandling, att visa oförståelse samt inge misstro är destruktivt för relationen. Patienten tycker att upplevelsen av vänskap i relationen är viktig, men samtidigt är ambivalens och distans i relationen vanligt förekommande. Vidare diskuteras hur psykiatrisk slutenvård och tvångsvård påverkar vårdrelationen negativt, samt vilka vårdhandlingar och vårdaktiviteter patienten upplever som mest utvecklande för vårdrelationen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att patienten skall fasta inför anestesi har varit rutin sedan anestesins barndom. Studier av patienters nutrition inför ett kirurgiskt ingrepp har visat att fastan inte får kroppen i den mest optimala metaboliska fasen inför operationsingreppet. En kolhydratsberikad dryck har tagits fram och införts som en av de preoperativa förberedelserna. Detta för att få patienten i rätt metabolisk fas när operationen startar och sedan underlätta det postoperativa förloppet för patienten. Syftet med litteraturstudien är att undersöka om, och i så fall hur den perorala preoperativa kolhydratsuppladdningen påverkar patientens välbefinnande under den perioperativa vårdprocessen. Metoden var en litteraturstudie som baserades på kvantitativa, vetenskapliga, empiriska studier. Litteratursökningen gjordes både manuellt och i databaserna Cinahl, Medline, Pubmed och Academic Search Elite. Analysen av artiklarna är gjord efter Polit och Becks (2004) modell och resultatet presenteras i tre övergripande teman. Den kolhydratsberikade drycken motverkade insulinresistensen postoperativt och patienterna upplevde mindre törst preoperativt, men resultatet i studierna kring den preoperativa kolhydratsuppladdningens påverkan på patientens välbefinnande i övrigt under den perioperativa vårdprocessen var motsägelsefulla. Denna litteraturstudie visar på avsaknaden av studier kring patientens upplevelser av den preoperativa kolhydratsuppladdningen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård

No description available.

HIV är en av de största epidemierna i världen och i Sverige lever ca 5300 personer med HIV idag. HIV är en långvarig sjukdom där behandlingen består av bromsmediciner. Över hela världen är HIV förknippat med fördomar. Att drabbas av HIV innebär stora påfrestningar och omvälvningar i livet. Många upplever en känsla av skam, stigma och diskriminering vilket kan leda till ett lidande. Vårdpersonal behöver kunskap om HIV-sjukdomen och hur den upplevs av personer. Det kan hjälpa vårdpersonalen i vården av och i mötet med HIV-smittade personer. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att få diagnosen HIV och hur det är att leva med sjukdomen. Uppsatsen är en litteraturstudie baserat på vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning. En litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser gjordes vilket resulterade i tio artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Likheter och skillnader i studiernas resultat identifierades och utmynnade i två huvudteman och åtta subteman. Upplevelser i samband med diagnos beskriver olika reaktioner i samband med att personerna får sin diagnos och känslan av att vara annorlunda. Att leva sitt liv med HIV beskriver hur personerna lever vidare, betydelsen av omgivningens stöd och upplevelser av möten i vården. Det mest framträdande i resultatet är livsförändring, stigmatisering, andlighet och upplevelser av möten i vården, vilka tas upp i diskussionen. Där betonas också vikten av att vårdpersonalen individanpassar vården, utgår ifrån ett livsvärldsperspektiv och att han/hon bemöter individen med respekt och värdighet.

No description available.

Background: Diabetes type 2 is a chronic system disease which has a huge impact on the patient’s life. The disease can lead to many sequalae and involves different types of sufferings for the patient. The treatment consists of both medical and lifestyle changes where self-care has great importance. Previous researches have made evident that life with diabetes type 2 means a great change in lifestyle that affects the patient psychologically, physically, spiritually and socially. In addition, there were many people who had difficulty making these changes. Patients experienced shame because diabetes type 2 is seen as a lifestyle disease. Aim: The aim of this study was to describe patient experiences of living with diabetes type 2. Method: A systematic qualitative literature study was conducted with an inductive approach. A manifest content analysis was conducted on 13 articles. Result: People with type 2 diabetes experienced negative emotions such as fear, depression, anxiety and loneliness. Living with a changed body hindered everyday life and triggered feelings of dissatisfaction and frustration. The participants experienced restrictions in travel, career and social outlooks. Furthermore, patients with type 2 diabetes blamed themselves of getting diabetes. They also felt judged and blamed by others for getting diabetes type 2 because it is seen as a lifestyle disease. The consequence of this was that many participants hid their illness from others. Conclusions:  Many factors must work together, for life with type 2 diabetes to workout. It is the nurse’s responsibility support and provide the patient with the information needed to cope with the management of the disease, however, it is the patient’s responsibility to implement it. Furthermore, there is a lot of stigma against type 2 diabetes and more education is needed for patients, health care professionals and relatives/ the public in order to fight it. / Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk systemsjukdom som har en stor påverkan på patientens liv. Sjukdomen kan leda till många följdsjukdomar och innebär olika typer av lidande för patienten. Behandlingen består av både medicin och livsstilsförändringar där egenvården har en stor betydelse. Tidigare forskning visar att livet med diabetes typ 2 innebär en stor förändring som berör personen psykiskt, fysiskt, andligt och socialt. Dessutom finns det många människor som hade svårigheter att göra dessa förändringar. Patienter upplever skamkänslor eftersom diabetes typ 2 ses som en livsstilssjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En systematisk kvalitativ litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. En manifest innehållsanalys gjordes på 13 artiklar. Resultat: Människor med diabetes typ 2 upplevde negativa känslor som bland annat rädsla, depression, oro och ensamhet. Att leva med en förändrad kropp hindrade det vardagliga livet och triggade igång känslor av missnöje och frustration. Deltagarna upplevde restriktioner i resor, karriär och sociala utsikter. Vidare, anklagade patienter med diabetes typ 2 sig själva för att ha fått diabetes. De kände sig även dömda och anklagade av andra för att ha fått diabetes genom att ha en dålig livsstil. Konsekvensen av detta blev att många deltagare dolde sin sjukdom för andra.  Slutsats: Många faktorer måste samverka för att livet med diabetes typ 2 ska fungera. Det är sjuksköterskans ansvar att stötta och ge patienten informationen som krävs för att klara av hanteringen av sjukdomen dock är det patientens ansvar att genomföra det. Det finns mycket stigmatisering mot diabetes typ 2 patienter och det krävs mer utbildning för patienter, vårdpersonal och närstående/allmänheten för att kunna kämpa emot det.

Inledning/Bakgrund: Då man drabbas av sjukdom förändras livssituationen och människan står inför ett lidande. Från att ha uppfattat sig som en hel människa kan individens identitet förloras eller bli hotad. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur det är leva med sjukdom som kräver långvarig kontakt med sjukvården. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ ansats och öppna intervjuer användes för att samla in data. Intervjuerna analyserades enligt Dahlbergs beskrivning av kvalitativ analysmetod som innebär att gå från helhet i texten, till bärande delar, för att återskapa en helhet. Resultat: Att drabbas av och leva med sjukdom visade sig ha påverkan på den upplevda livsvärlden, vilket innebar en anpassning till ny situation att leva med. För att acceptera den nya livssituationen var det viktigt att ändra synen på sig själv, att inte längre se på sig själv som sjuk. I resultatet framkom det även att deltagarna var nöjda med den vård och rehabilitering de hittills fått. Dock varierade upplevelsen av bemötande, kommunikation och delaktighet mellan deltagarna, vissa var nöjda och andra upplevde dessa fenomen som otillfredsställande. Konklusion: Accepterandet av den förändrade livssituation medförde upplevelsen av det välbefinnande som kan ha gått förlorat vid insjuknandet. Detta uppnåddes genom stöd från närstående eller andra människor i samma situation. / Introduction: Being afflicted with a disease changes the life situation and the person stands face to face with a suffering. From having experienced oneself as a whole person ones identity can get lost or being threatened. Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with disease demanding protracted contact with medical care. Method: The study is based on a qualitative method and open interviews were used to collect data. The data were analysed by using Dahlberg’s description of qualitative analysis, which implies going from the text as a whole, breaking it down into key components and then rebuilding the text as a new whole. Result: Being afflicted with and living with a disease changes the lived world and a new life situation begins. To accept this new life situation it seemed important to change the view of oneself. Overall the participants so far felt satisfied with the care and the rehabilitation they received in the hospital. The experiences of encounter, communication and participation in the hospital differed between the participants. Some experienced these phenomena inadequate. Conclusion: When having accepted the changed life situation could the person experience the wellbeing that could have got lost at the beginning of the disease. This attained through support from relatives or other persons in the same life situation.

Dialys är en behandling som ersätter njurfunktionen hos patienter som är njursjuka. Bra behandlingsresultat och stigande åldrar gör att antalet patienter som behandlas med dialys ökar. Upplever patienten att livet med dialys inte är värdigt kan beslut om att avsluta behandlingen tas. Syftet med studien var att belysa njursjuka patienter och deras anhörigas upplevelser kring beslutet att avsluta dialysbehandling. För att få fram patienternas och anhörigas upplevelser användes en kvalitativ ansats och en litteraturstudie gjordes. Det framkom i resultatet att patienterna led av sin dialys och behandlingen begränsade vardagen. Trots detta var beslutet att avsluta dialysbehandling svårt att ta för patienterna och anhöriga. Beslutet togs efter lång betänketid av patienterna. Dialysbehandling avslutades när patienterna blev försämrade eller akut sjuka. Patienternas upplevelse av att vara en börda för anhöriga var också en orsak till att överväga att avsluta behandling. När beslutet att avsluta dialysbehandling tagits kände en del patienter att de blev övergivna av vården. Studien kan komma till nytta för sjuksköterskestudenter och yrkesverksamma sjuksköterskor eftersom den ger en ökad förståelse för val i livets slutskede.

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primärvården. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primärvården då nya privata aktörer finns tillgängliga. Studien hade en beskrivande design där tio distriktssköterskor från en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet strukturerades i två innehållsområden. Det första innehållsområdet upplevelse av införandet, redovisades i temat Patienten har fått makt genom att kunna välja, kategorier samt subka­tegorier. I kategorin ekonomiskt tänkande har blivit viktigt be­skrev distriktssköterskorna att det nu blivit viktigt att lista patienter samt att nya administra­tiva rutiner införts. Patienten har blivit kund vilket lett till att distriktssköterskan fått ett nytt förhållningssätt till patienten och blivit mer serviceinriktad. Valfrihet kräver information, patienten behöver information för att vara insatt i reglerna kring valfrihetssystemet då det kan ge konsekvenser för patienter med särskilda behov. Det andra innehållsområdet skäl att stanna, redovisades i kategorier samt subkategorier. Distriktssköterskan beskrev att hon valde att stanna kvar inom den landstings­drivna primärvården då ar­betsplatsen i sig var avgörande genom trivsel och kollegor samt att det inte varit till­räckligt lockande att byta arbetsplats då en anställning i landstinget uppfatta­des som en trygg­het. / The aim of the study was to describe how district nurses experienced the introduction of the system of patient choice in primary care. The aim was also to describe why the district nurse in the public primary care decides to stay when new private actors are available. The study had a descriptive design where ten district nurses from different health centers from a town in Middlesweden were interviewed. The collected material was transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The result was structured in two content areas. The first content area experience of the introduction, was presented in the theme Patient had power by beeing able to choose, cat­egories and subcategories. In the category Economic thinking has be­come important the dis­trict nurse described that it is now important to register the patient at the health center and that they now have new administrative procedures in place. The patient has become customer and this leads the district nurse to approach the patient in a new way and become more service-oriented. Choice requires information and the patient needs infor­mation to be familiar with the rules on patient choice system then it can have consequences for patients with special needs. The se­cond content area, reasons to stay, was presented in categories and subcategories. The district nurse decides to remains in the public primary care when the workplace itself is crucial in comfort and colleagues and that it has not been attractive enough to change job when em­ployment in the County Council was perceived as a security.