Bakgrund Suicid är ett folkhälsoproblem världen över och enligt WHO begår cirka 800 000 människor självmord varje år. Tidigare suicidförsök är den främsta riskfaktorn till suicid. En central del för omvårdnaden är att bygga upp en relation med den man vårdar. Mötet är avgörande för hur patienten upplever situationen, då det är där bilden av oss själva och världen formas. Syfte Syftet med denna studie var att belysa betydelsefulla aspekter i mötet mellan vårdpersonal och personer som är suicidnära utifrån patientens upplevelser. Metod Metoden var en icke-systematiskt litteraturöversikt baserades på 15 artiklar som både hade kvalitativ och kvantitativ design. Artikelsökningarna gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo samt genom manuell sökning. Kvalitetsgranskning gjordes för att säkerställa det vetenskapliga artiklarnas kvalité. En integrerad analys gjordes för att framställa resultatet. Resultat Fem kategorier identifierades efter analys av samtliga artiklar: Relationen mellan vårdpersonalen och patienten, att bli sedd, empatiskt bemötande, aktivt lyssnande samt stigmatisering och attityder. Resultatet visar att personer som är suicidnära belyser vikten av en god relation med vårdpersonalen där tillit och förtroende är väsentligt. Aktivt lyssnande från vårdpersonalen var en viktig teknik för uppbyggnaden av en relation då det gav en känsla av hopp och minskat lidande. Ytterligare ett fynd var att patienten ville bli sedd som en värdefull person av vårdpersonalen och inte bli sedd som en diagnos. Personer som är suicidnära upplevde att bristande empati var det mest problematiska hos vårdpersonalen. Ett empatisk bemötande uttrycktes gör stor skillnad och rekommenderas från många patienter för framtida vård. Patienter upplevde även dåliga attityder och stigmatiseringar vilket involverade förminskning på grund av suicidförsök, otillräcklig kunskap och utbildning för att jobba med suicidnära personer. Slutsats Genom att förstå och ha kunskap om de betydelsefulla aspekterna i mötet ur patientens perspektiv kan vårdpersonalen bemöta personer som är suicidnära och deras behov på ett individanpassad och professionellt sätt.

Kommunikation är ett avgörande verktyg för sjuksköterskan i omvårdnadsarbetetmed patienterna. Studiens syfte var att undersöka och belysa sjuksköterskorsuppfattning och erfarenhet av ankomstsamtal med patienter på en handkirurgiskavdelning. Frågeställningarna utformades efter att en inriktning gjordes påankomstsamtalens utformning, journalanvändning, bemötande, patientklienteletoch förbättring av ankomstsamtalet. En kvalitativ metod användes ochdatainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade intervjuer medsjuksköterskor. Därefter analyserades materialet med hjälp av kvalitativinnehållsanalys. Resultatet visar att sjuksköterskorna har en viktig roll i att gepatienter känslan av trygghet och säkerhet. Detta kan sjuksköterskorna göragenom att informera och kommunicera på ett vänligt och öppet sätt. Sättet somsjuksköterskan bemöter patienten på är betydelsefullt för hur patienten uppleversituationen och för den fortsatta vården. Sjuksköterskorna betonar vikten avinformation och hur angeläget det är att informera. Informanterna upplyser ävenom olika sätt att förbättra ankomstsamtalen på. / Communication is a vital tool for a nurse when caring for a patient. The studypresented here aimed to examine and elucidate nurses’ perception of arrival callswith patients at a hand surgical ward; specifically focusing on the structure of thearrival call, the use of journals, the patient cliental and the improvement of thearrival call. Data was collected in a qualitative manner through semi-structuredinterviews with a group of nurses at the ward. The material was analysed withcontent analysis. Results indicate that a patient’s feeling of comfort and safety isdirectly influenced by the nurses. This is achieved by friendly and openinformation and communication. It was also shown that the manner in which thenurse approaches the patient has notable effect on the experience of the patientand the continued care. The nurses in the study emphasises the importance of thepatient receiving thorough information. The participants also illuminate ways toimprove the arrival call.

Bakgrund: Digitalisering inom primärvård ökar, samtidigt som patienter efterfrågar en mer digital hälso- och sjukvård. Tidigare forskning har visat att digitala vårdmöten är fördelaktigt både för patienter och hälso- och sjukvården. Distriktssköterskor har en central roll inom primärvård, där de inom sin profession ska beakta den vårdande relationen oberoende av mötesform. Här kan det digitala vårdmötet användas som ett komplimenterande sätt att kommunicera. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskors upplevelser av att arbeta med digitala vårdmöten inom primärvård. Metod: I studien användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distriktssköterskor verksamma inom primärvård i mellersta och södra delen av Sverige. Resultat: I resultatet framkom ett övergripande tema, Utmaningar med att utveckla framtidens primärvård, vilket beskriver distriktssköterskornas individuella upplevelser inom studerat område. Under temat framkom tre subteman. Konklusion: Studien bekräftar att distriktssköterskor inom primärvård upplever det komplext att arbeta med digitala vårdmöten, då det är en ny arbetsform inom traditionell omvårdnad, vilket behöver beaktas vid implementering. I denna studie beskrivs komplexiteten av att värna om den vårdande relationen samt hur kommunikationen kan påverkas vid digitala vårdmöten. / Background: Digitalization in primary care is increasing, as patients are demanding more digital health care. Previous research has shown that digital encounters are beneficial for patients and health care. District nurses have a central role in primary care, where they in their profession shall consider the caring relationship regardless the way of encounter. The digital encounter can be used as a complementary way of communicating. Aim: The aim of this thesis was to highlight district nurses´ experiences of using digital encounters in primary care. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach was selected. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses, working in primary care in the central and southern part of Sweden. Results: An overarching theme emerged, Challenges in developing future primary care, which describes the district nurses´ individual experiences within the studied area. Under the overarching theme three subthemes emerged. Conclusion: This thesis confirms that district nurses in primary care find it complex to work with digital encounters, since it is a new way to work within traditional nursing, which needs to be considered during implementation. This thesis describes the complexity of cherishing the caring relationship and how communication can be affected in digital encounters.

Bakgrund   Våld i nära relationer; på engelska Intimate partner violence (IPV), är en av de vanligaste formerna av våld som drabbar kvinnor runt om i världen. Ett stort problem med våld i hemmet är att brottsoffret och gärningspersonen har en känslomässig relation till varandra. Brottsoffrets möte med sjukvården kan vara från några minuter till flera månader och sjuksköterskan har en stor roll i att skapa en trygg relation med patienten. I dagsläget finns det väldigt lite utbildning inom området våld i nära relationer att tillgå för personal i hälso- och sjukvården vilket kan leda till stort lidande för patienten. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa den våldsutsatta kvinnans erfarenhet och upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CINAHL Complete har använts för att söka fram 15 artiklar som inkluderats i resultatet. Sophiahemmet högskolas mall för kvalitetsgranskning av artiklar har använts och resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ analysmetod. Resultat I resultatet framgår att kvinnor som utsatts för våld i nära relationer värderar empati, säkerhet och sekretess i mötet med hälso- och sjukvården. Det handlar om att införliva trygghet och att skapa en god relation med den våldsutsatta kvinnan. Kvinnorna upplever i vissa fall att de får bristfällig information och känner sig dömda och förminskade i samband med mötet, vilket bidrar till känslor av skuld och skam.    Slutsats Empati och trygghet i mötet har stor inverkan på kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Likaså kan konsekvenserna av ett avslöjande ha stor betydelse för om kvinnorna väljer att öppna sig för vårdpersonalen eller inte. Sjuksköterskor anser att de många gånger är obekväma med att initiera till samtal om våld då de inte har tillräcklig kunskap i ämnet. Detta gör att kvinnorna kan uppleva mötet med hälso- och sjukvården som svår.

Bakgrund: Sjuksköterskan är skyldig att arbeta för patientdelaktighet enligt lagar och författningar. Begreppet patientdelaktighet tolkas olika och en klar definition saknas vilket medför svårigheter att implementera och utvärdera patientdelaktighet.Syfte: Att genom en litteraturöversikt belysa vad patientdelaktighet innebär för patienter och sjuksköterskor.Metod: Litteraturöversikten, som endast inkluderar kvalitativa studier, är inspirerad av Goodmans sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälso- och sjukvård. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Totalt kvalitetsgranskades 19 artiklar, varav 10 inkluderades.Resultat: Fyra grundläggande teman utifrån patient- och sjuksköterskeperspektivet identifierades utgöra patientdelaktighet: informera, kommunicera, lära känna varandra samt etablera en relation.Slutsats: Genom att informera, att kommunicera, att lära känna varandra samt att etablera en relation uppnås patientdelaktighet. / Background: The nurse is required to work for patient participation by laws and regulations. The concept of patient participation is interpreted differently, and a clear definition is missing, making it difficult to implement and evaluate patient participation.Aim: Through a literature review highlight what patient participation means for patients and nurses.Method: The literature review, which only include qualitative studies, is inspired by Goodman's seven steps for literature searching and evidence interpretation for assessing health care practices. Literature search was performed in the databases PubMed, CINAHL, and PsycINFO. Nineteen articles quality was examined and 10 were included.Results: Four major themes based on the patient and nurse perspective were identified as patient participation: information, communication, getting to know each other and establish a relationship.Conclusion: Patient participation is achieved through information, communication, getting to know each other and establish a relationship.

Bakgrund: Ensamhet är ett vanligt och växande problem först och främst hos äldre patienter då de oftare hamnar i riskfaktorer för ensamhet än personer i andra åldersgrupper. Ensamhet kan orsaka både fysisk och psykisk ohälsa. En specialistsjuksköterska behöver etablera en vårdande relation med dessa patienter för att stödja och hjälpa dem. Genom att undersöka hur dessa patienter upplever ensamhet kan ny kunskap skapas för att lindra upplevelsen. Syfte: Syftet var att undersöka hur patienter upplever ensamhet och hur en vårdande relation då kan etableras. Metod: Litteraturstudie med integrativ metod med systematisk sökning. Artiklarnahämtades från Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analys av artiklarna enligt whitemor & Knalfs integrativ reviw metod i fyra analyssteg Inklusionskriterier begränsar sökning till artiklar inom tidsintervallet 2013 till 2023. Resultat: En vårdande relation i kombination med patientens eget initiativ att bryta ensamheten liksom närvaro av yttre faktur så som anhöriga och nya vänner kundeminska de negativa konsekvenserna av ensamhet. När patienten trots närvaro av människor i dennes sällskap känner sig ensam kunde känslan av sammanhang vara en positiv faktor att hantera ensamheteten. En del av den vårdande relationen handlar just om att förstärka känsla av sammanhang, aktivera patientens egna resurser och utöka hens delaktighet. Två kategorier framkom i analysen; Skapa en vårdande relation och Skapar utanförskap. Dessa faktorer söktes utifrån ett internt förhållande dem emellan. Minskad ensamhet kan uppnås med goda relationer och aktiviteter. Patienten och anhöriga har en viktig roll i att bryta utanförskapet och den bakomliggande ensamheten Slutsats: Resultaten redovisas i två huvudteman: Skapar vårdande relation och Skapar utanförskap. Resultaten visar att ensamhet hos människor är ett komplext ämne som kräver flera och individuellt anpassade åtgärder på olika nivåer. Det kräver ett stort engagemang och en aktiv och vårdande relation hos sjuksköterskan för att identifiera, åtgärda och motverka negativa effekter av ensamhet för att dessa individer ska få en möjlighet att känna välbefinnande. Anhöriga och de sociala kontakter som patienten kan bygga på nytt har också stor betydelse i att lindra känsla av ensamhet och utöka patientens livskvalité.Nyckelord: Ensamhet, Ensam, Social isolering, Interaktion mellan sjuksköterskor och patient, Sjuksköterska patientrelation

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland befolkningen och detta innebär också att en större andel av personer med psykisk ohälsa behöver söka vård för annan typ av ohälsa. Många personer upplever att de har en rädsla för att bli annorlunda behandlad på grund av deras psykisk ohälsa. Det krävs kunskap och färdighet för att i vårdmötet kunna bemöta personer med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att beskriva personer med psykisk ohälsas upplevelse av vårdmöten. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever vårdmöten inom all hälso- och sjukvård.  Metod: En deskriptiv design och litteraturöversikt med kvalitativ ansats användes. Databaserna Cinahl, PsycINFO och Pubmed användes för sökningar.  Resultat: Totalt inkluderades 10 kvalitativa studier från sju olika länder. Två huvudkategorier identifierades, “positivt bemötande” och “negativt bemötande”. Därtill identifierades sju subkategorier: delaktighet, medmänsklighet, ignorans, stigmatisering, invalidering, undvikande samt bestraffning. Resultatet indikerar att personer som söker vård för fysisk ohälsa med samtidig psykisk ohälsa upplever i varierad grad en särbehandling av vårdpersonalen. Detta leder bland annat till att de blir stigmatiserade, särbehandlade, bestraffade och invaliderade av vårdpersonalen och sig själva.  Slutsats: Resultatet visar att det finns indikationer på att utbildning av personal kan vara aktuellt i frågan om bemötande av individer med psykisk ohälsa. Detta för att få en större förståelse för de olika psykiska diagnoserna och tillstånden samt för att kunna normalisera dessa och därmed ge bättre bemötande. / Background: Mental health issues are escalating among the population, indicating an increased need for individuals with mental health issues to seek care for other health concerns. Many people fear being treated differently due to their mental health issues. Knowledge and skills are required to effectively engage with individuals experiencing mental health challenges in healthcare encounters. It is therefore important to describe the experiences of individuals with mental health issues during care encounters. Aim: The purpose of this literature review was to describe how individuals with mental health issues perceive care encounters within all aspects of healthcare. Method: A descriptive design and literature review with a qualitative approach were employed. The databases Cinahl, PsycINFO, and PubMed were used for searches. Results: A total of 10 qualitative studies from seven different countries were included. Two main categories were identified: "positive encounters" and "negative encounters." Additionally, seven subcategories were identified: participation, compassion, ignorance, stigmatization, invalidation, avoidance, and punishment. The results indicate that individuals seeking care for physical health issues alongside mental health issues experience varying degrees of differential treatment from healthcare professionals. This leads to, amongst other things being stigmatized, treated differently, punished, and invalidated by both healthcare professionals and themselves.  Conclusion: Based on the findings, there may be a need to educate healthcare staff to better understand how to interact with individuals with mental health issues. This includes gaining a greater understanding of different mental health diagnoses and conditions as well as working towards normalizing these experiences and improving the care encounter.

Bakgrund: Människans sårbarhet är särskilt utsatt då man drabbats av en sjukdom som kan kräva intensivvård, där det handlar om att överleva. Kommunikation är ett av de mest grundläggande mänskliga verktyg som vi använder oss av, dessutom handlar kommunikationen om mer än endast den verbala kommunikationen. Syftet med kommunikationen är att lära känna patienten och utforska och tillgodose dennes behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kommunikationens betydelse för patientens upplevda sårbarhet, när denna vårdas vaken i respirator på intensivvårdsavdelning. Metod: Litteraturstudie där 15 kvalitativa artiklar granskades. Resultat: Tre teman framkom. Sårbarhet orsakad av beroendet av vårdpersonal och brist på kontroll i intensivvårdsmiljö, anhörigas betydelse för att lindra sårbarheten och kommunikationens betydelse för patientens upplevda sårbarhet.  Slutsats: Trots tidigare teoretiker, etiska koder, värdegrunder, lagar och forskning om korrekt bemötande prioriteras inte bemötandet med patienten och är ett fortsatt problem. Det finns ett samband mellan att vistas i en intensivvårdsmiljö, bristen på återhämtning, förlorad sekretess och symtom som ångest, stress, panik och rädsla. Minst forskning verkar göras på den patientgrupp som är allra mest sårbar, patienter som vårdas i ett land, där de inte behärskar språket eller har det aktuella språket som modersmål.  När patienten känner sig trygg förbättras kommunikationen och sårbarheten lindras. / Background: A humans vulnerability is particularly exposed when dealing with an illness in need of intensive care, when the focus is to survive. Communication is one of the most essential human tools that we can use in interaction with others. Communication is more than just a verbal way of expressing oneself. The aim with the communication is to get to know the patient and explore his or her needs to be able to fulfill them. Aim: the purpose with this study was to describe the importance of communication for a patients feeling of vulnerability, when cared for in ICU and awake on a respirator. Method: Literature study, where 15 qualitative articles was reviewed. Results: three themes developed. The vulnerability caused by dependence on medical staff and lack of control in the critical care environment, next of kins importance to minimize the patients vulnerability and the importance of communication for the patient's perceived vulnerability. Conclusion: although earlier theorist, ethical codes, values, laws and research, about the correct treatment exist, are the meeting with the patient often not prioritized and therefore remain a concern. There is a clear connection between the ICU environment, lack of recovery, loss of dignity, and symptoms as anxiety, stress, panic and fear. It seems that the least research is done on the patient groups that are the most vulnerable, patients receiving care in a country where they do not speak the language or have that language as their mother tongue.  The communication improves and vulnerability eases when the patient feel safe.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som kan medföra olika komplikationer. Personer med sjukdomen har ofta regelbunden kontakt med vården, de får stöttning och råd vad gäller livsstilsförändringar samt självhantering av sjukdomen.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskans bemötande upplevs av personer med diabetes mellitus typ 2.  Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultat tolkades med en induktiv ansats.  Resultat: HuvudkategoriernaIngå i team tillsammans med sjuksköterskanoch Känna sig utelämnad beskriver upplevelser av en god relation där vården planerades gemensamt och personer upplevde delaktighet i mötet, samt upplevelser av att inte bli sedda som individer, att bli ignorerade och att känna sig dömda.  Slutsats: Sjuksköterskans bemötande har en betydande inverkan på personer med diabetes mellitus typ 2. När en god relation skapats, där personer erfar stöd har de lättare att anpassa sig till behandlingar och godare förutsättningar att genomgå livsstilsförändringar. En god relation relateras till personers upplevelser av trygghet, tillit och lugn. Ett bristande bemötande kan istället leda till negativa upplevelser av sjukvården och minska motivationen att se efter sin sjukdom. Avsaknad av stöd ledde till upplevelser av besvikelse, ensamhet och att bli missförstådd. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that can cause various complications. People living with the disease often have regular contact with the healthcare, they receive support and advice on lifestyle changes and self-management of the disease. Aim:To describehow the nurse’s approach is experienced by people with diabetes mellitus type 2.  Method: A literature review based on eleven scientific articles with a qualitative design. The results of the articles were interpreted with an inductive approach.  Results: The main categories Being a part of a team with the nurse and Feeling left outdescribes experiences of a good relationship where the care was planned jointly and people experienced participation in the meeting, as well as experiences of not being seen as individuals, to be ignored and to feel condemned.  Conclusion: The nurse’s approach has a significant impact on people with diabetes type 2. When a good relationship is created, where people experience support, they are more likely to adapt to treatments and has better means for undergoing lifestyle changes. A good relationship is related to people’s experiences of security, trust and serenity. A failing approach can instead lead to negative experiences of the healthcare and reduce motivation for self-management. Lack of support led to experiences of disappointment, loneliness and being misunderstood.

Bakgrund: Kommunikation är en tvåvägsinteraktion där information överförs mellan parterna. Att kommunicera, verbalt eller icke-verbalt, innebär att förmedla budskap, dela information och att etablera, förstärka eller påverka relationer. Informationen överförs via språk, ljud eller en kod där det sistnämnda innebär bland annat kroppsspråk. Dessa faktorer är grundläggande för kommunikationen men också för att sjuksköterskor skall kunna utföra en god och säker vård. Därav är det intressant att undersöka faktorer som påverkar kommunikationen och synliggöra dessa för att trygga sjuksköterskors fortsatta arbete med evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva faktorer som påverkar kommunikation mellan sjuksköterska och patient utifrån sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat: Resultatet framkom från nio vetenskapliga artiklar av kvalitativ design. Artiklarna sammanfattades och presenterades i fyra huvudteman; språkförbistring, tolkning vid språkförbistring, icke-verbal kommunikation samt sjuksköterske-patienten relationen. Slutsats: Språkförbistring är en faktor som påverkar kommunikationen. En strategi är att använda tolk. Vid ickeverbal kommunikation används andra strategier, framförallt kroppsspråk men även hjälpmedel. Möjligheten till en bra kommunikation påverkas av relationen mellan sjuksköterska och patient. Tiden är en bristvara när svårigheter i kommunikationen uppstår mellan sjuksköterska och patient. / Background: Communication is a two-way interaction where information is transmitted between the parties. Communicating, verbally or non-verbally, involves communicating messages, sharing information and establishing, enhancing or influencing relationships. Information is transmitted via language, audio or code as body language. These factors are essential for communication, but also for nurses to be able to perform good and safe care. Hence, it is interesting to investigate factors that affect communication and make them visible to ensure the nurses' continued work with evidence-based nursing. Purpose: The aim of the literature review was to describe factors that influence communication between nurse and patient based on nurse perspective. Method: A literature review with inductive approach. Result: The result emerged from nine scientific articles of qualitative design. The articles were summarized and presented in four main themes; language barriers, interpretation at linguistic confusion, non-verbal communication and nurse-patient relation. Conclusion: Language barriers is one factor that affects communication. A strategy is to use an interpreter. When using nonverbal communication, other strategies are used, especially body language but also utility aids. The opportunity for a good communication is influenced by the relation between nurse and patient. When difficulties occur in the nurse-patient communication, time becomes a shortcoming.