Introduktion: Sjuksköterskor utgör den största delen av sjukvårdspersonal inom slutenvården, trots detta råder det brist på både erfarna och nyutbildade sjuksköterskor. En stressig arbetsmiljö som leder till bristande patientsäkerhet kan vara en bidragande orsak till att sjuksköterskor väljer annat arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av arbetsrelaterad stress inom slutenvården och hur patientsäkerheten påverkas. Metod: Litteraturstudie med induktiv ansats som grundades på Polits och Becks (2017) nio steg. Databassökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed och resulterade i 12 artiklar relevanta för studien. Kvalitetsgranskning utfördes enligt Polits och Becks (2017) granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier. Efter databearbetningen analyserades ett tema med tillhörande tre subteman identifierades. Resultat: Temat som skapades var Tidspressad organisation med subteman Otydlig arbetsstruktur, Hög arbetsbelastning och Tidsbrist och utebliven vård. Resultatet visar på att sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress kan leda till brister i patientsäkerheten. Slutsats: Sjuksköterskor uppgav att patientsäkerheten brister när vård uteblir bland annat på grund av tidsbrist, låg bemanning, ökat patientansvar och samarbetssvårigheter.

Introduktion/Bakgrund: Idag är det allmänt känt att sjuksköterskan kan uppleva långvarig stress i sitt arbete på grund av olika anledningar.  I och med att sjuksköterskan har en central roll inom hälso- och sjukvården kan de uppleva en ökad arbetsrelaterad stress. Upplevelsen av långvarig arbetsrelaterad stress kan vara skadlig för sjuksköterskans hälsan och påverka patientsäkerheten. Patientsäkerhet definieras i patientsäkerhetslagen och står för att skydda patienter mot vårdskador. För att förhindra vårdskador hos patienten är sjuksköterskan skyldig att upprätthålla kraven på god vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av orsaker till arbetsrelaterad stress och dess konsekvenser för omvårdnad. Metod:Litteraturstudien  utgår  från  Polit  och  Beck  (2021)  nio  steg.  Databasen CINAHL och PsycInfo användes för sökningen av artiklarna. Studiens design baseras på en litteraturstudie där elva kvantitativa artiklar användes. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av Polit och Beck (2021) granskningsmall “Guide to an Overall Critique of a Quantitative  Research  Report”och " Guide to  a  Focused  Critical  Appraisal  of  Evidence Quality in Qualitative Research Report" Resultat: Det framkom olika faktorer inom arbetsmiljön kunde orsaka arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan i arbetet. Dessa faktorer var bland annat arbetsbelastning, tidspress, teamarbete, kommunikation, organisation och arbetsledning. Konsekvensen av arbetsrelaterad stress kunde öka risken för kvaliteten på omvårdnaden. En försämrad kvalitet för omvårdnad riskerade även patientsäkerheten.  Sjuksköterskor med långvarig arbetsrelaterad stress upplevde olika dimensioner av utbrändhet. Utbrändhet påverkade känslomässig avskildhet gentemot patienter. Slutsats: Faktorer i arbetsmiljön hade en påverkan på stressen som sjuksköterskor upplevde. Arbetsrelaterad stress som sjuksköterskor upplevde var förknippad med en försämrad kvalitet på omvårdnaden, vilket ökade risken för minskad patientsäkerhet.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund  En marknadsstyrd arbetsmarknad för sjuksköterskor riskerar att få effekt på patientsäkerhet eftersom kontinuiteten i bemanningen i vården förändras och kompetensförsörjningen riskeras. Det är brist på sjuksköterskor i stora delar av världen idag, vilket medför att arbetsgivare har ett ansvar att attrahera och ge förutsättningar för att fler ska vilja studera och arbeta som sjuksköterskor. Bristen på sjuksköterskor kan tillsammans med kompetensförsörjning och nya förutsättningar i bemanningen innebära negativa effekter på vårdkvalitet och patientsäkerhet. Syfte Syftet var att beskriva hur kompetensförsörjning och bemanning inverkar på patientsäkerhet i slutenvården ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod En litteraturöversikt valdes som metod för arbetet. Databassökningar genomfördes i PubMed och Cinahl, vilket resulterade i 16 artiklar som granskades och inkluderades i resultatet. En modifierad variant av integrerad analys har använts för att analysera artiklarna.   Resultat Resultatet sammanfattades i tre kategorier; patientsäkerhet och sjuksköterskans kompetens, hur sjuksköterskans förmåga att utföra patientsäker vård påverkas av arbetsmiljön samt bemanning och kompetensförsörjning i slutenvården. Resultatet visar på att en ökad kompetens bland sjuksköterskor minskar risken för vårdskador. Rätt bemanning och en god arbetsmiljö är också faktorer som ger förutsättningar för att leverera en patientsäker och god kvalitet i vården samt bidrar en hållbar arbetsplats för sjuksköterskor.   Slutsats Resultatet visar att patientsäkerhet och vårdlidande påverkas av brister i bemanning och kompetensförsörjning. Rätt bemanning, kontinuitet, erfarenhet, kompetensmix och arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten positivt. Det påverkar även sjuksköterskors säkerhet och hållbarheten i sjuksköterskans uppdrag. De patientskador som orsakas av brister i kompetens och bemanning är till största del lindriga skador, men medför ändå ett lidande för patienter. Det är svårt att dra några slutsatser om beprövade system eller tydliga handlingsalternativ för att lösa problematiken inom bemanning och kompetensförsörjning. Det är dock tydligt att övertid och hög personalomsättning får direkta effekter såsom ökat antal vårdskador och därmed riskerad patientsäkerhet.

Bakgrund: Sjuksköterskans yrke grundar sig i en akademisk utbildning. Sjuksköterskan erhåller under sin utbildning lära sig hur man utför en vård av hög kvalitet för att främja patientsäkerheten. Övergången från student till sjuksköterska skapar en rädsla att göra misstag i kliniska situationer då de kände sig oförberedda inför det praktiska omvårdnadsarbetet. Utvald teoretisk referensram är Benner’s teori: Från novis till expert.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta patientsäkert. Metod: Vald metod var litteraturstudie med integrerad analys beskriven av Kristensson (2014). Litteraturstudien sammanfattades av 9 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Tre kategorier presenterades i resultatet: Övergång från student till legitimerad sjuksköterska, patientsäkerhet och interaktionen mellan sjuksköterskan och patienten. I resultatet framkom det bland annat att de nyutexaminerade sjuksköterskorna upplevde olika orsaker som påverkade patientsäkerheten. En orsak var att de nyutexaminerade sjuksköterskorna kände osäkerhet och rädsla att göra misstag i den nya yrkesrollen. En annan orsak var svårigheten att prioritera patienternas vård vilket kunde leda till frustration och oro att inte kunna utföra en patientsäker vård. Slutsats: De nyutexaminerade sjuksköterskorna var rädda att göra misstag på grund av tidsbrist, kunskapsbrist av läkemedel, ökat patientansvar och komplexa omvårdnadssituationer. Dessa orsaker påverkade patientsäkerheten.

Bakgrund: Patientsäkerhet innebär att förebygga och minska risker inför att patienter utsätts för onödig skada eller lidande under vårdtiden. Trots detta drabbas ca 100 000 patienter i Sverige årligen av en vårdrelaterad skada som hade kunnat förebyggas. Förutom ökade samhällskostnader och förlängda vårdtider orsakar vårdrelaterade skador lidanden för patienterna och ibland skador som kan ge men för livet. Syfte: Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienternas upplevelser i samband med vårdrelaterade skador. Metod: Föreliggande litteraturstudie innehåller elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats.Resultat: Upplevelser av bristande information och kommunikation var vanligt förekommande samt att livet efter en vårdrelaterad skada blev begränsat. Vårdrelaterade skador gav upphov till både fysiskt och psykiskt lidande hos patienterna. Lidanden sågs inom flera områden, däribland medicinska felbehandlingar. Flertalet patienter vädjade om att deras erfarenheter kunde vara till hjälp inför att färre patienter ska drabbas av vårdrelaterade skador i framtiden. Diskussion: Ärlig och fullkomlig information från vårdpersonalen behöver ges till patienterna efter att en vårdrelaterad skada uppstått. Behovet av detta är för att det har visats vara mer sannolikt att få en mer positiv respons av patienterna. Ett professionellt bemötande från vårdpersonalen med respekt, empati och öppen kommunikation kan lindra en patients lidande. Ett uteblivet stöd och bristande information från vårdpersonalen kan orsaka rädsla hos patienterna till att uppsöka vård igen vid behov.

Bakgrund: Det komplexa multidisciplinära traumateamet är väsentligt för traumavården. Sjukhus i Sverige använder sig av olika rutiner och riktlinjer för omhändertagande av traumapatienter. Då fler sjukhus har börjat inkludera operationssjuksköterskan i traumateamet behövs tydliga riktlinjer för omhändertagandet och klarhet i vad som förväntas av operationssjuksköterskan. Det saknas forskning och gemensamma riktlinjer kring operationssjuksköterskans roll i traumateamet. För att lättare kunna implementera operationssjuksköterskans roll kan en kartläggning av befintliga riktlinjer bidra till ett första steg för att utforma riktlinjer på bästa sätt. Syfte: Syftet var att kartlägga operationssjuksköterskans beskrivna roll i svenska traumariktlinjer. Metod: För att kartlägga operationssjuksköterskans roll i svenska traumariktlinjer användes en kvantitativ deskriptiv design. För att få tillgång till traumariktlinjer kontaktades Sveriges samtliga 49 akutsjukhus. Svar erhölls från 34 verksamheter, varav 31 kunde inkluderas i studiens resultat. Delarna i riktlinjerna som beskrev operationssjuksköterskans roll färgkodades, kategoriserades och översattes till variabler i nominalskala för att utvinna procentuell fördelning. Resultat: Operationssjuksköterskans roll beskrivs i tio av 31 riktlinjer och är en del av traumateamet vid trauma nivå 1. Operationssjuksköterskans främsta uppgifter som framgår av resultatet är att assistera vid ingrepp på akutrummet, kommunicera och överrapportera till operationsavdelningen. Slutsats: Operationssjuksköterskans unika kompetens utgör en viktig del i traumateamet som kan bidra med en säkrare vård för traumapatienten genom ett snabbare omhändertagande på akutrummet och operation. Trots det är operationssjuksköterskan inte närvarande i de flesta traumariktlinjer som finns idag.

Bakgrund: År 2017 drabbades 110 000 personer av vårdskada i Sverige och årligen beräknas 1200 personer avlida till följd av vårdskada. Patientsäkerhet innebär att skydda patienten från fysisk såväl som psykisk skada. Sjuksköterskor uppmanas att arbeta utifrån ett personcentrerat arbetssätt, vilket innebär att se personen bakom patienten. Arbetssättets essentiella grundbultar utgörs av ett välfungerande samarbete, kommunikation samt tillvaratagande av teamets samtliga kompetenser. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av hur förhållanden inom arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten.  Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt. Urvalet av relevanta artiklar genomfördes genom sökningar i databaserna CINAHL och PsycINFO som sedan kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av en integrerad analys. Resultat: Sjuksköterskorna bedömer patientsäkerheten på sina arbetsplatser som bristfällig. De höga kraven som tillkommer inom yrket tillsammans med underbemanning, hög arbetsbelastning, bristande kompetenser samt otillräckligt samarbete och kommunikation inom teamet påverkar både patienternas säkerhet och personalens hälsa negativt. Slutsats: Författarna påvisade huruvida vårdpersonalens hälsa påverkades negativt av de brister som råder och hur detta påverkade patientsäkerheten ogynnsamt. Möjligheterna till en förändring för att uppnå en fullgod patientsäkerhet ligger således på en organisatorisk nivå där ledningen bör se och acceptera allvaret samt stötta personalen i sitt patientsäkra arbete.

Bakgrund Varje år förekommer flertal fallolyckor vilket leder till inläggning på sjukhus i Sverige. Det finns flera orsaker för fall, t.ex. yrsel, rytmrubbningar, nedsatt syn och nedsatt balans. Den vanligaste patientgruppen som drabbas är personer över 65 år. Fall är även den vanligaste orsaken till att människor hamnar på sjukhus. En mycket vanlig komplikation av fallolyckor är höftfrakturer.  Syfte Att undersöka om fallprevention kan minska risken för upprepade fall, och minska risken för höftfrakturer vid oundvikliga fall. Metod En litteraturöversikt med deskriptiv design, databasen som användes för resultatet av studien var PubMed. Resultatet innehåller elva originalartiklar med kvantitativ ansats. Resultat Resultatet visar att fallprevention är effektivt för att förebygga fall och höftfrakturer med interventioner som att stärka kroppen och säkra hemmiljön, samt ge information till patienten och vårdpersonal. Av de studier som fokuserade på fall visade åtta av nio studier signifikant effekt för minskade fall hos deltagarna, och två av fyra studier som hade fokus på höftfrakturer visade signifikant effekt för minskande av höftfrakturer hos deltagarna. Slutsats Resultatet visar flera olika fallpreventionsmetoder som är effektiva både för att minska risken för fall och minska risken för höftfrakturer vid fall hos sköra äldre patienter. Det är dock svårt att avgöra vilken metod som är mest effektiv. Utveckling av olika interventioner för fallprevention kommer att behövas studeras i år framöver. Därför är det viktigt att sjuksköterskor håller sig uppdaterade om nya rutiner och forskning kring fallprevention då sjuksköterskans ansvarsområde, d.v.s. omvårdnad, inkluderar att identifiera risker samt förebygga skador som kan leda till lidande för patienten.

Abstrakt Bakgrund: Triage är ett bedömningsinstrument som används för att genomföra prioriteringar av patienter inom svenska akutmotagningar. Prioriteringarna av patienerna utförs av sjuksköterskor och målet att ge rätt vård till patienter, samt patientsäkerhet skall upprätthållas. Syftet: Syftet var att belysa sjusköterskors erfarenheter av att triagera patienter på akutmottagningar i Sverige. Metod: Metoden var en litteraturstudie som grundar sig på åtta kvalitativa artiklar från databaserna CINALH och PubMed. Artiklarna har genomgått kvalitetsgranskning. En integrerad analys användes. Problemformulering: Som oerfaren sjuksköterska kan det vara svårt att veta hur det är att arbeta med triage. Det leder tillosäkra sjuksköterskor som bedömer patienter felaktigt och detta i sin tur påverkar patientsäkerheten negativt. Genom att belysa detta område för sjuksköterskestuderande och legitimerade sjuksköterskor så ökas förståelsen av en noggran triagering och hur det känns för sjuksköterskor att utföra triage på patienter. Resultat: I resultatet framkom det tre kategorier och fyra underkategorier: den första kategorin är Hög arbetsbelastning där underkategorierna är Tidsbrist och Bristande triage-riktlinjer. Nästa kategori är Kunskap och erfarenhet. Den sista ketegorin är Kommunikation med underkategorierna Kommunikation mellan sjuksköterska och patient och Kommunikation mellan kollegor. Slutsats: Oerfarna sjuksköterskor upplevde osäkerhet och svårighet att triagea, medan de erfarna sjuksköterskorna hade bättre förmåga, kunskap och erfarenhet, samt intuition att utföra triagebedömning.