<p>Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp. Tolkningen av dessa tre intervjuer och de två efterdiskussionerna har gjorts med hjälp av meningstolkning och meningskoncentrering utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk förståelseinriktning. Två teoretiska analysverktyg har använts för att analysera empirin. Det första analysverktyget är identitet och roller, det andra analysverktyget är maskulinitet. Det resultat som studien har fått fram är att männen har förväntningar riktade mot sin roll som bror i familjen, förväntningar som de beter sig efter. Den belöning de får av att följa reglerna är mer makt och status i familjen. Sanktionerna av att misslyckas med sin uppgift är att de ses som en dålig man och som en misslyckad bror.</p>

Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp. Tolkningen av dessa tre intervjuer och de två efterdiskussionerna har gjorts med hjälp av meningstolkning och meningskoncentrering utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk förståelseinriktning. Två teoretiska analysverktyg har använts för att analysera empirin. Det första analysverktyget är identitet och roller, det andra analysverktyget är maskulinitet. Det resultat som studien har fått fram är att männen har förväntningar riktade mot sin roll som bror i familjen, förväntningar som de beter sig efter. Den belöning de får av att följa reglerna är mer makt och status i familjen. Sanktionerna av att misslyckas med sin uppgift är att de ses som en dålig man och som en misslyckad bror.

Violence against women is a widespread global problem and a violation of human rights. An estimated 35% of all women in the world have been subjected to physical and/or sexual violence, and the perpetrator in the majority of cases has been a current or former partner. This thesis addresses the topic of violence against women with a fatal outcome – femicide, which is a more extreme form of violence against women. The purpose of this work is to defend the thesis that femicide ought to be seen as a violation of human rights. A central assumption is that femicide is based on patriarchal structures and that it should, therefore, be regarded as a hate crime against women. In order to understand and interpret the pehnomenom of femicide, this work relies on an idea-analysis based on Michel Foucault and Raewyn Connell's relational power perspective. Conventions and declarations relating to femicide are analyzed to bring clarity to the violations that femicide constitutes. The results indicate that femicide is charactarized by misogynist- and structural violence and consitutes violations of the human rights. Protection from femicide is deficient, and femicide is often classified as murder. Several conventions and declarations exist that are designed for the purpose of protecting women from violence, but only one mentions violence against women with a fatal outcome. Power relations and patriarchal structures need to be highlighted and questioned in order to strengthen women's rights and freedom from violence and femicide.   Key words: Femicide, Violence against women, Human rights, Women’s rights, Patriarchal structures, Relational power.

Denna studie syftar till att utvärdera det kenyanska utvecklingsprojektet och NGO:n Nikumbuke som på grund av landets patriarkala strukturer har som mål att stärka de deltagande kvinnorna. Vi har genom att delta i projektet som volontärer studerat vilka metoder Nikumbuke arbetar med för att uppnå sitt mål och undersökt vad effekterna blir för deltagarna samt vilka eventuella svårigheter projektet möter. För att kunna uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats där en utvärderingsmetod i kombination med effektanalys väglett studien. Empirin har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer, gruppintervjuer samt deltagande observationer. Relevant tidigare forskning samt teoretiska utgångspunkter bestående av Tillys teori om beständig ojämlikhet, empowermentbegreppet samt Bourdieus teori om kapitalformer, habitus och fält har applicerats vid analysen av det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att Nikumbukes metoder ger kvinnorna verktyg att öka deras möjligheter och kapitalvolym vilket leder till empowerment, men att de sociala normerna, traditionerna och strukturella hinder som råder i landet är svårföränderliga och utgör ett hinder i arbetet med att stärka kvinnorna. Då Nikumbuke dessutom är en NGO med begränsade ekonomiska resurser riskerar deras ekonomiska beroendeställning att förlänga utvecklingsprocessen och skapa långvariga effekter. / The purpose of this study is to evaluate the Kenyan development project and NGO Nikumbuke, which aims to empower the participating women due to patriarchal structures in the country. We have participated in the project as volunteers and studied the methods that Nikumbuke uses to achieve their goal and examined the experienced effects for the participants and possible difficulties that the project may face. To fulfill the purpose of this study a qualitative method was used. Additionally an evaluation method in combination with an analysis that focuses on the effects of the project has guided us throughout the work. The material was collected using semi-structured interviews, group interviews and participating observation. Relevant earlier research and theories consisting of Tillys theory about resistant inequality, empowerment and Bourdieus theory on the capital forms, habitus and field were used to analyze the empirical material. The result shows that the methods Nikumbuke use provides the women with tools to improve their abilities and capital volume that leads to empowerment, however the social norms, traditions and structural obstacles in Kenya are still problems that are difficult to change. Furthermore the fact that Nikumbuke is a NGO with limited economic resources makes the project dependent of others and risks extending the process of long term development effects.

“Let’s dance to misogynistic music” - A Qualitative Textual Analysis of Swedish Rap Songs from a Gender Perspective Swedish rap music has risen in popularity during the last five years and has grown from being a minority genre to the top of several music charts. Critics suggest that rap in general romanticizes a criminal lifestyle and encourages young listeners to strive for a similar way of life. Others counter by saying that generalization is a slippery slope and that rap music should rather be seen as a way of expressing one’s own experiences. When this debate is put in the limelight, other important topics are easily forgotten. For instance, the objectification of women is sometimes normalized in the rap genre, however much less discussed within a Swedish perspective. The purpose of this study is to examine lyrics in Swedish rap music from a gender perspective. Through a qualitative critical linguistic textual analysis and with support from existing theories about gender, hegemonic masculinity, representation and stereotypes, explore the design of masculinity, femininity and patriarchal structures in the most played Swedish rap songs in the year 2021. The analysis identified five overall themes in the empirical research: trust, emotions, provocation, sexism and superiority. The study found that masculinity takes form in the lyrics through the highlighting of masculine-like characteristics as something to strive for, setting the standard for how men should act and behave. Femininity in the rap lyrics takes form through the degrading of women as she is always seen through the male gaze and is an object rather than a subject. Representations of masculinity and femininity can be considered stereotypical in that they fulfill several patterns of gender structures. Patriarchal structures are reproduced through the sender as they convey that messages connected to sexism and hegemonic masculinity are reasonable and acceptable. In conclusion the study identifies a different kind of hegemonic masculinity where emotions are allowed to take place, but are hidden behind a cover of metaphors and parables. To avoid ending up in a “trap of weakness” where men who show emotions don't fulfill the demands of western masculinity standards, feelings and experiences are articulated symbolically and in a more accepted masculine forum. Keywords: rap music, gender, hegemonic masculinity, representation, stereotypes, femininity, masculinity.

This is a personal project about a fed-up woman who sits down on the chair by the pottery wheel simply because she craves it. It is about conducting a non-result oriented design process. A process where the making, the closeness between the mind and hand, is both the research and mediation. It is a project that acknowledges the potential care has in relation to design, while it's dealing with the controversial aspects of a woman caring for herself. The project is a snap, a feminist snap, represented and materialized through the objects of clay. Where a collapsed bowl, a blob, becomes a materialized revolt against everything women are being told to endure. It is a project that brings design and poetry together. Aiming to explore how objects can gain agency and be in dialogue with society. How objects can materialize both the resistance against, and the result of, the patriarchal structure.

Syftet med denna uppsats är att igenom det resultat som kommit fram efter sex individuella intervjuer med tre kristna och tre icke-kristna som förlorat sin tro få fram om kristendomen besitter patriarkala strukturer. Syftet är också att ta reda på att om kristendomen i sådana fall gör det, vad det då kan finnas för underliggande anledning(ar) till att kvinnor söker sig till religion och män söker sig ifrån religion som den tidigare forskningen visar. Intervjuerna berör ämnen såsom patriarkat, patriarkala strukturer, intervjuobjektens egna syn på kristendomen och huruvida det finns en koppling mellan kristendomen och patriarkala strukturer. Intervjuobjekten får även svara med sina egna teorier till varför kvinnor söker sig till religion och män gör tvärtom. Den metod som använts för denna uppsats är att de intervjuobjekt som deltagit har haft den erfarenhet som krävts för att kunna delta, dvs att antingen ha en kristen tro eller att ha tappat en kristen tro. Resultatet av denna uppsats är mångfaldig och eftersom denna uppsats är småskalig har det ej kunnat uteslutits att ett annat och/eller ett mer konkret resultat kunnat varit möjligt om den varit bredare eller med fler intervjuobjekt. Slutsatsen blir därför att utifrån de intervjuade, tidigare forskning och nuvarande relevant media finns det tecken på att kristendomen, likt samhället i stort, fortfarande har patriarkala strukturer.

Uppsatsens syfte är att studera hur Victoria Mas roman De galna kvinnornas bal (2022) anspelar på traditionen female gothic och motivet den galna kvinnan i en kontext av 1800-talets patriarkala strukturer. Romanen studeras därför i relation till Charlotte Brontës Jane Eyre (1847), Charlotte Perkins Gilmans The Yellow Wallpaper (1892) och Selma Lagerlöfs Spökhanden (1898), för att urskilja hur motivet den galna kvinnan har använts i 1800-talets klassiska gotiska litteratur, och om några signifikanta skillnader förekommer i Mas (2022) moderna roman. Den komparativa och intertextuella studien utförs med en kvalitativ textanalys som inbegriper närläsningar och tolkningar av materialet i syfte att tolka och förstå den galna kvinnans framställning och funktion. Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt tillämpas för att analysera hur den galna kvinnan underordnas en manlig auktoritetsfigur, och vilka oönskade egenskaper som hon fångar upp. Slutsatserna visar framför allt hur den galna kvinnan i De galna kvinnornas bal (Mas 2022) fyller en samhällskritisk funktion, eftersom romanen med en samtida röst slagkraftigt kritiserar den manliga auktoritetsfiguren till skillnad från jämförelsematerialet. Den galna kvinnans oönskade egenskaper framställs heller inte som orimliga eller farliga, vilket särskiljer sig från Jane Eyre (Brontë 1847) där den galna kvinnan framställs med aggressiva och farliga egenskaper. En annan signifikant skillnad i Mas (2022) roman är att den galna kvinnan framställs som ett intressant forskningsobjekt att experimentera på och visa upp för allmänheten, till skillnad från de galna kvinnorna i 1800-talstexterna.

Denna uppsats undersöker hur personer som utsatts för sexuellt våld upplever den hjälp, stöd och vård som samhället tillhandahåller. Syftet är att betrakta detta utifrån ett genusperspektiv för att undersöka hur föreställningar om sexualitet och kön påverkar möjligheten till hjälp, stöd och vård. Uppsatsens empiriska material består av två kvalitativa delstudier. Den första delstudien är genomförd med hjälp av en enkät via Google formulär som spridits på sociala medier, där 89 personer svarar. Den andra delstudien syftar till att ge en fördjupad förståelse om det valda ämnet och empirin är insamlad genom mailkontakt med de personer som i den tidigare delstudien samtyckt till att svara på fler frågor. För att analysera denna empiri används följande teorier och begrepp: Pierre Bourdieus (2004) teori om det symboliska våldet, Simone de Beauvoirs (2017) teori om det andra könet samt Erving Goffmans (2011) begrepp stigma. I resultatet synliggörs hur föreställningar om sexualitet och kön mynnar ut i patriarkala strukturer, vilka påverkar den utsatte på flera plan då det kommer till att söka och få tillgång till hjälp, stöd och vård. Resultatet visar även på socialtjänstens osynlighet i sammanhanget och att få personer valt att vända sig dit för att få stöd. Utöver detta synliggör resultatet att god kompetens och ett gott bemötande är nyckeln för att den utsatte ska vara behjälpt av stöd och vård. / This essay examines how people who have been subjected to sexual violence experience the help, support and care that society provides. The purpose is to look at this from a gender perspective to examine how conceptions of sexuality and gender affect the possibility of help, support and care. The essay's empirical material consists of two qualitative sub-studies. The first sub-study was conducted using a survey via Google form that was distributed on social media, in which 89 people responded. The second sub-study aims to provide a deeper understanding of the chosen topic and the empirical data is collected through e-mail contact with the people who in the previous sub-study agreed to in-depth interviews. To analyze this empiricism the following theories and concepts are used: Pierre Bourdieu's (2004) theory of symbolic violence, Simone de Beauvoir's (2017) theory of the second sex and Erving Goffman's (2011) concept of stigma. The result highlights how conceptions of sexuality and gender result in patriarchal structures, which affect the vulnerable at several levels when it comes to seeking and accessing help, support and care. The result also shows that Social Services, in this context, are perceived as invisible and that the majority of the respondents choose not to request support from them. In addition to this, the result shows that good skills and good care are the key to the victim being assisted by support and care.

<p>Efter mordet på Fadime Sahindal startade en debatt om hur man skulle förklara orsaken bakom mordet. Syftet med min uppsats är att visa hur debatten blev och vad som har hänt efter den. Mina frågeställningar syftar till att svara på vad debatten om Fadimes död kom att handla om, och varför pressen blev intresserad av just denna händelse och vad hennes död har gjort för framtiden. Denna kvalitativa litteraturstudie har sina utgångspunkter i Holme & Solvangs beskrivning av hur man genomför en studie som denna. Resultatet av denna undersökning visar att debatten kom att handla om kulturella skillnader och patriarkala strukturer, och att Sverige har förändrats gentemot hedersrelaterat våld. Efter resultatredovisningen följer en diskussion som bland annat tar upp mina ståndpunkter gällande resultatet samt de slutsatser jag kunnat dra av min studie.</p>