Syftet med denna studie var att analysera och beskriva huruvida det föreligger ett samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet i små- och medelstora företag inom smycke- och klockbranschen. Valet av denna inriktning grundar sig på avsaknaden av tidigare forskning inom detta specifika område samt detaljhandelns dynamiska natur, vilket bidrog till ett ökat intresse. Studiens teoretiska ramverk baserades på pecking-order teorin. En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har använts. Sekundärdata har hämtats från databasen Retriever Business. För att uppnå studiens ändamål har olika dataanalyser genomförts med hjälp av variablerna: lönsamhet (mätt som ROA och ROE), långfristiga skulder, kortfristiga skulder, storlek och ålder. Studien omfattar observationer från 166 mikroföretag inom smycke- och klockbranschen, verksamma under tidsperioden 2018-2022.  Resultaten utifrån regressionsanalysen visade ett negativt samband mellan kapitalstruktur och lönsamhet, vilket betonar riskerna med hög skuldsättning. Ett statistiskt signifikant samband visades mellan kortfristiga skulder och lönsamhet och indikerar att höga nivåer av kortfristiga skulder är associerade med lägre lönsamhet. Detta går delvis i linje med pecking order-teorin, men osäkerheten i resultaten kräver ytterligare forskning. Ett statistiskt signifikant samband påvisades mellan långfristiga skulder och lönsamhet vilket stöttas av pecking order-teorin. Resultaten för sambandet mellan företagsstorlek och lönsamhet var tvetydiga. Inga signifikanta samband hittades mellan företagens ålder och lönsamhet, vilket innebär att företagens ålder inte har någon statistiskt signifikant inverkan på lönsamhet i smycke- och klockbranschen.   Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och pecking order-teorin som visar studiens varierande resultat. Vissa resultat stöttades av ställda hypoteser medan andra sa emot dem. / The purpose of this study is to analyze and describe the relationship between capital structure and profitability in small and medium- sized enterprises within the retal sector, with a specific focus on the jewelry and watch industry. This particular focus is chosen due to the lack of previous research in this specific area and the dynamic nature of the retail industry, which adds to its interest. The theoretical framework of the study is based on the pecking order theory. A quantitative method with a deductive approach had been utilized. Secondary data has been sourced from the Retriever Business database. To achieve the study's objectives, various data analyses were conducted using the variables: profitability (measured as ROA and ROE), long-term debt, short-term debt, size, and age. The study included observations from 166 micro-enterprises within the jewelry and watch industry, operating during the period 2018-2022. The results from the regression analysis demonstrated a negative relationship between capital structure and profitability, highlighting the risks associated with high levels of debt. A statistically significant relationship was found between short-term debt and profitability, indicating that higher levels of short-term debt are associated with lower profitability. This finding is partially in line with the pecking order theory, but the uncertainty in the results calls for further research. A statistically significant relationship was also observed between long-term debt and profitability, which supported the pecking order theory. The results for the relationship between firm size and profitability were mixed. No significant relationships were found between the age of the firms and profitability, suggesting that firm age does not have a statistically significant impact on profitability in the jewelry and watch industry. The results have been analyzed in the context of previous research and the pecking order theory, showing the study's varying outcomes. Some results supported the stated hypotheses, while others contradicted them.

Bolag står ständigt inför beslut kring val av finansiering och dessa beslut resulterar i bolagens kapitalstruktur. Kapitalstrukturen har undersökts sedan en lång tid tillbaka och flera olika teorier har växt fram. Än idag finns det dock ingen teori som kan förklara kapitalstrukturen på ett tillfredsställande sätt. Eftersom det inte finns några tydliga tecken på att det finns en optimal kapitalstruktur eller hur en sådan skulle kunna se ut, kan kapitalstrukturen variera. Denna undersökning har tagit fasta på två av de mest kända teorierna för att förklara kapitalstrukturen, trade-off teorin och pecking order teorin. Undersökningen har en tvärsnittsdesigns utformning och studerar hur lönsamhet, tillväxt, storlek, materiella tillgångar, likviditet, icke-skuld skattesköld och bransch påverkar kapitalstrukturen. Fokus ligger på den svenska marknaden och ämnar att kunna generalisera kring svenska börsnoterade bolag. Resultatet av denna undersökning bidrar till en ökad förståelse för kapitalstrukturen men vi är långt ifrån en fullständig bild av ämnet. Undersökningens slutsatser skiljer sig till viss del från tidigare forskning eftersom den hittar stöd för båda teorierna. Ingen av teorierna går dock att applicera i sin helhet på den svenska marknaden vilket tyder på att forskningsområdet fortfarande behöver utvecklas och nya idéer tillkomma. / Companies are constantly faced with making decisions regarding their choice of financing and these decisions result in the company’s capital structure. The capital structure has been studied for a long time and several theories have emerged. Still to this day there’s no theory that can explain the capital structure in a satisfying way. Since there are no clear signs that an optimal capital structure exists nor how one would look, the capital structure can vary. This study has its foundation in two of the most well-known theories that try to explain capital structures, the trade-off theory and the pecking order theory. This cross-sectional study examines how profitability, growth, size, tangible assets, liquidity, non-debt tax shield and industry affect capital structure. The focus lies on the Swedish market and intends to generalize about listed Swedish companies. The result of this paper contributes to an increased understanding of capital structure but we are far from a complete comprehension of the subject. The conclusion of this study partially differs from previous research as it finds support for both theories. However none of the theories are applicable on the Swedish market as a whole which suggests that further research is required along with the addition of new ideas. This paper is written in Swedish.

Bakgrund och problemdiskussion: Årligen sker uppstarter av nya företag men flera av dem läggs ned kort därefter. En faktor är svårigheterna till finansiering då externa finansiärer inte är benägna att ta risker och flera företag har dålig insikt om alternativen som finns när det kommer till val av finansiering. Därför anses det väsentligt att studera gapet genom ett antal mikro- och småföretag och diskutera finansieringsmetoder som de valt till sin verksamhet och hur det har påverkat företaget utifrån ägarfördelning och företagslivscykel.   Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en djupare förståelse och kunskap om mikro- och småföretags möjligheter att skaffa kapital för att säkerställa verksamhetens fortlevnad och tillväxt. Genom ökad förståelse ges ett bidrag till att underlätta val av finansieringsmetod och ge värdefulla kunskaper inom ämnet.   Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie där materialinsamling sker genom semistrukturerade intervjuer för att skapa en djupare förståelse från respondenterna. Med en komparativ studie sammanvävs faktorerna finansiering, företagslivcykel och ägarfördelning då det saknas forskning som behandlar ämnena tillsammans. Undersökningen är en flerfallstudie där 12 företag har valts ut för empirisk materialinsamling.   Slutsats: Anledningar till företagens olika finansieringssätt beroende på olika stadier i livscykeln beror snarare av aktiva val som företagen gjort. Då ingen tydlig koppling mellan vissa finansieringssätt och stadier i livscykeln, upptäcktes istället ett teoretiskt gap i livscykelmodellen. Ägarfördelning gjorde stor påverkan vid val av finansiering för studiens deltagande företag där tydlig koppling ges mellan vad varje ägare anser om ägarandelar och vilken finansiering som då väljs. / Background and problem discussion: Every year, new companies start up, several of them are shut down shortly thereafter. One factor is the difficulty of financing as external financiers are not inclined to take risks and several companies have poor insight about the alternatives that exist when it comes to the choice of funding. Therefore, it is considered essential to study the gap through a number of micro and small companies and discuss funding methods that they have chosen for their business and how it has affected the company based on ownership distribution and business life cycle.   Purpose: The purpose of the thesis is to create a deeper understanding and knowledge of the possibilities of micro and small companies to acquire capital in order to ensure the continuity and growth of the business. Through increased understanding, a contribution is made to facilitate the choice of financing method and provide valuable knowledge in the subject.   Method: The essay is a qualitative study in which material collection takes place through semi-structured interviews to create a deeper understanding of the respondents. With a comparative study, the factors financing, business life cycle and ownership distribution are combined where there is no research that deals with the topics together. The survey is a multiple-case study in which 12 companies have been selected for empirical material collection.   Conclusion: Reasons for the companies different funding methods depending on different stages of the life cycle are due rather to active choices made by the companies. Since no clear link between certain funding methods and stages in the life cycle, a theoretical gap was instead discovered in the life cycle model. Ownership distribution made a large impact on the choice of funding for the study's participating companies, where a clear connection is given between what each owner considers about ownership interests and what funding is then chosen.

A company's need for an effective and suitable corporate strategy is higher than ever due tofierce and increasing competition in the current business landscape. In order for companies tofinance their chosen corporate strategy, as for instance conduct investments for growth, theyneed proper funding. Moreover, the capital structure defines and outlines a company’s availablemix of debt and equity. Financial theories and studies further conclude that it is paramount forcompanies to understand the relationship between the corporate strategy and the capital structurein order to remain competitive. However, the current amount of empirical studies that have beenconducted in this area is very limited. Therefore, this study has analysed and examined therelationship between the corporate strategy and the capital structure for small and medium-sizedenterprises (SMEs) in the Swedish manufacturing industry. Indeed, the purpose of the study is toexamine this relationship. The study has been executed by conducting five case studies where five different SMEs in theSwedish manufacturing industry have been analysed. The companies represent both familyownership as well as ownerships via external investors. The five case studies consisted of semistructuredinterviews with the CEO of each firm. A questionnaire was also provided to the fiverespondents, which enhanced the possibility to benchmark the results from the companies. The results of the study indicate that the relationship between the corporate strategy and thecapital structure differs depending on a company’s type of ownership. In conclusion, forexternally owned companies (e.g. owned by private equity companies), the corporate strategytends to drive the choice of capital structure. On the other hand, for companies owned by thefounding families, the relationship seems to be inverted where the capital structure rather drivesthe choice of corporate strategy. / Ett företags behov av en effektiv och passande företagsstrategi är högre än någonsin på grund avhård och ökande konkurrens på den nuvarande marknaden. För att ett företag skall kunnafinansiera sin valda företagsstrategi, som exempelvis att genomföra investeringar för tillväxt,krävs det en väl avvägd finansiering. Vidare definierar och beskriver kapitalstrukturen ettföretags tillgänglighet gällande dess mix av skulder och eget kapital. Samtidigt visar finansiellteori och studier på området att det är av största vikt för företag att de förstår sambandet mellandess företagsstrategi och kapitalstruktur för att de skall kunna förbli konkurrenskraftiga. Dock ärantalet studier som är gjorda på området mycket begränsade. Således har denna studie analyseratoch undersökt sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturen för små och medelstoraföretag (SMEs) inom den svenska tillverkningsindustrin. Studien har utförts genom att genomföra fem fallstudier där fem olika små och medelstoraföretag inom den svenska tillverkningsindustrin har analyserats. Företagen representerar bådefamiljeägda företag samt företag ägda av externa investerare. De fem fallstudierna bestod avsemistrukturerade intervjuer med VDn för respektive bolag. Ett frågeformulär distribueradesockså till de fem respondenterna för att kunna möjliggöra en jämförelse av resultaten från bolagen. Resultaten av studien indikerar att sambandet mellan företagsstrategin och kapitalstrukturenvarierar beroende på typ av ägarskap av ett bolag. Sammanfattningsvis så tenderar valet avföretagsstrategi att driva valet av kapitalstruktur för bolag ägda av externa investerare(exempelvis bolag ägda av private equity-företag). Å andra sidan tenderar förhållandet snararevara inverterat för företag ägda av sina grundarfamiljer, där kapitalstrukturen snarare driver valetav företagsstrategi.

Bakgrund och problematisering: Här diskuteras bakgrunden till studien och en problematisering kring chefers karaktärsdrag och dess påverkan på kapitalstruktur samt vad som menas med dessa begrepp. Vidare tar detta kapitel upp det underliggande intresset att förklara sambandet mellan tre chefers karaktärsdrag (CEO, CFO och COO) och kapitalstruktur. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara effekten av individuella chefers karaktärsdrag på svenska börsnoterade företags kapitalstruktur.  Metod: Företagens kapitalstruktur undersöks genom att använda en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv forskningsansats för att identifiera förhållanden mellan chefernas karaktärsdrag och hävstång. Paneldata används från 114 svenska börsnoterade företag över en femårsperiod (2014-2018). Studien fann totalt 179 chefer varav 87 CEO:s, 73 CFO:s och 19 COO:s. Den insamlade datan testas genom regressionsanalyser där paneldata regressioner med random effects-modellen och robusta standardfel utförs.  Slutsats: Resultaten från testerna visar på både signifikanta och icke-signifikanta förhållanden mellan de tre chefernas karaktärsdrag och företagens kapitalstruktur, mätt som hävstång. Det finns därmed bevis som tyder på att olika karaktärsdrag hos individuella chefer påverkar företags kapitalstruktur. / Background and problematization: This chapter presents a discussion of the background for the study and a problematization about top managers’ characteristics impact on capital structure as well as the meaning of the terms. Furthermore this chapter discusses the underlying interest to explain the relationship between three top managers characteristics (CEO, CFO and COO) and capital structure. Purpose: The purpose of this study is to explain the effect of individual managers’ characteristics on Swedish publicly traded companies’ capital structure. Method: Panel data is used from 114 different Swedish publicly traded companies over a period of five years (2014-2018). The study found a total of 179 top managers in the 114 companies, including 87 CEO:s, 73 CFO:s and 19 COO:s. The companies’ capital structure is investigated using a quantitative research method with a deductive approach to explain the relationship between the top managers’ characteristics and leverage. The data is tested through regression analyses using panel data regressions with random effects model and robust standard errors. Conclusion: The results of the study shows both significant and insignificant relationships between the three top managers’ characteristics and the companies’ capital structure. There are hence some evidence suggesting that different characteristics of individual top managers do impact companies’ capital structure in terms of leverage.

Building new homes and oÿces are vital for the well-being in a country from both an economic sense and from a viewpoint that a growing population needs more housing. For construction companies to be able to meet their objectives, an important issue is the capital structure choice. The discussion of capital structure and company value became one of the most contentious areas in finance in the decades following the publication of the famous paper by Modigliani and Miller. Since then, there has been a lot of work exploring the optimal capital structure for firms in di˙erent situations, however the work has been rather limited in Sweden. This study tested the pecking order theory of capital structure on publicly traded Swedish construction firms between 1995 to 2019. The study had a focus on how well the pecking order theory can account for financial decisions made by Swedish construction firms through a series of tests. The purpose is to understand what factors are the most important, with regards to the capital structure, for listed firms in the Swedish construction industry. The result of the tests showed that the pecking order theory failed to outperform the conventional leverage model. Therefore, the study was unsuccessful in finding support for the hypothesis that the pecking order theory would be the dominant financial theory to explain capital structure decisions. / Att bygga nya bostäder och kontor är avgörande för välfärden i ett land ur både ekonomisk mening och ur en synvinkel att en växande befolkning behöver fler bostäder. För att byggföretag ska kunna nå sina mål är valet av kapitalstruktur en viktig fråga. Diskussionen om kapitalstruktur och företagsvärde blev ett av de mest debatterade områdena inom finansiell ekonomi under årtiondena efter den berömda publiceringen av Modigliani och Miller. Sedan dess har det gjorts mycket arbete med att utforska den optimala kapitalstrukturen för företag i olika situationer, däremot är forskningen något begränsat i Sverige. Denna studie testade pecking order teorin om kapitalstruktur hos börsnoterade svenska byggföretag mellan 1995 och 2019. Studien hade ett fokus på hur väl pecking order teorin kan förklara ekonomiska beslut som fattats av svenska byggföretag genom en serie av tester. Syftet är att förstå vilka faktorer som är de viktigaste med avseende på kapitalstrukturen för börsnoterade företag i den svenska byggbranschen. Resultatet av testerna visade att pecking order teorin inte överträ˙ade den konventionella modellen av finansiell hävstång. Därmed hittades inte stöd för hypotesen att pecking order teorin skulle vara den dominerande finansiella teorin för att förklara beslut av kapitalstruktur.

Background: SME constitutes to 99,9% of business in Sweden. A central aspect of running a business is to grow, Previous research shows that access to external funds is a limitation for SMEs ability to create growth and therefore capital structure can vary between companies.  Purpose: The purpose of this study is to examine the financial sources that are of greatest significance for SMEs with positive and negative growth. The purpose is also to investigate whether there are micro and macroeconomic factors that affect the growth of Swedish SMEs. Method: This study has been conducted using a quantitative approach and a random sample of 121 SME from all of Sweden’s stock markets. The research period lasted for 6 years, from 2017 to 2022. In operationalizing the variables, previous research was used, were as the dependent variable was growth in net sales. Multiple regression analysis has been conducted to see if any independent variables had any effect on the growth in net sales.  Results: The result from this study indicates that the percentage of debt and equity are almost the same for SME:s with positive and negative growth. Similar to previous studies this result indicates that the internal cashflow is not enough to finance growth. External finance is therefore crucial to create growth. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with positive growth are equity and long-term debt. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with negative growth is short-term debt. The conclusion from this study is that the internal cashflow has the biggest impact in determining whether the external finance have a positive or negative impact on net revenue.  This study also found that micro-economic factors affect SME:s. The present study found that younger SME:s has a higher growth rate. Size has a positive effect on SME:s. Out of the macro-economic factors that were used in the study, only business cycle had a significant effect on growth rate.  The result from this study found that pecking order theory is better to describe the capital structure of SME than trade off theory, but both theories are relevant in explaining SMEs options of financial sources. / Bakgrund: Små- och medelstora företag (SME) utgör 99,9% av företagen i Sverige. En central del för företag är att växa. Tidigare forskning visar att tillgången till externt kapital är en begränsande faktor för SMEs tillväxt. Det kan därför variera hur företag strukturerar sin finansiering. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka finansieringskällor som är av störst betydelse för SME med positiv- och negativ tillväxt. Syftet är också att undersöka om det finns mikro- och makroekonomiska faktorer som påverkar tillväxten i svenska SME. Metod: Studien har genomförts med ett kvantitativt angreppssätt. Urvalet har skett slumpmässigt, där det slutgiltiga urvalet av populationen bestod av 121 SME från samtliga svenska börser. Undersökningsperioden sträcker sig över 6 år från 2017 till 2022. I operationaliseringen av variablerna har forskarna använt sig av tidigare forskning där den beroende variabeln är nettoomsättningstillväxt. Flertalet regressionsanalyser har genomförts för att kontrollera de oberoende variablernas påverkan på nettoomsättningstillväxt. Resultat: Resultatet från studien visar att andelen skulder och eget kapital för de båda undersökningsgrupperna är relativt lika. Likt tidigare studier indikerar resultatet på att det interna kassaflödet inte räcker för att finansiera tillväxt. Extern finansiering blir därför avgörande för att skapa tillväxt. För företag med positiv tillväxt är de externa finansieringskällorna med störst positiv betydelse eget kapital och långfristiga skulder. För företag med negativ tillväxt är kortfristiga skulder den externa finansieringskällan med störst positiv betydelse. Slutsatsen är att det interna kassaflödet är av störst betydelse för huruvida externa finansieringskällor har en positiv eller negativ påverkan på nettoomsättningstillväxt. Denna studie fann att mikroekonomiska faktorer påverkar SME. Den aktuella studien fann att yngre SME har högre tillväxt. Storleken påverkar tillväxten positivt. Av de makroekonomiska faktorerna som användes i studien är det enbart konjunktur som är signifikant. Resultatet från studien indikerar på att pecking order-teorin bättre kan tolka resultatet än trade off-teorin, men det går att argumentera för att båda teorierna är relevanta för att förklara SMEs finansieringskällor.

Titel: Sambandet mellan finansiell kris och bolags kapitalstruktur Författare: Nancy Nasrat och Valentina Daoud Bakgrund: Den finansiella krisen 2008 hade stor effekt på små och medelstora bolags kapitalstruktur och dess förändring inom den finansiella branschen. Orsaken till krisen var investeringsbanken Lehman Brothers kollaps. Under krisen var det egna kapitalet lågt bland finansiella bolag. Bolagen förlorade kapital och det egna kapitalet de hade var inte tillräckligt att täcka förlusterna. Detta bidrog till att bolagens externa kapital ökade och innebar att bolagens sårbarhet ökade i den finansiella branschen. Syfte: Beskriva och analysera om det finns ett samband mellan den finansiella krisen 2008 och kapitalstrukturen hos ett urval onoterade bolag. Metod: En kvantitativ metod tillämpades som innebär en mätning av variabler. Studien bygger på ett deduktivt tillvägagångsätt som analyserar kapitalstrukturen hos onoterade små och medelstora bolag inom bank-, finans- och försäkringsbranschen. Den analytiska metoden som användes var regressionsanalys. Analysen utfördes med hjälp av databaserna Retriever Business och SPSS. För att utföra regressionsanalysen valdes en beroende variabel och tre oberoende variabler. Den beroende variabeln som valdes var skuldsättningsgrad. De oberoende variablerna var soliditet, eget kapital och avkastning på total kapital. Resultat och slutsats: Resultatet visar att medelvärdet på skuldsättningsgraden var högre under den globala finansiella krisen än efter krisen. Skuldsättningsgraden minskade efter krisen vilket gjorde att de finansiella riskerna minskade, detta kunde ses som en positiv förändring. I förhållande till skuldsättningsgraden hade soliditet störst inflytande på kapitalstrukturen. I enlighet med regressionsanalysen hade soliditet störst varians gentemot skuldsättningsgraden i jämförelse med resterande studerade variabler. / Title: The relationship between a financial crisis and a company's capital structure. Author: Nancy Nasrat and Valentina Daoud Background: The financial crisis of 2008 had a major effect on the capital structure of small and medium-sized companies and its change within the financial industry. The cause of the crisis was the collapse of the investment bank Lehman Brothers. During the crisis, equity was low among financial companies. The companies lost capital and the equity they had was not enough to cover the losses. This contributed to the companies' external capital increasing and meant that the companies' vulnerability increased in the financial industry. Purpose: The aim of the study is to escribe and analyze whether there is a connection between the financial crisis of 2008 and the capital structure of a selection of unlisted companies. Method: A quantitative method was applied which involves a measurement of variables. The study is based on a deductive approach that analyzes the capital structure of unlisted small and medium-sized companies in the banking, finance, and insurance industries. The analytical method used was regression analysis. The analysis was performed using the databases Retriever Business and SPSS. To perform the regression analysis, one dependent variable and three independent variables were selected. The dependent variable chosen was debt-to-equity ratio. The independent variables were equity ratio, equity and return on total capital. Results and conclusion: The result shows that the average value of the leverage ratio was higher during the global financial crisis than after the crisis. The leverage ratio decreased after the crisis, which meant that the financial risks decreased, this could be seen as a positive change. In relation to the debt-to-equity ratio, the equity ratio had the greatest influence on the capital structure. In accordance with the regression analysis, solvency had the largest variance compared to the debt ratio in comparison with the remaining studied variables.

Bakgrund/Problem Likviditeten är viktig för att företagen ska kunna betala för sina utgifter. Om företaget drabbas av likviditetsbrist kan det påverka kapitalstrukturen som är en viktig fråga inom företagsfinansiering. Resultat från tidigare studier har visat att kapitalstrukturen förändrats vid kriser då dessa har påverkan på den finansiella marknaden, medan andra studier har kommit fram till att kapitalstrukturen justeras försiktigare när det råder sämre makroekonomiska förhållanden i jämförelse med bättre tider. Tidigare studier har även visat på positiva och negativa samband mellan skuldsättningsgraden som Proxy för kapitalstrukturen och lönsamhet, realatillgångar, företagsstorlek och likviditet. Syfte Syftet med studien är att undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19. Metod Då studiens syfte var undersöka kapitalstrukturen hos företag noterade på OMXS Large Cap före och under covid-19 baseras studien på en kvantitativ metod. Studien har undersökt om påverkan är signifikant genom parvisa t-tester och har även studerat samband genom multipel regressionsanalys. Resultat och slutsats Resultatet i studien visar att kapitalstrukturen har förändrats signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Detta då skuldsättningsgraden som är Proxy för kapitalstrukturen minskat signifikant under covid-19 i jämförelse med innan. Utifrån detta finner studien stöd för trade off teorin som anser att företagen bör minska sin skuldsättning vid osäkra tider för att minska risken för konkurs. Gällande sambanden mellan skuldsättningsgraden och lönsamhet, reala tillgångar, företagsstorlek samt likviditet har studien funnit stöd för både trade off teorin och pecking order teorin.

Mikroföretagens roll är av stor betydelse för den svenska ekonomin. Dock visar statistik att var tredje mikroföretag går i konkurs kort efter uppstarten. Detaljhandelsbranschen visar sig vara den näst mest konkurrensutsatta branschen i Sverige samt att mikroföretag upplever finansieringsproblematik. En orsak till detta kan bero på företagares bristande kunskap om vilka finansieringalternativ som finns. Syftet med studien är att undersöka vilka val av finansieringsmetoder mikroföretag inom detaljhandeln väljer, samt hur andra finansieringsmetoder kan användas för att öka ett företags kapitalbehov. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Studien har utgått från teorierna pecking order-teorin, trade-off teorin, det finansiella gapet samt olika finansieringsmetoder. Det insamlade materialet består av tre stycken semistrukturerade intervjuer med respondenter från tre mikroföretag inom detaljhandelsbranschen. Studiens slutsatser visar på att mikroföretag inom detaljhandelsbranschen väljer att finansiera sin verksamhet främst genom eget kapital. De undersökta mikroföretagen uppfattar svårigheter med banklån som finansieringsmetod på grund av informationsasymmetrin som råder mellan företagare och finansiärer. Samtliga mikroföretag upplever att det råder hög konkurrens inom detaljhandelsbranschen. / The role of microenterprises is of significance for the Swedish economy, however statistics show that every third microenterprise goes bankrupt shortly after the startup. The retail sector is proving to be the second most exposed sector for competition in Sweden. One of the reasons for this may be because of the entrepreneur’s lack of knowledge about existing financial options. The purpose of this study is to investigate the choice of financing methods for microenterprises within the retail sector and how other financing methods can be used to increase a company’s capital. The study was conducted through a qualitative research method with semistructured interviews as a collection method. The study has been based on theories such as pecking order-theory, trade-off theory, financial gap and various financing methods. The empiricism in the study consists of three semistructured interviews with respondents from three microenterprises within the retail sector. The study’s conclusion shows that microenterprises within the retail sector choose to finance their operations mainly with equity. The study’s investigated microenterprises perceive difficulties with bankloans as a financing method due to information asymmetry between entrepreneurs and financiers. All investigated microenterprises experience high competition in the retail sector.