Syftet med denna studie har varit att synliggöra hur och i vilken utsträckning grundskolelärare upplever stress i sin arbetssituation. Stressens omfattning i skolvärlden har ökat markant under de två senaste decennierna i Sverige. Utifrån tidigare forskning så menar lärare att orsakerna till detta återfinns i både områden som de har påverkningsgrad inom, samt områden där de inte har det. De mest psykosocialt påfrestande faktorerna har bland annat visat sig vara det administrativa arbetets omfattning, tidsbristen, samt stökiga och ointresserade elever. Denna studie är av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i fenomenologin och söker synliggöra lärarnas egna uppfattningar och upplevelser med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Den valda platsen för studiens genomförande är en grundskola. Resultatet och slutsatsen utifrån de totalt sju respondenter som deltagit i studien har pekat på att tidsbristen, yrkets krav på individuell flexibilitet, förmågan att kunna hantera stress och det administrativa arbetet är betydande faktorer för lärarens upplevelse av stress. Det har även visat sig att de faktorer som anses vara positiva för läromiljön, samt de egenskaper som anses vara positiva hos läraren, står i direkt motsats till de upplevda konsekvenserna av stress. / <p>Godkännandedatum 2013-06-07</p>

Denna studie har gjorts i syfte att se hur förskollärare förhåller sig till den pedagogiska verksamheten i förhållande till den fysiska inomhusmiljön. Vi ville se om lokalerna med dess olika förutsättningar hade betydelse för hur man arbetar utifrån målen för barns utveckling och lärande i förskolans läroplan. En till aspekt var att se hur förskolans inomhusmiljö påverkar välmående hos pedagoger och barn. Genom kvalitativa intervjuer har sex yrkesverksamma förskollärare på olika förskolor i Mellansverige medverkat. Studien har visat att utformningen av den fysiska inomhusmiljön är viktig för barns utveckling och lärande samt välmående i förskolan. Det framkommer att lokalernas planlösning inte är avgörande för hur den pedagogiska verksamheten blir. Däremot utformas verksamheterna olika beronde på hur förskolornas planlösning ser ut och vilka förutsättningar som råder.

Syftet med studien är att beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om lekens betydelse förbarns språkutveckling. Arbetet var en kvalitativ studie som byggde på semistrukturerade intervjuerdär fem förskollärare fördelade på två förskolor deltagit. Efter intervjuerna med informanternatranskriberades och analyserades deras utsagor om barns lek och språkutveckling. Resultatet bestårav teman som vi funnit under bearbetningen av transkribering från intervjuerna. Under varje temahar vi analyserat och presenterat exempel på de uppfattningar som pedagogerna uttryckte angåendelekens betydelse för barns språkutveckling. Stora variationer i informanternas utsagor gick inte attfinna, de visade ett samförstånd mellan de olika utsagorna. Av resultatet framgår att pedagogerna istudien uttryckte ett medvetet förhållningssätt gentemot lek, språk och vilken betydelse leken kan haför barns språkutveckling. Informanterna menade att leken har en stor betydelse för barns utvecklingoch lärande och utgör därmed en stor del av den pedagogiska verksamheten. Vidare framgick attsamspel, som likställs med barns lek, mellan både barn och vuxna är av väsentlig vikt för barnsspråkutveckling. / <p>Godkännane datum: 2018-06-10</p>

Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap om de motiv som förskollärare har för den pedagogiska verksamheten i utomhusmiljön och hur utemiljön används i förskolan. Forskning visar på att motiven för förskollärarna att vara utomhus med barnen på förskolan innefattar en mindre arbetsinsats av planerade aktiviteter än den pedagogiska verksamheten som finns i miljön inomhus. Forskningsresultaten anger emellertid det motsatta, att barn behöver engagerade förskollärare som är med i barns upplevelser och utforskande i utomhusmiljön. Studien är gjord på fyra kommunala förskolor i Norrland och den metod som har används i uppsatsen har varit intervjuer med fem förskollärare. Två av förskolorna är placerade på landsbygden och två av förskolorna är placerade i tätorten. Studiens resultat visar på att det finns motiv hos förskollärarna i den pedagogiska verksamheten som både är planerad och oplanerad där förskollärarna intar en medforskande och undersökande roll tillsammans med barnen. / <p>Betyg i Ladok 220118.</p>

Syftet med min studie är att undersöka öppna förskolans pedagogiska, sociala och familjestödjande funktion i förhållande till det givna uppdraget? Hur uppfattar föräldrar verksamheten, hur ser pedagogerna på den och på sitt uppdrag. I vilken utsträckning är verksamheten pedagogisk snarare än en social gemenskap och hur ser föräldrar och pedagoger på verksamheten som socialt stödjande? Studien utförs för att undersöka öppna förskolans betydelse för föräldrarna som pedagogisk, social och familjestödjande verksamhet och vilken roll pedagogerna har i denna. Jag har använt mig av kvalitativ intervju med pedagoger, observation i verksamheten och enkätundersökning med föräldrar för att nå mitt mål med studien.Resultatet av studien visar på att verksamheten upplevs positiv av föräldrarna både pedagogiskt och i socialt stödjande sammanhang. Verksamheten vilar på en daglig pedagogisk verksamhet medan den sociala gemenskapen och pedagogernas stödjande funktion är mer flytande och varierar från dag till dag beroende på besökarnas behov. Utmaningen för pedagogerna är att skapa kontakt med besökaren utan att tränga sig på och göra mötet på öppna förskolan till en positiv upplevelse för både barn och vuxna.Nyckelord: pedagogisk verksamhet, socialt stödjande, öppna förskolan

Vi har genom två fall undersökt hur utbildningschefer, förskolechefer och förskollärare ser på förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Vi vill med denna undersökning få en uppfattning om förskolechefers utmaningar och möjligheter utifrån deras uppdrag. Studiens syfte är att bidra till att öka kunskapen om förskolechefens uppdrag att bedriva och utveckla den pedagogiska verksamheten. Detta utifrån utbildningschefers, förskolechefers och förskollärares variation av uppfattningar om möjligheter och utmaningar kopplade till uppdraget. Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och analysera resultatet utifrån en fenomenografisk forskningsansats som lägger fokus på informanternas variationer av uppfattningar om fenomenet. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer vilka alla spelats in med diktafon. Våra informanter var två utbildningschefer, två förskolechefer och två förskollärare, från två olika kommuner. Allt vårt material har sedan transkriberats och analyserats. Detta för att få fram ett resultat som har varit relevant utifrån vårt syfte. Resultatet visar att samstämmigheten gällande utmaningar och möjligheter för förskolecheferna är stor i de både fallen trots olika organisationsstrukturer. De möjligheter vi identifierat i våra två fall visar på att de ibland sammanfaller med utmaningar i informanternas intervjusvar. Det är ekonomiska ramar, styrdokument och kommunövergripande mål som uppfattas både som utmaningar och möjligheter. De utmaningar som förskolechefen i fall 2 upplever som störst just nu är rekrytering av förskollärare och i fall 1 att hitta nya sätt att vara fysiskt närvarande i verksamheten.

The main purpose of this Master’s thesis is to explore university librarians’ thoughts about the future. The analytical focus is thus on the librarians’ representations of the future. The theoretical framework used is narrative theory with a social constructionist viewpoint. Narrative theory is based on the premise that storytelling is an important part in the social and cultural context in which people are. By studying narratives one can get a glimpse of how people perceive their world, how they create meaning. A basic assumption of the thesis is that by studying the linguistic expressions used to create future the underlying ideas come forward. In order to realize the purpose of the thesis interviews were conducted with three university librarians who work as subject librarians. The interview material was analyzed both as a whole based on its content and on the basis of its linguistic form. The major finding is that the most frequent perception of time is as linear and variable, a view which is linked to the idea of progress. It seems important to be in favour of development to appear credible in relation to colleagues, partners and others within and outside the university. When librarians depict competing professional groups, for example lecturers, as they do not comply with these changes, it can be seen as a strategy to improve the status of their own profession.

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrå.  Fokus på den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. Därför var mina ledord genom arbetet motsatspar så som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt. Jag har själv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som är berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gång. Det var viktigt att arbetet fick så stor verklighetsförankring som möjligt. Under arbetets gång har dialog med aktörer från kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef på bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef på bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Nära dialog, studiebesök och enkätundersökningar med tre olika förskolor lade också grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelärare Gökboets förskola), Personalen på Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen på Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, Förskolelärare Storstugans förskola), Personalen på Storstugans förskola. Mitt förslag på förskola vid Ringvägen i Kungsängen kommer att vara med under utställningen inför antagandet av detaljplanen för Ringvägen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mål om verklighetsförankring känns uppnått. Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av beständiga material, där möjlighet till flexibilitet över tid finns. En robust och genomarbetad grund gör att de unika karaktärsdragen bibehålls över tid även om de lösare inre delarna förändras. / A preschool with space for each child and all the children. A preschool with the community, and space for all, while each individual, amazing and unique child can find their own corner. Focus on the preschool I have designed is to make room for all these unique children, together and individually. Therefore my motto’s through the work has been opposites as Holistic - Part, Large - Small, Inside - Outside, Common - Single, Noise - Silence, Light - Dark. I have formulated the task and made contact with the actors concerned, in order to provide all the information needed continuously during the work. It was important that the work was as realistic as possible. During the work the dialogue with the actors from the municipality has been driving; Anders Wedin, (skolchef at bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef at bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handläggande planarkitekten). Close dialogue, field visits and questionnaires with three different preschools also laid the foundation for my work; Sonja Derkert (preschool teachers Gökboets preschool), staff at Gökboets preschool, Ing-Britt Andersson (preschool head Norrbodas preshool), Emil Spanos (chef Norrbodas preschool), staff at Norrbodas preschool, Susanne Johansson (preshool head Storstugans preschool), Emelie W Bernemyr (Stockholm University, Preschool Teacher Storstugans preschool), staff at Storstugans preschool. My suggested preschool at Ringvägen in Kungsängen will be featured during the exhibition for the acceptance of the new zoning of Ringvägen. This, together with that the bildningsförvaltningen expressed interest in continuing the dialogue has made my goal of reality reached. Architecturally, I have created a nursery with resistant materials with the possibility of flexibility over time. A robust and thorough basis makes that the unique characteristics are maintained over time, even if the more loose internal parts change.

Vårt syfte är att klargöra huruvida den pedagogiska verksamheten lyckas med det jämställdhetsarbete som åläggs dem genom styrdokumenten. I denna undersökning har pedagoger och barn i en förskolegrupp och en klass i skolår 6 intervjuats och observerats. Både pedagoger och barn har tillfrågats om vad genus betyder för dem. Vidare har de fått svara på hur de tycker att jämställdhetsarbetet fungerar i verksamheten. De resultat vi fått stämmer överens med de vi funnit i tidigare undersökningar, att traditionella könsmönster finns rotade hos de flesta av oss. I vår undersökning använder vi oss bland annat av Hirdman, Gens och Fagrells teorier kring genus och hur traditionella könsmönster skapas. Dessa mönster är ett hinder mot att uppnå ett tillfredsställande jämställdhetsarbete. Våra resultat visar att pojkar tillåts ta det största utrymmet och att både pojkar och flickor verkar nöjda med detta. Flickorna verkar mer öppna för gränsöverskridande mellan könen. Pedagogerna är, trots att de inte riktigt kan definiera vad jämställdhet innebär, medvetna om sitt professionella uppdrag och försöker arbeta mot jämställdhetsmålen i styrdokumenten.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den rumsliga utformningen av utomhusmiljön i förskolan främjar inkludering av barn i åldrarna ett till sex år där möjlighet till olika typer av lek och pedagogisk verksamhet understöds. Studien är förlagd till Mullvadens förskolegård på Södermalm i Stockholm. Det är en kvalitativ studie där observations-, intervju-, enkät- och litteraturstudier har genomförts. I resultatdelen har tre tematiska områden lyfts fram; åldersanpassning, rumslighet och pedagogisk verksamhet. Genom designprocessen har sedan dessa tematiska områden brutits ner till temat för gestaltningsförslaget; variation och kontrast. Empirin och teori ligger till grund för gestaltningsförslaget och har utförts för att undersöka förutsättningar, problem och visioner. Resultatet av studien visar att det finns potential för att, genom rumsliga element, förbättra förutsättningarna för inkludering, genom att ändra rörelseflöden och struktur samt tillföra material. Naturmiljöer framhålls genomgående som positivt för barns utveckling, vilket är en stor utmaning att tillgodose i en stadsmiljö. Gestaltningsförslaget avser att ge Mullvadens förskola en variationsrik gård med kontraster i en ”naturlig” miljö. Naturelement och material har tillförts vilket ämnar bidra till att egenskaper från naturen, så som att vara levande och modifierbar erhålls. / The purpose of this study is to investigate how the spatial design of the preschool outdoor environment has the potential to promote inclusivity of children aged one to six years, when utilised in conjunction with different types of play and educational activities. The study is located in Mullvadens preschool in Stockholm. This is a qualitative study were observation, interview, survey and literature studies have been conducted. The results have highlighted three key thematic areas; age adjustment, spatiality and educational work. The design process has these themes, "boiled down” to the theme of the design proposal; variety and contrast. The empirical data and theory underpin the design proposal and have been conducted to determine current conditions, problems and visions. The results of this study show that there is potential to, by utilisation of spatial elements, change the climate of inclusion. It is argued that this can be achieved by both the addition of materials and the removal of items, with the aim of changing the flow of motion and structure in the space. Natural environment is emphasised throughout as positive in the development of children, posing a major challenge in an urban environment. The design proposal aims, however, to make this challenge central and to provide Mullvadens preschool with a diversified yard which includes the "natural" environment. By using natural elements and materials an environment is proposed which not only links to nature but is, itself, more natural in that it is alive and modifiable.