Digitaliseringen fortskrider inom den svenska skolan och rapporter som menar att lärare inte integrerar digitala verktyg i matematikundervisningen i samma utsträckning som andra ämnen. Tidigare forskning pekar på att det råder en kompetensbrist bland lärares förmåga till att integrera digitala verktyg i undervisningen. Därmed blir syftet med denna studie att undersöka och belysa hur lärare beskriver integrationen av digitala verktyg i matematikundervisningen samt hur lärarna ser på elevers lärande. Författaren till detta arbete har intervjuat fem lärare för att samla in data. Teorier såsom TPACK och TPACK development model används för att analysera datamaterial från intervjuerna från de fem lärarna. Studiens resultat pekar på att elevers lärande främjas men att det kan uppstå problematik i integrationen av digitala verktyg i matematikundervisning. Vidare framkommer det att förutsättningar måste skapas för både lärare och elev i integrationen av digitala verktyg i undervisningen. Slutligen dras slutsatsen att digitala verktyg allena inte bär med sig en pedagogik själv utan det är läraren som måste tillämpa digitala verktyg utifrån pedagogiska syften.

Detta är en kunskapsöversikt skriven med syftet att undersöka hur laborativ undervisning kombinerat med olika pedagogiska strategier kan främja lärandet inom de naturvetenskapliga ämnena för elever i åk F-3. För att besvara vår frågeställning genomfördes sökningar i databaserna Web of Science, Swepub, Libsearch och Ebsco. Totalt valdes nio artiklar och rapporter ut som underlag till vårt arbete. Eftersom det finns begränsad forskning kring laborativ undervisning för årskurserna F-3, inkluderade vi även artiklar som behandlade laborativ undervisning för årskurserna 4–6. Detta tillvägagångssätt möjliggjorde en bredare undersökning av relevanta studier och forskningsresultat inom ämnet, samtidigt som det gav en mer omfattande förståelse för laborativ undervisning över flera tidiga skolår. Genom att utvidga undersökningsintervallet till årskurserna 4–6 strävade vi efter att komplettera bristen på specifik forskning för de lägre årskurserna och därmed bidra till en mer mångsidig och heltäckande kunskapsbas. Resultatet visar på olika sätt att genomföra laborativ undervisning och hur detta kan främja elevernas lärande inom naturvetenskap. Exempel på pedagogiska strategier som synliggörs i vår kunskapsöversikt är argumentbaserad undervisning, Kolbs erfarenhetsbaserade lärandemodell, och undersökande arbetssätt. De pedagogiska strategierna som presenteras kan alla bidra till att konkretisera ämnet naturvetenskap för elever i de tidiga skolåren och därmed öka intresset och förståelsen för de naturvetenskapliga ämnena.

Several studies have shown that many students have misconceptions and everyday concepts about evolution that prevent them from learning the theory of evolution. Previous research has also shown that biology teachers are not always aware of students’ difficulties or design education that challenges students’ conceptual understanding of evolution.  The purpose of this study is to develop knowledge about biology teachers’ evolution teaching, by describing which possible misunderstandings teachers identify that their students have and which teaching methods they use to identify and address these misunderstandings. The study also provides several examples of teaching strategies that could be used as a resource for teachers in their evolution teaching. Eight semi-structured interviews with Swedish biology teachers were conducted, where the majority teach at the upper secondary level.  The result shows that some biology teachers are aware of common misunderstandings in the theory of evolution, while others are not. A common misconception which most of the teachers raise is that their students express that individual organisms can adapt to the environment based on need. Evolutions is thus wrongly regarded as a need-driven process. Most biology teachers in the study do not use comprehensive methods, such as multiple-choice tests or assignments, to map students’ pre-understanding and potential misconceptions about evolution. An important conclusion from this study is that teachers need to design a student-orientated evolution education that takes a starting point from students’ misunderstandings, support students to develop their conceptual understanding and challenges prevailing misconceptions. A second important conclusion is that students together need to have the opportunity to discuss and compare everyday concepts with scientific explanatory models. / Åtskilliga studier har påvisat att flertalet elever har missuppfattningar och vardagsföreställningar inom evolution som motverkar deras inlärning av evolutionsteorin. Tidigare forskning har också kartlagt att biologilärare inte alltid är medvetna om elevers svårigheter eller utformar en evolutionsundervisning som utmanar elevers begreppsförståelse.  Denna studies syfte är utveckla kunskap kring biologilärares evolutionsundervisning, genom att beskriva vilka eventuella missförstånd som lärare urskiljer att deras elever har samt vilka undervisningsmetoder de använder sig av för att identifiera och adressera dessa missförstånd. Studien ger även flera exempel på undervisningsstrategier som skulle kunna utgöra en resurs för lärare i deras evolutionsundervisning. Åtta semistrukturerade intervjuer med biologilärare genomfördes, där majoriteten undervisar på gymnasienivå.   Resultatet visar att en del biologilärare är medvetna om vanligt förekommande missförstånd i evolutionsteorin, medan andra inte är det. En vanlig missuppfattning som flertalet lärare lyfter är att deras elever ger uttryck för att enskilda individer kan anpassa sig till miljön för att det finns ett behov. Evolution betraktas därmed felaktigt som en behovsdriven process. Flertalet biologilärarna i studien använder sig inte heller av omfattande metoder, till exempel flervalstest eller inlämningsuppgifter, för att kartlägga elevers förförståelse och eventuella missuppfattningar inom evolution. En viktig slutsats från studien är att lärare behöver utforma en elevcentrerad evolutionsundervisning som tar sin utgångspunkt i elevers missförstånd, stödjer eleverna att utveckla deras begreppsförståelse samt utmanar rådande missuppfattningar. En andra viktig slutsats är att elever behöver få möjlighet att tillsammans diskutera och jämföra vardagliga med vetenskapliga förklaringsmodeller.

Syftet med denna pilotstudie var att lyfta fram erfarenheter om hur förskollärare hanterar situationer med barn med utmanande beteende i förskolan. Pilotstudien fokuserar på förskollärares erfarenheter av stödåtgärder för att kunna bemöta barn med utmanande beteende samt vikten av kunskaper och möjligheter till vidareutbildning. De frågor som pilotstudien avsåg att besvara var följande: Vilka pedagogiska strategier använder sig förskollärarna av i sitt arbete i förskolan samt finns det möjlighet för förskollärarna att vidareutveckla sina pedagogiska strategier? För att kunna få insikt i problemområdet har vi som utgångspunkt använt oss av ett sociokulturellt perspektiv och genomfört en pilotstudie med enkät som medel för datainsamling. 34 rektorer och totalt 137 förskollärare tillfrågades om de ville medverka i studien. Vårt resultat bygger på svar från sju förskollärare. Samtliga sju förskollärare framhåller att det finns möjligheter till vidareutbildning och att de anser att de får möjlighet att utvidga sina kunskaper via de olika strategier som tillämpas i barngruppen i undervisningen. Sammantaget visar pilotstudien på varierande grundkunskaper utifrån vad förskollärarna fått ta del av under sin utbildning. Men framför allt visar resultaten från pilotstudien att förskollärare faktiskt fått kunskap under sin utbildning i att bemöta barn med utmanande beteende. Samtidigt pekar pilotstudien på vikten av möjligheter till vidareutbildning för att kunna hantera framtida situationer med barn med utmanande beteende. Slutsatsen blir att pilotstudien ger en inblick i ett komplext problemområde där pilotstudien kan ligga till grund fortsatta studier där det kan avsättas mer tid för datainsamling.