The term cookie regarding IT is still a relatively new term. It is rarely discussed among internet users. The name cookie is fairly known but the concept not as much. Cookies are well established by different companies and organizations that in some way offer online services. Today visitors of the internet meet cookies almost every time they go online. For the users who choose not to accept cookies the online experience becomes highly limited. Cookies store information of the visitors in order to improve their experience but also to help the organization. The majority of webpages online that uses electronic commerce or in any way can benefit from storing the customers information uses cookies. Cookies can be sold or exchanged between organizations to increase their profit and range. In 2011 a provision regarding all organizations using cookies were implemented. Every internet user visiting these pages had to be notified about their use of cookies immediately. New laws are established in order to control or regulate the exertion of other people’s personal information at the same pace as cookies are further developed. The next law to be established is GDPR, General Data Protection Regulation, which will be focused on in this thesis. The purpose of this study is to explore the phenomenon of cookie-use and how it affects internet users and organizations in synergy with the GDPR-law. To achieve the desired result a mixed method has been applied involving both interviews and a survey. The interviews consisted of pre-determined questions and dynamic follow-up questions. Three different organizations participated in the interviews, an university, an organization using e-business and a media agency. The survey consisted of a few mandatory closed questions. The distribution of the survey led to right above 130 respondents. The gained results from the use of a quantitative methods hinted that barely half of the respondents knew what a cookie actually was. Several of the participants were curious about learning more about the phenomenon while a lower percentage did not consider it important. Knowledge or ignorance regarding cookies turned out to have a great impact on the respondent’s comfortableness and behavior online. The results from the qualitative method showed that the organizations working with cookies will be affected by GDPR. Following thesis will contribute to the field of informatics by consequently process the empiric data collected with support from theoretic competences. It will contribute as a source of information regarding cookies within information technology. / Termen cookie är fortfarande en relativt ny term och är inte särskilt debatterad bland internetanvändare. Begreppet cookie är någorlunda känt men innebörden inte lika så. Cookies är väl etablerat av olika företag och organisationer som på något sätt använder sig av internet. Idag stöter användare på cookies nästan överallt när de rör sig på internet. För den som bestämmer sig för att avstå från allt som har med cookies att göra blir internet vistelsen mycket begränsad. Cookies arbetar för att lagra information om besökarna dels för att gynna besökarnas vistelse men även för att hjälpa företagen. Majoriteten av alla hemsidor som idag använder sig av e-handel samt kan gynnas av att kundens data sparas använder sig av cookies. Cookies kan även säljas eller utbytas mellan företag och organisationer för att öka deras försäljning och vidd. År 2011 implementerades en bestämmelse gällande alla företag och organisationer som då använde sig av cookies. Alla besökare skulle upplysas om att just de använde cookies när de besöker deras hemsida. Nya lagar etableras för att kunna kontrollera och reglera användandet av besökares personliga information online i takt med att användandet av cookie utvecklas. Den nästkommande lagen att implementeras är GDRP, General Data Protection Regulation, som kommer att ha stort fokus i denna uppsats. Syftet med denna uppsats är att granska fenomenet cookie, dess användningsområden samt hur det påverkar internetanvändare och de olika företagen och organisationerna i synergi med GDPR-lagen. För att uppnå önskat resultat har en mixad metod använts i form av intervjuer och en enkät. Intervjuerna bestod av förutbestämda frågor och dynamiska följdfrågor under samtalets gång. Tre företag ställde upp som intervjuobjekt. En högskola, ett företag med försäljning online samt en mediebyrå. Enkäten bestod av obligatoriska frågor med förutbestämda svarsalternativ. Distributionen av enkäten ledde till strax över 130 respondenter. Resultatet efter användningen av den kvantitativa metoden antydde att knappt hälften av respondenterna inte visste vad en cookie var. Många var nyfikna och ville lära sig mer medan en lägre procent av respondenterna inte ansåg att de inte ville veta mer. Vetskapen samt ovetskapen gällande cookies påvisade sig ha stor inverkan på respondenternas bekvämlighet samt beteende online. Resultatet av den kvalitativa metoden visade att organisationer som arbetar med cookies kommer bli påverkade av GDPR. Följande uppsats kommer bidra till området informatik genom att följaktligen bearbeta empiriinsamling med stöd av teoretiska kompetenser. Den kommer att bidra som en informationskälla gällande cookies inom informationsteknologi.

Thesis (MTech (Information Technology))--Cape Peninsula University of Technology, 2016. / Health information policies are constantly becoming a key feature in directing information usage in healthcare. After the passing of the Health Information Technology for Economic and Clinical Health (HITECH) Act in 2009 and the Affordable Care Act (ACA) passed in 2010, in the United States, there has been an increase in health systems innovations. Coupling this health systems hype is the current buzz concept in Information Technology, „Big data‟. The prospects of big data are full of potential, even more so in the healthcare field where the accuracy of data is life critical. How big health data can be used to achieve improved health is now the goal of the current health informatics practitioner. Even more exciting is the amount of health data being generated by patients via personal handheld devices and other forms of technology that exclude the healthcare practitioner. This patient-generated data is also known as Personal Health Records, PHR. To achieve meaningful use of PHRs and healthcare data in general through big data, a couple of hurdles have to be overcome. First and foremost is the issue of privacy and confidentiality of the patients whose data is in concern. Secondly is the perceived trustworthiness of PHRs by healthcare practitioners. Other issues to take into context are data rights and ownership, data suppression, IP protection, data anonymisation and reidentification, information flow and regulations as well as consent biases. This study sought to understand the role of data policies in the process of data utilisation in the healthcare sector with added interest on PHRs utilisation as part of big health data.

Facebook is a social network that has more than 1.5 billion active members. With the term ‘active’ we mean users who sign in at least once every day on Facebook. Sharing personal information has become a popular activity within the development of all the social networks. Facebook, for instance, contains settings for privacy that allow the user to adjust how "far" the user wants to share his/her own personal information. The problem comes when this can lead to private issues and concerns. The aim of this research was to study the privacy issues perceptions of people within two different ranges of ages, under and over 35 years old. Firstly, we analysed how much people know about privacy on Facebook, and then we tried to understand if there are similarities or differences between those two groups. We thought it would be interesting to know the current state of this phenomena and there was no much research done in Sweden about it. The research was conducted using the mixed method because we wanted to get more global responses from a larger number of respondents in a survey and we wanted to get more detailed answers from an open questionnaire through interviews. We intended to know how is the general knowledge about privacy on Facebook among Swedes. The results showed that people who belonged to the adults group took slightly more care on their privacy than the young-adults group. Also, we discovered that, in general, people are more informed about the risks coming from privacy leaks than a few years ago.

The aim of this essay is to examine how the swedish municipality of Botkyrka hasendeavoured to meet the legal obligations prescribed by the General Data ProtectionRegulation (GDPR) and what impact this legislation is expected to have on the informationmanagement-structures currently in use within the municipality itself. Research has beenperformed through a case study consisting of semi-structured interviews. The study showsthat several important measures has been taken in order to meet the demands set by theregulation, but that the absence of a conclusive swedish legislation on the matter is keepingthe municipality from knowing what exactly is expected of them.

The project is a web e-mail application to provide a web page interface for all CSCI faculty, staff and students to handle their e-mails. The application is written by JSP, Java Servlets, JavaScript and custom JSP tag libraries. Regular e-mail capabilities have been enhanced by the feature of allowing users to store and manage messages by day (store to daily folders, view in daily folders, append notes for that day).

The aim of my masters thesis is to design of Personal Information System for support the business. The primary developing process is focused on customer and business partners relationship management. The purpose is to design system fits to company needs and system which will be so simply to be possible use it in other businesses too.

Confidential information such as passwords, cryptographic keys, certificates, etc. are used every day on various places. Mobile phone can be a good storage for such informations, but is necessary to ensure data security. Main goal of this project is to create a program for Windows Mobile phones which will keep all the informations in one place protected by password. Designed program lets user to store passwords, cryptographic keys, various files, important contacts, credit card numbers, etc. Some of the stored informations can be downloaded from remote server via FTP protocol or from smart card. It is also possible that two clients will synchronize their informations via Network and other usefull functions.

Genom så kallade ”utgivningsbevis” får aktörer som erhållit dessa publicera vissa personuppgifter på internet. Detta kan inkludera exempelvis uppgifter om adress, telefonnummer, skatteuppgifter, födelsedag, fullständigt namn och andra uppgifter som går att ta del av genom Offentlighetsprincipen. Utgivningsbevisen är grundlagsskyddade och får därmed företräde över EU-lag, exempelvis får utgivningsbevisen företräde över GDPR [General Data Protection Regulation]. Uppgifterna kan vara svåra att få borttagna från internet om hemsidan som publicerat dem inte vill ta bort dem. Personuppgifter som finns på internet, särskilt adress och telefonnummer, kan tänkas bidra till oro eller otrygghet hos en del människor. Exempelvis finns det tidigare forskning som pekat på att vissa personer kan riskera att bli utsatta för brott eller uppleva en stark obekvämhet eller oro över att deras personuppgifter offentliggörs (se exempelvis Hedin och Wiberg, 2020; Ericsson, 2011). Ett annat potentiellt orosmoln kan vara att bli utsatt för stalking, vilket är vanligare att kvinnor blir utsatta för (Lenhart et al, 2016; Maiuro, 2015; Logan, 2006).  Syftet med denna utredning var att undersöka upplevd trygghet i förhållande till offentligt tillgängliga personuppgifter. För att möjliggöra detta har sex kvalitativa semi-strukturerade intervjuer genomförts för att belysa hur individer reflekterar över offentligt tillgängliga uppgifter och om de har några egna erfarenheter där de känt sig otrygga med att deras uppgifter fanns på internet. Urvalet bestod utav både män och kvinnor i åldern 23-32 år. I analysen av resultatet har teorier av Ulrich Beck och Anthony Giddens om risk och trygghet tillämpats. Empirin analyserades sedan genom en tematisk analys.  Resultatet visade på att individer reflekterar över att deras personuppgifter finns tillgängliga på internet, framförallt vid tillfällen där de varit med om någon typ av händelse som fått dem att reflektera över detta. Det kan även finnas någon typ av otrygghetskänsla hos en del individer till följd av att personuppgifter, som deras adress eller telefonnummer, finns tillgängliga på internet, detta var särskilt förekommande bland kvinnorna i utredningen samt bland de som berättade om sina erfarenheter av att arbeta i butik. Samtliga kvinnliga intervjupersoner berättade om upplevelser där de känt sig otrygga med att deras uppgifter fanns på internet, vilket skiljde sig från de manliga intervjupersonerna där ingen berättade om någon sådan upplevelse. Överlag fanns det en oro, otrygghet eller osäkerhet bland intervjupersonerna kring personuppgifters tillgänglighet. Något annat som framkom ur Frida Lindström S7021A 1 utredningen var att det fanns en efterfrågan om mer kontroll över vilka personuppgifter som visas öppet på internet, men åsikterna gällande exempelvis när individer ska ha rätt att få sina uppgifter borttagna från internet var något delade. / Through so called ”publication licenses” [Swedish: utgivningsbevis] people or businesses who have acquired these can publish certain types of personal information on the internet. These can include addresses, phone numbers, tax information, birthdays, full names and other information that can be acquired through the Swedish principle of public access to official records [Swedish: offentlighetsprincipen]. The publication licenses are protected under the Swedish constitution and therefore override EU-law, for example the publication licenses override GDPR [General Data Protection Regulation]. The information can be difficult to remove from the internet if the website that published the information does not want to remove it. Personal information on the internet, particularly addresses and phone numbers, could potentially contribute to feelings of worry or insecurity in some people. For example, previous research has shown that some people may be at risk or may experience a strong sense of uncomfortableness or worry over having their information made public (see for example Hedin and Wiberg, 2020; Ericsson, 2011). Another potential cause for worry could be the risk of being stalked, which is more common that women are exposed to (Lenhart et al, 2016; Maiuro, 2015; Logan, 2006).  The aim of this investigation was to examine perceived safety in relation to publicly available personal information. To achieve this, six qualitative semi-structured interviews were done to shed light on how individuals think and feel when it comes to publicly available personal information and whether they’ve had any personal experiences of feeling unsafe with having their personal information available online. The selection of participants consisted of both women and men between the ages 23-32 years old. Theories on risk and safety by Ulrich Beck and Anthony Giddens have been used when analyzing the results. The empirical data was then analyzed through a thematic analysis.  The results showed that individuals do reflect over the fact that their personal information is available on the internet, particularly when they’ve experienced something that reminded them of this. This can also evoke feelings of insecurity in certain individuals as a result of knowing that one’s personal information, such as address or phone number, is available on the internet. This was especially common among the female participants in this study as well as among those who have worked in retail. All of the female participants expressed feelings of insecurity around having their information online, this differed from the male participants Frida Lindström S7021A 3 where nobody shared any such experiences. Overall there is a sense of concern, vulnerability or uncertainty surrounding having one’s personal information available online. Something else that the investigation found was a demand for more control over which personal information is being shown online. However, opinions varied regarding whether or not individuals should have the right to have their information removed from the internet.

Denna studie handlar om studenters kännedom om de personliga uppgifter som lagras av institutioner inom högre utbildning, och om det finns skillnader mellan kön gällande kännedomen och hanteringen av dessa uppgifter. Då det i samband med den expanderande lagringen av data och användningen av den genom Big data inom organisationen, visat sig ha påverkan på den personliga integriteten. Tidigare forskning indikerar på att det finns en brist i kännedomen och hanteringen hos människor om vad som lagras av organisationer. Tidigare forskning har även indikerat på att det finns skillnader mellan kön i hanteringen och kännedomen om personliga uppgifter som lagras av organisationer. Denna studien avgränsar sig till studenternas kännedom om vad institutioner inom högre utbildning lagrar om dem och skillnader mellan kön angående dessa uppgifter. För denna studie har en forskningsmetod i form av elektroniska enkäter använts, där studenter fått redogöra för deras kännedom och tankar av institutioner inom högre utbildnings lagring och hantering av personliga uppgifter. Syftet var att undersöka vilken kännedom dessa har om de personliga uppgifter som lagras av organisationer och vilken insikt de har om hur de kan användas. Totalt har 151 deltagit i enkätundersökningen där 126 uppgett att de varit studenter. Metoden som använts för studien är en kvantitativ ansats med kvalitativa inslag, där den kvalitativa delen avser de frågor som besvarats i fri text. Vidare är den kvantitativa delen för de frågor som har analyserats genom statistik och siffror. Frågorna från den använda forskningsmetoden i denna studie i form av elektroniska enkäter har bearbetats och slutligen presenterats. Under teoriavsnittet redogörs de begrepp som använts i studien, samt en mer ingående redogörelse för integritetens betydelse vid lagring av data. Vidare analyseras resultatet från studien utifrån Petronios CPM-teori och dess fem principer med hänsyn till den personliga integriteten. Arbetet konkluderades med en slutsats om att studenter har en vag form av kännedom gällande de uppgifter som lagras av institutioner inom högre utbildning. Det visade sig att studenter inte upplever att deras kännedom är tillräcklig. Till följd av att de inte upplever att de får tillräcklig med information av institutioner inom högre utbildning. Resultatet från studien visade att studenter hade kännedom om begrepp kopplade till lagring av personliga uppgifter. Det visade sig att det finns skillnader mellan kön i hanteringen av personliga uppgifter, men till följd av avsaknaden av bortfallsanalysen var dessa fynd svårt att verifiera fullt ut. Resultatet indikerade på att ett flertal studenter inte kände sig trygga när institutioner inom högre utbildning samlade information om dem. På grund av att de inte hade kännedom om vad som lagrades. Dock visade resultatet att de flesta tycker att skolan borde ge tydligare information om de personliga uppgifterna som lagras. Vilket i sin tur gjorde att flera kände att de förlorade kontroll över den personliga integriteten. Detta gällande de åsikter om hur tydliga de anser att institutioner inom högre utbildning är vid informering av personliga uppgifter som de lagrar. / This research study examines students' knowledge of personal data stored by institutions of higher education as well as, whether there are differences between the genders regarding the knowledge and the management of this stored data. This is connected to the expanding storage of data and the use of it through Big data within the organisations where it was shown to have impact on the personal integrity. Previous studies report that there is a knowledge gap within society regarding the information on what is stored. In addition to this, research showed that there are differences between genders about the knowledge and control of their personal data. Therefore, this study focuses on students' knowledge of what higher education institutions store about them as well as whether there are differences between genders. This study applies a quantitative research method in the form of electronic questionnaires for data collection. These questionnaires were handed out to students which contained questions about students' knowledge and views about their institution's storage and management of their personal data. A total of 151 people participated in this study, where 126 of the participants stated that they were students. Moreover. this study includes some elements of qualitative research methods where some of the questions in the electronic questionnaires could be answered in free text. The qualitative and quantitative methods were later analyzed and compared to Petrionio's CPM-theory and its five principles regarding the personal integrity. The result of the study showed that students' have a vague form of knowledge regarding the data stored by institutions of higher education. The research also indicated that there are differences between the sexes in the handling of personal data. However, our findings show that the lack of dropout analysis makes the mentioned findings quite difficult to be fully verified. The result has shown that several students did not feel secure when organizations within higher educational institutions stored personal data about them. This is because they feel that their knowledge on what is being stored is insufficient which consequently led them to feel a lacking control about their own personal integrity. Thus, results showed that most people think that the educational institutions should provide more specific information about the personal data that they store about them.

IoT devices can be found in almost any type of situation as the availability and viability of them has surged in the last decade with technological advancements. The purpose of this project is to investigate how secure these types of devices, in particular a robot vacuum cleaner, actually are if an ill intended actor tries to interfere with the device. Different methods used in the sphere of threat modeling and penetration testing were applied and tested with the result coming back positive. The robot vacuum cleaner was successfully compromised and the privacy of the owner could be violated applying the attacks used. The current way of thinking about privacy and security of IoT devices could therefore need to be reviewed.