No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte har varit att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för undervisning i skolämnet idrott och hälsa. För att besvara vårt syfte har vi valt att utgå från följande frågeställningar: Vilka särskilda utmaningar beskriver lärarna i samband med undervisningen där nyanlända elever deltar? – Vad uppmärksammar lärarna särskilt kring nyanlända elevers medverkan i undervisningen? – Vilka pedagogiska verktyg använder lärarna i undervisningen med nyanlända elever? Metod Vi har använt oss av kvalitativa djupintervjuer för att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för idrott och hälsa. Vi har utifrån ett slumpmässigt urval intervjuat sex lärare i idrott och hälsa som är verksamma i Stockholms län och möter nyanlända elever i sin undervisning. Den insamlade empirin har därefter analyserats utifrån ett sociokulturellt förhållningssätt där ett interkulturellt perspektiv har dominerat i analys och tolkning. Resultat Resultatredovisningen visar att de främsta utmaningarna i undervisningen är språksvårigheter, genomförande av teorimomenten samt aktiviteterna simning, friluftsliv och orientering. Lärarna menar att nyanlända elevernas medverkan i undervisningen bidrar till förståelse för olika kulturer och ett ökat lärande för hela klassen. Lärarna använder sig av de ordinarie eleverna som pedagogiska verktyg, individuella instruktioner samt bilder och eget kroppsspråk för att hjälpa de nyanlända eleverna. En majoritet av lärarna önskar mer kompetens i arbetet med nyanlända elever. Hälften av lärarna menar att de har påverkats som personer av arbetet med nyanlända elever. De beskriver att de har blivit mer öppna för alternativ, mer ödmjuka och att de ser situationer mer utifrån elevernas perspektiv. Slutsats Vid analys av studiens empiri framgår att lärarna är positivt inställda till sin undervisning och sina möten med nyanlända elever. Det finns dock många utmaningar vilka till stor del är kopplade till den kultur som präglar den svenska skolan och det arbetet som krävs för att elever med annan kulturell bakgrund ska kunna etablera sin skolgång. I undervisningen ska lärarna stimulera sina elever till att nå kunskapskraven samtidigt som det är viktigt att de har förståelse för elevernas kulturella bakgrunder. En majoritet av lärarna använder sig inte av pedagogiska verktyg i någon större utsträckning. De pedagogiska verktyg som lärarna använder sig av är ofta kopplade till andra elever. Lärarna försöker ha ett inkluderande arbetssätt, men de påtalar att de saknar kompetens inom området för att kunna stötta eleverna i lärprocesserna. / Abstract Aim The aim of the study has been to examine teachers’ meeting with newly arrived students within the framework of the subject sports and health. To answer the aim, we decided to state the following questions: - What are some of the challenges that the teachers describe in conjunction with educating participating, newly arrived students? – What are some of the observations the teachers make regarding the newly arrived students’ participation in the subject? – What educational tools are used by the teachers when teaching sports and health to newly arrived students? Method We have collected qualitative data through interviews, to examine the meeting between teachers and newly arrived students within the framework of sports and health. We have conducted interviews with six randomly selected teachers, which all meet newly arrived students in their daily teaching. Thereafter, the empirical data collected has been analyzed from a sociocultural perspective in which an intercultural perspective has dominated the analysis and interpretation. Results The results show that the major challenges in education, according to the teachers, are language difficulties, the theory elements and the activities swimming, outdoors life and orienteering. The teachers say that newly arrived students contribute to greater intercultural understanding, as well as improved learning for the class as a whole. The teachers mention using some of the ordinary students as pedagogical tools, as well as individual instructions, pictures and body language to help the newly arrived students. Half of the teachers interviewed mention that they have been affected as individuals by working with newly arrived students. The teachers mention becoming more open to suggestions, humbler, and being better able to see things from the students' perspective. Conclusions The analysis of the study´s empirical evidence shows that teachers are positive about their meetings with newly arrived students. However, there are many challenges, which are mainly connected to the newly arrived students having a different cultural background than the culture that characterizes the Swedish school system and the work required to students with different cultural backgrounds to establish their schooling. The teachers will encourage their students to reach the requirements in the syllabus, but it is also important that the teachers understand the students’ cultural backgrounds. A majority of the teachers do not use educational tools to further extent.

No description available.

Detta arbete syftar till att undersöka lärares syn på att variera undervisningsmetoderna i matematik. I kapitlet tidigare bakgrund presenteras flera olika forskningsbeprövade metoder som kan användas för att variera undervisningen. Det är dessa metoder som är grunden för analysen av den data som samlas in i studien. Semistrukturerade intervjuer valdes som metod för att samla in data till denna studie. Det är sex lärare som har intervjuats och dessa är alla verksamma inom årskurs 4-6 och undervisar i ämnet matematik. Respondenterna valdes ut genom att skolledningen på flera skolor kontaktades med en förfrågan om att vi ville komma i kontakt med lärare som undervisade i matematik och sedan fick de lärare som var intresserade höra av sig till oss för att vara med i studien. I metodkapitlet redogörs det även för hur arbetet lever upp till de etiska krav som finns och hur detta arbete lever upp till kraven på trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet. Resultatet och analysen visar att alla lärare använder sig av flera olika metoder i sin undervisning och att alla anser att det är viktigt att variera undervisningsmetoderna då detta leder till att eleverna ser matematiken ur olika perspektiv och lär sig behandla det matematiska innehållet på flera sätt. Enligt lärarna tycker eleverna även att matematiken blir mer lustfylld om undervisningsmetoderna varieras. De nackdelar som lärarna lyfter är främst att elever som har det svårt med matematiken kan tycka att det är jobbigt att undervisningen varieras och att det kan ta mycket tid att variera undervisningen så att allt som ska göras inte hinns med. Av de sex lärare vi har pratat med så menar majoriteten att när de varierar undervisningsmetoderna så är det främst elevernas motivation som stärks. Det är enbart en av lärarna som säger att förmågorna kan tränas genom att variera metoderna och att detta då gör att eleverna lär sig mer.

Den föreliggande studien innefattar en undersökning av flickors och pojkars texter inom det nationella provet i svenska 1 på gymnasiet. Studiens syfte innefattar att utreda vilka val av teman och perspektiv som elever gör och hur det uttrycks i pojkars och flickors texter. Studien visar att det finns skillnader rörande pojkars och flickors val av makroteman, hur de förhåller sig till makroteman genom mikroteman. Studien visar också att det finns skillnad i vilka typer av perspektiv som förekommer hos pojkar respektive flickor samt hur ofta dessa förekommer.

The aim of this study was to investigate how four middle school teachers use and process the contents in read-aloud books, to stimulate the pupils interest in reading and increase reading comprehension. A qualitative approach was used to collect data, through interviews and observations. The findings show that all of the teachers work with read-aloud books regularly. The teachers state that read-aloud books have a positive effect on pupils language, vocabulary, reading comprehension, imagination and ability to reflect. The teachers have three distinctive purposes with read aloud-books, a moment of relaxation, create an interest in books and increase the pupils reading comprehension. The teachers process the contents through discussion and reflection by using "En läsande klass" or/and Aidan Chambers model for book reading. The result also show a decreasing interest in reading, which the teachers try to stimulate the pupils interest by reading and recommend good books.

<p>Syftet i föreliggande studie är att undersöka en grupp barns uppfattningar av delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Jag använde mig av en kvalitativ undersökningsmetod i form av öppna intervjuer. Den information som intervjusvaren gav bearbetades enligt den fenomenografiska ansatsen. 13 intervjuer genomfördes med barn i åldern 7-11 år på ett fritidshem.</p><p>Resultatet visar att barnen har en tydlig uppfattning av vad de har delaktighet i och inflytande över i fritidshemmets verksamhet. Barnen beskriver den fria leken, stormötet och social samvaro som tillfällen där de har möjlighet att bestämma. De områden som de uppfattar att de inte har inflytande över men som de skulle vilja kunna bestämma mer över är verksamhetens innehåll, verksamhetens form och verksamhetens regler. När det gäller huruvida barnen uppfattar att det är vissa barn som bestämmer mer än andra inom fritidshemmets verksamhet så visar barnens svar dels på uppfattningen att alla barn bestämmer och dels på att vissa barn bestämmer mer.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>På den förskola som jag arbetar och som också har varit min VFU-plats under min utbildning har det förekommit många diskussioner kring hur vi arbetar med demokrati, delaktighet och inflytande i förskolan. Förskolan vilar på demokratins grund, som innebär att vi inom förskolan bland annat ska ta till vara barnens tankar och idéer samt uppmuntra barnets förmåga till inflytande i vardagen. Tidigare forskning har visat på svårigheter kring arbetet med barns inflytande och delaktighet i förskolan. Med anledning av detta fann jag det intressant att undersöka de yngre barnens reella inflytande på några förskolor. Mitt arbete bygger på en enkätundersökning om några pedagogers syn på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande samt vilka faktorer som kan påverka eller begränsar deras arbete med begreppen. Resultatet av min undersökning visar att tiden, förhållningssätt och barngruppens sammansättning är viktiga faktorer som oftast påverkar pedagogerna i deras arbete med barns inflytande, delaktighet och demokrati.</p><p><strong> </strong></p><p> </p>

Denna uppsats syftade till att undersöka förhållningssätt till och uppfattningar om grupparbete som metod för lärande utifrån ett studentperspektiv. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med fem studenter på personalvetarprogrammets sista termin och två examinerade studenter från samma program. Den insamlade data analyserades med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Resultatet av studien var bland annat att studenternas förhållningssätt till grupparbete som lärandemetod baseras på tidigare erfarenheter av arbetsformen. Resultaten visade även att studenterna lärt sig mer av grupparbete än bara utökad ämneskunskap så som samarbetsförmåga, sociala färdigheter och personlig utveckling. Slutsatsen vi drog var att människans lärande och utveckling till stora delar beror på fungerande kommunikation.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda påhur fem elever och dess undervisande pedagoger har upplevt de extrastöd someleverna har fått i de tidiga årskurserna i ämnet matematik. Upplever elevernaatt dessa insatser har hjälpt dem i deras fortsatta matematikutveckling. Omeleven fortfarande är i behov av särskilt stöd samt om utformningen av stödinsatsernahar förändrats. För att ta reda på detta har jag genomfört kvalitativa semistruktureradeintervjuer av såväl pedagoger som elever. I likhet med flera forskare är det avstor vikt att rätt sorts stöd sätts in i de tidiga skolåren, samt att de låtereleverna vara delaktiga i de åtgärder som görs. Eleverna i denna studie kännerinte att de har fått varit delaktiga i de beslut som har fattats kring derasmatematikutveckling.