Bakgrund: Skillnader existerar i vård och behandling mellan män och kvinnor. Samhällets normer påverkar alla människors förförståelse för specifika fenomen. Könsnormer ger mannen mer makt än kvinnan. Omedvetenhet om normstereotyp förförståelse riskerar att bli ett hinder i mötet med patienten och den professionella vårdgivarens bedömning. Syfte: Att beskriva rådande könsnormer inom svensk hälso- och sjukvård. Forskningsfrågor: Hur uppfattas män som patienter? Hur uppfattas kvinnor som patienter? Påverkas vårdpersonalens bemötande av könsnormer? Metod: Kvalitativ litteraturstudie med innehållsanalys enligt Evans (2002). Resultat: Analysen av de utvalda artiklarna resulterade i två huvudteman med fyra respektive två subteman som beskriver rådande könsnormer inom svensk hälso- och sjukvård. Det första huvudtemat är ‘Bemötande utifrån könsnormer’ med fyra subteman; ‘Idén om könsneutralt bemötande’, ‘Bemötande av kvinnor’, ‘Bemötande av män’ och ‘Lika barn leka bäst’. Andra huvudtemat är ‘Uppfattningen om könsskillnader i beteende’ med två subteman; ‘Den självständiga mannens krav’ och ‘Den känslosamma och vårdsökande kvinnan’. Slutsats: När kvinnor och män söker hälso- och sjukvård i Sverige, influeras mötet med sjukvårdspersonalen av rådande könsnormer och det riskerar att påverka den individuella patienten negativt. Sjuksköterskan bör arbeta för att förbättra vården för varje individ genom att genusreflektera mer och genom att aktivt utmana samhällets könsnormer.

Denna studie har undersökt hur personal i särskolan upplever och beskriver sin föräldrasamverkan. Studien belyser vilka möjligheter och hinder personalen beskriver att det finns i samarbetet med föräldrar och hur föräldrarna påverkar barnets skolgång genom sitt eget intresse och engagemang. De frågeställningar som ligger till grund för studien är hur personalen beskriver föräldrasamverkan och sin relation till föräldrar. Hur personalen uppfattar och beskriver föräldrars roll, engagemang och intresse i elevens skolgång. Dessutom vilka möjligheter och hinder som personalen uppfattar finns i samarbetet med föräldrar. Huvudmetod för studien har genomförts med webbenkäter till anställda inom flera olika särskoleverksamheter. Dessutom har intervjuer gjorts med två informanter. Resultaten från enkäter och intervjuer har sammanställts och analyserats. I studien konstateras att personalen anser att föräldrasamverkan är viktigt ur flera olika synvinklar och att det är mycket viktigt att föräldrar skall känna sig trygga med skolan och personalen som arbetar där för att eleverna skall lyckas i skolan.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur en varierad svenskundervisningkan planeras och genomföras. Styrdokumenten betonar vikten av att eleverna får arbetavarierat, med syfte att öka lärandet och lärarens möjligheter att tillgodose elevernasolika behov. I studien har vi observerat fyra klasser för att undersöka variationen avarbetsmetoder och arbetssätt som eleverna får möta. Därefter har klasslärarna intervjuatsför att en djupare förståelse för hur de tänker kring sin undervisning. Resultatet visadeatt undervisningen kan vara varierad både vad gäller arbetssätt och arbetsmetoder. Bådadessa variationer krävs för att undervisningen ska vara dialogisk. Hur kan då en varieradundervisning organiseras? Studien visar att de klasser som har den mest varieradeundervisningen har arbetat med ett tema eller storyline. Dessa metoder har resulterat iett varierat arbete både utifrån arbetssätt och arbetsformer. Tema eller storyline bidrogtill att eleverna fick möta ett klassrumsklimat som var mer dialogiskt än monologiskt.

I denna studie har jag undersökt elevers erfarenhet och uppfattning om fenomenet elevledda utvecklingssamtal och deras erfarenhet att ta upp problemområden på elevledda utvecklingssamtal. Elevledda utvecklingssamtal innebär att det är eleven som leder utvecklingssamtalet och denna form av utvecklingssamtal har blivit allt mer populära i den svenska skolan. De elevledda utvecklingssamtalen har växt fram för att det funnits kritik att eleverna har för lite inflytande på de lärarledda utvecklingssamtalen. Studien har en fenomenografisk ansats och utgår från fyra elever i år 8 och deras erfarenhet och uppfattning om elevledda utvecklingssamtal. Metoden i studien är kvalitativ och intervjuerna har varit halvstrukturerade med öppna frågor. Utifrån analysen av intervjuerna har sex olika beskrivningskategorier växt fram. Dessa är delaktighet, ansvar, rollförändring, utvecklande, förtroende för läraren och en elevs perspektiv. Resultatet i denna studie är att eleverna upplever att de blir mer delaktiga, får större ansvar och att elevledda samtal är mer utvecklande jämfört med lärarledda utvecklingssamtal. Eleverna upplever också att deras perspektiv, en elevs perspektiv, får mycket större betydelse på ett elevlett utvecklingssamtal. Resultatet av elevernas erfarenhet att ta upp problemområden visar att eleverna tycker det är lättare att prata om problem som rör skolämnen än problem som rör den sociala situationen i skolan. Resultatet visar också att förtroendet för läraren har betydelse för eleven när de kommer till problem kring sociala situationen i skolan. Samtliga elever i denna studie har positiva erfarenheter av elevledda utvecklingssamtal.

This study is about contrastive analysis in mother tongue teaching in Sweden. Contrastive analysis between mother tongue and Swedish is part of the Swedish syllabus for the school subject mother tongue and is therefore a pertinent subject to be investigated. The study analyzes how five mother tongue teachers in a medium-sized Swedish city work with contrastive analysis in their classes and how they evaluate the importance of this content in mother tongue teaching. The question concerning the teacher's working method with contrastive analysis focuses on whether they have used teaching aids that present this content and that are in accordance with the Swedish syllabus. The study also investigates whether teachers experience that they have access to such materials. Furthermore, the study analyzes the recommendations of teaching aids for mother tongue teaching made by the Swedish National Agency for Education in their website. The main goal is to gain a better understanding about the teacher's perspectives on and practices of contrastive analysis in mother tongue teaching. Hopefully, the study can be a contribution to the work of mother tongue teachers and teaching aid authors as well as to the studies of mother tongue students in a Swedish context. / <p>Modersmål</p>

Åtgärdsprogram uppkom i och med att skolan blev mer mål- och resultatinriktad samt att kravet på dokumentation ökade. Åtgärdsprogram ska upprättas framförallt till de elever som, av olika orsaker, riskerar att inte nå skolans mål. Syftet med denna studie är att, utifrån lärares och specialpedagogers perspektiv, undersöka åtgärdsprogrammens effekter för skola, elever och skolpersonal. Centralt för studien är att ta reda vilka åtgärder som är effektiva, vilka effekter åtgärderna har, vilken betydelse åtgärdsprogrammen har för den pedagogiska verksamheten samt om det finns en skillnad mellan specialpedagogers och lärares perspektiv. Den tidigare forskningen som undersökts har främst berört vad som skiljer pedagogik mot specialpedagogik, vilken roll lärarens kunskap och kompetens har för åtgärdsprogrammens effekter, samt på vilket sätt effekterna av åtgärdsprogram och särskilt stöd har för elever. Den teori som används för att tolka och förstå det empiriska materialet är en ansats som skiljer mellan det relationella och kategoriska perspektivet inom specialpedagogiken. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer med två lärare och två specialpedagoger. Resultatet visar att åtgärdsprogrammen både verkar ha positiva och negativa effekter för både elever, skolpersonal och skolverksamhet samt att det finns en kunskap bland lärare och specialpedagoger om vad som ska göras men inte alltid hur det ska gå till.

Inledning I arbetet för ett jämställt Sverige har förskolan en viktig roll, där barns utveckling enligtförskolans styrdokument ska utformas på så sätt att det främjar jämställdhetsarbetet och alla människors lika värde. Ett väsentligt jämställdhetsmål i förskolan är att frångå normativa könsroller så att varje barn ges möjlighet att utforska nya områden och därigenom upptäcka nya intressen och förmågor utan några begränsningar. Trots detta pekar viss forskning på att samhället, däribland förskolan, stärker och reproducerar normativa könsroller. Att "köna" barn redan i förskolan kan försämra förutsättningarna att nå jämställdhetsmålen. Barns inflytande och delaktighet ska prägla förskolans verksamhet. Ett samarbete mellan barn och pedagog kan eventuellt synliggöra de hinder som finns. Med detta i åtanke kan det vara intressant att studera barns perspektiv. Syfte Studien riktar in sig på barn i fyra-fem års ålder där syftet är att undersöka barns uppfattningar om könsroller. Metod Studien utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod där observation i kombination med intervju användes för att samla in informationsunderlag. För att nå barnen och lyfta deras resonemang använde vi oss av färgläggningsbilder som redskap. Bilderna föreställde superhjältar och prinsessor i normativa och normkreativa utföranden. Resultat Resultatet visar att barnen i studien har föreställningar om hur de olika könen bör agera och ha för egenskaper. När barnen resonerade kring normöverskridande beteende uttrycktes påståenden om att flickor och pojkar ska vara på ett visst sätt, utan att ge en konkret förklaring till varför det ska vara på det viset.

Studien belyser hur barn i förskolan uppfattar det när ett nytt barn integreras till gruppen. Fokus ligger på det relationella samspel som sker mellan individer och grupp på en avdelning i förskolan. Det som studeras är hur barnen uppfattar det just i den fas som ett nytt barn inträder till gruppen. Studien har en fenomenografisk ansats och utgår från barnens perspektiv. Sju barn i åldern 4-6 år har intervjuats och deras uppfattningar ligger till grund för resultatet. Det är inte gruppens gemensamma utvecklingsprocess som studeras utan det är barnens ögonblicksbilder av hur de upplever det när ett nytt barn integreras i en förskolegrupp. Resultatet redogör först för barnens individuella uppfattningar av fenomenet, därefter görs en analys med hjälp av positioneringsteori som ger en mer samlad bild av barnens uppfattningar. Slutligen används ekologisk systemteori för att koppla barnens individuella uppfattningar till samspelet på en avdelning som då ses som ett microsystem. Fyra teman framträder som centrala för hur barnen beskriver integrering i en avdelnings microsystem. Det handlar om mötet med det nya: bli ensam eller en del av gruppen, barns ansvar för lek och sociala regler, pedagogers ansvar för yttre struktur och organisation samt gemensamt ansvar för inkludering. I alla tema framträder positionering och centralt är att det ur barnens perspektiv råder ett ojämnt maktförhållande som innebär att barnens perspektiv, både som individ och grupp, kommer i andra hand efter den etablerade verksamhetens perspektiv.

Syftet med denna kvalitativa studie är att få ökad kunskap om hur lärare från årskurs 4–6 tänker kring arbetsformen grupparbete inom matematik. Detta genomförs med hjälp av en kvalitativ strukturerad intervjumetod med 4 matematiklärare. Utifrån resultaten kan det konstateras att matematiklärarna är ganska överens om hur grupparbete funkar samt hur deras elevers kunskaper utvecklas genom denna arbetsform. Vår slutsats är att elever lär sig mycket utav att delta i grupparbeten bland annat att samarbeta med andra barn. Detta uppnås på bästa sätt genom att dela in grupperna efter kunskapsnivån och anpassa uppgifterna efter elevernas nivå.

Detta är en rapport om skapandet av en produkt inriktad på användandet av språk inom undervisningen. Den riktar sig främst till lärare i årskurserna 4-6, som har nyanlända elever i sina klasser. Produkten är skapad som ett informationshäfte, menat att introducera arbetssättet genom teorier och konkreta sätt att arbeta i klassrummet. Teorin som produkten grundar sig i är det sociokulturella perspektivet på lärande och språkets vikt i undervisningen. Under arbetets gång har vetenskapliga artiklar, litteratur och annat material undersökts och ligger till grund för produkten.